Wiki.linux.se -Linux wikipedia på Svenska. - Användarbidrag [sv]

Ubuntu på intel macar som har T2 Chip

2026-09-25T15:07:29Z

Admin: /* Sammanfattning */

= Ubuntu på Mac med Apple T2 =

Vissa Intelbaserade Mac-datorer har Apples säkerhetschip '''T2''', som bland annat hanterar delar av datorns hårdvara, säkerhet och uppstart.

På dessa modeller behöver Linux särskilt stöd för T2-plattformen. En vanlig Ubuntu-installation kan därför få problem med exempelvis:

* Inbyggt tangentbord
* Styrplatta
* Ljud
* Wi-Fi
* Bluetooth
* Fläktstyrning
* Vissa andra interna enheter

För Ubuntu rekommenderas därför en T2-anpassad installationsavbildning från [https://github.com/t2linux/T2-Ubuntu T2Linux-projektet].

Kontrollera även projektets [https://wiki.t2linux.org/distributions/ubuntu/home/ installationsanvisningar för Ubuntu] innan installationen.

== Intelbaserade Macar med T2-chip ==

Följande Intelbaserade Mac-modeller har Apple T2-säkerhetschip.

{| class="wikitable"
|+ Mac-modeller med Apple T2-chip
! Modell
! Årsmodeller med T2
|-
| MacBook Pro
| 2018–2020 med Intel-processor
|-
| MacBook Air
| 2018–2020 med Intel-processor
|-
| iMac
| 27 tum, Retina 5K, 2020
|-
| iMac Pro
| Samtliga
|-
| Mac mini
| 2018
|-
| Mac Pro
| 2019
|}

Årtalen avser modellernas lanseringsår och inte när datorn köptes.

Mac-datorer med Apple Silicon, exempelvis M1, M2, M3 och senare, använder inte ett separat T2-chip och omfattas därför inte av denna guide.

Källa: [https://support.apple.com/sv-se/103265 Apple – Mac-datorer med Apple T2-säkerhetschip]

== Installera Ubuntu på en T2-Mac ==

På en T2-Mac bör man inte utgå från att en vanlig Ubuntu-ISO fungerar fullt ut.

Problemet är att flera interna enheter är kopplade till eller beroende av Apples T2-arkitektur. För att exempelvis tangentbord och styrplatta skall fungera korrekt krävs en Linuxkärna med stöd för T2.

Använd därför i första hand T2-Ubuntu:

* [https://github.com/t2linux/T2-Ubuntu T2-Ubuntu på GitHub]
* [https://wiki.t2linux.org/distributions/ubuntu/home/ T2Linux – Ubuntu]

Efter installationen kan man kontrollera vilken Linuxkärna som används med:

<pre>
uname -r
</pre>

Om det inbyggda tangentbordet och styrplattan fungerar är det normalt ett tecken på att T2-kärnan fungerar.

== Wi-Fi och Bluetooth ==

Även om Ubuntu startar och tangentbordet fungerar behöver Wi-Fi och Bluetooth normalt ytterligare firmware från Apple.

På många T2-Macar används Broadcom-baserad trådlös hårdvara.

För Wi-Fi används normalt Linuxdrivrutinen:

<pre>
brcmfmac
</pre>

För Bluetooth används på många modeller:

<pre>
hci_bcm4377
</pre>

Själva drivrutinerna räcker dock inte alltid. Firmware måste också installeras.

== Kontrollera Wi-Fi-hårdvaran ==

Kontrollera vilken nätverkshårdvara datorn har:

<pre>
lspci -nnk | grep -A4 -i network
</pre>

Kontrollera om ''brcmfmac'' är laddad:

<pre>
lsmod | grep brcmfmac
</pre>

Man kan exempelvis få:

<pre>
brcmfmac
brcmfmac_wcc
</pre>

På en T2-Mac skall man normalt inte installera Broadcoms gamla STA-drivrutin, exempelvis:

<pre>
bcmwl-kernel-source
</pre>

eller:

<pre>
broadcom-wl
</pre>

T2Linux använder i stället Linuxkärnans ''brcmfmac''-drivrutin tillsammans med rätt Apple-firmware.

== Installera Apple-firmware ==

T2Linux tillhandahåller verktyget:

<pre>
get-apple-firmware
</pre>

Firmware kan hämtas från den befintliga macOS-installationen eller via Internet.

=== Om macOS finns kvar ===

Om macOS fortfarande finns installerat kan rätt firmware hämtas därifrån.

Kör:

<pre>
sudo get-apple-firmware get_from_macos
</pre>

Starta därefter om datorn:

<pre>
sudo reboot
</pre>

Efter omstart bör Wi-Fi och Bluetooth normalt kunna identifieras av Linux.

== Om macOS inte finns kvar ==

Om macOS har tagits bort kan firmware i stället hämtas via Internet:

<pre>
sudo get-apple-firmware get_from_online
</pre>

För detta behöver datorn tillfälligt ha Internetanslutning på något annat sätt.

Exempel:

* USB-Ethernet
* USB-tethering via mobiltelefon
* Externt USB-Wi-Fi-kort som Linux redan stöder

Starta därefter om datorn:

<pre>
sudo reboot
</pre>

== Kontrollera Wi-Fi ==

Efter omstart kan nätverksenheterna visas med:

<pre>
nmcli device
</pre>

En fungerande Wi-Fi-enhet kan exempelvis visas som:

<pre>
DEVICE TYPE STATE
wlp1s0f0 wifi disconnected
</pre>

Visa tillgängliga trådlösa nätverk:

<pre>
nmcli device wifi list
</pre>

För att ansluta via kommandoraden:

<pre>
nmcli device wifi connect "SSID" password "lösenord"
</pre>

På Ubuntu Desktop kan man normalt även ansluta via den vanliga grafiska nätverksmenyn.

== Ladda om Wi-Fi-drivrutinen ==

Om firmware har installerats men Wi-Fi fortfarande inte visas kan drivrutinen laddas om:

<pre>
sudo modprobe -r brcmfmac_wcc
sudo modprobe -r brcmfmac
sudo modprobe brcmfmac
</pre>

Kontrollera därefter:

<pre>
nmcli device
</pre>

== Felsök Wi-Fi ==

Kontrollera kärnans meddelanden:

<pre>
sudo journalctl -k --grep=brcmfmac
</pre>

eller:

<pre>
sudo dmesg | grep -iE 'brcm|brcmfmac|firmware'
</pre>

Om en firmwarefil saknas kan man få fel som liknar:

<pre>
Direct firmware load failed
</pre>

I så fall bör Apple-firmware installeras på nytt.

Om macOS finns:

<pre>
sudo get-apple-firmware get_from_macos
</pre>

Om macOS saknas:

<pre>
sudo get-apple-firmware get_from_online
</pre>

== Kontrollera rfkill ==

Wi-Fi eller Bluetooth kan även vara mjukvarublockerat.

Kontrollera:

<pre>
rfkill
</pre>

För att ta bort blockering:

<pre>
sudo rfkill unblock wifi
sudo rfkill unblock bluetooth
</pre>

Kontrollera även NetworkManagers radiostatus:

<pre>
nmcli radio
</pre>

Aktivera Wi-Fi:

<pre>
nmcli radio wifi on
</pre>

== Bluetooth ==

Kontrollera om Bluetooth-drivrutinen är laddad:

<pre>
lsmod | grep hci_bcm4377
</pre>

Om modulen finns kan den vid behov laddas om:

<pre>
sudo modprobe -r hci_bcm4377
sudo modprobe hci_bcm4377
</pre>

Kontrollera Bluetooth-tjänsten:

<pre>
systemctl status bluetooth
</pre>

Om tjänsten inte körs:

<pre>
sudo systemctl enable --now bluetooth
</pre>

Kontrollera om Linux hittar någon Bluetooth-adapter:

<pre>
bluetoothctl list
</pre>

En fungerande adapter kan exempelvis visas som:

<pre>
Controller XX:XX:XX:XX:XX:XX
</pre>

== Ansluta en Bluetooth-enhet ==

Starta Bluetooths kommandoradsverktyg:

<pre>
bluetoothctl
</pre>

Aktivera Bluetooth:

<pre>
power on
</pre>

Starta sökning:

<pre>
scan on
</pre>

När enheten har hittats används dess Bluetooth-adress.

Exempel:

<pre>
pair XX:XX:XX:XX:XX:XX
trust XX:XX:XX:XX:XX:XX
connect XX:XX:XX:XX:XX:XX
</pre>

Avsluta:

<pre>
quit
</pre>

== Vanliga problem ==

=== Tangentbord och styrplatta fungerar inte ===

Om det inbyggda tangentbordet eller styrplattan inte fungerar används sannolikt inte en korrekt T2-kärna.

Kontrollera:

<pre>
uname -r
</pre>

Använd i första hand en T2-anpassad distribution eller kärna från T2Linux-projektet.

=== Tangentbord fungerar men Wi-Fi saknas ===

Om tangentbord och styrplatta fungerar men Wi-Fi saknas är T2-kärnan sannolikt redan installerad.

Problemet är då ofta att Apple-firmware saknas.

Kör:

<pre>
sudo get-apple-firmware get_from_macos
</pre>

eller:

<pre>
sudo get-apple-firmware get_from_online
</pre>

och starta därefter om datorn.

=== Wi-Fi visas men inga nätverk hittas ===

Kontrollera:

<pre>
nmcli radio
</pre>

och:

<pre>
rfkill
</pre>

Kontrollera även kärnloggen:

<pre>
sudo dmesg | grep -iE 'brcm|firmware'
</pre>

=== Bluetooth fungerar inte ===

Kontrollera först:

<pre>
systemctl status bluetooth
</pre>

Sedan:

<pre>
bluetoothctl list
</pre>

och:

<pre>
lsmod | grep hci_bcm4377
</pre>

Om Bluetooth-hårdvaran hittas men firmware saknas bör Apple-firmware installeras på nytt.

== Sammanfattning ==

För att Ubuntu skall fungera bra på en Intelbaserad Mac med Apple T2 behövs i huvudsak:

# En Linuxkärna med stöd för Apple T2.
# Rätt Linuxdrivrutiner för datorns hårdvara.
# Apples firmware för bland annat Wi-Fi och Bluetooth.

För Ubuntu rekommenderas en T2-anpassad installationsavbildning från T2Linux.

Om systemet redan är installerat och tangentbordet fungerar men Wi-Fi och Bluetooth saknas är det ofta firmware som återstår.

Med macOS kvar:

<pre>
sudo get-apple-firmware get_from_macos
sudo reboot
</pre>

Utan macOS:

<pre>
sudo get-apple-firmware get_from_online
sudo reboot
</pre>

== Snabbguide: installera Ubuntu på en T2-Mac ==

Det enklaste är att använda en färdig T2-anpassad Ubuntu-ISO.

=== 1. Hämta T2-Ubuntu ===

Gå till:

[https://github.com/t2linux/T2-Ubuntu/releases T2-Ubuntu – Releases]

Hämta skriptet:

<pre>
iso.sh
</pre>

Gör det körbart och starta det:

<pre>
chmod +x iso.sh
./iso.sh
</pre>

Följ instruktionerna och låt skriptet hämta rätt ISO.

=== 2. Skapa ett USB-minne ===

Kontrollera vilket enhetsnamn USB-minnet har:

<pre>
lsblk
</pre>

Skriv sedan ISO-filen till USB-minnet:

<pre>
sudo dd if=t2-ubuntu.iso of=/dev/sdX bs=4M status=progress conv=fsync
</pre>

Byt <code>/dev/sdX</code> mot rätt enhet.

'''OBS! Allt på USB-minnet raderas.'''

=== 3. Starta från USB ===

Starta om Macen och håll nere:

<pre>
Option
</pre>

Välj:

<pre>
EFI Boot
</pre>

Starta därefter Ubuntu-installationen.

=== 4. Uppdatera systemet ===

Efter installationen:

<pre>
sudo apt update
sudo apt upgrade
sudo reboot
</pre>

=== 5. Installera Wi-Fi och Bluetooth-firmware ===

Om macOS finns kvar:

<pre>
sudo get-apple-firmware get_from_macos
</pre>

Om macOS är borttaget:

<pre>
sudo get-apple-firmware get_from_online
</pre>

Starta därefter om:

<pre>
sudo reboot
</pre>

== Om Ubuntu redan är installerat ==

Har du redan vanlig Ubuntu installerad går det även att installera T2-kärnan i efterhand, men för en ny installation är T2-Ubuntu-ISO:n enklast.

== Externa länkar ==

* [https://github.com/t2linux/T2-Ubuntu T2-Ubuntu]
* [https://wiki.t2linux.org/distributions/ubuntu/home/ T2Linux – Ubuntu]
* [https://wiki.t2linux.org/guides/wifi-bluetooth/ T2Linux – Wi-Fi och Bluetooth]
* [https://wiki.t2linux.org/guides/postinstall/ T2Linux – installation och efterkonfiguration]
* [https://support.apple.com/sv-se/103265 Apple – Mac-datorer med Apple T2-säkerhetschip]

= Sidslut =
Om du hittar faktafel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret på:
* [https://www.linux.se/kontakta-linux-se/ Kontakta Linux.se]

 Tack till [https://datorhjalp.se Datorhjälp Hemma] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell.

[[Kategori:Linuxdistributioner]]
[[Kategori:Linuxdistributioner x86]]
[[Kategori:Operativsystem]]
[[Kategori:Linux]]

Ubuntu på intel macar som har T2 Chip

2026-09-25T15:06:20Z

Admin: /* = Om macOS finns kvar */

= Ubuntu på Mac med Apple T2 =

Vissa Intelbaserade Mac-datorer har Apples säkerhetschip '''T2''', som bland annat hanterar delar av datorns hårdvara, säkerhet och uppstart.

På dessa modeller behöver Linux särskilt stöd för T2-plattformen. En vanlig Ubuntu-installation kan därför få problem med exempelvis:

* Inbyggt tangentbord
* Styrplatta
* Ljud
* Wi-Fi
* Bluetooth
* Fläktstyrning
* Vissa andra interna enheter

För Ubuntu rekommenderas därför en T2-anpassad installationsavbildning från [https://github.com/t2linux/T2-Ubuntu T2Linux-projektet].

Kontrollera även projektets [https://wiki.t2linux.org/distributions/ubuntu/home/ installationsanvisningar för Ubuntu] innan installationen.

== Intelbaserade Macar med T2-chip ==

Följande Intelbaserade Mac-modeller har Apple T2-säkerhetschip.

{| class="wikitable"
|+ Mac-modeller med Apple T2-chip
! Modell
! Årsmodeller med T2
|-
| MacBook Pro
| 2018–2020 med Intel-processor
|-
| MacBook Air
| 2018–2020 med Intel-processor
|-
| iMac
| 27 tum, Retina 5K, 2020
|-
| iMac Pro
| Samtliga
|-
| Mac mini
| 2018
|-
| Mac Pro
| 2019
|}

Årtalen avser modellernas lanseringsår och inte när datorn köptes.

Mac-datorer med Apple Silicon, exempelvis M1, M2, M3 och senare, använder inte ett separat T2-chip och omfattas därför inte av denna guide.

Källa: [https://support.apple.com/sv-se/103265 Apple – Mac-datorer med Apple T2-säkerhetschip]

== Installera Ubuntu på en T2-Mac ==

På en T2-Mac bör man inte utgå från att en vanlig Ubuntu-ISO fungerar fullt ut.

Problemet är att flera interna enheter är kopplade till eller beroende av Apples T2-arkitektur. För att exempelvis tangentbord och styrplatta skall fungera korrekt krävs en Linuxkärna med stöd för T2.

Använd därför i första hand T2-Ubuntu:

* [https://github.com/t2linux/T2-Ubuntu T2-Ubuntu på GitHub]
* [https://wiki.t2linux.org/distributions/ubuntu/home/ T2Linux – Ubuntu]

Efter installationen kan man kontrollera vilken Linuxkärna som används med:

<pre>
uname -r
</pre>

Om det inbyggda tangentbordet och styrplattan fungerar är det normalt ett tecken på att T2-kärnan fungerar.

== Wi-Fi och Bluetooth ==

Även om Ubuntu startar och tangentbordet fungerar behöver Wi-Fi och Bluetooth normalt ytterligare firmware från Apple.

På många T2-Macar används Broadcom-baserad trådlös hårdvara.

För Wi-Fi används normalt Linuxdrivrutinen:

<pre>
brcmfmac
</pre>

För Bluetooth används på många modeller:

<pre>
hci_bcm4377
</pre>

Själva drivrutinerna räcker dock inte alltid. Firmware måste också installeras.

== Kontrollera Wi-Fi-hårdvaran ==

Kontrollera vilken nätverkshårdvara datorn har:

<pre>
lspci -nnk | grep -A4 -i network
</pre>

Kontrollera om ''brcmfmac'' är laddad:

<pre>
lsmod | grep brcmfmac
</pre>

Man kan exempelvis få:

<pre>
brcmfmac
brcmfmac_wcc
</pre>

På en T2-Mac skall man normalt inte installera Broadcoms gamla STA-drivrutin, exempelvis:

<pre>
bcmwl-kernel-source
</pre>

eller:

<pre>
broadcom-wl
</pre>

T2Linux använder i stället Linuxkärnans ''brcmfmac''-drivrutin tillsammans med rätt Apple-firmware.

== Installera Apple-firmware ==

T2Linux tillhandahåller verktyget:

<pre>
get-apple-firmware
</pre>

Firmware kan hämtas från den befintliga macOS-installationen eller via Internet.

=== Om macOS finns kvar ===

Om macOS fortfarande finns installerat kan rätt firmware hämtas därifrån.

Kör:

<pre>
sudo get-apple-firmware get_from_macos
</pre>

Starta därefter om datorn:

<pre>
sudo reboot
</pre>

Efter omstart bör Wi-Fi och Bluetooth normalt kunna identifieras av Linux.

== Om macOS inte finns kvar ==

Om macOS har tagits bort kan firmware i stället hämtas via Internet:

<pre>
sudo get-apple-firmware get_from_online
</pre>

För detta behöver datorn tillfälligt ha Internetanslutning på något annat sätt.

Exempel:

* USB-Ethernet
* USB-tethering via mobiltelefon
* Externt USB-Wi-Fi-kort som Linux redan stöder

Starta därefter om datorn:

<pre>
sudo reboot
</pre>

== Kontrollera Wi-Fi ==

Efter omstart kan nätverksenheterna visas med:

<pre>
nmcli device
</pre>

En fungerande Wi-Fi-enhet kan exempelvis visas som:

<pre>
DEVICE TYPE STATE
wlp1s0f0 wifi disconnected
</pre>

Visa tillgängliga trådlösa nätverk:

<pre>
nmcli device wifi list
</pre>

För att ansluta via kommandoraden:

<pre>
nmcli device wifi connect "SSID" password "lösenord"
</pre>

På Ubuntu Desktop kan man normalt även ansluta via den vanliga grafiska nätverksmenyn.

== Ladda om Wi-Fi-drivrutinen ==

Om firmware har installerats men Wi-Fi fortfarande inte visas kan drivrutinen laddas om:

<pre>
sudo modprobe -r brcmfmac_wcc
sudo modprobe -r brcmfmac
sudo modprobe brcmfmac
</pre>

Kontrollera därefter:

<pre>
nmcli device
</pre>

== Felsök Wi-Fi ==

Kontrollera kärnans meddelanden:

<pre>
sudo journalctl -k --grep=brcmfmac
</pre>

eller:

<pre>
sudo dmesg | grep -iE 'brcm|brcmfmac|firmware'
</pre>

Om en firmwarefil saknas kan man få fel som liknar:

<pre>
Direct firmware load failed
</pre>

I så fall bör Apple-firmware installeras på nytt.

Om macOS finns:

<pre>
sudo get-apple-firmware get_from_macos
</pre>

Om macOS saknas:

<pre>
sudo get-apple-firmware get_from_online
</pre>

== Kontrollera rfkill ==

Wi-Fi eller Bluetooth kan även vara mjukvarublockerat.

Kontrollera:

<pre>
rfkill
</pre>

För att ta bort blockering:

<pre>
sudo rfkill unblock wifi
sudo rfkill unblock bluetooth
</pre>

Kontrollera även NetworkManagers radiostatus:

<pre>
nmcli radio
</pre>

Aktivera Wi-Fi:

<pre>
nmcli radio wifi on
</pre>

== Bluetooth ==

Kontrollera om Bluetooth-drivrutinen är laddad:

<pre>
lsmod | grep hci_bcm4377
</pre>

Om modulen finns kan den vid behov laddas om:

<pre>
sudo modprobe -r hci_bcm4377
sudo modprobe hci_bcm4377
</pre>

Kontrollera Bluetooth-tjänsten:

<pre>
systemctl status bluetooth
</pre>

Om tjänsten inte körs:

<pre>
sudo systemctl enable --now bluetooth
</pre>

Kontrollera om Linux hittar någon Bluetooth-adapter:

<pre>
bluetoothctl list
</pre>

En fungerande adapter kan exempelvis visas som:

<pre>
Controller XX:XX:XX:XX:XX:XX
</pre>

== Ansluta en Bluetooth-enhet ==

Starta Bluetooths kommandoradsverktyg:

<pre>
bluetoothctl
</pre>

Aktivera Bluetooth:

<pre>
power on
</pre>

Starta sökning:

<pre>
scan on
</pre>

När enheten har hittats används dess Bluetooth-adress.

Exempel:

<pre>
pair XX:XX:XX:XX:XX:XX
trust XX:XX:XX:XX:XX:XX
connect XX:XX:XX:XX:XX:XX
</pre>

Avsluta:

<pre>
quit
</pre>

== Vanliga problem ==

=== Tangentbord och styrplatta fungerar inte ===

Om det inbyggda tangentbordet eller styrplattan inte fungerar används sannolikt inte en korrekt T2-kärna.

Kontrollera:

<pre>
uname -r
</pre>

Använd i första hand en T2-anpassad distribution eller kärna från T2Linux-projektet.

=== Tangentbord fungerar men Wi-Fi saknas ===

Om tangentbord och styrplatta fungerar men Wi-Fi saknas är T2-kärnan sannolikt redan installerad.

Problemet är då ofta att Apple-firmware saknas.

Kör:

<pre>
sudo get-apple-firmware get_from_macos
</pre>

eller:

<pre>
sudo get-apple-firmware get_from_online
</pre>

och starta därefter om datorn.

=== Wi-Fi visas men inga nätverk hittas ===

Kontrollera:

<pre>
nmcli radio
</pre>

och:

<pre>
rfkill
</pre>

Kontrollera även kärnloggen:

<pre>
sudo dmesg | grep -iE 'brcm|firmware'
</pre>

=== Bluetooth fungerar inte ===

Kontrollera först:

<pre>
systemctl status bluetooth
</pre>

Sedan:

<pre>
bluetoothctl list
</pre>

och:

<pre>
lsmod | grep hci_bcm4377
</pre>

Om Bluetooth-hårdvaran hittas men firmware saknas bör Apple-firmware installeras på nytt.

== Sammanfattning ==

För att Ubuntu skall fungera bra på en Intelbaserad Mac med Apple T2 behövs i huvudsak:

# En Linuxkärna med stöd för Apple T2.
# Rätt Linuxdrivrutiner för datorns hårdvara.
# Apples firmware för bland annat Wi-Fi och Bluetooth.

För Ubuntu rekommenderas en T2-anpassad installationsavbildning från T2Linux.

Om systemet redan är installerat och tangentbordet fungerar men Wi-Fi och Bluetooth saknas är det ofta firmware som återstår.

Med macOS kvar:

<pre>
sudo get-apple-firmware get_from_macos
sudo reboot
</pre>

Utan macOS:

<pre>
sudo get-apple-firmware get_from_online
sudo reboot
</pre>

== Externa länkar ==

* [https://github.com/t2linux/T2-Ubuntu T2-Ubuntu]
* [https://wiki.t2linux.org/distributions/ubuntu/home/ T2Linux – Ubuntu]
* [https://wiki.t2linux.org/guides/wifi-bluetooth/ T2Linux – Wi-Fi och Bluetooth]
* [https://wiki.t2linux.org/guides/postinstall/ T2Linux – installation och efterkonfiguration]
* [https://support.apple.com/sv-se/103265 Apple – Mac-datorer med Apple T2-säkerhetschip]

= Sidslut =
Om du hittar faktafel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret på:
* [https://www.linux.se/kontakta-linux-se/ Kontakta Linux.se]

 Tack till [https://datorhjalp.se Datorhjälp Hemma] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell.

[[Kategori:Linuxdistributioner]]
[[Kategori:Linuxdistributioner x86]]
[[Kategori:Operativsystem]]
[[Kategori:Linux]]

Ubuntu på intel macar som har T2 Chip

2026-09-25T06:32:54Z

Admin: /* Se även */

= Ubuntu på Mac med Apple T2 =

Vissa Intelbaserade Mac-datorer har Apples säkerhetschip '''T2''', som bland annat hanterar delar av datorns hårdvara, säkerhet och uppstart.

På dessa modeller behöver Linux särskilt stöd för T2-plattformen. En vanlig Ubuntu-installation kan därför få problem med exempelvis:

* Inbyggt tangentbord
* Styrplatta
* Ljud
* Wi-Fi
* Bluetooth
* Fläktstyrning
* Vissa andra interna enheter

För Ubuntu rekommenderas därför en T2-anpassad installationsavbildning från [https://github.com/t2linux/T2-Ubuntu T2Linux-projektet].

Kontrollera även projektets [https://wiki.t2linux.org/distributions/ubuntu/home/ installationsanvisningar för Ubuntu] innan installationen.

== Intelbaserade Macar med T2-chip ==

Följande Intelbaserade Mac-modeller har Apple T2-säkerhetschip.

{| class="wikitable"
|+ Mac-modeller med Apple T2-chip
! Modell
! Årsmodeller med T2
|-
| MacBook Pro
| 2018–2020 med Intel-processor
|-
| MacBook Air
| 2018–2020 med Intel-processor
|-
| iMac
| 27 tum, Retina 5K, 2020
|-
| iMac Pro
| Samtliga
|-
| Mac mini
| 2018
|-
| Mac Pro
| 2019
|}

Årtalen avser modellernas lanseringsår och inte när datorn köptes.

Mac-datorer med Apple Silicon, exempelvis M1, M2, M3 och senare, använder inte ett separat T2-chip och omfattas därför inte av denna guide.

Källa: [https://support.apple.com/sv-se/103265 Apple – Mac-datorer med Apple T2-säkerhetschip]

== Installera Ubuntu på en T2-Mac ==

På en T2-Mac bör man inte utgå från att en vanlig Ubuntu-ISO fungerar fullt ut.

Problemet är att flera interna enheter är kopplade till eller beroende av Apples T2-arkitektur. För att exempelvis tangentbord och styrplatta skall fungera korrekt krävs en Linuxkärna med stöd för T2.

Använd därför i första hand T2-Ubuntu:

* [https://github.com/t2linux/T2-Ubuntu T2-Ubuntu på GitHub]
* [https://wiki.t2linux.org/distributions/ubuntu/home/ T2Linux – Ubuntu]

Efter installationen kan man kontrollera vilken Linuxkärna som används med:

<pre>
uname -r
</pre>

Om det inbyggda tangentbordet och styrplattan fungerar är det normalt ett tecken på att T2-kärnan fungerar.

== Wi-Fi och Bluetooth ==

Även om Ubuntu startar och tangentbordet fungerar behöver Wi-Fi och Bluetooth normalt ytterligare firmware från Apple.

På många T2-Macar används Broadcom-baserad trådlös hårdvara.

För Wi-Fi används normalt Linuxdrivrutinen:

<pre>
brcmfmac
</pre>

För Bluetooth används på många modeller:

<pre>
hci_bcm4377
</pre>

Själva drivrutinerna räcker dock inte alltid. Firmware måste också installeras.

== Kontrollera Wi-Fi-hårdvaran ==

Kontrollera vilken nätverkshårdvara datorn har:

<pre>
lspci -nnk | grep -A4 -i network
</pre>

Kontrollera om ''brcmfmac'' är laddad:

<pre>
lsmod | grep brcmfmac
</pre>

Man kan exempelvis få:

<pre>
brcmfmac
brcmfmac_wcc
</pre>

På en T2-Mac skall man normalt inte installera Broadcoms gamla STA-drivrutin, exempelvis:

<pre>
bcmwl-kernel-source
</pre>

eller:

<pre>
broadcom-wl
</pre>

T2Linux använder i stället Linuxkärnans ''brcmfmac''-drivrutin tillsammans med rätt Apple-firmware.

== Installera Apple-firmware ==

T2Linux tillhandahåller verktyget:

<pre>
get-apple-firmware
</pre>

Firmware kan hämtas från den befintliga macOS-installationen eller via Internet.

=== Om macOS finns kvar ==

Om macOS fortfarande finns installerat kan rätt firmware hämtas därifrån.

Kör:

<pre>
sudo get-apple-firmware get_from_macos
</pre>

Starta därefter om datorn:

<pre>
sudo reboot
</pre>

Efter omstart bör Wi-Fi och Bluetooth normalt kunna identifieras av Linux.

== Om macOS inte finns kvar ==

Om macOS har tagits bort kan firmware i stället hämtas via Internet:

<pre>
sudo get-apple-firmware get_from_online
</pre>

För detta behöver datorn tillfälligt ha Internetanslutning på något annat sätt.

Exempel:

* USB-Ethernet
* USB-tethering via mobiltelefon
* Externt USB-Wi-Fi-kort som Linux redan stöder

Starta därefter om datorn:

<pre>
sudo reboot
</pre>

== Kontrollera Wi-Fi ==

Efter omstart kan nätverksenheterna visas med:

<pre>
nmcli device
</pre>

En fungerande Wi-Fi-enhet kan exempelvis visas som:

<pre>
DEVICE TYPE STATE
wlp1s0f0 wifi disconnected
</pre>

Visa tillgängliga trådlösa nätverk:

<pre>
nmcli device wifi list
</pre>

För att ansluta via kommandoraden:

<pre>
nmcli device wifi connect "SSID" password "lösenord"
</pre>

På Ubuntu Desktop kan man normalt även ansluta via den vanliga grafiska nätverksmenyn.

== Ladda om Wi-Fi-drivrutinen ==

Om firmware har installerats men Wi-Fi fortfarande inte visas kan drivrutinen laddas om:

<pre>
sudo modprobe -r brcmfmac_wcc
sudo modprobe -r brcmfmac
sudo modprobe brcmfmac
</pre>

Kontrollera därefter:

<pre>
nmcli device
</pre>

== Felsök Wi-Fi ==

Kontrollera kärnans meddelanden:

<pre>
sudo journalctl -k --grep=brcmfmac
</pre>

eller:

<pre>
sudo dmesg | grep -iE 'brcm|brcmfmac|firmware'
</pre>

Om en firmwarefil saknas kan man få fel som liknar:

<pre>
Direct firmware load failed
</pre>

I så fall bör Apple-firmware installeras på nytt.

Om macOS finns:

<pre>
sudo get-apple-firmware get_from_macos
</pre>

Om macOS saknas:

<pre>
sudo get-apple-firmware get_from_online
</pre>

== Kontrollera rfkill ==

Wi-Fi eller Bluetooth kan även vara mjukvarublockerat.

Kontrollera:

<pre>
rfkill
</pre>

För att ta bort blockering:

<pre>
sudo rfkill unblock wifi
sudo rfkill unblock bluetooth
</pre>

Kontrollera även NetworkManagers radiostatus:

<pre>
nmcli radio
</pre>

Aktivera Wi-Fi:

<pre>
nmcli radio wifi on
</pre>

== Bluetooth ==

Kontrollera om Bluetooth-drivrutinen är laddad:

<pre>
lsmod | grep hci_bcm4377
</pre>

Om modulen finns kan den vid behov laddas om:

<pre>
sudo modprobe -r hci_bcm4377
sudo modprobe hci_bcm4377
</pre>

Kontrollera Bluetooth-tjänsten:

<pre>
systemctl status bluetooth
</pre>

Om tjänsten inte körs:

<pre>
sudo systemctl enable --now bluetooth
</pre>

Kontrollera om Linux hittar någon Bluetooth-adapter:

<pre>
bluetoothctl list
</pre>

En fungerande adapter kan exempelvis visas som:

<pre>
Controller XX:XX:XX:XX:XX:XX
</pre>

== Ansluta en Bluetooth-enhet ==

Starta Bluetooths kommandoradsverktyg:

<pre>
bluetoothctl
</pre>

Aktivera Bluetooth:

<pre>
power on
</pre>

Starta sökning:

<pre>
scan on
</pre>

När enheten har hittats används dess Bluetooth-adress.

Exempel:

<pre>
pair XX:XX:XX:XX:XX:XX
trust XX:XX:XX:XX:XX:XX
connect XX:XX:XX:XX:XX:XX
</pre>

Avsluta:

<pre>
quit
</pre>

== Vanliga problem ==

=== Tangentbord och styrplatta fungerar inte ===

Om det inbyggda tangentbordet eller styrplattan inte fungerar används sannolikt inte en korrekt T2-kärna.

Kontrollera:

<pre>
uname -r
</pre>

Använd i första hand en T2-anpassad distribution eller kärna från T2Linux-projektet.

=== Tangentbord fungerar men Wi-Fi saknas ===

Om tangentbord och styrplatta fungerar men Wi-Fi saknas är T2-kärnan sannolikt redan installerad.

Problemet är då ofta att Apple-firmware saknas.

Kör:

<pre>
sudo get-apple-firmware get_from_macos
</pre>

eller:

<pre>
sudo get-apple-firmware get_from_online
</pre>

och starta därefter om datorn.

=== Wi-Fi visas men inga nätverk hittas ===

Kontrollera:

<pre>
nmcli radio
</pre>

och:

<pre>
rfkill
</pre>

Kontrollera även kärnloggen:

<pre>
sudo dmesg | grep -iE 'brcm|firmware'
</pre>

=== Bluetooth fungerar inte ===

Kontrollera först:

<pre>
systemctl status bluetooth
</pre>

Sedan:

<pre>
bluetoothctl list
</pre>

och:

<pre>
lsmod | grep hci_bcm4377
</pre>

Om Bluetooth-hårdvaran hittas men firmware saknas bör Apple-firmware installeras på nytt.

== Sammanfattning ==

För att Ubuntu skall fungera bra på en Intelbaserad Mac med Apple T2 behövs i huvudsak:

# En Linuxkärna med stöd för Apple T2.
# Rätt Linuxdrivrutiner för datorns hårdvara.
# Apples firmware för bland annat Wi-Fi och Bluetooth.

För Ubuntu rekommenderas en T2-anpassad installationsavbildning från T2Linux.

Om systemet redan är installerat och tangentbordet fungerar men Wi-Fi och Bluetooth saknas är det ofta firmware som återstår.

Med macOS kvar:

<pre>
sudo get-apple-firmware get_from_macos
sudo reboot
</pre>

Utan macOS:

<pre>
sudo get-apple-firmware get_from_online
sudo reboot
</pre>

== Externa länkar ==

* [https://github.com/t2linux/T2-Ubuntu T2-Ubuntu]
* [https://wiki.t2linux.org/distributions/ubuntu/home/ T2Linux – Ubuntu]
* [https://wiki.t2linux.org/guides/wifi-bluetooth/ T2Linux – Wi-Fi och Bluetooth]
* [https://wiki.t2linux.org/guides/postinstall/ T2Linux – installation och efterkonfiguration]
* [https://support.apple.com/sv-se/103265 Apple – Mac-datorer med Apple T2-säkerhetschip]

= Sidslut =
Om du hittar faktafel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret på:
* [https://www.linux.se/kontakta-linux-se/ Kontakta Linux.se]

 Tack till [https://datorhjalp.se Datorhjälp Hemma] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell.

[[Kategori:Linuxdistributioner]]
[[Kategori:Linuxdistributioner x86]]
[[Kategori:Operativsystem]]
[[Kategori:Linux]]

Ubuntu på intel macar som har T2 Chip

2026-09-25T06:32:42Z

Admin: /* = Bluetooth fungerar inte */

= Ubuntu på Mac med Apple T2 =

Vissa Intelbaserade Mac-datorer har Apples säkerhetschip '''T2''', som bland annat hanterar delar av datorns hårdvara, säkerhet och uppstart.

På dessa modeller behöver Linux särskilt stöd för T2-plattformen. En vanlig Ubuntu-installation kan därför få problem med exempelvis:

* Inbyggt tangentbord
* Styrplatta
* Ljud
* Wi-Fi
* Bluetooth
* Fläktstyrning
* Vissa andra interna enheter

För Ubuntu rekommenderas därför en T2-anpassad installationsavbildning från [https://github.com/t2linux/T2-Ubuntu T2Linux-projektet].

Kontrollera även projektets [https://wiki.t2linux.org/distributions/ubuntu/home/ installationsanvisningar för Ubuntu] innan installationen.

== Intelbaserade Macar med T2-chip ==

Följande Intelbaserade Mac-modeller har Apple T2-säkerhetschip.

{| class="wikitable"
|+ Mac-modeller med Apple T2-chip
! Modell
! Årsmodeller med T2
|-
| MacBook Pro
| 2018–2020 med Intel-processor
|-
| MacBook Air
| 2018–2020 med Intel-processor
|-
| iMac
| 27 tum, Retina 5K, 2020
|-
| iMac Pro
| Samtliga
|-
| Mac mini
| 2018
|-
| Mac Pro
| 2019
|}

Årtalen avser modellernas lanseringsår och inte när datorn köptes.

Mac-datorer med Apple Silicon, exempelvis M1, M2, M3 och senare, använder inte ett separat T2-chip och omfattas därför inte av denna guide.

Källa: [https://support.apple.com/sv-se/103265 Apple – Mac-datorer med Apple T2-säkerhetschip]

== Installera Ubuntu på en T2-Mac ==

På en T2-Mac bör man inte utgå från att en vanlig Ubuntu-ISO fungerar fullt ut.

Problemet är att flera interna enheter är kopplade till eller beroende av Apples T2-arkitektur. För att exempelvis tangentbord och styrplatta skall fungera korrekt krävs en Linuxkärna med stöd för T2.

Använd därför i första hand T2-Ubuntu:

* [https://github.com/t2linux/T2-Ubuntu T2-Ubuntu på GitHub]
* [https://wiki.t2linux.org/distributions/ubuntu/home/ T2Linux – Ubuntu]

Efter installationen kan man kontrollera vilken Linuxkärna som används med:

<pre>
uname -r
</pre>

Om det inbyggda tangentbordet och styrplattan fungerar är det normalt ett tecken på att T2-kärnan fungerar.

== Wi-Fi och Bluetooth ==

Även om Ubuntu startar och tangentbordet fungerar behöver Wi-Fi och Bluetooth normalt ytterligare firmware från Apple.

På många T2-Macar används Broadcom-baserad trådlös hårdvara.

För Wi-Fi används normalt Linuxdrivrutinen:

<pre>
brcmfmac
</pre>

För Bluetooth används på många modeller:

<pre>
hci_bcm4377
</pre>

Själva drivrutinerna räcker dock inte alltid. Firmware måste också installeras.

== Kontrollera Wi-Fi-hårdvaran ==

Kontrollera vilken nätverkshårdvara datorn har:

<pre>
lspci -nnk | grep -A4 -i network
</pre>

Kontrollera om ''brcmfmac'' är laddad:

<pre>
lsmod | grep brcmfmac
</pre>

Man kan exempelvis få:

<pre>
brcmfmac
brcmfmac_wcc
</pre>

På en T2-Mac skall man normalt inte installera Broadcoms gamla STA-drivrutin, exempelvis:

<pre>
bcmwl-kernel-source
</pre>

eller:

<pre>
broadcom-wl
</pre>

T2Linux använder i stället Linuxkärnans ''brcmfmac''-drivrutin tillsammans med rätt Apple-firmware.

== Installera Apple-firmware ==

T2Linux tillhandahåller verktyget:

<pre>
get-apple-firmware
</pre>

Firmware kan hämtas från den befintliga macOS-installationen eller via Internet.

=== Om macOS finns kvar ==

Om macOS fortfarande finns installerat kan rätt firmware hämtas därifrån.

Kör:

<pre>
sudo get-apple-firmware get_from_macos
</pre>

Starta därefter om datorn:

<pre>
sudo reboot
</pre>

Efter omstart bör Wi-Fi och Bluetooth normalt kunna identifieras av Linux.

== Om macOS inte finns kvar ==

Om macOS har tagits bort kan firmware i stället hämtas via Internet:

<pre>
sudo get-apple-firmware get_from_online
</pre>

För detta behöver datorn tillfälligt ha Internetanslutning på något annat sätt.

Exempel:

* USB-Ethernet
* USB-tethering via mobiltelefon
* Externt USB-Wi-Fi-kort som Linux redan stöder

Starta därefter om datorn:

<pre>
sudo reboot
</pre>

== Kontrollera Wi-Fi ==

Efter omstart kan nätverksenheterna visas med:

<pre>
nmcli device
</pre>

En fungerande Wi-Fi-enhet kan exempelvis visas som:

<pre>
DEVICE TYPE STATE
wlp1s0f0 wifi disconnected
</pre>

Visa tillgängliga trådlösa nätverk:

<pre>
nmcli device wifi list
</pre>

För att ansluta via kommandoraden:

<pre>
nmcli device wifi connect "SSID" password "lösenord"
</pre>

På Ubuntu Desktop kan man normalt även ansluta via den vanliga grafiska nätverksmenyn.

== Ladda om Wi-Fi-drivrutinen ==

Om firmware har installerats men Wi-Fi fortfarande inte visas kan drivrutinen laddas om:

<pre>
sudo modprobe -r brcmfmac_wcc
sudo modprobe -r brcmfmac
sudo modprobe brcmfmac
</pre>

Kontrollera därefter:

<pre>
nmcli device
</pre>

== Felsök Wi-Fi ==

Kontrollera kärnans meddelanden:

<pre>
sudo journalctl -k --grep=brcmfmac
</pre>

eller:

<pre>
sudo dmesg | grep -iE 'brcm|brcmfmac|firmware'
</pre>

Om en firmwarefil saknas kan man få fel som liknar:

<pre>
Direct firmware load failed
</pre>

I så fall bör Apple-firmware installeras på nytt.

Om macOS finns:

<pre>
sudo get-apple-firmware get_from_macos
</pre>

Om macOS saknas:

<pre>
sudo get-apple-firmware get_from_online
</pre>

== Kontrollera rfkill ==

Wi-Fi eller Bluetooth kan även vara mjukvarublockerat.

Kontrollera:

<pre>
rfkill
</pre>

För att ta bort blockering:

<pre>
sudo rfkill unblock wifi
sudo rfkill unblock bluetooth
</pre>

Kontrollera även NetworkManagers radiostatus:

<pre>
nmcli radio
</pre>

Aktivera Wi-Fi:

<pre>
nmcli radio wifi on
</pre>

== Bluetooth ==

Kontrollera om Bluetooth-drivrutinen är laddad:

<pre>
lsmod | grep hci_bcm4377
</pre>

Om modulen finns kan den vid behov laddas om:

<pre>
sudo modprobe -r hci_bcm4377
sudo modprobe hci_bcm4377
</pre>

Kontrollera Bluetooth-tjänsten:

<pre>
systemctl status bluetooth
</pre>

Om tjänsten inte körs:

<pre>
sudo systemctl enable --now bluetooth
</pre>

Kontrollera om Linux hittar någon Bluetooth-adapter:

<pre>
bluetoothctl list
</pre>

En fungerande adapter kan exempelvis visas som:

<pre>
Controller XX:XX:XX:XX:XX:XX
</pre>

== Ansluta en Bluetooth-enhet ==

Starta Bluetooths kommandoradsverktyg:

<pre>
bluetoothctl
</pre>

Aktivera Bluetooth:

<pre>
power on
</pre>

Starta sökning:

<pre>
scan on
</pre>

När enheten har hittats används dess Bluetooth-adress.

Exempel:

<pre>
pair XX:XX:XX:XX:XX:XX
trust XX:XX:XX:XX:XX:XX
connect XX:XX:XX:XX:XX:XX
</pre>

Avsluta:

<pre>
quit
</pre>

== Vanliga problem ==

=== Tangentbord och styrplatta fungerar inte ===

Om det inbyggda tangentbordet eller styrplattan inte fungerar används sannolikt inte en korrekt T2-kärna.

Kontrollera:

<pre>
uname -r
</pre>

Använd i första hand en T2-anpassad distribution eller kärna från T2Linux-projektet.

=== Tangentbord fungerar men Wi-Fi saknas ===

Om tangentbord och styrplatta fungerar men Wi-Fi saknas är T2-kärnan sannolikt redan installerad.

Problemet är då ofta att Apple-firmware saknas.

Kör:

<pre>
sudo get-apple-firmware get_from_macos
</pre>

eller:

<pre>
sudo get-apple-firmware get_from_online
</pre>

och starta därefter om datorn.

=== Wi-Fi visas men inga nätverk hittas ===

Kontrollera:

<pre>
nmcli radio
</pre>

och:

<pre>
rfkill
</pre>

Kontrollera även kärnloggen:

<pre>
sudo dmesg | grep -iE 'brcm|firmware'
</pre>

=== Bluetooth fungerar inte ===

Kontrollera först:

<pre>
systemctl status bluetooth
</pre>

Sedan:

<pre>
bluetoothctl list
</pre>

och:

<pre>
lsmod | grep hci_bcm4377
</pre>

Om Bluetooth-hårdvaran hittas men firmware saknas bör Apple-firmware installeras på nytt.

== Sammanfattning ==

För att Ubuntu skall fungera bra på en Intelbaserad Mac med Apple T2 behövs i huvudsak:

# En Linuxkärna med stöd för Apple T2.
# Rätt Linuxdrivrutiner för datorns hårdvara.
# Apples firmware för bland annat Wi-Fi och Bluetooth.

För Ubuntu rekommenderas en T2-anpassad installationsavbildning från T2Linux.

Om systemet redan är installerat och tangentbordet fungerar men Wi-Fi och Bluetooth saknas är det ofta firmware som återstår.

Med macOS kvar:

<pre>
sudo get-apple-firmware get_from_macos
sudo reboot
</pre>

Utan macOS:

<pre>
sudo get-apple-firmware get_from_online
sudo reboot
</pre>

== Se även ==

* [[Ubuntu]]
* [[Mac]]
* [[Wi-Fi]]
* [[Bluetooth]]
* [[NetworkManager]]

== Externa länkar ==

* [https://github.com/t2linux/T2-Ubuntu T2-Ubuntu]
* [https://wiki.t2linux.org/distributions/ubuntu/home/ T2Linux – Ubuntu]
* [https://wiki.t2linux.org/guides/wifi-bluetooth/ T2Linux – Wi-Fi och Bluetooth]
* [https://wiki.t2linux.org/guides/postinstall/ T2Linux – installation och efterkonfiguration]
* [https://support.apple.com/sv-se/103265 Apple – Mac-datorer med Apple T2-säkerhetschip]

= Sidslut =
Om du hittar faktafel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret på:
* [https://www.linux.se/kontakta-linux-se/ Kontakta Linux.se]

 Tack till [https://datorhjalp.se Datorhjälp Hemma] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell.

[[Kategori:Linuxdistributioner]]
[[Kategori:Linuxdistributioner x86]]
[[Kategori:Operativsystem]]
[[Kategori:Linux]]

Ubuntu på intel macar som har T2 Chip

2026-09-25T06:32:32Z

Admin: /* = Wi-Fi visas men inga nätverk hittas */

= Ubuntu på Mac med Apple T2 =

Vissa Intelbaserade Mac-datorer har Apples säkerhetschip '''T2''', som bland annat hanterar delar av datorns hårdvara, säkerhet och uppstart.

På dessa modeller behöver Linux särskilt stöd för T2-plattformen. En vanlig Ubuntu-installation kan därför få problem med exempelvis:

* Inbyggt tangentbord
* Styrplatta
* Ljud
* Wi-Fi
* Bluetooth
* Fläktstyrning
* Vissa andra interna enheter

För Ubuntu rekommenderas därför en T2-anpassad installationsavbildning från [https://github.com/t2linux/T2-Ubuntu T2Linux-projektet].

Kontrollera även projektets [https://wiki.t2linux.org/distributions/ubuntu/home/ installationsanvisningar för Ubuntu] innan installationen.

== Intelbaserade Macar med T2-chip ==

Följande Intelbaserade Mac-modeller har Apple T2-säkerhetschip.

{| class="wikitable"
|+ Mac-modeller med Apple T2-chip
! Modell
! Årsmodeller med T2
|-
| MacBook Pro
| 2018–2020 med Intel-processor
|-
| MacBook Air
| 2018–2020 med Intel-processor
|-
| iMac
| 27 tum, Retina 5K, 2020
|-
| iMac Pro
| Samtliga
|-
| Mac mini
| 2018
|-
| Mac Pro
| 2019
|}

Årtalen avser modellernas lanseringsår och inte när datorn köptes.

Mac-datorer med Apple Silicon, exempelvis M1, M2, M3 och senare, använder inte ett separat T2-chip och omfattas därför inte av denna guide.

Källa: [https://support.apple.com/sv-se/103265 Apple – Mac-datorer med Apple T2-säkerhetschip]

== Installera Ubuntu på en T2-Mac ==

På en T2-Mac bör man inte utgå från att en vanlig Ubuntu-ISO fungerar fullt ut.

Problemet är att flera interna enheter är kopplade till eller beroende av Apples T2-arkitektur. För att exempelvis tangentbord och styrplatta skall fungera korrekt krävs en Linuxkärna med stöd för T2.

Använd därför i första hand T2-Ubuntu:

* [https://github.com/t2linux/T2-Ubuntu T2-Ubuntu på GitHub]
* [https://wiki.t2linux.org/distributions/ubuntu/home/ T2Linux – Ubuntu]

Efter installationen kan man kontrollera vilken Linuxkärna som används med:

<pre>
uname -r
</pre>

Om det inbyggda tangentbordet och styrplattan fungerar är det normalt ett tecken på att T2-kärnan fungerar.

== Wi-Fi och Bluetooth ==

Även om Ubuntu startar och tangentbordet fungerar behöver Wi-Fi och Bluetooth normalt ytterligare firmware från Apple.

På många T2-Macar används Broadcom-baserad trådlös hårdvara.

För Wi-Fi används normalt Linuxdrivrutinen:

<pre>
brcmfmac
</pre>

För Bluetooth används på många modeller:

<pre>
hci_bcm4377
</pre>

Själva drivrutinerna räcker dock inte alltid. Firmware måste också installeras.

== Kontrollera Wi-Fi-hårdvaran ==

Kontrollera vilken nätverkshårdvara datorn har:

<pre>
lspci -nnk | grep -A4 -i network
</pre>

Kontrollera om ''brcmfmac'' är laddad:

<pre>
lsmod | grep brcmfmac
</pre>

Man kan exempelvis få:

<pre>
brcmfmac
brcmfmac_wcc
</pre>

På en T2-Mac skall man normalt inte installera Broadcoms gamla STA-drivrutin, exempelvis:

<pre>
bcmwl-kernel-source
</pre>

eller:

<pre>
broadcom-wl
</pre>

T2Linux använder i stället Linuxkärnans ''brcmfmac''-drivrutin tillsammans med rätt Apple-firmware.

== Installera Apple-firmware ==

T2Linux tillhandahåller verktyget:

<pre>
get-apple-firmware
</pre>

Firmware kan hämtas från den befintliga macOS-installationen eller via Internet.

=== Om macOS finns kvar ==

Om macOS fortfarande finns installerat kan rätt firmware hämtas därifrån.

Kör:

<pre>
sudo get-apple-firmware get_from_macos
</pre>

Starta därefter om datorn:

<pre>
sudo reboot
</pre>

Efter omstart bör Wi-Fi och Bluetooth normalt kunna identifieras av Linux.

== Om macOS inte finns kvar ==

Om macOS har tagits bort kan firmware i stället hämtas via Internet:

<pre>
sudo get-apple-firmware get_from_online
</pre>

För detta behöver datorn tillfälligt ha Internetanslutning på något annat sätt.

Exempel:

* USB-Ethernet
* USB-tethering via mobiltelefon
* Externt USB-Wi-Fi-kort som Linux redan stöder

Starta därefter om datorn:

<pre>
sudo reboot
</pre>

== Kontrollera Wi-Fi ==

Efter omstart kan nätverksenheterna visas med:

<pre>
nmcli device
</pre>

En fungerande Wi-Fi-enhet kan exempelvis visas som:

<pre>
DEVICE TYPE STATE
wlp1s0f0 wifi disconnected
</pre>

Visa tillgängliga trådlösa nätverk:

<pre>
nmcli device wifi list
</pre>

För att ansluta via kommandoraden:

<pre>
nmcli device wifi connect "SSID" password "lösenord"
</pre>

På Ubuntu Desktop kan man normalt även ansluta via den vanliga grafiska nätverksmenyn.

== Ladda om Wi-Fi-drivrutinen ==

Om firmware har installerats men Wi-Fi fortfarande inte visas kan drivrutinen laddas om:

<pre>
sudo modprobe -r brcmfmac_wcc
sudo modprobe -r brcmfmac
sudo modprobe brcmfmac
</pre>

Kontrollera därefter:

<pre>
nmcli device
</pre>

== Felsök Wi-Fi ==

Kontrollera kärnans meddelanden:

<pre>
sudo journalctl -k --grep=brcmfmac
</pre>

eller:

<pre>
sudo dmesg | grep -iE 'brcm|brcmfmac|firmware'
</pre>

Om en firmwarefil saknas kan man få fel som liknar:

<pre>
Direct firmware load failed
</pre>

I så fall bör Apple-firmware installeras på nytt.

Om macOS finns:

<pre>
sudo get-apple-firmware get_from_macos
</pre>

Om macOS saknas:

<pre>
sudo get-apple-firmware get_from_online
</pre>

== Kontrollera rfkill ==

Wi-Fi eller Bluetooth kan även vara mjukvarublockerat.

Kontrollera:

<pre>
rfkill
</pre>

För att ta bort blockering:

<pre>
sudo rfkill unblock wifi
sudo rfkill unblock bluetooth
</pre>

Kontrollera även NetworkManagers radiostatus:

<pre>
nmcli radio
</pre>

Aktivera Wi-Fi:

<pre>
nmcli radio wifi on
</pre>

== Bluetooth ==

Kontrollera om Bluetooth-drivrutinen är laddad:

<pre>
lsmod | grep hci_bcm4377
</pre>

Om modulen finns kan den vid behov laddas om:

<pre>
sudo modprobe -r hci_bcm4377
sudo modprobe hci_bcm4377
</pre>

Kontrollera Bluetooth-tjänsten:

<pre>
systemctl status bluetooth
</pre>

Om tjänsten inte körs:

<pre>
sudo systemctl enable --now bluetooth
</pre>

Kontrollera om Linux hittar någon Bluetooth-adapter:

<pre>
bluetoothctl list
</pre>

En fungerande adapter kan exempelvis visas som:

<pre>
Controller XX:XX:XX:XX:XX:XX
</pre>

== Ansluta en Bluetooth-enhet ==

Starta Bluetooths kommandoradsverktyg:

<pre>
bluetoothctl
</pre>

Aktivera Bluetooth:

<pre>
power on
</pre>

Starta sökning:

<pre>
scan on
</pre>

När enheten har hittats används dess Bluetooth-adress.

Exempel:

<pre>
pair XX:XX:XX:XX:XX:XX
trust XX:XX:XX:XX:XX:XX
connect XX:XX:XX:XX:XX:XX
</pre>

Avsluta:

<pre>
quit
</pre>

== Vanliga problem ==

=== Tangentbord och styrplatta fungerar inte ===

Om det inbyggda tangentbordet eller styrplattan inte fungerar används sannolikt inte en korrekt T2-kärna.

Kontrollera:

<pre>
uname -r
</pre>

Använd i första hand en T2-anpassad distribution eller kärna från T2Linux-projektet.

=== Tangentbord fungerar men Wi-Fi saknas ===

Om tangentbord och styrplatta fungerar men Wi-Fi saknas är T2-kärnan sannolikt redan installerad.

Problemet är då ofta att Apple-firmware saknas.

Kör:

<pre>
sudo get-apple-firmware get_from_macos
</pre>

eller:

<pre>
sudo get-apple-firmware get_from_online
</pre>

och starta därefter om datorn.

=== Wi-Fi visas men inga nätverk hittas ===

Kontrollera:

<pre>
nmcli radio
</pre>

och:

<pre>
rfkill
</pre>

Kontrollera även kärnloggen:

<pre>
sudo dmesg | grep -iE 'brcm|firmware'
</pre>

=== Bluetooth fungerar inte ==

Kontrollera först:

<pre>
systemctl status bluetooth
</pre>

Sedan:

<pre>
bluetoothctl list
</pre>

och:

<pre>
lsmod | grep hci_bcm4377
</pre>

Om Bluetooth-hårdvaran hittas men firmware saknas bör Apple-firmware installeras på nytt.

== Sammanfattning ==

För att Ubuntu skall fungera bra på en Intelbaserad Mac med Apple T2 behövs i huvudsak:

# En Linuxkärna med stöd för Apple T2.
# Rätt Linuxdrivrutiner för datorns hårdvara.
# Apples firmware för bland annat Wi-Fi och Bluetooth.

För Ubuntu rekommenderas en T2-anpassad installationsavbildning från T2Linux.

Om systemet redan är installerat och tangentbordet fungerar men Wi-Fi och Bluetooth saknas är det ofta firmware som återstår.

Med macOS kvar:

<pre>
sudo get-apple-firmware get_from_macos
sudo reboot
</pre>

Utan macOS:

<pre>
sudo get-apple-firmware get_from_online
sudo reboot
</pre>

== Se även ==

* [[Ubuntu]]
* [[Mac]]
* [[Wi-Fi]]
* [[Bluetooth]]
* [[NetworkManager]]

== Externa länkar ==

* [https://github.com/t2linux/T2-Ubuntu T2-Ubuntu]
* [https://wiki.t2linux.org/distributions/ubuntu/home/ T2Linux – Ubuntu]
* [https://wiki.t2linux.org/guides/wifi-bluetooth/ T2Linux – Wi-Fi och Bluetooth]
* [https://wiki.t2linux.org/guides/postinstall/ T2Linux – installation och efterkonfiguration]
* [https://support.apple.com/sv-se/103265 Apple – Mac-datorer med Apple T2-säkerhetschip]

= Sidslut =
Om du hittar faktafel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret på:
* [https://www.linux.se/kontakta-linux-se/ Kontakta Linux.se]

 Tack till [https://datorhjalp.se Datorhjälp Hemma] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell.

[[Kategori:Linuxdistributioner]]
[[Kategori:Linuxdistributioner x86]]
[[Kategori:Operativsystem]]
[[Kategori:Linux]]

Ubuntu på intel macar som har T2 Chip

2026-09-25T06:32:23Z

Admin: /* = Tangentbord fungerar men Wi-Fi saknas */

= Ubuntu på Mac med Apple T2 =

Vissa Intelbaserade Mac-datorer har Apples säkerhetschip '''T2''', som bland annat hanterar delar av datorns hårdvara, säkerhet och uppstart.

På dessa modeller behöver Linux särskilt stöd för T2-plattformen. En vanlig Ubuntu-installation kan därför få problem med exempelvis:

* Inbyggt tangentbord
* Styrplatta
* Ljud
* Wi-Fi
* Bluetooth
* Fläktstyrning
* Vissa andra interna enheter

För Ubuntu rekommenderas därför en T2-anpassad installationsavbildning från [https://github.com/t2linux/T2-Ubuntu T2Linux-projektet].

Kontrollera även projektets [https://wiki.t2linux.org/distributions/ubuntu/home/ installationsanvisningar för Ubuntu] innan installationen.

== Intelbaserade Macar med T2-chip ==

Följande Intelbaserade Mac-modeller har Apple T2-säkerhetschip.

{| class="wikitable"
|+ Mac-modeller med Apple T2-chip
! Modell
! Årsmodeller med T2
|-
| MacBook Pro
| 2018–2020 med Intel-processor
|-
| MacBook Air
| 2018–2020 med Intel-processor
|-
| iMac
| 27 tum, Retina 5K, 2020
|-
| iMac Pro
| Samtliga
|-
| Mac mini
| 2018
|-
| Mac Pro
| 2019
|}

Årtalen avser modellernas lanseringsår och inte när datorn köptes.

Mac-datorer med Apple Silicon, exempelvis M1, M2, M3 och senare, använder inte ett separat T2-chip och omfattas därför inte av denna guide.

Källa: [https://support.apple.com/sv-se/103265 Apple – Mac-datorer med Apple T2-säkerhetschip]

== Installera Ubuntu på en T2-Mac ==

På en T2-Mac bör man inte utgå från att en vanlig Ubuntu-ISO fungerar fullt ut.

Problemet är att flera interna enheter är kopplade till eller beroende av Apples T2-arkitektur. För att exempelvis tangentbord och styrplatta skall fungera korrekt krävs en Linuxkärna med stöd för T2.

Använd därför i första hand T2-Ubuntu:

* [https://github.com/t2linux/T2-Ubuntu T2-Ubuntu på GitHub]
* [https://wiki.t2linux.org/distributions/ubuntu/home/ T2Linux – Ubuntu]

Efter installationen kan man kontrollera vilken Linuxkärna som används med:

<pre>
uname -r
</pre>

Om det inbyggda tangentbordet och styrplattan fungerar är det normalt ett tecken på att T2-kärnan fungerar.

== Wi-Fi och Bluetooth ==

Även om Ubuntu startar och tangentbordet fungerar behöver Wi-Fi och Bluetooth normalt ytterligare firmware från Apple.

På många T2-Macar används Broadcom-baserad trådlös hårdvara.

För Wi-Fi används normalt Linuxdrivrutinen:

<pre>
brcmfmac
</pre>

För Bluetooth används på många modeller:

<pre>
hci_bcm4377
</pre>

Själva drivrutinerna räcker dock inte alltid. Firmware måste också installeras.

== Kontrollera Wi-Fi-hårdvaran ==

Kontrollera vilken nätverkshårdvara datorn har:

<pre>
lspci -nnk | grep -A4 -i network
</pre>

Kontrollera om ''brcmfmac'' är laddad:

<pre>
lsmod | grep brcmfmac
</pre>

Man kan exempelvis få:

<pre>
brcmfmac
brcmfmac_wcc
</pre>

På en T2-Mac skall man normalt inte installera Broadcoms gamla STA-drivrutin, exempelvis:

<pre>
bcmwl-kernel-source
</pre>

eller:

<pre>
broadcom-wl
</pre>

T2Linux använder i stället Linuxkärnans ''brcmfmac''-drivrutin tillsammans med rätt Apple-firmware.

== Installera Apple-firmware ==

T2Linux tillhandahåller verktyget:

<pre>
get-apple-firmware
</pre>

Firmware kan hämtas från den befintliga macOS-installationen eller via Internet.

=== Om macOS finns kvar ==

Om macOS fortfarande finns installerat kan rätt firmware hämtas därifrån.

Kör:

<pre>
sudo get-apple-firmware get_from_macos
</pre>

Starta därefter om datorn:

<pre>
sudo reboot
</pre>

Efter omstart bör Wi-Fi och Bluetooth normalt kunna identifieras av Linux.

== Om macOS inte finns kvar ==

Om macOS har tagits bort kan firmware i stället hämtas via Internet:

<pre>
sudo get-apple-firmware get_from_online
</pre>

För detta behöver datorn tillfälligt ha Internetanslutning på något annat sätt.

Exempel:

* USB-Ethernet
* USB-tethering via mobiltelefon
* Externt USB-Wi-Fi-kort som Linux redan stöder

Starta därefter om datorn:

<pre>
sudo reboot
</pre>

== Kontrollera Wi-Fi ==

Efter omstart kan nätverksenheterna visas med:

<pre>
nmcli device
</pre>

En fungerande Wi-Fi-enhet kan exempelvis visas som:

<pre>
DEVICE TYPE STATE
wlp1s0f0 wifi disconnected
</pre>

Visa tillgängliga trådlösa nätverk:

<pre>
nmcli device wifi list
</pre>

För att ansluta via kommandoraden:

<pre>
nmcli device wifi connect "SSID" password "lösenord"
</pre>

På Ubuntu Desktop kan man normalt även ansluta via den vanliga grafiska nätverksmenyn.

== Ladda om Wi-Fi-drivrutinen ==

Om firmware har installerats men Wi-Fi fortfarande inte visas kan drivrutinen laddas om:

<pre>
sudo modprobe -r brcmfmac_wcc
sudo modprobe -r brcmfmac
sudo modprobe brcmfmac
</pre>

Kontrollera därefter:

<pre>
nmcli device
</pre>

== Felsök Wi-Fi ==

Kontrollera kärnans meddelanden:

<pre>
sudo journalctl -k --grep=brcmfmac
</pre>

eller:

<pre>
sudo dmesg | grep -iE 'brcm|brcmfmac|firmware'
</pre>

Om en firmwarefil saknas kan man få fel som liknar:

<pre>
Direct firmware load failed
</pre>

I så fall bör Apple-firmware installeras på nytt.

Om macOS finns:

<pre>
sudo get-apple-firmware get_from_macos
</pre>

Om macOS saknas:

<pre>
sudo get-apple-firmware get_from_online
</pre>

== Kontrollera rfkill ==

Wi-Fi eller Bluetooth kan även vara mjukvarublockerat.

Kontrollera:

<pre>
rfkill
</pre>

För att ta bort blockering:

<pre>
sudo rfkill unblock wifi
sudo rfkill unblock bluetooth
</pre>

Kontrollera även NetworkManagers radiostatus:

<pre>
nmcli radio
</pre>

Aktivera Wi-Fi:

<pre>
nmcli radio wifi on
</pre>

== Bluetooth ==

Kontrollera om Bluetooth-drivrutinen är laddad:

<pre>
lsmod | grep hci_bcm4377
</pre>

Om modulen finns kan den vid behov laddas om:

<pre>
sudo modprobe -r hci_bcm4377
sudo modprobe hci_bcm4377
</pre>

Kontrollera Bluetooth-tjänsten:

<pre>
systemctl status bluetooth
</pre>

Om tjänsten inte körs:

<pre>
sudo systemctl enable --now bluetooth
</pre>

Kontrollera om Linux hittar någon Bluetooth-adapter:

<pre>
bluetoothctl list
</pre>

En fungerande adapter kan exempelvis visas som:

<pre>
Controller XX:XX:XX:XX:XX:XX
</pre>

== Ansluta en Bluetooth-enhet ==

Starta Bluetooths kommandoradsverktyg:

<pre>
bluetoothctl
</pre>

Aktivera Bluetooth:

<pre>
power on
</pre>

Starta sökning:

<pre>
scan on
</pre>

När enheten har hittats används dess Bluetooth-adress.

Exempel:

<pre>
pair XX:XX:XX:XX:XX:XX
trust XX:XX:XX:XX:XX:XX
connect XX:XX:XX:XX:XX:XX
</pre>

Avsluta:

<pre>
quit
</pre>

== Vanliga problem ==

=== Tangentbord och styrplatta fungerar inte ===

Om det inbyggda tangentbordet eller styrplattan inte fungerar används sannolikt inte en korrekt T2-kärna.

Kontrollera:

<pre>
uname -r
</pre>

Använd i första hand en T2-anpassad distribution eller kärna från T2Linux-projektet.

=== Tangentbord fungerar men Wi-Fi saknas ===

Om tangentbord och styrplatta fungerar men Wi-Fi saknas är T2-kärnan sannolikt redan installerad.

Problemet är då ofta att Apple-firmware saknas.

Kör:

<pre>
sudo get-apple-firmware get_from_macos
</pre>

eller:

<pre>
sudo get-apple-firmware get_from_online
</pre>

och starta därefter om datorn.

=== Wi-Fi visas men inga nätverk hittas ==

Kontrollera:

<pre>
nmcli radio
</pre>

och:

<pre>
rfkill
</pre>

Kontrollera även kärnloggen:

<pre>
sudo dmesg | grep -iE 'brcm|firmware'
</pre>

=== Bluetooth fungerar inte ==

Kontrollera först:

<pre>
systemctl status bluetooth
</pre>

Sedan:

<pre>
bluetoothctl list
</pre>

och:

<pre>
lsmod | grep hci_bcm4377
</pre>

Om Bluetooth-hårdvaran hittas men firmware saknas bör Apple-firmware installeras på nytt.

== Sammanfattning ==

För att Ubuntu skall fungera bra på en Intelbaserad Mac med Apple T2 behövs i huvudsak:

# En Linuxkärna med stöd för Apple T2.
# Rätt Linuxdrivrutiner för datorns hårdvara.
# Apples firmware för bland annat Wi-Fi och Bluetooth.

För Ubuntu rekommenderas en T2-anpassad installationsavbildning från T2Linux.

Om systemet redan är installerat och tangentbordet fungerar men Wi-Fi och Bluetooth saknas är det ofta firmware som återstår.

Med macOS kvar:

<pre>
sudo get-apple-firmware get_from_macos
sudo reboot
</pre>

Utan macOS:

<pre>
sudo get-apple-firmware get_from_online
sudo reboot
</pre>

== Se även ==

* [[Ubuntu]]
* [[Mac]]
* [[Wi-Fi]]
* [[Bluetooth]]
* [[NetworkManager]]

== Externa länkar ==

* [https://github.com/t2linux/T2-Ubuntu T2-Ubuntu]
* [https://wiki.t2linux.org/distributions/ubuntu/home/ T2Linux – Ubuntu]
* [https://wiki.t2linux.org/guides/wifi-bluetooth/ T2Linux – Wi-Fi och Bluetooth]
* [https://wiki.t2linux.org/guides/postinstall/ T2Linux – installation och efterkonfiguration]
* [https://support.apple.com/sv-se/103265 Apple – Mac-datorer med Apple T2-säkerhetschip]

= Sidslut =
Om du hittar faktafel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret på:
* [https://www.linux.se/kontakta-linux-se/ Kontakta Linux.se]

 Tack till [https://datorhjalp.se Datorhjälp Hemma] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell.

[[Kategori:Linuxdistributioner]]
[[Kategori:Linuxdistributioner x86]]
[[Kategori:Operativsystem]]
[[Kategori:Linux]]

Ubuntu på intel macar som har T2 Chip

2026-09-25T06:32:11Z

Admin: /* = Tangentbord och styrplatta fungerar inte */

= Ubuntu på Mac med Apple T2 =

Vissa Intelbaserade Mac-datorer har Apples säkerhetschip '''T2''', som bland annat hanterar delar av datorns hårdvara, säkerhet och uppstart.

På dessa modeller behöver Linux särskilt stöd för T2-plattformen. En vanlig Ubuntu-installation kan därför få problem med exempelvis:

* Inbyggt tangentbord
* Styrplatta
* Ljud
* Wi-Fi
* Bluetooth
* Fläktstyrning
* Vissa andra interna enheter

För Ubuntu rekommenderas därför en T2-anpassad installationsavbildning från [https://github.com/t2linux/T2-Ubuntu T2Linux-projektet].

Kontrollera även projektets [https://wiki.t2linux.org/distributions/ubuntu/home/ installationsanvisningar för Ubuntu] innan installationen.

== Intelbaserade Macar med T2-chip ==

Följande Intelbaserade Mac-modeller har Apple T2-säkerhetschip.

{| class="wikitable"
|+ Mac-modeller med Apple T2-chip
! Modell
! Årsmodeller med T2
|-
| MacBook Pro
| 2018–2020 med Intel-processor
|-
| MacBook Air
| 2018–2020 med Intel-processor
|-
| iMac
| 27 tum, Retina 5K, 2020
|-
| iMac Pro
| Samtliga
|-
| Mac mini
| 2018
|-
| Mac Pro
| 2019
|}

Årtalen avser modellernas lanseringsår och inte när datorn köptes.

Mac-datorer med Apple Silicon, exempelvis M1, M2, M3 och senare, använder inte ett separat T2-chip och omfattas därför inte av denna guide.

Källa: [https://support.apple.com/sv-se/103265 Apple – Mac-datorer med Apple T2-säkerhetschip]

== Installera Ubuntu på en T2-Mac ==

På en T2-Mac bör man inte utgå från att en vanlig Ubuntu-ISO fungerar fullt ut.

Problemet är att flera interna enheter är kopplade till eller beroende av Apples T2-arkitektur. För att exempelvis tangentbord och styrplatta skall fungera korrekt krävs en Linuxkärna med stöd för T2.

Använd därför i första hand T2-Ubuntu:

* [https://github.com/t2linux/T2-Ubuntu T2-Ubuntu på GitHub]
* [https://wiki.t2linux.org/distributions/ubuntu/home/ T2Linux – Ubuntu]

Efter installationen kan man kontrollera vilken Linuxkärna som används med:

<pre>
uname -r
</pre>

Om det inbyggda tangentbordet och styrplattan fungerar är det normalt ett tecken på att T2-kärnan fungerar.

== Wi-Fi och Bluetooth ==

Även om Ubuntu startar och tangentbordet fungerar behöver Wi-Fi och Bluetooth normalt ytterligare firmware från Apple.

På många T2-Macar används Broadcom-baserad trådlös hårdvara.

För Wi-Fi används normalt Linuxdrivrutinen:

<pre>
brcmfmac
</pre>

För Bluetooth används på många modeller:

<pre>
hci_bcm4377
</pre>

Själva drivrutinerna räcker dock inte alltid. Firmware måste också installeras.

== Kontrollera Wi-Fi-hårdvaran ==

Kontrollera vilken nätverkshårdvara datorn har:

<pre>
lspci -nnk | grep -A4 -i network
</pre>

Kontrollera om ''brcmfmac'' är laddad:

<pre>
lsmod | grep brcmfmac
</pre>

Man kan exempelvis få:

<pre>
brcmfmac
brcmfmac_wcc
</pre>

På en T2-Mac skall man normalt inte installera Broadcoms gamla STA-drivrutin, exempelvis:

<pre>
bcmwl-kernel-source
</pre>

eller:

<pre>
broadcom-wl
</pre>

T2Linux använder i stället Linuxkärnans ''brcmfmac''-drivrutin tillsammans med rätt Apple-firmware.

== Installera Apple-firmware ==

T2Linux tillhandahåller verktyget:

<pre>
get-apple-firmware
</pre>

Firmware kan hämtas från den befintliga macOS-installationen eller via Internet.

=== Om macOS finns kvar ==

Om macOS fortfarande finns installerat kan rätt firmware hämtas därifrån.

Kör:

<pre>
sudo get-apple-firmware get_from_macos
</pre>

Starta därefter om datorn:

<pre>
sudo reboot
</pre>

Efter omstart bör Wi-Fi och Bluetooth normalt kunna identifieras av Linux.

== Om macOS inte finns kvar ==

Om macOS har tagits bort kan firmware i stället hämtas via Internet:

<pre>
sudo get-apple-firmware get_from_online
</pre>

För detta behöver datorn tillfälligt ha Internetanslutning på något annat sätt.

Exempel:

* USB-Ethernet
* USB-tethering via mobiltelefon
* Externt USB-Wi-Fi-kort som Linux redan stöder

Starta därefter om datorn:

<pre>
sudo reboot
</pre>

== Kontrollera Wi-Fi ==

Efter omstart kan nätverksenheterna visas med:

<pre>
nmcli device
</pre>

En fungerande Wi-Fi-enhet kan exempelvis visas som:

<pre>
DEVICE TYPE STATE
wlp1s0f0 wifi disconnected
</pre>

Visa tillgängliga trådlösa nätverk:

<pre>
nmcli device wifi list
</pre>

För att ansluta via kommandoraden:

<pre>
nmcli device wifi connect "SSID" password "lösenord"
</pre>

På Ubuntu Desktop kan man normalt även ansluta via den vanliga grafiska nätverksmenyn.

== Ladda om Wi-Fi-drivrutinen ==

Om firmware har installerats men Wi-Fi fortfarande inte visas kan drivrutinen laddas om:

<pre>
sudo modprobe -r brcmfmac_wcc
sudo modprobe -r brcmfmac
sudo modprobe brcmfmac
</pre>

Kontrollera därefter:

<pre>
nmcli device
</pre>

== Felsök Wi-Fi ==

Kontrollera kärnans meddelanden:

<pre>
sudo journalctl -k --grep=brcmfmac
</pre>

eller:

<pre>
sudo dmesg | grep -iE 'brcm|brcmfmac|firmware'
</pre>

Om en firmwarefil saknas kan man få fel som liknar:

<pre>
Direct firmware load failed
</pre>

I så fall bör Apple-firmware installeras på nytt.

Om macOS finns:

<pre>
sudo get-apple-firmware get_from_macos
</pre>

Om macOS saknas:

<pre>
sudo get-apple-firmware get_from_online
</pre>

== Kontrollera rfkill ==

Wi-Fi eller Bluetooth kan även vara mjukvarublockerat.

Kontrollera:

<pre>
rfkill
</pre>

För att ta bort blockering:

<pre>
sudo rfkill unblock wifi
sudo rfkill unblock bluetooth
</pre>

Kontrollera även NetworkManagers radiostatus:

<pre>
nmcli radio
</pre>

Aktivera Wi-Fi:

<pre>
nmcli radio wifi on
</pre>

== Bluetooth ==

Kontrollera om Bluetooth-drivrutinen är laddad:

<pre>
lsmod | grep hci_bcm4377
</pre>

Om modulen finns kan den vid behov laddas om:

<pre>
sudo modprobe -r hci_bcm4377
sudo modprobe hci_bcm4377
</pre>

Kontrollera Bluetooth-tjänsten:

<pre>
systemctl status bluetooth
</pre>

Om tjänsten inte körs:

<pre>
sudo systemctl enable --now bluetooth
</pre>

Kontrollera om Linux hittar någon Bluetooth-adapter:

<pre>
bluetoothctl list
</pre>

En fungerande adapter kan exempelvis visas som:

<pre>
Controller XX:XX:XX:XX:XX:XX
</pre>

== Ansluta en Bluetooth-enhet ==

Starta Bluetooths kommandoradsverktyg:

<pre>
bluetoothctl
</pre>

Aktivera Bluetooth:

<pre>
power on
</pre>

Starta sökning:

<pre>
scan on
</pre>

När enheten har hittats används dess Bluetooth-adress.

Exempel:

<pre>
pair XX:XX:XX:XX:XX:XX
trust XX:XX:XX:XX:XX:XX
connect XX:XX:XX:XX:XX:XX
</pre>

Avsluta:

<pre>
quit
</pre>

== Vanliga problem ==

=== Tangentbord och styrplatta fungerar inte ===

Om det inbyggda tangentbordet eller styrplattan inte fungerar används sannolikt inte en korrekt T2-kärna.

Kontrollera:

<pre>
uname -r
</pre>

Använd i första hand en T2-anpassad distribution eller kärna från T2Linux-projektet.

=== Tangentbord fungerar men Wi-Fi saknas ==

Om tangentbord och styrplatta fungerar men Wi-Fi saknas är T2-kärnan sannolikt redan installerad.

Problemet är då ofta att Apple-firmware saknas.

Kör:

<pre>
sudo get-apple-firmware get_from_macos
</pre>

eller:

<pre>
sudo get-apple-firmware get_from_online
</pre>

och starta därefter om datorn.

=== Wi-Fi visas men inga nätverk hittas ==

Kontrollera:

<pre>
nmcli radio
</pre>

och:

<pre>
rfkill
</pre>

Kontrollera även kärnloggen:

<pre>
sudo dmesg | grep -iE 'brcm|firmware'
</pre>

=== Bluetooth fungerar inte ==

Kontrollera först:

<pre>
systemctl status bluetooth
</pre>

Sedan:

<pre>
bluetoothctl list
</pre>

och:

<pre>
lsmod | grep hci_bcm4377
</pre>

Om Bluetooth-hårdvaran hittas men firmware saknas bör Apple-firmware installeras på nytt.

== Sammanfattning ==

För att Ubuntu skall fungera bra på en Intelbaserad Mac med Apple T2 behövs i huvudsak:

# En Linuxkärna med stöd för Apple T2.
# Rätt Linuxdrivrutiner för datorns hårdvara.
# Apples firmware för bland annat Wi-Fi och Bluetooth.

För Ubuntu rekommenderas en T2-anpassad installationsavbildning från T2Linux.

Om systemet redan är installerat och tangentbordet fungerar men Wi-Fi och Bluetooth saknas är det ofta firmware som återstår.

Med macOS kvar:

<pre>
sudo get-apple-firmware get_from_macos
sudo reboot
</pre>

Utan macOS:

<pre>
sudo get-apple-firmware get_from_online
sudo reboot
</pre>

== Se även ==

* [[Ubuntu]]
* [[Mac]]
* [[Wi-Fi]]
* [[Bluetooth]]
* [[NetworkManager]]

== Externa länkar ==

* [https://github.com/t2linux/T2-Ubuntu T2-Ubuntu]
* [https://wiki.t2linux.org/distributions/ubuntu/home/ T2Linux – Ubuntu]
* [https://wiki.t2linux.org/guides/wifi-bluetooth/ T2Linux – Wi-Fi och Bluetooth]
* [https://wiki.t2linux.org/guides/postinstall/ T2Linux – installation och efterkonfiguration]
* [https://support.apple.com/sv-se/103265 Apple – Mac-datorer med Apple T2-säkerhetschip]

= Sidslut =
Om du hittar faktafel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret på:
* [https://www.linux.se/kontakta-linux-se/ Kontakta Linux.se]

 Tack till [https://datorhjalp.se Datorhjälp Hemma] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell.

[[Kategori:Linuxdistributioner]]
[[Kategori:Linuxdistributioner x86]]
[[Kategori:Operativsystem]]
[[Kategori:Linux]]

Ubuntu på intel macar som har T2 Chip

2026-09-25T06:31:26Z

Admin:

= Ubuntu på Mac med Apple T2 =

Vissa Intelbaserade Mac-datorer har Apples säkerhetschip '''T2''', som bland annat hanterar delar av datorns hårdvara, säkerhet och uppstart.

På dessa modeller behöver Linux särskilt stöd för T2-plattformen. En vanlig Ubuntu-installation kan därför få problem med exempelvis:

* Inbyggt tangentbord
* Styrplatta
* Ljud
* Wi-Fi
* Bluetooth
* Fläktstyrning
* Vissa andra interna enheter

För Ubuntu rekommenderas därför en T2-anpassad installationsavbildning från [https://github.com/t2linux/T2-Ubuntu T2Linux-projektet].

Kontrollera även projektets [https://wiki.t2linux.org/distributions/ubuntu/home/ installationsanvisningar för Ubuntu] innan installationen.

== Intelbaserade Macar med T2-chip ==

Följande Intelbaserade Mac-modeller har Apple T2-säkerhetschip.

{| class="wikitable"
|+ Mac-modeller med Apple T2-chip
! Modell
! Årsmodeller med T2
|-
| MacBook Pro
| 2018–2020 med Intel-processor
|-
| MacBook Air
| 2018–2020 med Intel-processor
|-
| iMac
| 27 tum, Retina 5K, 2020
|-
| iMac Pro
| Samtliga
|-
| Mac mini
| 2018
|-
| Mac Pro
| 2019
|}

Årtalen avser modellernas lanseringsår och inte när datorn köptes.

Mac-datorer med Apple Silicon, exempelvis M1, M2, M3 och senare, använder inte ett separat T2-chip och omfattas därför inte av denna guide.

Källa: [https://support.apple.com/sv-se/103265 Apple – Mac-datorer med Apple T2-säkerhetschip]

== Installera Ubuntu på en T2-Mac ==

På en T2-Mac bör man inte utgå från att en vanlig Ubuntu-ISO fungerar fullt ut.

Problemet är att flera interna enheter är kopplade till eller beroende av Apples T2-arkitektur. För att exempelvis tangentbord och styrplatta skall fungera korrekt krävs en Linuxkärna med stöd för T2.

Använd därför i första hand T2-Ubuntu:

* [https://github.com/t2linux/T2-Ubuntu T2-Ubuntu på GitHub]
* [https://wiki.t2linux.org/distributions/ubuntu/home/ T2Linux – Ubuntu]

Efter installationen kan man kontrollera vilken Linuxkärna som används med:

<pre>
uname -r
</pre>

Om det inbyggda tangentbordet och styrplattan fungerar är det normalt ett tecken på att T2-kärnan fungerar.

== Wi-Fi och Bluetooth ==

Även om Ubuntu startar och tangentbordet fungerar behöver Wi-Fi och Bluetooth normalt ytterligare firmware från Apple.

På många T2-Macar används Broadcom-baserad trådlös hårdvara.

För Wi-Fi används normalt Linuxdrivrutinen:

<pre>
brcmfmac
</pre>

För Bluetooth används på många modeller:

<pre>
hci_bcm4377
</pre>

Själva drivrutinerna räcker dock inte alltid. Firmware måste också installeras.

== Kontrollera Wi-Fi-hårdvaran ==

Kontrollera vilken nätverkshårdvara datorn har:

<pre>
lspci -nnk | grep -A4 -i network
</pre>

Kontrollera om ''brcmfmac'' är laddad:

<pre>
lsmod | grep brcmfmac
</pre>

Man kan exempelvis få:

<pre>
brcmfmac
brcmfmac_wcc
</pre>

På en T2-Mac skall man normalt inte installera Broadcoms gamla STA-drivrutin, exempelvis:

<pre>
bcmwl-kernel-source
</pre>

eller:

<pre>
broadcom-wl
</pre>

T2Linux använder i stället Linuxkärnans ''brcmfmac''-drivrutin tillsammans med rätt Apple-firmware.

== Installera Apple-firmware ==

T2Linux tillhandahåller verktyget:

<pre>
get-apple-firmware
</pre>

Firmware kan hämtas från den befintliga macOS-installationen eller via Internet.

=== Om macOS finns kvar ==

Om macOS fortfarande finns installerat kan rätt firmware hämtas därifrån.

Kör:

<pre>
sudo get-apple-firmware get_from_macos
</pre>

Starta därefter om datorn:

<pre>
sudo reboot
</pre>

Efter omstart bör Wi-Fi och Bluetooth normalt kunna identifieras av Linux.

== Om macOS inte finns kvar ==

Om macOS har tagits bort kan firmware i stället hämtas via Internet:

<pre>
sudo get-apple-firmware get_from_online
</pre>

För detta behöver datorn tillfälligt ha Internetanslutning på något annat sätt.

Exempel:

* USB-Ethernet
* USB-tethering via mobiltelefon
* Externt USB-Wi-Fi-kort som Linux redan stöder

Starta därefter om datorn:

<pre>
sudo reboot
</pre>

== Kontrollera Wi-Fi ==

Efter omstart kan nätverksenheterna visas med:

<pre>
nmcli device
</pre>

En fungerande Wi-Fi-enhet kan exempelvis visas som:

<pre>
DEVICE TYPE STATE
wlp1s0f0 wifi disconnected
</pre>

Visa tillgängliga trådlösa nätverk:

<pre>
nmcli device wifi list
</pre>

För att ansluta via kommandoraden:

<pre>
nmcli device wifi connect "SSID" password "lösenord"
</pre>

På Ubuntu Desktop kan man normalt även ansluta via den vanliga grafiska nätverksmenyn.

== Ladda om Wi-Fi-drivrutinen ==

Om firmware har installerats men Wi-Fi fortfarande inte visas kan drivrutinen laddas om:

<pre>
sudo modprobe -r brcmfmac_wcc
sudo modprobe -r brcmfmac
sudo modprobe brcmfmac
</pre>

Kontrollera därefter:

<pre>
nmcli device
</pre>

== Felsök Wi-Fi ==

Kontrollera kärnans meddelanden:

<pre>
sudo journalctl -k --grep=brcmfmac
</pre>

eller:

<pre>
sudo dmesg | grep -iE 'brcm|brcmfmac|firmware'
</pre>

Om en firmwarefil saknas kan man få fel som liknar:

<pre>
Direct firmware load failed
</pre>

I så fall bör Apple-firmware installeras på nytt.

Om macOS finns:

<pre>
sudo get-apple-firmware get_from_macos
</pre>

Om macOS saknas:

<pre>
sudo get-apple-firmware get_from_online
</pre>

== Kontrollera rfkill ==

Wi-Fi eller Bluetooth kan även vara mjukvarublockerat.

Kontrollera:

<pre>
rfkill
</pre>

För att ta bort blockering:

<pre>
sudo rfkill unblock wifi
sudo rfkill unblock bluetooth
</pre>

Kontrollera även NetworkManagers radiostatus:

<pre>
nmcli radio
</pre>

Aktivera Wi-Fi:

<pre>
nmcli radio wifi on
</pre>

== Bluetooth ==

Kontrollera om Bluetooth-drivrutinen är laddad:

<pre>
lsmod | grep hci_bcm4377
</pre>

Om modulen finns kan den vid behov laddas om:

<pre>
sudo modprobe -r hci_bcm4377
sudo modprobe hci_bcm4377
</pre>

Kontrollera Bluetooth-tjänsten:

<pre>
systemctl status bluetooth
</pre>

Om tjänsten inte körs:

<pre>
sudo systemctl enable --now bluetooth
</pre>

Kontrollera om Linux hittar någon Bluetooth-adapter:

<pre>
bluetoothctl list
</pre>

En fungerande adapter kan exempelvis visas som:

<pre>
Controller XX:XX:XX:XX:XX:XX
</pre>

== Ansluta en Bluetooth-enhet ==

Starta Bluetooths kommandoradsverktyg:

<pre>
bluetoothctl
</pre>

Aktivera Bluetooth:

<pre>
power on
</pre>

Starta sökning:

<pre>
scan on
</pre>

När enheten har hittats används dess Bluetooth-adress.

Exempel:

<pre>
pair XX:XX:XX:XX:XX:XX
trust XX:XX:XX:XX:XX:XX
connect XX:XX:XX:XX:XX:XX
</pre>

Avsluta:

<pre>
quit
</pre>

== Vanliga problem ==

=== Tangentbord och styrplatta fungerar inte ==

Om det inbyggda tangentbordet eller styrplattan inte fungerar används sannolikt inte en korrekt T2-kärna.

Kontrollera:

<pre>
uname -r
</pre>

Använd i första hand en T2-anpassad distribution eller kärna från T2Linux-projektet.

=== Tangentbord fungerar men Wi-Fi saknas ==

Om tangentbord och styrplatta fungerar men Wi-Fi saknas är T2-kärnan sannolikt redan installerad.

Problemet är då ofta att Apple-firmware saknas.

Kör:

<pre>
sudo get-apple-firmware get_from_macos
</pre>

eller:

<pre>
sudo get-apple-firmware get_from_online
</pre>

och starta därefter om datorn.

=== Wi-Fi visas men inga nätverk hittas ==

Kontrollera:

<pre>
nmcli radio
</pre>

och:

<pre>
rfkill
</pre>

Kontrollera även kärnloggen:

<pre>
sudo dmesg | grep -iE 'brcm|firmware'
</pre>

=== Bluetooth fungerar inte ==

Kontrollera först:

<pre>
systemctl status bluetooth
</pre>

Sedan:

<pre>
bluetoothctl list
</pre>

och:

<pre>
lsmod | grep hci_bcm4377
</pre>

Om Bluetooth-hårdvaran hittas men firmware saknas bör Apple-firmware installeras på nytt.

== Sammanfattning ==

För att Ubuntu skall fungera bra på en Intelbaserad Mac med Apple T2 behövs i huvudsak:

# En Linuxkärna med stöd för Apple T2.
# Rätt Linuxdrivrutiner för datorns hårdvara.
# Apples firmware för bland annat Wi-Fi och Bluetooth.

För Ubuntu rekommenderas en T2-anpassad installationsavbildning från T2Linux.

Om systemet redan är installerat och tangentbordet fungerar men Wi-Fi och Bluetooth saknas är det ofta firmware som återstår.

Med macOS kvar:

<pre>
sudo get-apple-firmware get_from_macos
sudo reboot
</pre>

Utan macOS:

<pre>
sudo get-apple-firmware get_from_online
sudo reboot
</pre>

== Se även ==

* [[Ubuntu]]
* [[Mac]]
* [[Wi-Fi]]
* [[Bluetooth]]
* [[NetworkManager]]

== Externa länkar ==

* [https://github.com/t2linux/T2-Ubuntu T2-Ubuntu]
* [https://wiki.t2linux.org/distributions/ubuntu/home/ T2Linux – Ubuntu]
* [https://wiki.t2linux.org/guides/wifi-bluetooth/ T2Linux – Wi-Fi och Bluetooth]
* [https://wiki.t2linux.org/guides/postinstall/ T2Linux – installation och efterkonfiguration]
* [https://support.apple.com/sv-se/103265 Apple – Mac-datorer med Apple T2-säkerhetschip]

= Sidslut =
Om du hittar faktafel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret på:
* [https://www.linux.se/kontakta-linux-se/ Kontakta Linux.se]

 Tack till [https://datorhjalp.se Datorhjälp Hemma] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell.

[[Kategori:Linuxdistributioner]]
[[Kategori:Linuxdistributioner x86]]
[[Kategori:Operativsystem]]
[[Kategori:Linux]]

Ubuntu på intel macar som har T2 Chip

2026-09-25T06:27:38Z

Admin: Skapade sidan med '= Ubuntu på Mac med Apple T2 = Vissa Intelbaserade Mac-datorer har Apples säkerhetschip T2, som bland annat hanterar delar av datorns hårdvara och uppstart. På dessa modeller behöver Ubuntu en Linuxkärna med särskilt T2-stöd för att exempelvis det inbyggda tangentbordet, styrplattan, ljudet och wifi ska fungera korrekt. En vanlig Ubuntu-installationsfil kan därför ge problem redan under installationen. Använd i stället en T2-anpassad Ubuntu-installationsfil...'

= Ubuntu på Mac med Apple T2 =

Vissa Intelbaserade Mac-datorer har Apples säkerhetschip T2, som bland annat hanterar delar av datorns hårdvara och uppstart. På dessa modeller behöver Ubuntu en Linuxkärna med särskilt T2-stöd för att exempelvis det inbyggda tangentbordet, styrplattan, ljudet och wifi ska fungera korrekt. En vanlig Ubuntu-installationsfil kan därför ge problem redan under installationen. Använd i stället en T2-anpassad Ubuntu-installationsfil från [https://github.com/t2linux/T2-Ubuntu T2Linux-projektet], där de nödvändiga drivrutinerna ingår. Kontrollera också projektets [https://wiki.t2linux.org/distributions/ubuntu/home/ installationsanvisningar] för din Mac-modell.

== Intel baserade Macar med T2-chip ==

{| class="wikitable"
|+ Mac-modeller med Apple T2-chip
! Modell
! Årsmodeller med T2
|-
| MacBook Pro
| 2018–2020 med Intel-processor
|-
| MacBook Air
| 2018–2020 med Intel-processor
|-
| iMac
| 27 tum, Retina 5K, 2020
|-
| iMac Pro
| Samtliga
|-
| Mac mini
| 2018
|-
| Mac Pro
| 2019
|}

Årtalen avser modellernas lanseringsår, inte inköpsåret. Mac-datorer med M1 eller senare M-chip har inte ett separat T2-chip.

Källa: [https://support.apple.com/sv-se/103265 Apple – Mac-datorer med Apple T2-säkerhetschip]

Ubuntu

2026-09-25T06:27:32Z

Admin: /* Ubuntu Studio */

=== Ubuntu ===
'''Ubuntu''' är ett fritt och öppet operativsystem baserat på Linuxkärnan och vidareutvecklat från distributionen Debian. Namnet kommer från ordet ''ubuntu'' i zuluspråket, som ungefär betyder ”medmänsklighet” eller ”en person blir till genom andra människor”.

Ubuntus målsättning är att erbjuda ett modernt, stabilt och lättanvänt operativsystem för den genomsnittliga datoranvändaren, med fokus på användarvänlighet, säkerhet och enkel installation. Ubuntu har länge varit en av de mest populära Linuxdistributionerna för persondatorer.

==== Hemsidor ====
* Officiell webbplats: [https://ubuntu.com/ ubuntu.com]

==== Dokumentation ====
* Community-wiki: [https://help.ubuntu.com/community/CommunityHelpWiki Ubuntu Community Help Wiki]
* Användarmanual: [http://ubuntu-manual.org/ Ubuntu Manual]

=== LTS eller inte? ===
LTS står för ''Long Term Support''. LTS-versioner får säkerhets- och underhållsuppdateringar under en längre tidsperiod, normalt fem år för Ubuntu Desktop och Ubuntu Server.

Om du planerar att använda Ubuntu på en arbetsdator eller i en servermiljö rekommenderas i regel en LTS-version. Ubuntu finns både som Desktop-version med grafiskt gränssnitt och som Server-version, vilken är textbaserad och anpassad för serverdrift.

=== Version 26.04.1 LTS – support till april 2031 ===
Ubuntu 26.04.1 LTS, ''Resolute Raccoon'', är en LTS-version med standardstöd till april 2031.

Ubuntu 26.04.1 LTS använder en Wayland-baserad skrivbordsmiljö med stöd för X11-program via Xwayland. Versionen bygger på Linux 7.0 och GNOME 50 och innehåller uppdaterade systemkomponenter, moderniserade standardprogram och förbättringar för säkerhet, hårdvarustöd och skrivbordsmiljö.

==== Nedladdning ====
* [https://releases.ubuntu.com/resolute/ Ubuntu 26.04 LTS]

SUNET-spegel av Ubuntu för snabbare nedladdning

https://ftp.sunet.se/mirror/ubuntu-releases/26.04.1/

=== Version 24.04 LTS – support till juni 2029 ===
==== Ubuntu 24.04 LTS ====
* [https://ftp.sunet.se/mirror/ubuntu-releases/noble/ Ubuntu 24.04 LTS Desktop och Server]

==== Officiella Ubuntu-varianter 24.04 ====
* [https://cdimage.ubuntu.com/kubuntu/releases/24.04/release/ Kubuntu 24.04]
* [https://cdimage.ubuntu.com/ubuntustudio/releases/24.04/release/ Ubuntu Studio 24.04]
* [https://cdimage.ubuntu.com/lubuntu/releases/24.04/release/ Lubuntu 24.04]
* [https://cdimage.ubuntu.com/edubuntu/releases/noble/release/ Edubuntu 24.04]
* [https://cdimage.ubuntu.com/ubuntucinnamon/releases/noble/release/ Ubuntu Cinnamon 24.04]
* [https://cdimage.ubuntu.com/xubuntu/releases/24.04/release/ Xubuntu 24.04 LTS]
* [https://cdimage.ubuntu.com/ubuntu-unity/releases/24.04/release/ Ubuntu Unity 24.04 LTS]
* [https://cdimage.ubuntu.com/ubuntu-mate/releases/24.04/release/ Ubuntu MATE 24.04 LTS]
* [https://cdimage.ubuntu.com/ubuntu-budgie/releases/24.04/release/ Ubuntu Budgie 24.04]

=== Version 22.04 LTS – support till juni 2027 ===
==== Ubuntu 22.04 LTS ====
* [https://ftp.sunet.se/mirror/ubuntu-releases/22.04/ Ubuntu 22.04 LTS]

==== Xubuntu 22.04 LTS ====
* [https://cdimage.ubuntu.com/xubuntu/releases/22.04.5/release/ Xubuntu 22.04.5 LTS]

=== Version 18.04.6 ===
* [https://ftp.sunet.se/mirror/ubuntu-releases/18.04.6/ Ubuntu 18.04.6]

==== Äldre versioner av Ubuntu ====
* [https://ftp.sunet.se/mirror/ubuntu-releases/ Äldre Ubuntu-versioner hos Sunet]

=== Varianter av Ubuntu ===
Ubuntu finns i flera officiella varianter, anpassade för olika behov. För äldre eller resurssvaga datorer kan en lättviktsvariant vara ett bättre val.

==== Lubuntu ====
Lubuntu är en lättviktig variant av Ubuntu som använder skrivbordsmiljön LXQt. Före version 18.10 användes LXDE. Distributionen innehåller grundläggande program för dagligt bruk, såsom kontorsprogram, PDF-läsare, bildvisare och multimediaspelare.

Lubuntu är avsett att vara snabbt, resurssnålt och energieffektivt och finns för 64-bitars datorer.

Lubuntu är baserat på Ubuntu och Debian.

Hemsida:
* [https://lubuntu.me/ lubuntu.me]

===== Ladda ned Lubuntu =====
==== 22.04 LTS ====
* [https://cdimage.ubuntu.com/lubuntu/releases/22.04.5/release/ Lubuntu 22.04.5 LTS 64-bit]

==== Ubuntu Studio ====
Ubuntu Studio är en officiell variant av Ubuntu, särskilt anpassad för kreativa användare inom ljudproduktion, videoproduktion, grafik, fotografi och desktop publishing.

Distributionen innehåller professionella verktyg och är optimerad för låg latens och stabil prestanda. Fram till version 20.10 använde Ubuntu Studio Xfce som skrivbordsmiljö, men därefter ersattes den av KDE Plasma.

Hemsida:
* [https://ubuntustudio.org/ Ubuntu Studio]

= Ubuntu på Macar som har T2 Chip =

[[Ubuntu på intel macar som har T2 Chip]]

= Artiklar hos Linux.se om Ubuntu =
* [https://www.linux.se/tag/ubuntu/ Ubuntu-artiklar hos Linux.se]

= Tips och tricks sida för sida för Ubuntu =

Vi har en tips- och tricks-sida för [[Tips och Tricks i Ubuntu]], där du bland annat hittar råd om hur du kan svenskanpassa Ubuntu direkt från terminalen. Du hittar även instruktioner för hur du får Wi-Fi-nätverkskort från Broadcom, en vanlig tillverkare av Wi-Fi-kort i äldre Mac- och HP-datorer, att fungera under Ubuntu 26.04 LTS och 24.04 LTS.

= Sidslut =
Om du hittar faktafel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret på:
* [https://www.linux.se/kontakta-linux-se/ Kontakta Linux.se]

 Tack till [https://datorhjalp.se Datorhjälp Hemma] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell.

[[Kategori:Linuxdistributioner]]
[[Kategori:Linuxdistributioner x86]]
[[Kategori:Linuxdistributioner ARM]]
[[Kategori:Linuxdistributioner RISC-V]]
[[Kategori:Operativsystem]]
[[Kategori:Linux]]

Ubuntu

2026-09-25T06:27:06Z

Admin: /* Ubuntu på Mac med Apple T2 */

=== Ubuntu ===
'''Ubuntu''' är ett fritt och öppet operativsystem baserat på Linuxkärnan och vidareutvecklat från distributionen Debian. Namnet kommer från ordet ''ubuntu'' i zuluspråket, som ungefär betyder ”medmänsklighet” eller ”en person blir till genom andra människor”.

Ubuntus målsättning är att erbjuda ett modernt, stabilt och lättanvänt operativsystem för den genomsnittliga datoranvändaren, med fokus på användarvänlighet, säkerhet och enkel installation. Ubuntu har länge varit en av de mest populära Linuxdistributionerna för persondatorer.

==== Hemsidor ====
* Officiell webbplats: [https://ubuntu.com/ ubuntu.com]

==== Dokumentation ====
* Community-wiki: [https://help.ubuntu.com/community/CommunityHelpWiki Ubuntu Community Help Wiki]
* Användarmanual: [http://ubuntu-manual.org/ Ubuntu Manual]

=== LTS eller inte? ===
LTS står för ''Long Term Support''. LTS-versioner får säkerhets- och underhållsuppdateringar under en längre tidsperiod, normalt fem år för Ubuntu Desktop och Ubuntu Server.

Om du planerar att använda Ubuntu på en arbetsdator eller i en servermiljö rekommenderas i regel en LTS-version. Ubuntu finns både som Desktop-version med grafiskt gränssnitt och som Server-version, vilken är textbaserad och anpassad för serverdrift.

=== Version 26.04.1 LTS – support till april 2031 ===
Ubuntu 26.04.1 LTS, ''Resolute Raccoon'', är en LTS-version med standardstöd till april 2031.

Ubuntu 26.04.1 LTS använder en Wayland-baserad skrivbordsmiljö med stöd för X11-program via Xwayland. Versionen bygger på Linux 7.0 och GNOME 50 och innehåller uppdaterade systemkomponenter, moderniserade standardprogram och förbättringar för säkerhet, hårdvarustöd och skrivbordsmiljö.

==== Nedladdning ====
* [https://releases.ubuntu.com/resolute/ Ubuntu 26.04 LTS]

SUNET-spegel av Ubuntu för snabbare nedladdning

https://ftp.sunet.se/mirror/ubuntu-releases/26.04.1/

=== Version 24.04 LTS – support till juni 2029 ===
==== Ubuntu 24.04 LTS ====
* [https://ftp.sunet.se/mirror/ubuntu-releases/noble/ Ubuntu 24.04 LTS Desktop och Server]

==== Officiella Ubuntu-varianter 24.04 ====
* [https://cdimage.ubuntu.com/kubuntu/releases/24.04/release/ Kubuntu 24.04]
* [https://cdimage.ubuntu.com/ubuntustudio/releases/24.04/release/ Ubuntu Studio 24.04]
* [https://cdimage.ubuntu.com/lubuntu/releases/24.04/release/ Lubuntu 24.04]
* [https://cdimage.ubuntu.com/edubuntu/releases/noble/release/ Edubuntu 24.04]
* [https://cdimage.ubuntu.com/ubuntucinnamon/releases/noble/release/ Ubuntu Cinnamon 24.04]
* [https://cdimage.ubuntu.com/xubuntu/releases/24.04/release/ Xubuntu 24.04 LTS]
* [https://cdimage.ubuntu.com/ubuntu-unity/releases/24.04/release/ Ubuntu Unity 24.04 LTS]
* [https://cdimage.ubuntu.com/ubuntu-mate/releases/24.04/release/ Ubuntu MATE 24.04 LTS]
* [https://cdimage.ubuntu.com/ubuntu-budgie/releases/24.04/release/ Ubuntu Budgie 24.04]

=== Version 22.04 LTS – support till juni 2027 ===
==== Ubuntu 22.04 LTS ====
* [https://ftp.sunet.se/mirror/ubuntu-releases/22.04/ Ubuntu 22.04 LTS]

==== Xubuntu 22.04 LTS ====
* [https://cdimage.ubuntu.com/xubuntu/releases/22.04.5/release/ Xubuntu 22.04.5 LTS]

=== Version 18.04.6 ===
* [https://ftp.sunet.se/mirror/ubuntu-releases/18.04.6/ Ubuntu 18.04.6]

==== Äldre versioner av Ubuntu ====
* [https://ftp.sunet.se/mirror/ubuntu-releases/ Äldre Ubuntu-versioner hos Sunet]

=== Varianter av Ubuntu ===
Ubuntu finns i flera officiella varianter, anpassade för olika behov. För äldre eller resurssvaga datorer kan en lättviktsvariant vara ett bättre val.

==== Lubuntu ====
Lubuntu är en lättviktig variant av Ubuntu som använder skrivbordsmiljön LXQt. Före version 18.10 användes LXDE. Distributionen innehåller grundläggande program för dagligt bruk, såsom kontorsprogram, PDF-läsare, bildvisare och multimediaspelare.

Lubuntu är avsett att vara snabbt, resurssnålt och energieffektivt och finns för 64-bitars datorer.

Lubuntu är baserat på Ubuntu och Debian.

Hemsida:
* [https://lubuntu.me/ lubuntu.me]

===== Ladda ned Lubuntu =====
==== 22.04 LTS ====
* [https://cdimage.ubuntu.com/lubuntu/releases/22.04.5/release/ Lubuntu 22.04.5 LTS 64-bit]

==== Ubuntu Studio ====
Ubuntu Studio är en officiell variant av Ubuntu, särskilt anpassad för kreativa användare inom ljudproduktion, videoproduktion, grafik, fotografi och desktop publishing.

Distributionen innehåller professionella verktyg och är optimerad för låg latens och stabil prestanda. Fram till version 20.10 använde Ubuntu Studio Xfce som skrivbordsmiljö, men därefter ersattes den av KDE Plasma.

Hemsida:
* [https://ubuntustudio.org/ Ubuntu Studio]

[[Ubuntu på intel macar som har T2 Chip]]

= Artiklar hos Linux.se om Ubuntu =
* [https://www.linux.se/tag/ubuntu/ Ubuntu-artiklar hos Linux.se]

= Tips och tricks sida för sida för Ubuntu =

Vi har en tips- och tricks-sida för [[Tips och Tricks i Ubuntu]], där du bland annat hittar råd om hur du kan svenskanpassa Ubuntu direkt från terminalen. Du hittar även instruktioner för hur du får Wi-Fi-nätverkskort från Broadcom, en vanlig tillverkare av Wi-Fi-kort i äldre Mac- och HP-datorer, att fungera under Ubuntu 26.04 LTS och 24.04 LTS.

= Sidslut =
Om du hittar faktafel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret på:
* [https://www.linux.se/kontakta-linux-se/ Kontakta Linux.se]

 Tack till [https://datorhjalp.se Datorhjälp Hemma] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell.

[[Kategori:Linuxdistributioner]]
[[Kategori:Linuxdistributioner x86]]
[[Kategori:Linuxdistributioner ARM]]
[[Kategori:Linuxdistributioner RISC-V]]
[[Kategori:Operativsystem]]
[[Kategori:Linux]]

Ubuntu

2026-09-24T16:16:48Z

Admin: /* Intel baserade Mac med T2-chip */

=== Ubuntu ===
'''Ubuntu''' är ett fritt och öppet operativsystem baserat på Linuxkärnan och vidareutvecklat från distributionen Debian. Namnet kommer från ordet ''ubuntu'' i zuluspråket, som ungefär betyder ”medmänsklighet” eller ”en person blir till genom andra människor”.

Ubuntus målsättning är att erbjuda ett modernt, stabilt och lättanvänt operativsystem för den genomsnittliga datoranvändaren, med fokus på användarvänlighet, säkerhet och enkel installation. Ubuntu har länge varit en av de mest populära Linuxdistributionerna för persondatorer.

==== Hemsidor ====
* Officiell webbplats: [https://ubuntu.com/ ubuntu.com]

==== Dokumentation ====
* Community-wiki: [https://help.ubuntu.com/community/CommunityHelpWiki Ubuntu Community Help Wiki]
* Användarmanual: [http://ubuntu-manual.org/ Ubuntu Manual]

=== LTS eller inte? ===
LTS står för ''Long Term Support''. LTS-versioner får säkerhets- och underhållsuppdateringar under en längre tidsperiod, normalt fem år för Ubuntu Desktop och Ubuntu Server.

Om du planerar att använda Ubuntu på en arbetsdator eller i en servermiljö rekommenderas i regel en LTS-version. Ubuntu finns både som Desktop-version med grafiskt gränssnitt och som Server-version, vilken är textbaserad och anpassad för serverdrift.

=== Version 26.04.1 LTS – support till april 2031 ===
Ubuntu 26.04.1 LTS, ''Resolute Raccoon'', är en LTS-version med standardstöd till april 2031.

Ubuntu 26.04.1 LTS använder en Wayland-baserad skrivbordsmiljö med stöd för X11-program via Xwayland. Versionen bygger på Linux 7.0 och GNOME 50 och innehåller uppdaterade systemkomponenter, moderniserade standardprogram och förbättringar för säkerhet, hårdvarustöd och skrivbordsmiljö.

==== Nedladdning ====
* [https://releases.ubuntu.com/resolute/ Ubuntu 26.04 LTS]

SUNET-spegel av Ubuntu för snabbare nedladdning

https://ftp.sunet.se/mirror/ubuntu-releases/26.04.1/

=== Version 24.04 LTS – support till juni 2029 ===
==== Ubuntu 24.04 LTS ====
* [https://ftp.sunet.se/mirror/ubuntu-releases/noble/ Ubuntu 24.04 LTS Desktop och Server]

==== Officiella Ubuntu-varianter 24.04 ====
* [https://cdimage.ubuntu.com/kubuntu/releases/24.04/release/ Kubuntu 24.04]
* [https://cdimage.ubuntu.com/ubuntustudio/releases/24.04/release/ Ubuntu Studio 24.04]
* [https://cdimage.ubuntu.com/lubuntu/releases/24.04/release/ Lubuntu 24.04]
* [https://cdimage.ubuntu.com/edubuntu/releases/noble/release/ Edubuntu 24.04]
* [https://cdimage.ubuntu.com/ubuntucinnamon/releases/noble/release/ Ubuntu Cinnamon 24.04]
* [https://cdimage.ubuntu.com/xubuntu/releases/24.04/release/ Xubuntu 24.04 LTS]
* [https://cdimage.ubuntu.com/ubuntu-unity/releases/24.04/release/ Ubuntu Unity 24.04 LTS]
* [https://cdimage.ubuntu.com/ubuntu-mate/releases/24.04/release/ Ubuntu MATE 24.04 LTS]
* [https://cdimage.ubuntu.com/ubuntu-budgie/releases/24.04/release/ Ubuntu Budgie 24.04]

=== Version 22.04 LTS – support till juni 2027 ===
==== Ubuntu 22.04 LTS ====
* [https://ftp.sunet.se/mirror/ubuntu-releases/22.04/ Ubuntu 22.04 LTS]

==== Xubuntu 22.04 LTS ====
* [https://cdimage.ubuntu.com/xubuntu/releases/22.04.5/release/ Xubuntu 22.04.5 LTS]

=== Version 18.04.6 ===
* [https://ftp.sunet.se/mirror/ubuntu-releases/18.04.6/ Ubuntu 18.04.6]

==== Äldre versioner av Ubuntu ====
* [https://ftp.sunet.se/mirror/ubuntu-releases/ Äldre Ubuntu-versioner hos Sunet]

=== Varianter av Ubuntu ===
Ubuntu finns i flera officiella varianter, anpassade för olika behov. För äldre eller resurssvaga datorer kan en lättviktsvariant vara ett bättre val.

==== Lubuntu ====
Lubuntu är en lättviktig variant av Ubuntu som använder skrivbordsmiljön LXQt. Före version 18.10 användes LXDE. Distributionen innehåller grundläggande program för dagligt bruk, såsom kontorsprogram, PDF-läsare, bildvisare och multimediaspelare.

Lubuntu är avsett att vara snabbt, resurssnålt och energieffektivt och finns för 64-bitars datorer.

Lubuntu är baserat på Ubuntu och Debian.

Hemsida:
* [https://lubuntu.me/ lubuntu.me]

===== Ladda ned Lubuntu =====
==== 22.04 LTS ====
* [https://cdimage.ubuntu.com/lubuntu/releases/22.04.5/release/ Lubuntu 22.04.5 LTS 64-bit]

==== Ubuntu Studio ====
Ubuntu Studio är en officiell variant av Ubuntu, särskilt anpassad för kreativa användare inom ljudproduktion, videoproduktion, grafik, fotografi och desktop publishing.

Distributionen innehåller professionella verktyg och är optimerad för låg latens och stabil prestanda. Fram till version 20.10 använde Ubuntu Studio Xfce som skrivbordsmiljö, men därefter ersattes den av KDE Plasma.

Hemsida:
* [https://ubuntustudio.org/ Ubuntu Studio]

= Ubuntu på Mac med Apple T2 =

Vissa Intelbaserade Mac-datorer har Apples säkerhetschip T2, som bland annat hanterar delar av datorns hårdvara och uppstart. På dessa modeller behöver Ubuntu en Linuxkärna med särskilt T2-stöd för att exempelvis det inbyggda tangentbordet, styrplattan, ljudet och wifi ska fungera korrekt. En vanlig Ubuntu-installationsfil kan därför ge problem redan under installationen. Använd i stället en T2-anpassad Ubuntu-installationsfil från [https://github.com/t2linux/T2-Ubuntu T2Linux-projektet], där de nödvändiga drivrutinerna ingår. Kontrollera också projektets [https://wiki.t2linux.org/distributions/ubuntu/home/ installationsanvisningar] för din Mac-modell.

== Intel baserade Macar med T2-chip ==

{| class="wikitable"
|+ Mac-modeller med Apple T2-chip
! Modell
! Årsmodeller med T2
|-
| MacBook Pro
| 2018–2020 med Intel-processor
|-
| MacBook Air
| 2018–2020 med Intel-processor
|-
| iMac
| 27 tum, Retina 5K, 2020
|-
| iMac Pro
| Samtliga
|-
| Mac mini
| 2018
|-
| Mac Pro
| 2019
|}

Årtalen avser modellernas lanseringsår, inte inköpsåret. Mac-datorer med M1 eller senare M-chip har inte ett separat T2-chip.

Källa: [https://support.apple.com/sv-se/103265 Apple – Mac-datorer med Apple T2-säkerhetschip]

= Artiklar hos Linux.se om Ubuntu =
* [https://www.linux.se/tag/ubuntu/ Ubuntu-artiklar hos Linux.se]

= Tips och tricks sida för sida för Ubuntu =

Vi har en tips- och tricks-sida för [[Tips och Tricks i Ubuntu]], där du bland annat hittar råd om hur du kan svenskanpassa Ubuntu direkt från terminalen. Du hittar även instruktioner för hur du får Wi-Fi-nätverkskort från Broadcom, en vanlig tillverkare av Wi-Fi-kort i äldre Mac- och HP-datorer, att fungera under Ubuntu 26.04 LTS och 24.04 LTS.

= Sidslut =
Om du hittar faktafel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret på:
* [https://www.linux.se/kontakta-linux-se/ Kontakta Linux.se]

 Tack till [https://datorhjalp.se Datorhjälp Hemma] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell.

[[Kategori:Linuxdistributioner]]
[[Kategori:Linuxdistributioner x86]]
[[Kategori:Linuxdistributioner ARM]]
[[Kategori:Linuxdistributioner RISC-V]]
[[Kategori:Operativsystem]]
[[Kategori:Linux]]

Ubuntu

2026-09-24T16:16:37Z

Admin: /* Ubuntu på Mac med Apple T2 */

=== Ubuntu ===
'''Ubuntu''' är ett fritt och öppet operativsystem baserat på Linuxkärnan och vidareutvecklat från distributionen Debian. Namnet kommer från ordet ''ubuntu'' i zuluspråket, som ungefär betyder ”medmänsklighet” eller ”en person blir till genom andra människor”.

Ubuntus målsättning är att erbjuda ett modernt, stabilt och lättanvänt operativsystem för den genomsnittliga datoranvändaren, med fokus på användarvänlighet, säkerhet och enkel installation. Ubuntu har länge varit en av de mest populära Linuxdistributionerna för persondatorer.

==== Hemsidor ====
* Officiell webbplats: [https://ubuntu.com/ ubuntu.com]

==== Dokumentation ====
* Community-wiki: [https://help.ubuntu.com/community/CommunityHelpWiki Ubuntu Community Help Wiki]
* Användarmanual: [http://ubuntu-manual.org/ Ubuntu Manual]

=== LTS eller inte? ===
LTS står för ''Long Term Support''. LTS-versioner får säkerhets- och underhållsuppdateringar under en längre tidsperiod, normalt fem år för Ubuntu Desktop och Ubuntu Server.

Om du planerar att använda Ubuntu på en arbetsdator eller i en servermiljö rekommenderas i regel en LTS-version. Ubuntu finns både som Desktop-version med grafiskt gränssnitt och som Server-version, vilken är textbaserad och anpassad för serverdrift.

=== Version 26.04.1 LTS – support till april 2031 ===
Ubuntu 26.04.1 LTS, ''Resolute Raccoon'', är en LTS-version med standardstöd till april 2031.

Ubuntu 26.04.1 LTS använder en Wayland-baserad skrivbordsmiljö med stöd för X11-program via Xwayland. Versionen bygger på Linux 7.0 och GNOME 50 och innehåller uppdaterade systemkomponenter, moderniserade standardprogram och förbättringar för säkerhet, hårdvarustöd och skrivbordsmiljö.

==== Nedladdning ====
* [https://releases.ubuntu.com/resolute/ Ubuntu 26.04 LTS]

SUNET-spegel av Ubuntu för snabbare nedladdning

https://ftp.sunet.se/mirror/ubuntu-releases/26.04.1/

=== Version 24.04 LTS – support till juni 2029 ===
==== Ubuntu 24.04 LTS ====
* [https://ftp.sunet.se/mirror/ubuntu-releases/noble/ Ubuntu 24.04 LTS Desktop och Server]

==== Officiella Ubuntu-varianter 24.04 ====
* [https://cdimage.ubuntu.com/kubuntu/releases/24.04/release/ Kubuntu 24.04]
* [https://cdimage.ubuntu.com/ubuntustudio/releases/24.04/release/ Ubuntu Studio 24.04]
* [https://cdimage.ubuntu.com/lubuntu/releases/24.04/release/ Lubuntu 24.04]
* [https://cdimage.ubuntu.com/edubuntu/releases/noble/release/ Edubuntu 24.04]
* [https://cdimage.ubuntu.com/ubuntucinnamon/releases/noble/release/ Ubuntu Cinnamon 24.04]
* [https://cdimage.ubuntu.com/xubuntu/releases/24.04/release/ Xubuntu 24.04 LTS]
* [https://cdimage.ubuntu.com/ubuntu-unity/releases/24.04/release/ Ubuntu Unity 24.04 LTS]
* [https://cdimage.ubuntu.com/ubuntu-mate/releases/24.04/release/ Ubuntu MATE 24.04 LTS]
* [https://cdimage.ubuntu.com/ubuntu-budgie/releases/24.04/release/ Ubuntu Budgie 24.04]

=== Version 22.04 LTS – support till juni 2027 ===
==== Ubuntu 22.04 LTS ====
* [https://ftp.sunet.se/mirror/ubuntu-releases/22.04/ Ubuntu 22.04 LTS]

==== Xubuntu 22.04 LTS ====
* [https://cdimage.ubuntu.com/xubuntu/releases/22.04.5/release/ Xubuntu 22.04.5 LTS]

=== Version 18.04.6 ===
* [https://ftp.sunet.se/mirror/ubuntu-releases/18.04.6/ Ubuntu 18.04.6]

==== Äldre versioner av Ubuntu ====
* [https://ftp.sunet.se/mirror/ubuntu-releases/ Äldre Ubuntu-versioner hos Sunet]

=== Varianter av Ubuntu ===
Ubuntu finns i flera officiella varianter, anpassade för olika behov. För äldre eller resurssvaga datorer kan en lättviktsvariant vara ett bättre val.

==== Lubuntu ====
Lubuntu är en lättviktig variant av Ubuntu som använder skrivbordsmiljön LXQt. Före version 18.10 användes LXDE. Distributionen innehåller grundläggande program för dagligt bruk, såsom kontorsprogram, PDF-läsare, bildvisare och multimediaspelare.

Lubuntu är avsett att vara snabbt, resurssnålt och energieffektivt och finns för 64-bitars datorer.

Lubuntu är baserat på Ubuntu och Debian.

Hemsida:
* [https://lubuntu.me/ lubuntu.me]

===== Ladda ned Lubuntu =====
==== 22.04 LTS ====
* [https://cdimage.ubuntu.com/lubuntu/releases/22.04.5/release/ Lubuntu 22.04.5 LTS 64-bit]

==== Ubuntu Studio ====
Ubuntu Studio är en officiell variant av Ubuntu, särskilt anpassad för kreativa användare inom ljudproduktion, videoproduktion, grafik, fotografi och desktop publishing.

Distributionen innehåller professionella verktyg och är optimerad för låg latens och stabil prestanda. Fram till version 20.10 använde Ubuntu Studio Xfce som skrivbordsmiljö, men därefter ersattes den av KDE Plasma.

Hemsida:
* [https://ubuntustudio.org/ Ubuntu Studio]

= Ubuntu på Mac med Apple T2 =

Vissa Intelbaserade Mac-datorer har Apples säkerhetschip T2, som bland annat hanterar delar av datorns hårdvara och uppstart. På dessa modeller behöver Ubuntu en Linuxkärna med särskilt T2-stöd för att exempelvis det inbyggda tangentbordet, styrplattan, ljudet och wifi ska fungera korrekt. En vanlig Ubuntu-installationsfil kan därför ge problem redan under installationen. Använd i stället en T2-anpassad Ubuntu-installationsfil från [https://github.com/t2linux/T2-Ubuntu T2Linux-projektet], där de nödvändiga drivrutinerna ingår. Kontrollera också projektets [https://wiki.t2linux.org/distributions/ubuntu/home/ installationsanvisningar] för din Mac-modell.

== Intel baserade Mac med T2-chip ==

{| class="wikitable"
|+ Mac-modeller med Apple T2-chip
! Modell
! Årsmodeller med T2
|-
| MacBook Pro
| 2018–2020 med Intel-processor
|-
| MacBook Air
| 2018–2020 med Intel-processor
|-
| iMac
| 27 tum, Retina 5K, 2020
|-
| iMac Pro
| Samtliga
|-
| Mac mini
| 2018
|-
| Mac Pro
| 2019
|}

Årtalen avser modellernas lanseringsår, inte inköpsåret. Mac-datorer med M1 eller senare M-chip har inte ett separat T2-chip.

Källa: [https://support.apple.com/sv-se/103265 Apple – Mac-datorer med Apple T2-säkerhetschip]

= Artiklar hos Linux.se om Ubuntu =
* [https://www.linux.se/tag/ubuntu/ Ubuntu-artiklar hos Linux.se]

= Tips och tricks sida för sida för Ubuntu =

Vi har en tips- och tricks-sida för [[Tips och Tricks i Ubuntu]], där du bland annat hittar råd om hur du kan svenskanpassa Ubuntu direkt från terminalen. Du hittar även instruktioner för hur du får Wi-Fi-nätverkskort från Broadcom, en vanlig tillverkare av Wi-Fi-kort i äldre Mac- och HP-datorer, att fungera under Ubuntu 26.04 LTS och 24.04 LTS.

= Sidslut =
Om du hittar faktafel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret på:
* [https://www.linux.se/kontakta-linux-se/ Kontakta Linux.se]

 Tack till [https://datorhjalp.se Datorhjälp Hemma] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell.

[[Kategori:Linuxdistributioner]]
[[Kategori:Linuxdistributioner x86]]
[[Kategori:Linuxdistributioner ARM]]
[[Kategori:Linuxdistributioner RISC-V]]
[[Kategori:Operativsystem]]
[[Kategori:Linux]]

Ubuntu

2026-09-24T16:15:45Z

Admin: /* Ubuntu på Mac med Apple T2 */

=== Ubuntu ===
'''Ubuntu''' är ett fritt och öppet operativsystem baserat på Linuxkärnan och vidareutvecklat från distributionen Debian. Namnet kommer från ordet ''ubuntu'' i zuluspråket, som ungefär betyder ”medmänsklighet” eller ”en person blir till genom andra människor”.

Ubuntus målsättning är att erbjuda ett modernt, stabilt och lättanvänt operativsystem för den genomsnittliga datoranvändaren, med fokus på användarvänlighet, säkerhet och enkel installation. Ubuntu har länge varit en av de mest populära Linuxdistributionerna för persondatorer.

==== Hemsidor ====
* Officiell webbplats: [https://ubuntu.com/ ubuntu.com]

==== Dokumentation ====
* Community-wiki: [https://help.ubuntu.com/community/CommunityHelpWiki Ubuntu Community Help Wiki]
* Användarmanual: [http://ubuntu-manual.org/ Ubuntu Manual]

=== LTS eller inte? ===
LTS står för ''Long Term Support''. LTS-versioner får säkerhets- och underhållsuppdateringar under en längre tidsperiod, normalt fem år för Ubuntu Desktop och Ubuntu Server.

Om du planerar att använda Ubuntu på en arbetsdator eller i en servermiljö rekommenderas i regel en LTS-version. Ubuntu finns både som Desktop-version med grafiskt gränssnitt och som Server-version, vilken är textbaserad och anpassad för serverdrift.

=== Version 26.04.1 LTS – support till april 2031 ===
Ubuntu 26.04.1 LTS, ''Resolute Raccoon'', är en LTS-version med standardstöd till april 2031.

Ubuntu 26.04.1 LTS använder en Wayland-baserad skrivbordsmiljö med stöd för X11-program via Xwayland. Versionen bygger på Linux 7.0 och GNOME 50 och innehåller uppdaterade systemkomponenter, moderniserade standardprogram och förbättringar för säkerhet, hårdvarustöd och skrivbordsmiljö.

==== Nedladdning ====
* [https://releases.ubuntu.com/resolute/ Ubuntu 26.04 LTS]

SUNET-spegel av Ubuntu för snabbare nedladdning

https://ftp.sunet.se/mirror/ubuntu-releases/26.04.1/

=== Version 24.04 LTS – support till juni 2029 ===
==== Ubuntu 24.04 LTS ====
* [https://ftp.sunet.se/mirror/ubuntu-releases/noble/ Ubuntu 24.04 LTS Desktop och Server]

==== Officiella Ubuntu-varianter 24.04 ====
* [https://cdimage.ubuntu.com/kubuntu/releases/24.04/release/ Kubuntu 24.04]
* [https://cdimage.ubuntu.com/ubuntustudio/releases/24.04/release/ Ubuntu Studio 24.04]
* [https://cdimage.ubuntu.com/lubuntu/releases/24.04/release/ Lubuntu 24.04]
* [https://cdimage.ubuntu.com/edubuntu/releases/noble/release/ Edubuntu 24.04]
* [https://cdimage.ubuntu.com/ubuntucinnamon/releases/noble/release/ Ubuntu Cinnamon 24.04]
* [https://cdimage.ubuntu.com/xubuntu/releases/24.04/release/ Xubuntu 24.04 LTS]
* [https://cdimage.ubuntu.com/ubuntu-unity/releases/24.04/release/ Ubuntu Unity 24.04 LTS]
* [https://cdimage.ubuntu.com/ubuntu-mate/releases/24.04/release/ Ubuntu MATE 24.04 LTS]
* [https://cdimage.ubuntu.com/ubuntu-budgie/releases/24.04/release/ Ubuntu Budgie 24.04]

=== Version 22.04 LTS – support till juni 2027 ===
==== Ubuntu 22.04 LTS ====
* [https://ftp.sunet.se/mirror/ubuntu-releases/22.04/ Ubuntu 22.04 LTS]

==== Xubuntu 22.04 LTS ====
* [https://cdimage.ubuntu.com/xubuntu/releases/22.04.5/release/ Xubuntu 22.04.5 LTS]

=== Version 18.04.6 ===
* [https://ftp.sunet.se/mirror/ubuntu-releases/18.04.6/ Ubuntu 18.04.6]

==== Äldre versioner av Ubuntu ====
* [https://ftp.sunet.se/mirror/ubuntu-releases/ Äldre Ubuntu-versioner hos Sunet]

=== Varianter av Ubuntu ===
Ubuntu finns i flera officiella varianter, anpassade för olika behov. För äldre eller resurssvaga datorer kan en lättviktsvariant vara ett bättre val.

==== Lubuntu ====
Lubuntu är en lättviktig variant av Ubuntu som använder skrivbordsmiljön LXQt. Före version 18.10 användes LXDE. Distributionen innehåller grundläggande program för dagligt bruk, såsom kontorsprogram, PDF-läsare, bildvisare och multimediaspelare.

Lubuntu är avsett att vara snabbt, resurssnålt och energieffektivt och finns för 64-bitars datorer.

Lubuntu är baserat på Ubuntu och Debian.

Hemsida:
* [https://lubuntu.me/ lubuntu.me]

===== Ladda ned Lubuntu =====
==== 22.04 LTS ====
* [https://cdimage.ubuntu.com/lubuntu/releases/22.04.5/release/ Lubuntu 22.04.5 LTS 64-bit]

==== Ubuntu Studio ====
Ubuntu Studio är en officiell variant av Ubuntu, särskilt anpassad för kreativa användare inom ljudproduktion, videoproduktion, grafik, fotografi och desktop publishing.

Distributionen innehåller professionella verktyg och är optimerad för låg latens och stabil prestanda. Fram till version 20.10 använde Ubuntu Studio Xfce som skrivbordsmiljö, men därefter ersattes den av KDE Plasma.

Hemsida:
* [https://ubuntustudio.org/ Ubuntu Studio]

= Ubuntu på Mac med Apple T2 =

Vissa Intelbaserade Mac-datorer har Apples säkerhetschip T2, som bland annat hanterar delar av datorns hårdvara och uppstart. På dessa modeller behöver Ubuntu en Linuxkärna med särskilt T2-stöd för att exempelvis det inbyggda tangentbordet, styrplattan, ljudet och wifi ska fungera korrekt. En vanlig Ubuntu-installationsfil kan därför ge problem redan under installationen. Använd i stället en T2-anpassad Ubuntu-installationsfil från [https://github.com/t2linux/T2-Ubuntu T2Linux-projektet], där de nödvändiga drivrutinerna ingår. Kontrollera också projektets [https://wiki.t2linux.org/distributions/ubuntu/home/ installationsanvisningar] för din Mac-modell.

{| class="wikitable"
|+ Mac-modeller med Apple T2-chip
! Modell
! Årsmodeller med T2
|-
| MacBook Pro
| 2018–2020 med Intel-processor
|-
| MacBook Air
| 2018–2020 med Intel-processor
|-
| iMac
| 27 tum, Retina 5K, 2020
|-
| iMac Pro
| Samtliga
|-
| Mac mini
| 2018
|-
| Mac Pro
| 2019
|}

Årtalen avser modellernas lanseringsår, inte inköpsåret. Mac-datorer med M1 eller senare M-chip har inte ett separat T2-chip.

Källa: [https://support.apple.com/sv-se/103265 Apple – Mac-datorer med Apple T2-säkerhetschip]

= Artiklar hos Linux.se om Ubuntu =
* [https://www.linux.se/tag/ubuntu/ Ubuntu-artiklar hos Linux.se]

= Tips och tricks sida för sida för Ubuntu =

Vi har en tips- och tricks-sida för [[Tips och Tricks i Ubuntu]], där du bland annat hittar råd om hur du kan svenskanpassa Ubuntu direkt från terminalen. Du hittar även instruktioner för hur du får Wi-Fi-nätverkskort från Broadcom, en vanlig tillverkare av Wi-Fi-kort i äldre Mac- och HP-datorer, att fungera under Ubuntu 26.04 LTS och 24.04 LTS.

= Sidslut =
Om du hittar faktafel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret på:
* [https://www.linux.se/kontakta-linux-se/ Kontakta Linux.se]

 Tack till [https://datorhjalp.se Datorhjälp Hemma] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell.

[[Kategori:Linuxdistributioner]]
[[Kategori:Linuxdistributioner x86]]
[[Kategori:Linuxdistributioner ARM]]
[[Kategori:Linuxdistributioner RISC-V]]
[[Kategori:Operativsystem]]
[[Kategori:Linux]]

Ubuntu

2026-09-24T16:15:08Z

Admin: /* Ubuntu på Mac med Apple T2 */

=== Ubuntu ===
'''Ubuntu''' är ett fritt och öppet operativsystem baserat på Linuxkärnan och vidareutvecklat från distributionen Debian. Namnet kommer från ordet ''ubuntu'' i zuluspråket, som ungefär betyder ”medmänsklighet” eller ”en person blir till genom andra människor”.

Ubuntus målsättning är att erbjuda ett modernt, stabilt och lättanvänt operativsystem för den genomsnittliga datoranvändaren, med fokus på användarvänlighet, säkerhet och enkel installation. Ubuntu har länge varit en av de mest populära Linuxdistributionerna för persondatorer.

==== Hemsidor ====
* Officiell webbplats: [https://ubuntu.com/ ubuntu.com]

==== Dokumentation ====
* Community-wiki: [https://help.ubuntu.com/community/CommunityHelpWiki Ubuntu Community Help Wiki]
* Användarmanual: [http://ubuntu-manual.org/ Ubuntu Manual]

=== LTS eller inte? ===
LTS står för ''Long Term Support''. LTS-versioner får säkerhets- och underhållsuppdateringar under en längre tidsperiod, normalt fem år för Ubuntu Desktop och Ubuntu Server.

Om du planerar att använda Ubuntu på en arbetsdator eller i en servermiljö rekommenderas i regel en LTS-version. Ubuntu finns både som Desktop-version med grafiskt gränssnitt och som Server-version, vilken är textbaserad och anpassad för serverdrift.

=== Version 26.04.1 LTS – support till april 2031 ===
Ubuntu 26.04.1 LTS, ''Resolute Raccoon'', är en LTS-version med standardstöd till april 2031.

Ubuntu 26.04.1 LTS använder en Wayland-baserad skrivbordsmiljö med stöd för X11-program via Xwayland. Versionen bygger på Linux 7.0 och GNOME 50 och innehåller uppdaterade systemkomponenter, moderniserade standardprogram och förbättringar för säkerhet, hårdvarustöd och skrivbordsmiljö.

==== Nedladdning ====
* [https://releases.ubuntu.com/resolute/ Ubuntu 26.04 LTS]

SUNET-spegel av Ubuntu för snabbare nedladdning

https://ftp.sunet.se/mirror/ubuntu-releases/26.04.1/

=== Version 24.04 LTS – support till juni 2029 ===
==== Ubuntu 24.04 LTS ====
* [https://ftp.sunet.se/mirror/ubuntu-releases/noble/ Ubuntu 24.04 LTS Desktop och Server]

==== Officiella Ubuntu-varianter 24.04 ====
* [https://cdimage.ubuntu.com/kubuntu/releases/24.04/release/ Kubuntu 24.04]
* [https://cdimage.ubuntu.com/ubuntustudio/releases/24.04/release/ Ubuntu Studio 24.04]
* [https://cdimage.ubuntu.com/lubuntu/releases/24.04/release/ Lubuntu 24.04]
* [https://cdimage.ubuntu.com/edubuntu/releases/noble/release/ Edubuntu 24.04]
* [https://cdimage.ubuntu.com/ubuntucinnamon/releases/noble/release/ Ubuntu Cinnamon 24.04]
* [https://cdimage.ubuntu.com/xubuntu/releases/24.04/release/ Xubuntu 24.04 LTS]
* [https://cdimage.ubuntu.com/ubuntu-unity/releases/24.04/release/ Ubuntu Unity 24.04 LTS]
* [https://cdimage.ubuntu.com/ubuntu-mate/releases/24.04/release/ Ubuntu MATE 24.04 LTS]
* [https://cdimage.ubuntu.com/ubuntu-budgie/releases/24.04/release/ Ubuntu Budgie 24.04]

=== Version 22.04 LTS – support till juni 2027 ===
==== Ubuntu 22.04 LTS ====
* [https://ftp.sunet.se/mirror/ubuntu-releases/22.04/ Ubuntu 22.04 LTS]

==== Xubuntu 22.04 LTS ====
* [https://cdimage.ubuntu.com/xubuntu/releases/22.04.5/release/ Xubuntu 22.04.5 LTS]

=== Version 18.04.6 ===
* [https://ftp.sunet.se/mirror/ubuntu-releases/18.04.6/ Ubuntu 18.04.6]

==== Äldre versioner av Ubuntu ====
* [https://ftp.sunet.se/mirror/ubuntu-releases/ Äldre Ubuntu-versioner hos Sunet]

=== Varianter av Ubuntu ===
Ubuntu finns i flera officiella varianter, anpassade för olika behov. För äldre eller resurssvaga datorer kan en lättviktsvariant vara ett bättre val.

==== Lubuntu ====
Lubuntu är en lättviktig variant av Ubuntu som använder skrivbordsmiljön LXQt. Före version 18.10 användes LXDE. Distributionen innehåller grundläggande program för dagligt bruk, såsom kontorsprogram, PDF-läsare, bildvisare och multimediaspelare.

Lubuntu är avsett att vara snabbt, resurssnålt och energieffektivt och finns för 64-bitars datorer.

Lubuntu är baserat på Ubuntu och Debian.

Hemsida:
* [https://lubuntu.me/ lubuntu.me]

===== Ladda ned Lubuntu =====
==== 22.04 LTS ====
* [https://cdimage.ubuntu.com/lubuntu/releases/22.04.5/release/ Lubuntu 22.04.5 LTS 64-bit]

==== Ubuntu Studio ====
Ubuntu Studio är en officiell variant av Ubuntu, särskilt anpassad för kreativa användare inom ljudproduktion, videoproduktion, grafik, fotografi och desktop publishing.

Distributionen innehåller professionella verktyg och är optimerad för låg latens och stabil prestanda. Fram till version 20.10 använde Ubuntu Studio Xfce som skrivbordsmiljö, men därefter ersattes den av KDE Plasma.

Hemsida:
* [https://ubuntustudio.org/ Ubuntu Studio]

=== Ubuntu på Mac med Apple T2 ===

Vissa Intelbaserade Mac-datorer har Apples säkerhetschip T2, som bland annat hanterar delar av datorns hårdvara och uppstart. På dessa modeller behöver Ubuntu en Linuxkärna med särskilt T2-stöd för att exempelvis det inbyggda tangentbordet, styrplattan, ljudet och wifi ska fungera korrekt. En vanlig Ubuntu-installationsfil kan därför ge problem redan under installationen. Använd i stället en T2-anpassad Ubuntu-installationsfil från [https://github.com/t2linux/T2-Ubuntu T2Linux-projektet], där de nödvändiga drivrutinerna ingår. Kontrollera också projektets [https://wiki.t2linux.org/distributions/ubuntu/home/ installationsanvisningar] för din Mac-modell.

= Artiklar hos Linux.se om Ubuntu =
* [https://www.linux.se/tag/ubuntu/ Ubuntu-artiklar hos Linux.se]

= Tips och tricks sida för sida för Ubuntu =

Vi har en tips- och tricks-sida för [[Tips och Tricks i Ubuntu]], där du bland annat hittar råd om hur du kan svenskanpassa Ubuntu direkt från terminalen. Du hittar även instruktioner för hur du får Wi-Fi-nätverkskort från Broadcom, en vanlig tillverkare av Wi-Fi-kort i äldre Mac- och HP-datorer, att fungera under Ubuntu 26.04 LTS och 24.04 LTS.

= Sidslut =
Om du hittar faktafel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret på:
* [https://www.linux.se/kontakta-linux-se/ Kontakta Linux.se]

 Tack till [https://datorhjalp.se Datorhjälp Hemma] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell.

[[Kategori:Linuxdistributioner]]
[[Kategori:Linuxdistributioner x86]]
[[Kategori:Linuxdistributioner ARM]]
[[Kategori:Linuxdistributioner RISC-V]]
[[Kategori:Operativsystem]]
[[Kategori:Linux]]

Ubuntu

2026-09-24T16:12:05Z

Admin: /* Ubuntu Studio */

=== Ubuntu ===
'''Ubuntu''' är ett fritt och öppet operativsystem baserat på Linuxkärnan och vidareutvecklat från distributionen Debian. Namnet kommer från ordet ''ubuntu'' i zuluspråket, som ungefär betyder ”medmänsklighet” eller ”en person blir till genom andra människor”.

Ubuntus målsättning är att erbjuda ett modernt, stabilt och lättanvänt operativsystem för den genomsnittliga datoranvändaren, med fokus på användarvänlighet, säkerhet och enkel installation. Ubuntu har länge varit en av de mest populära Linuxdistributionerna för persondatorer.

==== Hemsidor ====
* Officiell webbplats: [https://ubuntu.com/ ubuntu.com]

==== Dokumentation ====
* Community-wiki: [https://help.ubuntu.com/community/CommunityHelpWiki Ubuntu Community Help Wiki]
* Användarmanual: [http://ubuntu-manual.org/ Ubuntu Manual]

=== LTS eller inte? ===
LTS står för ''Long Term Support''. LTS-versioner får säkerhets- och underhållsuppdateringar under en längre tidsperiod, normalt fem år för Ubuntu Desktop och Ubuntu Server.

Om du planerar att använda Ubuntu på en arbetsdator eller i en servermiljö rekommenderas i regel en LTS-version. Ubuntu finns både som Desktop-version med grafiskt gränssnitt och som Server-version, vilken är textbaserad och anpassad för serverdrift.

=== Version 26.04.1 LTS – support till april 2031 ===
Ubuntu 26.04.1 LTS, ''Resolute Raccoon'', är en LTS-version med standardstöd till april 2031.

Ubuntu 26.04.1 LTS använder en Wayland-baserad skrivbordsmiljö med stöd för X11-program via Xwayland. Versionen bygger på Linux 7.0 och GNOME 50 och innehåller uppdaterade systemkomponenter, moderniserade standardprogram och förbättringar för säkerhet, hårdvarustöd och skrivbordsmiljö.

==== Nedladdning ====
* [https://releases.ubuntu.com/resolute/ Ubuntu 26.04 LTS]

SUNET-spegel av Ubuntu för snabbare nedladdning

https://ftp.sunet.se/mirror/ubuntu-releases/26.04.1/

=== Version 24.04 LTS – support till juni 2029 ===
==== Ubuntu 24.04 LTS ====
* [https://ftp.sunet.se/mirror/ubuntu-releases/noble/ Ubuntu 24.04 LTS Desktop och Server]

==== Officiella Ubuntu-varianter 24.04 ====
* [https://cdimage.ubuntu.com/kubuntu/releases/24.04/release/ Kubuntu 24.04]
* [https://cdimage.ubuntu.com/ubuntustudio/releases/24.04/release/ Ubuntu Studio 24.04]
* [https://cdimage.ubuntu.com/lubuntu/releases/24.04/release/ Lubuntu 24.04]
* [https://cdimage.ubuntu.com/edubuntu/releases/noble/release/ Edubuntu 24.04]
* [https://cdimage.ubuntu.com/ubuntucinnamon/releases/noble/release/ Ubuntu Cinnamon 24.04]
* [https://cdimage.ubuntu.com/xubuntu/releases/24.04/release/ Xubuntu 24.04 LTS]
* [https://cdimage.ubuntu.com/ubuntu-unity/releases/24.04/release/ Ubuntu Unity 24.04 LTS]
* [https://cdimage.ubuntu.com/ubuntu-mate/releases/24.04/release/ Ubuntu MATE 24.04 LTS]
* [https://cdimage.ubuntu.com/ubuntu-budgie/releases/24.04/release/ Ubuntu Budgie 24.04]

=== Version 22.04 LTS – support till juni 2027 ===
==== Ubuntu 22.04 LTS ====
* [https://ftp.sunet.se/mirror/ubuntu-releases/22.04/ Ubuntu 22.04 LTS]

==== Xubuntu 22.04 LTS ====
* [https://cdimage.ubuntu.com/xubuntu/releases/22.04.5/release/ Xubuntu 22.04.5 LTS]

=== Version 18.04.6 ===
* [https://ftp.sunet.se/mirror/ubuntu-releases/18.04.6/ Ubuntu 18.04.6]

==== Äldre versioner av Ubuntu ====
* [https://ftp.sunet.se/mirror/ubuntu-releases/ Äldre Ubuntu-versioner hos Sunet]

=== Varianter av Ubuntu ===
Ubuntu finns i flera officiella varianter, anpassade för olika behov. För äldre eller resurssvaga datorer kan en lättviktsvariant vara ett bättre val.

==== Lubuntu ====
Lubuntu är en lättviktig variant av Ubuntu som använder skrivbordsmiljön LXQt. Före version 18.10 användes LXDE. Distributionen innehåller grundläggande program för dagligt bruk, såsom kontorsprogram, PDF-läsare, bildvisare och multimediaspelare.

Lubuntu är avsett att vara snabbt, resurssnålt och energieffektivt och finns för 64-bitars datorer.

Lubuntu är baserat på Ubuntu och Debian.

Hemsida:
* [https://lubuntu.me/ lubuntu.me]

===== Ladda ned Lubuntu =====
==== 22.04 LTS ====
* [https://cdimage.ubuntu.com/lubuntu/releases/22.04.5/release/ Lubuntu 22.04.5 LTS 64-bit]

==== Ubuntu Studio ====
Ubuntu Studio är en officiell variant av Ubuntu, särskilt anpassad för kreativa användare inom ljudproduktion, videoproduktion, grafik, fotografi och desktop publishing.

Distributionen innehåller professionella verktyg och är optimerad för låg latens och stabil prestanda. Fram till version 20.10 använde Ubuntu Studio Xfce som skrivbordsmiljö, men därefter ersattes den av KDE Plasma.

Hemsida:
* [https://ubuntustudio.org/ Ubuntu Studio]

=== Ubuntu på Mac med Apple T2 ===

Vissa Intelbaserade Mac-datorer har Apples säkerhetschip T2, som bland annat hanterar delar av datorns hårdvara och uppstart. På dessa modeller behöver Ubuntu en Linuxkärna med särskilt T2-stöd för att exempelvis det inbyggda tangentbordet, styrplattan, ljudet och wifi ska fungera korrekt. En vanlig Ubuntu-installationsfil kan därför ge problem redan under installationen. Använd i stället en T2-anpassad Ubuntu-installationsfil från [https://github.com/t2linux/T2-Ubuntu T2Linux-projektet], där de nödvändiga drivrutinerna ingår. Kontrollera också projektets [https://wiki.t2linux.org/distributions/ubuntu/home/ installationsanvisningar] för din Mac-modell.

= Artiklar hos Linux.se om Ubuntu =
* [https://www.linux.se/tag/ubuntu/ Ubuntu-artiklar hos Linux.se]

= Tips och tricks sida för sida för Ubuntu =

Vi har en tips- och tricks-sida för [[Tips och Tricks i Ubuntu]], där du bland annat hittar råd om hur du kan svenskanpassa Ubuntu direkt från terminalen. Du hittar även instruktioner för hur du får Wi-Fi-nätverkskort från Broadcom, en vanlig tillverkare av Wi-Fi-kort i äldre Mac- och HP-datorer, att fungera under Ubuntu 26.04 LTS och 24.04 LTS.

= Sidslut =
Om du hittar faktafel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret på:
* [https://www.linux.se/kontakta-linux-se/ Kontakta Linux.se]

 Tack till [https://datorhjalp.se Datorhjälp Hemma] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell.

[[Kategori:Linuxdistributioner]]
[[Kategori:Linuxdistributioner x86]]
[[Kategori:Linuxdistributioner ARM]]
[[Kategori:Linuxdistributioner RISC-V]]
[[Kategori:Operativsystem]]
[[Kategori:Linux]]

Debian

2026-09-13T00:54:19Z

Admin: /* Debian 13.7 Netinstalltion */

Debian är ett av de mest inflytelserika och respekterade operativsystemen inom den fria och öppna programvaruvärlden. Grundat av Ian Murdock den 16 augusti 1993, har Debian med tiden vuxit till att bli en grundpelare för distributioner av Linux och andra operativsystem, med ett stort antal direkta "avknoppningar" som Ubuntu, samt indirekta avknoppningar som använder dessa distributioner som grund.

==== Filosofi och gemenskap ====
Debian-projektets huvudsakliga filosofi är grundad på principerna i Debian Social Contract och Debian Free Software Guidelines. Dessa principer säkerställer att programvaran förblir fri och öppen för användare att använda, dela, och modifiera. De fokuserar på vikten av att skapa ett operativsystem som uteslutande består av fri programvara. Gemenskapen runt Debian är känd för sin dedikation till dessa ideal, vilket skapat en stark och stödjande kultur för utveckling och användning av fri programvara.

==== Tekniska egenskaper ====
Debian skiljer sig från andra distributioner genom sin robusta pakethanterare, dpkg, tillsammans med APT (Advanced Package Tool), som gör det enkelt för användare att installera, uppdatera och hantera programvara. Debian stöder en mångfald av arkitekturer, inklusive men inte begränsat till amd64 (x86_64), arm64, och armhf, vilket gör det tillgängligt för en bred användarbas på olika hårdvaruplattformar.

En av de mest uppskattade egenskaperna hos Debian är dess stabilitet. Debian släpps i olika "grenar" - Stable, Testing och Unstable - som tillåter användare att välja en version baserad på deras behov av stabilitet kontra senaste programvaran. Den stabila versionen genomgår omfattande testning och är känd för sin pålitlighet, vilket gör den till ett populärt val för servermiljöer.

= 32 bitars Debian =

32-bitarsdistributioner blir allt ovanligare, av förklarliga skäl. Den första 64-bitarsprocessorn för pc lanserades redan 2003 med Athlon, och i dag är intresset för att underhålla 32-bitarskod begränsat. Men för den som fortfarande har en 32-bitarsdator, till exempel en netbook av det slag som var populära runt 2008 innan surfplattorna tog över, kan det ändå vara värt att ge maskinen nytt liv. Där kan Debian 12.15 vara ett alternativ.

https://ftp.sunet.se/images/archive/12.15.0/i386/iso-dvd/

= Versioner av 64 bitars x86 Debian =
== Debian 13.7 x86-64 / AMD64 ==
https://ftp.sunet.se/mirror/debian-cd/13.7.0-live/amd64/iso-hybrid/

== Debian 13.7 Övriga plattformar ==
Övriga plattformer är sånt som inte är x86, dvs arm, powerpc , Risc V 64 och etc

https://ftp.sunet.se/mirror/debian-cd/13.7.0/

[[Debian Source list]]

== Debian 13.7 Netinstalltion ==

https://ftp.sunet.se/mirror/debian-cd/13.7.0/amd64/iso-cd/

== Varför heter det AMD64? ==

'''AMD64''' är AMD:s namn på den 64-bitars utökningen av x86-arkitekturen, även kallad '''x86-64''' eller '''x86_64'''.

AMD utvecklade arkitekturen och introducerade den i bland annat Opteron och Athlon 64. Den behöll kompatibiliteten med äldre 32-bitars x86-program samtidigt som den gav stöd för 64-bitars program.

Intel använde först en annan 64-bitarsarkitektur, IA-64, men började senare använda AMD:s x86-64-lösning i sina egna processorer under namnet '''Intel 64'''.

Därför används flera namn för i stort sett samma arkitektur:

* '''AMD64''' – AMD:s ursprungliga namn.
* '''x86-64 / x86_64''' – tillverkarneutral benämning.
* '''Intel 64''' – Intels benämning.

När exempelvis Debian eller Ubuntu använder beteckningen '''amd64''' betyder det alltså inte att systemet endast fungerar på AMD-processorer. Det fungerar även på kompatibla 64-bitars Intel-processorer.

= Artiklar i hos Linux.se berör Debian =

[https://www.linux.se/tag/debian/ Artiklar hos Linux.se som berör ämnet Debian]

= Sidslut =
Kontakt https://www.linux.se/kontaka-linux-se/
 Tack till [https://datorhjalp.se/web/ Datorhjälp] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell.

[[Kategori:Linuxdistributioner]]
[[Kategori:Linuxdistributioner x86]]
[[Kategori:Linuxdistributioner ARM]]
[[Kategori:Linuxdistributioner RISCV]]
[[Kategori:Linuxdistributioner PowerPC]]
[[Kategori:Operativsystem]]
[[Kategori:Linux]]

Debian

2026-09-13T00:51:46Z

Admin: /* Versioner av 64 bitars x86 Debian */

Debian är ett av de mest inflytelserika och respekterade operativsystemen inom den fria och öppna programvaruvärlden. Grundat av Ian Murdock den 16 augusti 1993, har Debian med tiden vuxit till att bli en grundpelare för distributioner av Linux och andra operativsystem, med ett stort antal direkta "avknoppningar" som Ubuntu, samt indirekta avknoppningar som använder dessa distributioner som grund.

==== Filosofi och gemenskap ====
Debian-projektets huvudsakliga filosofi är grundad på principerna i Debian Social Contract och Debian Free Software Guidelines. Dessa principer säkerställer att programvaran förblir fri och öppen för användare att använda, dela, och modifiera. De fokuserar på vikten av att skapa ett operativsystem som uteslutande består av fri programvara. Gemenskapen runt Debian är känd för sin dedikation till dessa ideal, vilket skapat en stark och stödjande kultur för utveckling och användning av fri programvara.

==== Tekniska egenskaper ====
Debian skiljer sig från andra distributioner genom sin robusta pakethanterare, dpkg, tillsammans med APT (Advanced Package Tool), som gör det enkelt för användare att installera, uppdatera och hantera programvara. Debian stöder en mångfald av arkitekturer, inklusive men inte begränsat till amd64 (x86_64), arm64, och armhf, vilket gör det tillgängligt för en bred användarbas på olika hårdvaruplattformar.

En av de mest uppskattade egenskaperna hos Debian är dess stabilitet. Debian släpps i olika "grenar" - Stable, Testing och Unstable - som tillåter användare att välja en version baserad på deras behov av stabilitet kontra senaste programvaran. Den stabila versionen genomgår omfattande testning och är känd för sin pålitlighet, vilket gör den till ett populärt val för servermiljöer.

= 32 bitars Debian =

32-bitarsdistributioner blir allt ovanligare, av förklarliga skäl. Den första 64-bitarsprocessorn för pc lanserades redan 2003 med Athlon, och i dag är intresset för att underhålla 32-bitarskod begränsat. Men för den som fortfarande har en 32-bitarsdator, till exempel en netbook av det slag som var populära runt 2008 innan surfplattorna tog över, kan det ändå vara värt att ge maskinen nytt liv. Där kan Debian 12.15 vara ett alternativ.

https://ftp.sunet.se/images/archive/12.15.0/i386/iso-dvd/

= Versioner av 64 bitars x86 Debian =
== Debian 13.7 x86-64 / AMD64 ==
https://ftp.sunet.se/mirror/debian-cd/13.7.0-live/amd64/iso-hybrid/

== Debian 13.7 Övriga plattformar ==
Övriga plattformer är sånt som inte är x86, dvs arm, powerpc , Risc V 64 och etc

https://ftp.sunet.se/mirror/debian-cd/13.7.0/

[[Debian Source list]]

== Debian 13.7 Netinstalltion ==

https://ftp.sunet.se/mirror/debian-cd/13.7.0/amd64/iso-cd/

= Artiklar i hos Linux.se berör Debian =

[https://www.linux.se/tag/debian/ Artiklar hos Linux.se som berör ämnet Debian]

= Sidslut =
Kontakt https://www.linux.se/kontaka-linux-se/
 Tack till [https://datorhjalp.se/web/ Datorhjälp] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell.

[[Kategori:Linuxdistributioner]]
[[Kategori:Linuxdistributioner x86]]
[[Kategori:Linuxdistributioner ARM]]
[[Kategori:Linuxdistributioner RISCV]]
[[Kategori:Linuxdistributioner PowerPC]]
[[Kategori:Operativsystem]]
[[Kategori:Linux]]

Debian

2026-09-13T00:51:09Z

Admin: /* Versioner av 64 bitars x86 Debian */

Debian är ett av de mest inflytelserika och respekterade operativsystemen inom den fria och öppna programvaruvärlden. Grundat av Ian Murdock den 16 augusti 1993, har Debian med tiden vuxit till att bli en grundpelare för distributioner av Linux och andra operativsystem, med ett stort antal direkta "avknoppningar" som Ubuntu, samt indirekta avknoppningar som använder dessa distributioner som grund.

==== Filosofi och gemenskap ====
Debian-projektets huvudsakliga filosofi är grundad på principerna i Debian Social Contract och Debian Free Software Guidelines. Dessa principer säkerställer att programvaran förblir fri och öppen för användare att använda, dela, och modifiera. De fokuserar på vikten av att skapa ett operativsystem som uteslutande består av fri programvara. Gemenskapen runt Debian är känd för sin dedikation till dessa ideal, vilket skapat en stark och stödjande kultur för utveckling och användning av fri programvara.

==== Tekniska egenskaper ====
Debian skiljer sig från andra distributioner genom sin robusta pakethanterare, dpkg, tillsammans med APT (Advanced Package Tool), som gör det enkelt för användare att installera, uppdatera och hantera programvara. Debian stöder en mångfald av arkitekturer, inklusive men inte begränsat till amd64 (x86_64), arm64, och armhf, vilket gör det tillgängligt för en bred användarbas på olika hårdvaruplattformar.

En av de mest uppskattade egenskaperna hos Debian är dess stabilitet. Debian släpps i olika "grenar" - Stable, Testing och Unstable - som tillåter användare att välja en version baserad på deras behov av stabilitet kontra senaste programvaran. Den stabila versionen genomgår omfattande testning och är känd för sin pålitlighet, vilket gör den till ett populärt val för servermiljöer.

= 32 bitars Debian =

32-bitarsdistributioner blir allt ovanligare, av förklarliga skäl. Den första 64-bitarsprocessorn för pc lanserades redan 2003 med Athlon, och i dag är intresset för att underhålla 32-bitarskod begränsat. Men för den som fortfarande har en 32-bitarsdator, till exempel en netbook av det slag som var populära runt 2008 innan surfplattorna tog över, kan det ändå vara värt att ge maskinen nytt liv. Där kan Debian 12.15 vara ett alternativ.

https://ftp.sunet.se/images/archive/12.15.0/i386/iso-dvd/

= Versioner av 64 bitars x86 Debian =
== Debian 13.7 x86-64 / AMD64 ==
https://ftp.sunet.se/mirror/debian-cd/13.6.0-live/amd64/iso-hybrid/

== Debian 13.7 Övriga plattformar ==
Övriga plattformer är sånt som inte är x86, dvs arm, powerpc , Risc V 64 och etc

https://ftp.sunet.se/mirror/debian-cd/13.7.0/

[[Debian Source list]]

== Debian 13.7 Netinstalltion ==

https://ftp.sunet.se/mirror/debian-cd/13.7.0/amd64/iso-cd/

= Artiklar i hos Linux.se berör Debian =

[https://www.linux.se/tag/debian/ Artiklar hos Linux.se som berör ämnet Debian]

= Sidslut =
Kontakt https://www.linux.se/kontaka-linux-se/
 Tack till [https://datorhjalp.se/web/ Datorhjälp] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell.

[[Kategori:Linuxdistributioner]]
[[Kategori:Linuxdistributioner x86]]
[[Kategori:Linuxdistributioner ARM]]
[[Kategori:Linuxdistributioner RISCV]]
[[Kategori:Linuxdistributioner PowerPC]]
[[Kategori:Operativsystem]]
[[Kategori:Linux]]

yes(1)

2026-09-05T11:59:54Z

Admin: /* SE ÄVEN */

{{DISPLAYTITLE:yes(1)}}

== NAMN ==

'''yes''' – skriv ut en sträng upprepade gånger tills processen dödas

== SYNOPSIS ==

<pre>
yes [STRING]...
yes OPTION
</pre>

== BESKRIVNING ==

Skriv upprepade gånger ut en rad med alla angivna ''STRING'', eller 'y'.

'''--help'''

: visa denna hjälp och avsluta

'''--version'''

: skriv ut versionsinformation och avsluta

== FÖRFATTARE ==

Skriven av David MacKenzie.

== FELRAPPORTERING ==

Rapportera fel till:

bug-coreutils@gnu.org

GNU coreutils hemsida:

https://www.gnu.org/software/coreutils/

Allmän hjälp med GNU-programvara:

https://www.gnu.org/gethelp/

Rapportera eventuella översättningsfel till:

https://translationproject.org/team/

== UPPHOVSRÄTT ==

Copyright © 2026 Free Software Foundation, Inc.

Licens GPLv3+: GNU GPL version 3 eller senare:

<pre>
https://gnu.org/licenses/gpl.html
</pre>

Detta är fri programvara: du är fri att ändra och vidaredistribuera den.

Det finns INGEN GARANTI, i den utsträckning lagen tillåter.

== SE ÄVEN ==

Fullständig dokumentation:

https://www.gnu.org/software/coreutils/yes

eller tillgänglig lokalt via:

info '(coreutils) yes invocation'

== KOLOFON ==

Denna sida är en del av projektet ''coreutils'', grundläggande verktyg för fil-, skal- och textmanipulering.

Information om projektet finns på:

<pre>
http://www.gnu.org/software/coreutils/
</pre>

Om du har en felrapport för denna manualsida, se:

http://www.gnu.org/software/coreutils/

Denna sida hämtades från tar-arkivet coreutils-9.11.tar.xz hämtat från:

http://ftp.gnu.org/gnu/coreutils/

den 24 maj 2026.

Om du upptäcker renderingsproblem i denna HTML-version av sidan, eller om du anser att det finns en bättre eller mer aktuell källa för sidan, eller om du har rättelser eller förbättringar av informationen i denna KOLOFON, som inte är en del av den ursprungliga manualsidan, skicka e-post till:

man-pages@man7.org

GNU coreutils 9.11 April 2026 YES(1)

= Sidslut =
Orginalhemsidan på Engelska https://man7.org/linux/man-pages/man1/yes.1.html
Det här är en maskinöversättning av Linux man sidor till svenska. Om du hittar fel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret som finns på på https://www.linux.se/kontaka-linux-se/
 Tack till [https://Datorhjalp.se Datorservice] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell.

[[Kategori:Linuxmanual grupp 1]]
[[Kategori:Linuxmanual]]

yes(1)

2026-09-05T11:59:31Z

Admin: /* FELRAPPORTERING */

{{DISPLAYTITLE:yes(1)}}

== NAMN ==

'''yes''' – skriv ut en sträng upprepade gånger tills processen dödas

== SYNOPSIS ==

<pre>
yes [STRING]...
yes OPTION
</pre>

== BESKRIVNING ==

Skriv upprepade gånger ut en rad med alla angivna ''STRING'', eller 'y'.

'''--help'''

: visa denna hjälp och avsluta

'''--version'''

: skriv ut versionsinformation och avsluta

== FÖRFATTARE ==

Skriven av David MacKenzie.

== FELRAPPORTERING ==

Rapportera fel till:

bug-coreutils@gnu.org

GNU coreutils hemsida:

https://www.gnu.org/software/coreutils/

Allmän hjälp med GNU-programvara:

https://www.gnu.org/gethelp/

Rapportera eventuella översättningsfel till:

https://translationproject.org/team/

== UPPHOVSRÄTT ==

Copyright © 2026 Free Software Foundation, Inc.

Licens GPLv3+: GNU GPL version 3 eller senare:

<pre>
https://gnu.org/licenses/gpl.html
</pre>

Detta är fri programvara: du är fri att ändra och vidaredistribuera den.

Det finns INGEN GARANTI, i den utsträckning lagen tillåter.

== SE ÄVEN ==

Fullständig dokumentation:

<pre>
https://www.gnu.org/software/coreutils/yes
</pre>

eller tillgänglig lokalt via:

<pre>
info '(coreutils) yes invocation'
</pre>

== KOLOFON ==

Denna sida är en del av projektet ''coreutils'', grundläggande verktyg för fil-, skal- och textmanipulering.

Information om projektet finns på:

<pre>
http://www.gnu.org/software/coreutils/
</pre>

Om du har en felrapport för denna manualsida, se:

http://www.gnu.org/software/coreutils/

Denna sida hämtades från tar-arkivet coreutils-9.11.tar.xz hämtat från:

http://ftp.gnu.org/gnu/coreutils/

den 24 maj 2026.

Om du upptäcker renderingsproblem i denna HTML-version av sidan, eller om du anser att det finns en bättre eller mer aktuell källa för sidan, eller om du har rättelser eller förbättringar av informationen i denna KOLOFON, som inte är en del av den ursprungliga manualsidan, skicka e-post till:

man-pages@man7.org

GNU coreutils 9.11 April 2026 YES(1)

= Sidslut =
Orginalhemsidan på Engelska https://man7.org/linux/man-pages/man1/yes.1.html
Det här är en maskinöversättning av Linux man sidor till svenska. Om du hittar fel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret som finns på på https://www.linux.se/kontaka-linux-se/
 Tack till [https://Datorhjalp.se Datorservice] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell.

[[Kategori:Linuxmanual grupp 1]]
[[Kategori:Linuxmanual]]

yes(1)

2026-09-05T11:59:00Z

Admin: Skapade sidan med '{{DISPLAYTITLE:yes(1)}} == NAMN == '''yes''' – skriv ut en sträng upprepade gånger tills processen dödas == SYNOPSIS == <pre> yes [STRING]... yes OPTION </pre> == BESKRIVNING == Skriv upprepade gånger ut en rad med alla angivna ''STRING'', eller 'y'. '''--help''' : visa denna hjälp och avsluta '''--version''' : skriv ut versionsinformation och avsluta == FÖRFATTARE == Skriven av David MacKenzie. == FELRAPPORTERING == Rapportera fel till: <pre> bug-...'

{{DISPLAYTITLE:yes(1)}}

== NAMN ==

'''yes''' – skriv ut en sträng upprepade gånger tills processen dödas

== SYNOPSIS ==

<pre>
yes [STRING]...
yes OPTION
</pre>

== BESKRIVNING ==

Skriv upprepade gånger ut en rad med alla angivna ''STRING'', eller 'y'.

'''--help'''

: visa denna hjälp och avsluta

'''--version'''

: skriv ut versionsinformation och avsluta

== FÖRFATTARE ==

Skriven av David MacKenzie.

== FELRAPPORTERING ==

Rapportera fel till:

<pre>
bug-coreutils@gnu.org
</pre>

GNU coreutils hemsida:

<pre>
https://www.gnu.org/software/coreutils/
</pre>

Allmän hjälp med GNU-programvara:

<pre>
https://www.gnu.org/gethelp/
</pre>

Rapportera eventuella översättningsfel till:

<pre>
https://translationproject.org/team/
</pre>

== UPPHOVSRÄTT ==

Copyright © 2026 Free Software Foundation, Inc.

Licens GPLv3+: GNU GPL version 3 eller senare:

<pre>
https://gnu.org/licenses/gpl.html
</pre>

Detta är fri programvara: du är fri att ändra och vidaredistribuera den.

Det finns INGEN GARANTI, i den utsträckning lagen tillåter.

== SE ÄVEN ==

Fullständig dokumentation:

<pre>
https://www.gnu.org/software/coreutils/yes
</pre>

eller tillgänglig lokalt via:

<pre>
info '(coreutils) yes invocation'
</pre>

== KOLOFON ==

Denna sida är en del av projektet ''coreutils'', grundläggande verktyg för fil-, skal- och textmanipulering.

Information om projektet finns på:

<pre>
http://www.gnu.org/software/coreutils/
</pre>

Om du har en felrapport för denna manualsida, se:

http://www.gnu.org/software/coreutils/

Denna sida hämtades från tar-arkivet coreutils-9.11.tar.xz hämtat från:

http://ftp.gnu.org/gnu/coreutils/

den 24 maj 2026.

Om du upptäcker renderingsproblem i denna HTML-version av sidan, eller om du anser att det finns en bättre eller mer aktuell källa för sidan, eller om du har rättelser eller förbättringar av informationen i denna KOLOFON, som inte är en del av den ursprungliga manualsidan, skicka e-post till:

man-pages@man7.org

GNU coreutils 9.11 April 2026 YES(1)

= Sidslut =
Orginalhemsidan på Engelska https://man7.org/linux/man-pages/man1/yes.1.html
Det här är en maskinöversättning av Linux man sidor till svenska. Om du hittar fel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret som finns på på https://www.linux.se/kontaka-linux-se/
 Tack till [https://Datorhjalp.se Datorservice] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell.

[[Kategori:Linuxmanual grupp 1]]
[[Kategori:Linuxmanual]]

unsetfiles(1)

2026-09-05T11:54:12Z

Admin: /* KOLOFON */

{{DISPLAYTITLE:unsetfiles(1)}}

== NAMN ==

'''unsetfiles''' – ta bort SELinux-filsäkerhetskontexter

== SYNOPSIS ==

<pre>
unsetfiles [-hnrvx] pathname ...
</pre>

== BESKRIVNING ==

Detta program tar bort SELinux-filsäkerhetskontexter från filer.

Det kan hjälpa till att rensa utökade filattribut efter att SELinux har inaktiverats.

'''unsetfiles''' fungerar endast på system där SELinux är inaktiverat, eftersom borttagning av filsäkerhetskontexter inte stöds av SELinux.

== OPTIONER ==

'''-h'''

: Visa användningsinformation och avsluta.

'''-n'''

: Ta faktiskt inte bort några SELinux-filsäkerhetskontexter.

'''-r'''

: Ta bort SELinux-filsäkerhetskontexter rekursivt.

'''-v'''

: Var utförlig om utförda åtgärder.

'''-x'''

: Korsa inte filsystemsgränser.

== ARGUMENT ==

''pathname'' ...

: Ett eller flera sökvägsnamn att arbeta på.

== SE ÄVEN ==

[[restorecon(8)]], [[setfiles(8)]]

== FÖRFATTARE ==

Christian Göttsche (cgzones@googlemail.com)

== KOLOFON ==

Denna sida är en del av projektet ''selinux'', Security-Enhanced Linux user-space libraries and tools.

Information om projektet finns på:

https://github.com/SELinuxProject/selinux/wiki

Om du har en felrapport för denna manualsida, se:

https://github.com/SELinuxProject/selinux/wiki/Contributing

Denna sida hämtades från projektets uppströms Git-förråd:

https://github.com/SELinuxProject/selinux

den 24 maj 2026.

Vid den tidpunkten var datumet för den senaste commit som hittades i förrådet 21 maj 2026.

Om du upptäcker renderingsproblem i denna HTML-version av sidan, eller om du anser att det finns en bättre eller mer aktuell källa för sidan, eller om du har rättelser eller förbättringar av informationen i denna KOLOFON, som inte är en del av den ursprungliga manualsidan, skicka e-post till:

man-pages@man7.org

Security Enhanced Linux December 2023 UNSETFILES(1)

= Sidslut =
Orginalhemsidan på Engelska https://man7.org/linux/man-pages/man1/unsetfiles.1.html
Det här är en maskinöversättning av Linux man sidor till svenska. Om du hittar fel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret som finns på på https://www.linux.se/kontaka-linux-se/
 Tack till [https://Datorhjalp.se Datorservice] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell.

[[Kategori:Linuxmanual grupp 1]]
[[Kategori:Linuxmanual]]

unsetfiles(1)

2026-09-05T11:52:08Z

Admin: Skapade sidan med '{{DISPLAYTITLE:unsetfiles(1)}} == NAMN == '''unsetfiles''' – ta bort SELinux-filsäkerhetskontexter == SYNOPSIS == <pre> unsetfiles [-hnrvx] pathname ... </pre> == BESKRIVNING == Detta program tar bort SELinux-filsäkerhetskontexter från filer. Det kan hjälpa till att rensa utökade filattribut efter att SELinux har inaktiverats. '''unsetfiles''' fungerar endast på system där SELinux är inaktiverat, eftersom borttagning av filsäkerhetskontexter inte stöd...'

{{DISPLAYTITLE:unsetfiles(1)}}

== NAMN ==

'''unsetfiles''' – ta bort SELinux-filsäkerhetskontexter

== SYNOPSIS ==

<pre>
unsetfiles [-hnrvx] pathname ...
</pre>

== BESKRIVNING ==

Detta program tar bort SELinux-filsäkerhetskontexter från filer.

Det kan hjälpa till att rensa utökade filattribut efter att SELinux har inaktiverats.

'''unsetfiles''' fungerar endast på system där SELinux är inaktiverat, eftersom borttagning av filsäkerhetskontexter inte stöds av SELinux.

== OPTIONER ==

'''-h'''

: Visa användningsinformation och avsluta.

'''-n'''

: Ta faktiskt inte bort några SELinux-filsäkerhetskontexter.

'''-r'''

: Ta bort SELinux-filsäkerhetskontexter rekursivt.

'''-v'''

: Var utförlig om utförda åtgärder.

'''-x'''

: Korsa inte filsystemsgränser.

== ARGUMENT ==

''pathname'' ...

: Ett eller flera sökvägsnamn att arbeta på.

== SE ÄVEN ==

[[restorecon(8)]], [[setfiles(8)]]

== FÖRFATTARE ==

Christian Göttsche (cgzones@googlemail.com)

== KOLOFON ==

Denna sida är en del av projektet ''selinux'', Security-Enhanced Linux user-space libraries and tools.

Information om projektet finns på:

<pre>
https://github.com/SELinuxProject/selinux/wiki
</pre>

Om du har en felrapport för denna manualsida, se:

<pre>
https://github.com/SELinuxProject/selinux/wiki/Contributing
</pre>

Denna sida hämtades från projektets uppströms Git-förråd:

<pre>
https://github.com/SELinuxProject/selinux
</pre>

den 24 maj 2026.

Vid den tidpunkten var datumet för den senaste commit som hittades i förrådet 21 maj 2026.

Om du upptäcker renderingsproblem i denna HTML-version av sidan, eller om du anser att det finns en bättre eller mer aktuell källa för sidan, eller om du har rättelser eller förbättringar av informationen i denna KOLOFON, som inte är en del av den ursprungliga manualsidan, skicka e-post till:

<pre>
man-pages@man7.org
</pre>

<pre>
Security Enhanced Linux December 2023 UNSETFILES(1)
</pre>

Ubuntu

2026-08-28T19:36:03Z

Admin: /* Version 26.04 LTS – support till april 2031 */

=== Ubuntu ===
'''Ubuntu''' är ett fritt och öppet operativsystem baserat på Linuxkärnan och vidareutvecklat från distributionen Debian. Namnet kommer från ordet ''ubuntu'' i zuluspråket, som ungefär betyder ”medmänsklighet” eller ”en person blir till genom andra människor”.

Ubuntus målsättning är att erbjuda ett modernt, stabilt och lättanvänt operativsystem för den genomsnittliga datoranvändaren, med fokus på användarvänlighet, säkerhet och enkel installation. Ubuntu har länge varit en av de mest populära Linuxdistributionerna för persondatorer.

==== Hemsidor ====
* Officiell webbplats: [https://ubuntu.com/ ubuntu.com]

==== Dokumentation ====
* Community-wiki: [https://help.ubuntu.com/community/CommunityHelpWiki Ubuntu Community Help Wiki]
* Användarmanual: [http://ubuntu-manual.org/ Ubuntu Manual]

=== LTS eller inte? ===
LTS står för ''Long Term Support''. LTS-versioner får säkerhets- och underhållsuppdateringar under en längre tidsperiod, normalt fem år för Ubuntu Desktop och Ubuntu Server.

Om du planerar att använda Ubuntu på en arbetsdator eller i en servermiljö rekommenderas i regel en LTS-version. Ubuntu finns både som Desktop-version med grafiskt gränssnitt och som Server-version, vilken är textbaserad och anpassad för serverdrift.

=== Version 26.04.1 LTS – support till april 2031 ===
Ubuntu 26.04.1 LTS, ''Resolute Raccoon'', är en LTS-version med standardstöd till april 2031.

Ubuntu 26.04.1 LTS använder en Wayland-baserad skrivbordsmiljö med stöd för X11-program via Xwayland. Versionen bygger på Linux 7.0 och GNOME 50 och innehåller uppdaterade systemkomponenter, moderniserade standardprogram och förbättringar för säkerhet, hårdvarustöd och skrivbordsmiljö.

==== Nedladdning ====
* [https://releases.ubuntu.com/resolute/ Ubuntu 26.04 LTS]

SUNET-spegel av Ubuntu för snabbare nedladdning

https://ftp.sunet.se/mirror/ubuntu-releases/26.04.1/

=== Version 24.04 LTS – support till juni 2029 ===
==== Ubuntu 24.04 LTS ====
* [https://ftp.sunet.se/mirror/ubuntu-releases/noble/ Ubuntu 24.04 LTS Desktop och Server]

==== Officiella Ubuntu-varianter 24.04 ====
* [https://cdimage.ubuntu.com/kubuntu/releases/24.04/release/ Kubuntu 24.04]
* [https://cdimage.ubuntu.com/ubuntustudio/releases/24.04/release/ Ubuntu Studio 24.04]
* [https://cdimage.ubuntu.com/lubuntu/releases/24.04/release/ Lubuntu 24.04]
* [https://cdimage.ubuntu.com/edubuntu/releases/noble/release/ Edubuntu 24.04]
* [https://cdimage.ubuntu.com/ubuntucinnamon/releases/noble/release/ Ubuntu Cinnamon 24.04]
* [https://cdimage.ubuntu.com/xubuntu/releases/24.04/release/ Xubuntu 24.04 LTS]
* [https://cdimage.ubuntu.com/ubuntu-unity/releases/24.04/release/ Ubuntu Unity 24.04 LTS]
* [https://cdimage.ubuntu.com/ubuntu-mate/releases/24.04/release/ Ubuntu MATE 24.04 LTS]
* [https://cdimage.ubuntu.com/ubuntu-budgie/releases/24.04/release/ Ubuntu Budgie 24.04]

=== Version 22.04 LTS – support till juni 2027 ===
==== Ubuntu 22.04 LTS ====
* [https://ftp.sunet.se/mirror/ubuntu-releases/22.04/ Ubuntu 22.04 LTS]

==== Xubuntu 22.04 LTS ====
* [https://cdimage.ubuntu.com/xubuntu/releases/22.04.5/release/ Xubuntu 22.04.5 LTS]

=== Version 18.04.6 ===
* [https://ftp.sunet.se/mirror/ubuntu-releases/18.04.6/ Ubuntu 18.04.6]

==== Äldre versioner av Ubuntu ====
* [https://ftp.sunet.se/mirror/ubuntu-releases/ Äldre Ubuntu-versioner hos Sunet]

=== Varianter av Ubuntu ===
Ubuntu finns i flera officiella varianter, anpassade för olika behov. För äldre eller resurssvaga datorer kan en lättviktsvariant vara ett bättre val.

==== Lubuntu ====
Lubuntu är en lättviktig variant av Ubuntu som använder skrivbordsmiljön LXQt. Före version 18.10 användes LXDE. Distributionen innehåller grundläggande program för dagligt bruk, såsom kontorsprogram, PDF-läsare, bildvisare och multimediaspelare.

Lubuntu är avsett att vara snabbt, resurssnålt och energieffektivt och finns för 64-bitars datorer.

Lubuntu är baserat på Ubuntu och Debian.

Hemsida:
* [https://lubuntu.me/ lubuntu.me]

===== Ladda ned Lubuntu =====
==== 22.04 LTS ====
* [https://cdimage.ubuntu.com/lubuntu/releases/22.04.5/release/ Lubuntu 22.04.5 LTS 64-bit]

==== Ubuntu Studio ====
Ubuntu Studio är en officiell variant av Ubuntu, särskilt anpassad för kreativa användare inom ljudproduktion, videoproduktion, grafik, fotografi och desktop publishing.

Distributionen innehåller professionella verktyg och är optimerad för låg latens och stabil prestanda. Fram till version 20.10 använde Ubuntu Studio Xfce som skrivbordsmiljö, men därefter ersattes den av KDE Plasma.

Hemsida:
* [https://ubuntustudio.org/ Ubuntu Studio]

= Artiklar hos Linux.se om Ubuntu =
* [https://www.linux.se/tag/ubuntu/ Ubuntu-artiklar hos Linux.se]

= Tips och tricks sida för sida för Ubuntu =

Vi har en tips- och tricks-sida för [[Tips och Tricks i Ubuntu]], där du bland annat hittar råd om hur du kan svenskanpassa Ubuntu direkt från terminalen. Du hittar även instruktioner för hur du får Wi-Fi-nätverkskort från Broadcom, en vanlig tillverkare av Wi-Fi-kort i äldre Mac- och HP-datorer, att fungera under Ubuntu 26.04 LTS och 24.04 LTS.

= Sidslut =
Om du hittar faktafel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret på:
* [https://www.linux.se/kontakta-linux-se/ Kontakta Linux.se]

 Tack till [https://datorhjalp.se Datorhjälp Hemma] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell.

[[Kategori:Linuxdistributioner]]
[[Kategori:Linuxdistributioner x86]]
[[Kategori:Linuxdistributioner ARM]]
[[Kategori:Linuxdistributioner RISC-V]]
[[Kategori:Operativsystem]]
[[Kategori:Linux]]

systemd-notify(1)

2026-08-25T13:39:47Z

Admin: /* KOLOFON */

{{DISPLAYTITLE:systemd-notify(1)}}

== NAMN ==

'''systemd-notify''' – notifiera servicehanteraren om slutförd uppstart och andra daemonstatusändringar

== SYNOPSIS ==

<pre>
systemd-notify [OPTIONS...] [VARIABLE=VALUE...]

systemd-notify --exec [OPTIONS...] [VARIABLE=VALUE...] ; --
{CMDLINE...}

systemd-notify --fork [OPTIONS...] -- {CMDLINE...}
</pre>

== BESKRIVNING ==

'''systemd-notify''' kan anropas av tjänsteskript för att notifiera den anropande servicehanteraren om statusändringar.

Det kan användas för att skicka godtycklig information, kodad i en lista av strängar som liknar ett miljöblock.

Viktigast är att det kan användas för notifiering om slutförd uppstart.

Detta är i huvudsak bara ett omslag runt '''sd_notify()''' och gör denna funktionalitet tillgänglig för skalskript.

För detaljer, se [[sd_notify(3)]].

Kommandoraden kan bära en lista med miljövariabler som ska skickas som del av statusuppdateringen.

Observera att systemd vägrar ta emot statusuppdateringar från detta kommando om inte ''NotifyAccess='' är lämpligt satt för service-unit:en som kommandot anropas från.

Se [[systemd.service(5)]] för detaljer.

Observera att '''sd_notify()'''-notifieringar endast kan tillskrivas units korrekt om antingen den sändande processen fortfarande finns kvar när servicehanteraren behandlar meddelandet, eller om den sändande processen uttryckligen runtime-spåras av servicehanteraren.

Det senare är fallet om servicehanteraren ursprungligen forkade processen, det vill säga för alla processer som matchar ''NotifyAccess=''''''main''' eller ''NotifyAccess=''''''exec'''.

Omvänt gäller att om en hjälpprocess till unit:en skickar ett '''sd_notify()'''-meddelande och omedelbart avslutar, kanske servicehanteraren inte kan tillskriva meddelandet korrekt till unit:en och ignorerar det därför, även om ''NotifyAccess=''''''all''' är satt för den.

För att hantera detta väntar '''systemd-notify''' tills notifieringsmeddelandet har behandlats av servicehanteraren.

När '''--no-block''' används inaktiveras denna synkronisering för mottagning av notifieringar, och därför kan ovan nämnda race inträffa om den anropande processen inte är servicehanteraren eller skapad av servicehanteraren.

'''systemd-notify''' försöker först anropa '''sd_notify()''' och låtsas ha PID för föräldraprocessen till '''systemd-notify''', det vill säga den anropande processen.

Detta lyckas endast när det anropas med tillräckliga privilegier.

Vid misslyckande faller det sedan tillbaka till att anropa det under sitt eget PID.

Detta beteende är användbart för att när verktyget anropas från ett skalskript ska skalprocessen, och inte '''systemd-notify'''-processen, visas som avsändare av meddelandet. Detta är i sin tur användbart om skalprocessen är huvudprocessen för en tjänst, på grund av begränsningarna hos ''NotifyAccess=''''''all'''.

Använd växeln '''--pid=''' för att justera detta beteende.

== OPTIONER ==

Följande optioner förstås:

'''--ready'''

: Informera den anropande servicehanteraren om slutförd tjänsteuppstart eller slutförd konfigurationsomladdning.

: Detta motsvarar:

<pre>
systemd-notify READY=1
</pre>

: För detaljer om semantiken för denna option, se [[sd_notify(3)]].

'''--reloading'''

: Informera den anropande servicehanteraren om början på en konfigurationsomladdningscykel.

: Detta motsvarar:

<pre>
systemd-notify RELOADING=1
</pre>

: men sätter implicit också ett ''MONOTONIC_USEC=''-fält som krävs för tjänster med ''Type=notify-reload''. Se [[systemd.service(5)]] för detaljer.

: För detaljer om semantiken för denna option, se [[sd_notify(3)]].

: Tillagt i version 253.

'''--stopping'''

: Informera den anropande servicehanteraren om början på tjänstens nedstängningsfas.

: Detta motsvarar:

<pre>
systemd-notify STOPPING=1
</pre>

: För detaljer om semantiken för denna option, se [[sd_notify(3)]].

: Tillagt i version 253.

'''--pid='''

: Informera servicehanteraren om tjänstens huvud-PID.

: Tar ett PID som argument.

: Om argumentet anges som "auto" eller utelämnas används PID för processen som anropade '''systemd-notify''', utom om det är servicehanteraren.

: Om argumentet anges som "self" används PID för själva kommandot '''systemd-notify''', och om "parent" anges används den anropande processens PID, även om den är servicehanteraren.

: '''--pid=auto''' motsvarar:

<pre>
systemd-notify --pid=$PID
</pre>

: För detaljer om semantiken för denna option, se [[sd_notify(3)]].

: '''systemd-notify''' försöker först anropa '''sd_notify()''' och låtsas ha PID som anges med '''--pid='''.

: Detta lyckas endast när det anropas med tillräckliga privilegier.

: Vid misslyckande faller det sedan tillbaka till att anropa det under sitt eget PID.

: I praktiken innebär detta att ett privilegierat anrop av '''systemd-notify --pid=''' kan kringgå begränsningar med ''NotifyAccess=main'' eller ''NotifyAccess=exec'' som tillämpas för en tjänst.

: Om denna växel används i ett oprivilegierat '''systemd-notify'''-anrop från en process som ska bli den nya huvudprocessen för en tjänst, och som inte är processen som forkats av servicehanteraren eller den aktuella huvudprocessen, är det nödvändigt att sätta ''NotifyAccess=all'' i service-unit-filen. Annars ignoreras notifieringen av säkerhetsskäl.

: Se [[systemd.service(5)]] för detaljer.

'''--uid='''''USER''

: Sätt användar-ID att skicka notifieringen från.

: Tar ett UNIX-användarnamn eller numeriskt UID.

: När det anges skickas notifieringsmeddelandet med angiven UID som avsändare, i stället för användaren som kommandot anropades som.

: Denna option kräver tillräckliga privilegier för att kunna manipulera processens användaridentitet.

: Tillagt i version 237.

'''--status='''

: Skicka en fritextstatussträng som är läsbar för människor för daemonen till servicehanteraren.

: Denna option tar statussträngen som argument.

: Detta motsvarar:

<pre>
systemd-notify STATUS=...
</pre>

: För detaljer om semantiken för denna option, se [[sd_notify(3)]].

: Denna information visas bland annat i utdata från kommandot '''status''' i [[systemctl(1)]].

'''--booted'''

: Returnerar 0 om systemet startades upp med systemd, annars icke-noll.

: Om denna option skickas sänds inget meddelande.

: Denna option är därför orelaterad till de andra optionerna.

: För detaljer om semantiken för denna option, se [[sd_booted(3)]].

: Ett alternativt sätt att kontrollera detta tillstånd är att anropa [[systemctl(1)]] med kommandot '''is-system-running'''.

: Det skriver ut "offline" om systemet inte startades med systemd, även om returvärdet har annan betydelse.

'''--no-block'''

: Vänta inte synkront på att den begärda operationen ska slutföras.

: Användning av denna option rekommenderas endast när '''systemd-notify''' skapas av servicehanteraren, eller när den anropande processen är direkt skapad av servicehanteraren och har tillräckliga privilegier för att låta '''systemd-notify''' skicka notifieringen å dess vägnar.

: Att skicka notifieringar med denna option satt är utsatt för race conditions i alla andra fall.

: Tillagt i version 246.

'''--exec'''

: Om angiven kör '''systemd-notify''' en annan kommandorad efter att operationen slutförts, och ersätter sin egen process.

: Om den används måste listan av tilldelningar att inkludera i meddelandet som skickas följas av ett ";"-tecken, som separat argument, följt av kommandoraden som ska köras.

: Detta tillåter "kedjning" av kommandon, det vill säga att utföra en operation och omedelbart därefter en annan utan att ändra PID.

: Observera att många skal tolkar ";" som sin egen separator för kommandorader. När '''systemd-notify''' anropas från ett skal måste semikolonet därför vanligen escap:as som "\;".

: Tillagt i version 254.

'''--fd='''

: Skicka en filbeskrivare tillsammans med notifieringsmeddelandet.

: Detta är användbart när det anropas i tjänster som har inställningen ''FileDescriptorStoreMax='' aktiverad. Se [[systemd.service(5)]] för detaljer.

: Den angivna filbeskrivaren måste skickas till '''systemd-notify''' när det anropas.

: Denna option kan användas flera gånger för att skicka flera filbeskrivare i ett enda notifieringsmeddelande.

: För att använda denna funktionalitet från ett [[bash(1)]]-skal, använd ett uttryck som följande:

<pre>
systemd-notify --fd=4 --fd=5 4</some/file 5</some/other/file
</pre>

: Tillagt i version 254.

'''--fdname='''

: Sätt ett namn att tilldela filbeskrivarna som skickas via '''--fd=''', se ovan.

: Detta styr fältet "FDNAME=".

: Denna inställning får endast anges en gång och gäller alla filbeskrivare som skickas.

: Anropa detta verktyg flera gånger om flera filbeskrivare med olika filbeskrivarnamn ska skickas.

: Tillagt i version 254.

'''--fork'''

: I stället för att skicka ett notifieringsmeddelande, forka av en kommandorad och vänta tills ett "READY=1"-meddelande tas emot från den.

: Med andra ord gör detta '''systemd-notify''' till mottagare av notifieringsmeddelanden i stället för avsändare, och byter roller.

: Detta är användbart för att snabbt forka av en process som implementerar '''sd_notify()'''-protokollet från ett skalskript.

: Den anropade kommandoraden får standardindata och standardutdata anslutna till /dev/null, men standardfel ärvs från den anropande processen.

: Det numeriska process-ID:t skrivs till standardutdata av '''systemd-notify''', om inte '''--quiet''' anges, vilket kan användas för att senare avsluta den avforkade processen.

: Observera att processer som forkas av på detta sätt sannolikt förblir körande efter att '''systemd-notify''' redan har returnerat, vilket därför leder till att de adopteras av närmaste process reaper-process, det vill säga typiskt per-användar- eller systemservicehanteraren.

: Observera att denna option inte bör användas för att anropa fullständiga tjänster ad hoc; använd '''systemd-run''' för det.

: Observera också att när '''systemd-notify''' anropas med denna växel avslutas det framgångsrikt under två olika villkor:

# '''systemd-notify''' tog emot en "READY=1"-notifiering från barnet som det just forkade av.
# Barnprocessen avslutade rent, med avslutningsstatus noll, innan den skickade "READY=1".

: Exempelanvändning:

<pre>
# PID=$(systemd-notify --fork -- mycommand)
...
kill "$PID"
unset PID
</pre>

: Tillagt i version 258.

'''--quiet''', '''-q'''

: Stäng av utdata av numeriskt process-ID när '''--fork''' används.

: Tillagt i version 258.

'''-h''', '''--help'''

: Skriv ut en kort hjälptext och avsluta.

'''--version'''

: Skriv ut en kort versionssträng och avsluta.

== AVSLUTNINGSSTATUS ==

Vid framgång returneras 0, annars en icke-noll felkod.

== EXEMPEL ==

'''Exempel 1. Uppstartsnotifiering och statusuppdateringar'''

En enkel skaldaemon som skickar uppstartsnotifieringar efter att ha satt upp sin kommunikationskanal.

Under körning skickar den ytterligare statusuppdateringar till init-systemet:

<pre>
#!/bin/sh

mkfifo /tmp/waldo
systemd-notify --ready --status="Waiting for data..."

while : ; do
read -r a < /tmp/waldo
systemd-notify --status="Processing $a"

# Do something with $a ...

systemd-notify --status="Waiting for data..."
done
</pre>

== SE ÄVEN ==

[[systemd(1)]], [[systemctl(1)]], [[systemd.unit(5)]], [[systemd.service(5)]], [[sd_notify(3)]], [[sd_booted(3)]]

== KOLOFON ==

Denna sida är en del av projektet ''systemd'', systemd system and service manager.

Information om projektet finns på:

http://www.freedesktop.org/wiki/Software/systemd

Om du har en felrapport för denna manualsida, se:

http://www.freedesktop.org/wiki/Software/systemd/#bugreports

Denna sida hämtades från projektets uppströms Git-förråd:

https://github.com/systemd/systemd.git

den 24 maj 2026.

Vid den tidpunkten var datumet för den senaste commit som hittades i förrådet 24 maj 2026.

Om du upptäcker renderingsproblem i denna HTML-version av sidan, eller om du anser att det finns en bättre eller mer aktuell källa för sidan, eller om du har rättelser eller förbättringar av informationen i denna KOLOFON, som inte är en del av den ursprungliga manualsidan, skicka e-post till:

man-pages@man7.org

systemd 261~rc1 SYSTEMD-NOTIFY(1)

= Sidslut =
Orginalhemsidan på Engelska https://man7.org/linux/man-pages/man1/systemd-notify.1.html
Det här är en maskinöversättning av Linux man sidor till svenska. Om du hittar fel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret som finns på på https://www.linux.se/kontaka-linux-se/
 Tack till [https://Datorhjalp.se Datorservice] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell.

[[Kategori:Linuxmanual grupp 1]]
[[Kategori:Linuxmanual]]

systemd-notify(1)

2026-08-25T13:38:57Z

Admin: Skapade sidan med '{{DISPLAYTITLE:systemd-notify(1)}} == NAMN == '''systemd-notify''' – notifiera servicehanteraren om slutförd uppstart och andra daemonstatusändringar == SYNOPSIS == <pre> systemd-notify [OPTIONS...] [VARIABLE=VALUE...] systemd-notify --exec [OPTIONS...] [VARIABLE=VALUE...] ; -- {CMDLINE...} systemd-notify --fork [OPTIONS...] -- {CMDLINE...} </pre> == BESKRIVNING == '''systemd-notify''' kan anropas av tjänsteskript för att notifiera den anropa...'

{{DISPLAYTITLE:systemd-notify(1)}}

== NAMN ==

'''systemd-notify''' – notifiera servicehanteraren om slutförd uppstart och andra daemonstatusändringar

== SYNOPSIS ==

<pre>
systemd-notify [OPTIONS...] [VARIABLE=VALUE...]

systemd-notify --exec [OPTIONS...] [VARIABLE=VALUE...] ; --
{CMDLINE...}

systemd-notify --fork [OPTIONS...] -- {CMDLINE...}
</pre>

== BESKRIVNING ==

'''systemd-notify''' kan anropas av tjänsteskript för att notifiera den anropande servicehanteraren om statusändringar.

Det kan användas för att skicka godtycklig information, kodad i en lista av strängar som liknar ett miljöblock.

Viktigast är att det kan användas för notifiering om slutförd uppstart.

Detta är i huvudsak bara ett omslag runt '''sd_notify()''' och gör denna funktionalitet tillgänglig för skalskript.

För detaljer, se [[sd_notify(3)]].

Kommandoraden kan bära en lista med miljövariabler som ska skickas som del av statusuppdateringen.

Observera att systemd vägrar ta emot statusuppdateringar från detta kommando om inte ''NotifyAccess='' är lämpligt satt för service-unit:en som kommandot anropas från.

Se [[systemd.service(5)]] för detaljer.

Observera att '''sd_notify()'''-notifieringar endast kan tillskrivas units korrekt om antingen den sändande processen fortfarande finns kvar när servicehanteraren behandlar meddelandet, eller om den sändande processen uttryckligen runtime-spåras av servicehanteraren.

Det senare är fallet om servicehanteraren ursprungligen forkade processen, det vill säga för alla processer som matchar ''NotifyAccess=''''''main''' eller ''NotifyAccess=''''''exec'''.

Omvänt gäller att om en hjälpprocess till unit:en skickar ett '''sd_notify()'''-meddelande och omedelbart avslutar, kanske servicehanteraren inte kan tillskriva meddelandet korrekt till unit:en och ignorerar det därför, även om ''NotifyAccess=''''''all''' är satt för den.

För att hantera detta väntar '''systemd-notify''' tills notifieringsmeddelandet har behandlats av servicehanteraren.

När '''--no-block''' används inaktiveras denna synkronisering för mottagning av notifieringar, och därför kan ovan nämnda race inträffa om den anropande processen inte är servicehanteraren eller skapad av servicehanteraren.

'''systemd-notify''' försöker först anropa '''sd_notify()''' och låtsas ha PID för föräldraprocessen till '''systemd-notify''', det vill säga den anropande processen.

Detta lyckas endast när det anropas med tillräckliga privilegier.

Vid misslyckande faller det sedan tillbaka till att anropa det under sitt eget PID.

Detta beteende är användbart för att när verktyget anropas från ett skalskript ska skalprocessen, och inte '''systemd-notify'''-processen, visas som avsändare av meddelandet. Detta är i sin tur användbart om skalprocessen är huvudprocessen för en tjänst, på grund av begränsningarna hos ''NotifyAccess=''''''all'''.

Använd växeln '''--pid=''' för att justera detta beteende.

== OPTIONER ==

Följande optioner förstås:

'''--ready'''

: Informera den anropande servicehanteraren om slutförd tjänsteuppstart eller slutförd konfigurationsomladdning.

: Detta motsvarar:

<pre>
systemd-notify READY=1
</pre>

: För detaljer om semantiken för denna option, se [[sd_notify(3)]].

'''--reloading'''

: Informera den anropande servicehanteraren om början på en konfigurationsomladdningscykel.

: Detta motsvarar:

<pre>
systemd-notify RELOADING=1
</pre>

: men sätter implicit också ett ''MONOTONIC_USEC=''-fält som krävs för tjänster med ''Type=notify-reload''. Se [[systemd.service(5)]] för detaljer.

: För detaljer om semantiken för denna option, se [[sd_notify(3)]].

: Tillagt i version 253.

'''--stopping'''

: Informera den anropande servicehanteraren om början på tjänstens nedstängningsfas.

: Detta motsvarar:

<pre>
systemd-notify STOPPING=1
</pre>

: För detaljer om semantiken för denna option, se [[sd_notify(3)]].

: Tillagt i version 253.

'''--pid='''

: Informera servicehanteraren om tjänstens huvud-PID.

: Tar ett PID som argument.

: Om argumentet anges som "auto" eller utelämnas används PID för processen som anropade '''systemd-notify''', utom om det är servicehanteraren.

: Om argumentet anges som "self" används PID för själva kommandot '''systemd-notify''', och om "parent" anges används den anropande processens PID, även om den är servicehanteraren.

: '''--pid=auto''' motsvarar:

<pre>
systemd-notify --pid=$PID
</pre>

: För detaljer om semantiken för denna option, se [[sd_notify(3)]].

: '''systemd-notify''' försöker först anropa '''sd_notify()''' och låtsas ha PID som anges med '''--pid='''.

: Detta lyckas endast när det anropas med tillräckliga privilegier.

: Vid misslyckande faller det sedan tillbaka till att anropa det under sitt eget PID.

: I praktiken innebär detta att ett privilegierat anrop av '''systemd-notify --pid=''' kan kringgå begränsningar med ''NotifyAccess=main'' eller ''NotifyAccess=exec'' som tillämpas för en tjänst.

: Om denna växel används i ett oprivilegierat '''systemd-notify'''-anrop från en process som ska bli den nya huvudprocessen för en tjänst, och som inte är processen som forkats av servicehanteraren eller den aktuella huvudprocessen, är det nödvändigt att sätta ''NotifyAccess=all'' i service-unit-filen. Annars ignoreras notifieringen av säkerhetsskäl.

: Se [[systemd.service(5)]] för detaljer.

'''--uid='''''USER''

: Sätt användar-ID att skicka notifieringen från.

: Tar ett UNIX-användarnamn eller numeriskt UID.

: När det anges skickas notifieringsmeddelandet med angiven UID som avsändare, i stället för användaren som kommandot anropades som.

: Denna option kräver tillräckliga privilegier för att kunna manipulera processens användaridentitet.

: Tillagt i version 237.

'''--status='''

: Skicka en fritextstatussträng som är läsbar för människor för daemonen till servicehanteraren.

: Denna option tar statussträngen som argument.

: Detta motsvarar:

<pre>
systemd-notify STATUS=...
</pre>

: För detaljer om semantiken för denna option, se [[sd_notify(3)]].

: Denna information visas bland annat i utdata från kommandot '''status''' i [[systemctl(1)]].

'''--booted'''

: Returnerar 0 om systemet startades upp med systemd, annars icke-noll.

: Om denna option skickas sänds inget meddelande.

: Denna option är därför orelaterad till de andra optionerna.

: För detaljer om semantiken för denna option, se [[sd_booted(3)]].

: Ett alternativt sätt att kontrollera detta tillstånd är att anropa [[systemctl(1)]] med kommandot '''is-system-running'''.

: Det skriver ut "offline" om systemet inte startades med systemd, även om returvärdet har annan betydelse.

'''--no-block'''

: Vänta inte synkront på att den begärda operationen ska slutföras.

: Användning av denna option rekommenderas endast när '''systemd-notify''' skapas av servicehanteraren, eller när den anropande processen är direkt skapad av servicehanteraren och har tillräckliga privilegier för att låta '''systemd-notify''' skicka notifieringen å dess vägnar.

: Att skicka notifieringar med denna option satt är utsatt för race conditions i alla andra fall.

: Tillagt i version 246.

'''--exec'''

: Om angiven kör '''systemd-notify''' en annan kommandorad efter att operationen slutförts, och ersätter sin egen process.

: Om den används måste listan av tilldelningar att inkludera i meddelandet som skickas följas av ett ";"-tecken, som separat argument, följt av kommandoraden som ska köras.

: Detta tillåter "kedjning" av kommandon, det vill säga att utföra en operation och omedelbart därefter en annan utan att ändra PID.

: Observera att många skal tolkar ";" som sin egen separator för kommandorader. När '''systemd-notify''' anropas från ett skal måste semikolonet därför vanligen escap:as som "\;".

: Tillagt i version 254.

'''--fd='''

: Skicka en filbeskrivare tillsammans med notifieringsmeddelandet.

: Detta är användbart när det anropas i tjänster som har inställningen ''FileDescriptorStoreMax='' aktiverad. Se [[systemd.service(5)]] för detaljer.

: Den angivna filbeskrivaren måste skickas till '''systemd-notify''' när det anropas.

: Denna option kan användas flera gånger för att skicka flera filbeskrivare i ett enda notifieringsmeddelande.

: För att använda denna funktionalitet från ett [[bash(1)]]-skal, använd ett uttryck som följande:

<pre>
systemd-notify --fd=4 --fd=5 4</some/file 5</some/other/file
</pre>

: Tillagt i version 254.

'''--fdname='''

: Sätt ett namn att tilldela filbeskrivarna som skickas via '''--fd=''', se ovan.

: Detta styr fältet "FDNAME=".

: Denna inställning får endast anges en gång och gäller alla filbeskrivare som skickas.

: Anropa detta verktyg flera gånger om flera filbeskrivare med olika filbeskrivarnamn ska skickas.

: Tillagt i version 254.

'''--fork'''

: I stället för att skicka ett notifieringsmeddelande, forka av en kommandorad och vänta tills ett "READY=1"-meddelande tas emot från den.

: Med andra ord gör detta '''systemd-notify''' till mottagare av notifieringsmeddelanden i stället för avsändare, och byter roller.

: Detta är användbart för att snabbt forka av en process som implementerar '''sd_notify()'''-protokollet från ett skalskript.

: Den anropade kommandoraden får standardindata och standardutdata anslutna till /dev/null, men standardfel ärvs från den anropande processen.

: Det numeriska process-ID:t skrivs till standardutdata av '''systemd-notify''', om inte '''--quiet''' anges, vilket kan användas för att senare avsluta den avforkade processen.

: Observera att processer som forkas av på detta sätt sannolikt förblir körande efter att '''systemd-notify''' redan har returnerat, vilket därför leder till att de adopteras av närmaste process reaper-process, det vill säga typiskt per-användar- eller systemservicehanteraren.

: Observera att denna option inte bör användas för att anropa fullständiga tjänster ad hoc; använd '''systemd-run''' för det.

: Observera också att när '''systemd-notify''' anropas med denna växel avslutas det framgångsrikt under två olika villkor:

# '''systemd-notify''' tog emot en "READY=1"-notifiering från barnet som det just forkade av.
# Barnprocessen avslutade rent, med avslutningsstatus noll, innan den skickade "READY=1".

: Exempelanvändning:

<pre>
# PID=$(systemd-notify --fork -- mycommand)
...
kill "$PID"
unset PID
</pre>

: Tillagt i version 258.

'''--quiet''', '''-q'''

: Stäng av utdata av numeriskt process-ID när '''--fork''' används.

: Tillagt i version 258.

'''-h''', '''--help'''

: Skriv ut en kort hjälptext och avsluta.

'''--version'''

: Skriv ut en kort versionssträng och avsluta.

== AVSLUTNINGSSTATUS ==

Vid framgång returneras 0, annars en icke-noll felkod.

== EXEMPEL ==

'''Exempel 1. Uppstartsnotifiering och statusuppdateringar'''

En enkel skaldaemon som skickar uppstartsnotifieringar efter att ha satt upp sin kommunikationskanal.

Under körning skickar den ytterligare statusuppdateringar till init-systemet:

<pre>
#!/bin/sh

mkfifo /tmp/waldo
systemd-notify --ready --status="Waiting for data..."

while : ; do
read -r a < /tmp/waldo
systemd-notify --status="Processing $a"

# Do something with $a ...

systemd-notify --status="Waiting for data..."
done
</pre>

== SE ÄVEN ==

[[systemd(1)]], [[systemctl(1)]], [[systemd.unit(5)]], [[systemd.service(5)]], [[sd_notify(3)]], [[sd_booted(3)]]

== KOLOFON ==

Denna sida är en del av projektet ''systemd'', systemd system and service manager.

Information om projektet finns på:

<pre>
http://www.freedesktop.org/wiki/Software/systemd
</pre>

Om du har en felrapport för denna manualsida, se:

<pre>
http://www.freedesktop.org/wiki/Software/systemd/#bugreports
</pre>

Denna sida hämtades från projektets uppströms Git-förråd:

https://github.com/systemd/systemd.git

den 24 maj 2026.

Vid den tidpunkten var datumet för den senaste commit som hittades i förrådet 24 maj 2026.

Om du upptäcker renderingsproblem i denna HTML-version av sidan, eller om du anser att det finns en bättre eller mer aktuell källa för sidan, eller om du har rättelser eller förbättringar av informationen i denna KOLOFON, som inte är en del av den ursprungliga manualsidan, skicka e-post till:

man-pages@man7.org

systemd 261~rc1 SYSTEMD-NOTIFY(1)

= Sidslut =
Orginalhemsidan på Engelska https://man7.org/linux/man-pages/man1/systemd-notify.1.html
Det här är en maskinöversättning av Linux man sidor till svenska. Om du hittar fel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret som finns på på https://www.linux.se/kontaka-linux-se/
 Tack till [https://Datorhjalp.se Datorservice] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell.

[[Kategori:Linuxmanual grupp 1]]
[[Kategori:Linuxmanual]]

init(1)

2026-08-25T13:29:04Z

Admin: /* ANMÄRKNINGAR */

{{DISPLAYTITLE:init(1)}}

== NAMN ==

'''systemd''', '''init''' – systemd system- och tjänstehanterare

== SYNOPSIS ==

<pre>
/usr/lib/systemd/systemd [OPTIONS...]
init [OPTIONS...]
</pre>

== BESKRIVNING ==

'''systemd''' är en system- och tjänstehanterare för Linux-operativsystem.

När den körs som första process vid uppstart, som PID 1, fungerar den som init-system som startar och underhåller tjänster i användarrymden.

Separata instanser startas för inloggade användare för att starta deras tjänster.

'''systemd''' anropas vanligen inte direkt av användaren, utan installeras som symlänken /sbin/init och startas under tidig uppstart.

Användarhanterarinstanserna startas automatiskt genom tjänsten [[user@.service(5)]].

När '''systemd''' körs som systeminstans tolkar den konfigurationsfilen system.conf och filerna i katalogerna system.conf.d.

När den körs som användarinstans tolkar den konfigurationsfilen user.conf och filerna i katalogerna user.conf.d.

Se [[systemd-system.conf(5)]] för mer information.

'''systemd''' innehåller inbyggda implementationer av olika uppgifter som behöver utföras som del av uppstartsprocessen.

Exempelvis sätter den värdnamnet eller konfigurerar loopback-nätverksenheten.

Den ställer också in och monterar olika API-filsystem, såsom /sys/, /proc/ och /dev/.

'''systemd''' återställer också systemklockan under tidig uppstart om den verkar vara felaktigt satt. Se avsnittet "Systemklockans epok" nedan.

Observera att vissa, men inte alla, gränssnitt som tillhandahålls av systemd omfattas av '''Interface Portability and Stability Promise'''[1].

D-Bus-API:t för '''systemd''' beskrivs i [[org.freedesktop.systemd1(5)]] och [[org.freedesktop.LogControl1(5)]].

System som anropar systemd i en container- eller initrd-miljö bör implementera specifikationerna '''Container Interface'''[2] respektive '''initrd Interface'''[3].

== UNITS ==

systemd tillhandahåller ett beroendesystem mellan olika entiteter kallade "units" av 11 olika typer.

Units kapslar in olika objekt som är relevanta för systemuppstart och underhåll.

Majoriteten av units konfigureras i unit-konfigurationsfiler, vars syntax och grundläggande uppsättning optioner beskrivs i [[systemd.unit(5)]]. Vissa skapas dock automatiskt från andra konfigurationsfiler, dynamiskt från systemtillstånd eller programmatiskt vid körning.

Units kan befinna sig i ett antal tillstånd, beskrivna i följande tabell. Observera att de olika unit-typerna kan ha ett antal ytterligare undertillstånd, som mappas till de generaliserade unit-tillstånden som beskrivs här.

'''Tabell 1. ACTIVE-tillstånd för units'''

{| class="wikitable"
! Tillstånd
! Beskrivning
|-
| ''active''
| Startad, bunden, inkopplad, ..., beroende på unit-typ.
|-
| ''inactive''
| Stoppad, obunden, urkopplad, ..., beroende på unit-typ.
|-
| ''failed''
| Liknar ''inactive'', men unit:en har misslyckats på något sätt, till exempel genom att en process returnerade felkod vid avslut, kraschade, en operation tog timeout eller efter för många omstarter.
|-
| ''activating''
| Ändras från ''inactive'' till ''active''.
|-
| ''deactivating''
| Ändras från ''active'' till ''inactive''.
|-
| ''maintenance''
| Unit:en är ''inactive'' och en underhållsåtgärd pågår.
|-
| ''reloading''
| Unit:en är ''active'' och laddar om sin konfiguration.
|-
| ''refreshing''
| Unit:en är ''active'' och en ny montering aktiveras i dess namnrymd.
|}

Följande unit-typer finns:

# Service units, som startar och styr daemoner och processerna de består av. För detaljer, se [[systemd.service(5)]].
# Socket units, som kapslar in lokala IPC- eller nätverkssockets i systemet, användbara för socket-baserad aktivering. För detaljer om socket units, se [[systemd.socket(5)]]. För detaljer om socket-baserad aktivering och andra former av aktivering, se [[daemon(7)]].
# Target units är användbara för att gruppera units eller tillhandahålla välkända synkroniseringspunkter under uppstart, se [[systemd.target(5)]].
# Device units exponerar kärnenheter i systemd och kan användas för att implementera enhetsbaserad aktivering. För detaljer, se [[systemd.device(5)]].
# Mount units styr monteringspunkter i filsystemet. För detaljer, se [[systemd.mount(5)]].
# Automount units tillhandahåller automount-funktioner, för behovsstyrd montering av filsystem samt parallelliserad uppstart. Se [[systemd.automount(5)]].
# Timer units är användbara för att trigga aktivering av andra units baserat på timers. Se [[systemd.timer(5)]].
# Swap units liknar mount units och kapslar in minnesswap-partitioner eller filer i operativsystemet. De beskrivs i [[systemd.swap(5)]].
# Path units kan användas för att aktivera andra tjänster när filsystemsobjekt ändras eller modifieras. Se [[systemd.path(5)]].
# Slice units kan användas för att gruppera units som hanterar systemprocesser, såsom service- och scope units, i ett hierarkiskt träd för resurshantering. Se [[systemd.slice(5)]].
# Scope units liknar service units, men hanterar främmande processer i stället för att också starta dem. Se [[systemd.scope(5)]].

Units namnges som sina konfigurationsfiler. Vissa units har särskild semantik. En detaljerad lista finns i [[systemd.special(7)]].

systemd känner till olika slags beroenden, inklusive positiva och negativa kravberoenden, det vill säga ''Requires='' och ''Conflicts='', samt ordningsberoenden, ''After='' och ''Before=''.

Observera att ordnings- och kravberoenden är ortogonala. Om endast ett kravberoende finns mellan två units, exempelvis att foo.service kräver bar.service, men inget ordningsberoende finns, exempelvis foo.service efter bar.service, och båda begärs startade, startas de parallellt.

Det är ett vanligt mönster att både krav- och ordningsberoenden placeras mellan två units. Observera också att majoriteten av beroenden skapas och underhålls implicit av systemd. I de flesta fall bör det vara onödigt att deklarera ytterligare beroenden manuellt, men det är möjligt.

Program och units, via beroenden, kan begära tillståndsändringar för units. I systemd kapslas dessa begäranden in som "jobs" och underhålls i en jobbkö. Jobs kan lyckas eller misslyckas, och deras körning ordnas baserat på ordningsberoendena för de units som jobben har schemalagts för.

Vid uppstart aktiverar systemd target-unit:en default.target, vars uppgift är att aktivera uppstartstjänster och andra uppstarts-units genom att dra in dem via beroenden.

Vanligen är unit-namnet bara ett alias, en symlink, till antingen graphical.target, för fullständig uppstart till användargränssnitt, eller multi-user.target, för begränsad konsoluppstart avsedd för inbyggda system, servermiljöer eller liknande. Administratören kan dock konfigurera den som alias till vilken annan target-unit som helst. Se [[systemd.special(7)]] för detaljer om dessa target units.

Vid första uppstart aktiverar eller inaktiverar '''systemd''' units enligt preset-policy. Se [[systemd.preset(5)]] och "First Boot Semantics" i [[machine-id(5)]].

systemd håller endast en minimal uppsättning units laddade i minnet. De enda units som hålls laddade i minnet är de för vilka minst ett av följande villkor är sant:

# Den är i ett active-, activating-, deactivating- eller failed-tillstånd, det vill säga i något unit-tillstånd utom "inactive".
# Den har ett jobb i kö.
# Den är ett beroende till minst en annan unit som är laddad i minnet.
# Den har någon form av resurs fortfarande allokerad, till exempel en service unit som är inactive men där en process fortfarande lever kvar och ignorerade begäran om avslut.
# Den har pinnats i minnet programmatiskt via ett D-Bus-anrop.

systemd laddar automatiskt och implicit units från disk, om de inte redan är laddade, så snart operationer begärs för dem. Därmed är det i många avseenden osynligt för klienter om en unit är laddad eller inte.

Använd:

<pre>
systemctl list-units --all
</pre>

för att heltäckande lista alla units som för närvarande är laddade.

Alla units för vilka inget av villkoren ovan gäller laddas snabbt ur. Observera att när en unit laddas ur från minnet spolas även dess bokföringsdata ut. Dessa data går dock i allmänhet inte förlorade, eftersom en journalpost genereras som deklarerar förbrukade resurser när en unit stängs av.

Processer som systemd skapar placeras i individuella Linux control groups namngivna efter den unit de hör till i den privata systemd-hierarkin. Se '''Control Groups v2'''[4] för mer information om control groups, eller "cgroups". systemd använder detta för att effektivt hålla reda på processer.

Control group-information underhålls i kärnan och är åtkomlig via filsystemshierarkin under /sys/fs/cgroup/, eller i verktyg som [[systemd-cgls(1)]] eller [[ps(1)]].

Följande kommando är särskilt användbart för att lista alla processer och de systemd-units de hör till:

<pre>
ps xawf -eo pid,user,cgroup,args
</pre>

systemd är kompatibelt med olika etablerade Unix-funktioner såsom /etc/fstab och utmp-databasen.

systemd har ett minimalt transaktionssystem: om en unit begärs startad eller stoppad läggs den och alla dess beroenden till i en temporär transaktion. Därefter verifieras att transaktionen är konsekvent, det vill säga att ordningen för alla units är cykelfri.

Om den inte är konsekvent försöker systemd reparera den och tar bort icke-väsentliga jobb från transaktionen som kan ta bort loopen. systemd försöker också undertrycka icke-väsentliga jobb i transaktionen som skulle stoppa en körande tjänst.

Slutligen kontrolleras om jobben i transaktionen motsäger jobb som redan har köats, och transaktionen avbryts eventuellt. Om allt fungerar och transaktionen är konsekvent och minimerad i sin påverkan slås den samman med alla redan utestående jobb och läggs till i körkön.

Detta innebär i praktiken att systemd innan en begärd operation körs verifierar att den är rimlig, reparerar den om möjligt, och misslyckas endast om den verkligen inte kan fungera.

Observera att transaktioner genereras oberoende av en units tillstånd vid körning. Om exempelvis ett startjobb begärs på en redan startad unit genereras ändå en transaktion och inaktiva beroenden väcks, samt andra jobb propageras enligt de definierade relationerna. Detta beror på att det köade jobbet vid körning jämförs med mål-unitens tillstånd och markeras som lyckat och fullbordat när båda uppfylls. Jobbet drar dock också in andra beroenden enligt de definierade relationerna och leder därmed, i exemplet, till startjobb för sådana inaktiva units.

Units kan genereras dynamiskt vid uppstart och när systemhanteraren laddas om, exempelvis baserat på andra konfigurationsfiler eller parametrar som skickats på kärnans kommandorad. För detaljer, se [[systemd.generator(7)]].

== KATALOGER ==

'''System-unit-kataloger'''

: systemd-systemhanteraren läser unit-konfiguration från olika kataloger.

: Paket som vill installera unit-filer ska placera dem i katalogen som returneras av:

<pre>
pkg-config systemd --variable=systemdsystemunitdir
</pre>

: Andra kataloger som kontrolleras är /usr/local/lib/systemd/system och /usr/lib/systemd/system.

: Användarkonfiguration har alltid företräde.

: Följande returnerar sökvägen till systemkonfigurationskatalogen:

<pre>
pkg-config systemd --variable=systemdsystemconfdir
</pre>

: Paket bör endast ändra innehållet i dessa kataloger med kommandona '''enable''' och '''disable''' i verktyget [[systemctl(1)]].

: Fullständig lista över kataloger finns i [[systemd.unit(5)]].

'''User-unit-kataloger'''

: Liknande regler gäller för user-unit-kataloger.

: Här följs dock '''XDG Base Directory specification'''[5] för att hitta units.

: Program bör placera sina unit-filer i katalogen som returneras av:

<pre>
pkg-config systemd --variable=systemduserunitdir
</pre>

: Global konfiguration görs i katalogen som rapporteras av:

<pre>
pkg-config systemd --variable=systemduserconfdir
</pre>

: Kommandona '''enable''' och '''disable''' i verktyget [[systemctl(1)]] kan hantera både global, det vill säga för alla användare, och privat, för en användare, aktivering/inaktivering av units.

: Fullständig lista över kataloger finns i [[systemd.unit(5)]].

== SIGNALER ==

Tjänsten lyssnar på olika UNIX-processignaler som kan användas för att begära olika åtgärder asynkront.

Signalhanteringen aktiveras mycket tidigt under uppstart, innan några ytterligare processer anropas. En övervakande containerhanterare eller liknande som avser att begära dessa operationer via denna mekanism måste dock ta hänsyn till att funktionaliteten inte är tillgänglig under den allra tidigaste initieringsfasen.

Ett [[sd_notify(3)]]-meddelande med fältet ''X_SYSTEMD_SIGNALS_LEVEL=2'' skickas när signalhanterarna är aktiverade, se nedan. Detta kan användas för att schemalägga sändning av dessa signaler korrekt.

'''SIGTERM'''

: När systemd-systemhanteraren tar emot denna signal serialiserar den sitt tillstånd, kör om sig själv och deserialiserar det sparade tillståndet igen.

: Detta motsvarar i huvudsak:

<pre>
systemctl daemon-reexec
</pre>

: systemd-användarhanterare startar unit:en exit.target när denna signal tas emot.

: Detta motsvarar i huvudsak:

<pre>
systemctl --user start exit.target --job-mode=replace-irreversibly
</pre>

'''SIGINT'''

: När systemd-systemhanteraren tar emot denna signal startar den unit:en ctrl-alt-del.target.

: Detta motsvarar i huvudsak:

<pre>
systemctl start ctrl-alt-del.target --job-mode=replace-irreversibly
</pre>

: Om denna signal tas emot fler än 7 gånger per 2 s triggas en omedelbar omstart.

: Observera att Ctrl+Alt+Del på konsolen triggar denna signal. Om en omstart hänger är det därför ett relativt säkert sätt att trigga en omedelbar omstart genom att trycka Ctrl+Alt+Del fler än 7 gånger inom 2 sekunder.

: systemd-användarhanterare behandlar denna signal på samma sätt som '''SIGTERM'''.

'''SIGWINCH'''

: När denna signal tas emot startar systemd-systemhanteraren unit:en kbrequest.target.

: Detta motsvarar i huvudsak:

<pre>
systemctl start kbrequest.target
</pre>

: Denna signal ignoreras av systemd-användarhanterare.

'''SIGPWR'''

: När denna signal tas emot startar systemd-hanteraren unit:en sigpwr.target.

: Detta motsvarar i huvudsak:

<pre>
systemctl start sigpwr.target
</pre>

'''SIGUSR1'''

: När denna signal tas emot försöker systemd-hanteraren återansluta till D-Bus-bussen.

'''SIGUSR2'''

: När denna signal tas emot loggar systemd-hanteraren sitt fullständiga tillstånd i människoläsbar form.

: Data som loggas är samma som skrivs ut av:

<pre>
systemd-analyze dump
</pre>

'''SIGHUP'''

: Laddar om hela daemonkonfigurationen.

: Detta motsvarar i huvudsak:

<pre>
systemctl daemon-reload
</pre>

'''SIGRTMIN+0'''

: Går in i standardläge och startar unit:en default.target.

: Detta motsvarar i huvudsak:

<pre>
systemctl isolate default.target
</pre>

'''SIGRTMIN+1'''

: Går in i rescue-läge och startar unit:en rescue.target.

: Detta motsvarar i huvudsak:

<pre>
systemctl isolate rescue.target
</pre>

'''SIGRTMIN+2'''

: Går in i emergency-läge och startar unit:en emergency.service.

: Detta motsvarar i huvudsak:

<pre>
systemctl isolate emergency.service
</pre>

'''SIGRTMIN+3'''

: Stoppar maskinen och startar unit:en halt.target.

: Detta motsvarar i huvudsak:

<pre>
systemctl start halt.target --job-mode=replace-irreversibly
</pre>

'''SIGRTMIN+4'''

: Stänger av maskinen och startar unit:en poweroff.target.

: Detta motsvarar i huvudsak:

<pre>
systemctl start poweroff.target --job-mode=replace-irreversibly
</pre>

'''SIGRTMIN+5'''

: Startar om maskinen och startar unit:en reboot.target.

: Detta motsvarar i huvudsak:

<pre>
systemctl start reboot.target --job-mode=replace-irreversibly
</pre>

'''SIGRTMIN+6'''

: Startar om maskinen via kexec och startar unit:en kexec.target.

: Detta motsvarar i huvudsak:

<pre>
systemctl start kexec.target --job-mode=replace-irreversibly
</pre>

'''SIGRTMIN+7'''

: Startar om användarrymden och startar unit:en soft-reboot.target.

: Detta motsvarar i huvudsak:

<pre>
systemctl start soft-reboot.target --job-mode=replace-irreversibly
</pre>

: Tillagt i version 254.

'''SIGRTMIN+13'''

: Stoppar maskinen omedelbart.

'''SIGRTMIN+14'''

: Stänger av maskinen omedelbart.

'''SIGRTMIN+15'''

: Startar om maskinen omedelbart.

'''SIGRTMIN+16'''

: Startar om maskinen omedelbart med kexec.

'''SIGRTMIN+17'''

: Startar om användarrymden omedelbart.

: Tillagt i version 254.

'''SIGRTMIN+20'''

: Aktiverar visning av statusmeddelanden på konsolen, enligt styrning via ''systemd.show_status=1'' på kärnans kommandorad.

: Du kan vilja använda '''SetShowStatus()''' i stället för '''SIGRTMIN+20''' för att förhindra race conditions. Se [[org.freedesktop.systemd1(5)]].

'''SIGRTMIN+21'''

: Inaktiverar visning av statusmeddelanden på konsolen, enligt styrning via ''systemd.show_status=0'' på kärnans kommandorad.

: Du kan vilja använda '''SetShowStatus()''' i stället för '''SIGRTMIN+21''' för att förhindra race conditions. Se [[org.freedesktop.systemd1(5)]].

'''SIGRTMIN+22'''

: Sätter servicehanterarens loggnivå till "debug", på ett sätt som motsvarar ''systemd.log_level=debug'' på kärnans kommandorad.

'''SIGRTMIN+23'''

: Återställer loggnivån till dess konfigurerade värde.

: Det konfigurerade värdet härleds, i prioritetsordning, från värdet angivet med ''systemd.log-level='' på kärnans kommandorad, eller värdet angivet med '''LogLevel=''' i konfigurationsfilen, eller den inbyggda standarden "info".

: Tillagt i version 239.

'''SIGRTMIN+24'''

: Avslutar hanteraren omedelbart, endast tillgängligt för --user-instanser.

: Tillagt i version 195.

'''SIGRTMIN+25'''

: När denna signal tas emot kör systemd-hanteraren om sig själv.

: Detta motsvarar i huvudsak '''systemctl daemon-reexec''', förutom att det görs asynkront.

: systemd-systemhanteraren behandlar denna signal på samma sätt som '''SIGTERM'''.

: Tillagt i version 250.

'''SIGRTMIN+26'''

: Återställer loggmålet till dess konfigurerade värde.

: Det konfigurerade värdet härleds, i prioritetsordning, från värdet angivet med ''systemd.log-target='' på kärnans kommandorad, eller värdet angivet med '''LogTarget=''' i konfigurationsfilen, eller den inbyggda standarden.

: Tillagt i version 239.

'''SIGRTMIN+27''', '''SIGRTMIN+28'''

: Sätter loggmålet till "console" vid '''SIGRTMIN+27''', eller "kmsg" vid '''SIGRTMIN+28''', på ett sätt som motsvarar ''systemd.log_target=console'', eller ''systemd.log_target=kmsg'' vid '''SIGRTMIN+28''', på kärnans kommandorad.

: Tillagt i version 239.

== MILJÖ ==

Miljöblocket för systemhanteraren sätts initialt av kärnan. Särskilt blir "key=value"-tilldelningar på kärnans kommandorad miljövariabler för PID 1.

För användarhanteraren sätter systemhanteraren miljön enligt beskrivningen i avsnittet "Environment Variables in Spawned Processes" i [[systemd.exec(5)]].

Inställningen ''DefaultEnvironment='' i systemhanteraren gäller för alla tjänster, inklusive user@.service. Ytterligare poster kan konfigureras, som för alla andra tjänster, genom inställningarna ''Environment='' och ''EnvironmentFile='' för user@.service. Se [[systemd.exec(5)]].

Ytterligare miljövariabler kan också sättas genom inställningen ''ManagerEnvironment='' i [[systemd-system.conf(5)]] och [[systemd-user.conf(5)]].

Några av variablerna som förstås av '''systemd''':

'''$SYSTEMD_LOG_LEVEL'''

: Högsta loggnivå för meddelanden som skickas ut. Meddelanden med högre loggnivå, det vill säga mindre viktiga, undertrycks.

: Tar en kommaseparerad lista av värden. Ett värde kan vara ett av, i fallande viktighetsordning, '''emerg''', '''alert''', '''crit''', '''err''', '''warning''', '''notice''', '''info''', '''debug''', eller ett heltal i intervallet 0...7. Se [[syslog(3)]].

: Varje värde kan valfritt prefixas med ett av '''console''', '''syslog''', '''kmsg''' eller '''journal''' följt av kolon för att sätta högsta loggnivå för det specifika loggmålet, till exempel:

<pre>
SYSTEMD_LOG_LEVEL=debug,console:info
</pre>

: Den globala högsta loggnivån har företräde över alla per-mål-loggnivåer.

: Detta kan åsidosättas med '''--log-level='''.

'''$SYSTEMD_LOG_COLOR'''

: Booleskt värde. Om sant färgas meddelanden som skrivs till tty enligt prioritet.

: Detta kan åsidosättas med '''--log-color='''.

'''$SYSTEMD_LOG_TIME'''

: Booleskt värde. Om sant prefixas konsolloggmeddelanden med en tidsstämpel.

: Detta kan åsidosättas med '''--log-time='''.

: Tillagt i version 246.

'''$SYSTEMD_LOG_LOCATION'''

: Booleskt värde. Om sant prefixas meddelanden med filnamn och radnummer i källkoden där meddelandet kommer från.

: Detta kan åsidosättas med '''--log-location='''.

'''$SYSTEMD_LOG_TID'''

: Booleskt värde. Om sant prefixas meddelanden med aktuellt numeriskt tråd-ID, TID.

: Tillagt i version 247.

'''$SYSTEMD_LOG_TARGET'''

: Destination för loggmeddelanden.

: Ett av '''console''', '''console-prefixed''', '''kmsg''', '''journal''', '''journal-or-kmsg''', '''auto''' eller '''null'''.

: Detta kan åsidosättas med '''--log-target='''.

'''$SYSTEMD_LOG_RATELIMIT_KMSG'''

: Om kmsg ska rate-limitas eller inte. Tar ett booleskt värde.

: Standard är "true". Om inaktiverat rate-limitar systemd inte meddelanden som skrivs till kmsg.

: Tillagt i version 254.

'''$XDG_CONFIG_HOME''', '''$XDG_CONFIG_DIRS''', '''$XDG_DATA_HOME''', '''$XDG_DATA_DIRS'''

: systemd-användarhanteraren använder dessa variabler enligt '''XDG Base Directory specification'''[5] för att hitta sin konfiguration.

'''$SYSTEMD_UNIT_PATH''', '''$SYSTEMD_GENERATOR_PATH''', '''$SYSTEMD_ENVIRONMENT_GENERATOR_PATH'''

: Styr var systemd letar efter unit-filer och generatorer.

: Dessa variabler kan innehålla en lista av sökvägar separerade med kolon, ":".

: Om listan slutar med en tom komponent, "...:", läggs denna lista före den vanliga uppsättningen sökvägar. Annars ersätter den angivna listan den vanliga uppsättningen sökvägar.

'''$SYSTEMD_PAGER''', '''$PAGER'''

: Pager att använda när '''--no-pager''' inte anges.

: '''$SYSTEMD_PAGER''' används om den är satt; annars används '''$PAGER'''.

: Om ingen av dem är satt provas en uppsättning välkända pagerimplementationer i tur och ordning, inklusive [[less(1)]] och [[more(1)]], tills en hittas.

: Att sätta dessa miljövariabler till en tom sträng eller värdet "cat" motsvarar att skicka '''--no-pager'''.

: Observera: om '''$SYSTEMD_PAGERSECURE''' inte är satt kan '''$SYSTEMD_PAGER''' och '''$PAGER''' endast användas för att inaktivera pagern, med "cat" eller "", och ignoreras annars.

'''$SYSTEMD_LESS'''

: Åsidosätt optionerna som skickas till '''less''', standard "FRSXMK".

: Användare kan särskilt vilja ändra optionerna '''K''' och '''X'''.

: '''K''' instruerar pagern att avsluta omedelbart när Ctrl+C trycks. För att låta '''less''' själv hantera Ctrl+C och växla tillbaka till pager-kommandoprompten, ta bort denna option.

: Om värdet på '''$SYSTEMD_LESS''' inte innehåller "K", och pagern som anropas är '''less''', ignoreras Ctrl+C av det körbara programmet och behöver hanteras av pagern.

: '''X''' instruerar pagern att inte skicka termcap-initierings- och avslutningssträngar till terminalen. Den är satt som standard för att låta kommandoutdata förbli synlig i terminalen även efter att pagern avslutats. Detta hindrar dock viss pagerfunktionalitet från att fungera, särskilt kan sidindelad utdata inte rullas med musen.

: Den vanliga miljövariabeln '''$LESS''' påverkar inte '''less'''-anrop från systemd-verktyg.

: Se [[less(1)]] för mer diskussion.

'''$SYSTEMD_LESSCHARSET'''

: Åsidosätt teckenuppsättningen som skickas till '''less''', standard "utf-8" om den anropande terminalen bedöms vara UTF-8-kompatibel.

: Den vanliga miljövariabeln '''$LESSCHARSET''' påverkar inte '''less'''-anrop från systemd-verktyg.

'''$SYSTEMD_PAGERSECURE'''

: Vanliga pagerkommandon som [[less(1)]] stöder, utöver sidvisning, även öppning av eller skrivning till andra filer och körning av godtyckliga skalkommandon.

: När kommandon körs med höjda privilegier, exempelvis under [[sudo(8)]] eller [[pkexec(1)]], blir pagern en säkerhetsgräns.

: Försiktighet måste iakttas så att endast program med strikt begränsad funktionalitet används som pagers och att oavsiktliga interaktiva funktioner som öppning eller skapande av nya filer eller start av underprocesser inte tillåts.

: "Secure mode" för pagern kan aktiveras enligt beskrivningen, om pagern stöder detta.

: Varianten tar ett booleskt argument. När den sätts till true aktiveras pagerns "secure mode". I "secure mode" sätts '''LESSSECURE=1''' när pagern anropas.

: När den sätts till false läggs ingen begränsning på pagern. Att sätta '''SYSTEMD_PAGERSECURE=0''' eller inte ta bort den från ärvd miljö kan låta användaren anropa godtyckliga kommandon.

: När '''$SYSTEMD_PAGERSECURE''' inte är satt försöker systemd-verktyg automatiskt avgöra om "secure mode" ska aktiveras och om pagern stöder det.

'''$SYSTEMD_COLORS'''

: Tar ett booleskt argument eller ett specialvärde.

: Som standard använder systemd och relaterade verktyg färger i utdata om möjligt. Om '''$COLORTERM''' är satt till "truecolor" eller "24bit" aktiveras 24-bitars färger, annars 256 färger, såvida inte '''$NO_COLOR''' eller '''$TERM''' anger att färger är inaktiverade.

: Värdena '''true''', '''false''', "16", "256", "24bit", "auto-16", "auto-256" och "auto-24bit" förstås.

'''$SYSTEMD_URLIFY'''

: Värdet måste vara booleskt. Styr om klickbara länkar ska genereras i utdata för terminalemulatorer som stöder detta.

'''$LISTEN_PID''', '''$LISTEN_PIDFDID''', '''$LISTEN_FDS''', '''$LISTEN_FDNAMES'''

: Sätts av systemd för övervakade processer under socket-baserad aktivering. Se [[sd_listen_fds(3)]].

'''$NOTIFY_SOCKET'''

: Sätts av servicehanteraren för dess tjänster för status- och readiness-notifieringar.

: Konsumeras också av servicehanteraren för att notifiera övervakande containerhanterare eller servicehanterare högre upp i stacken om dess egen progression.

: Se [[sd_notify(3)]] och relevant avsnitt nedan för mer information.

För ytterligare miljövariabler som förstås av systemd och dess olika komponenter, se '''Known Environment Variables'''[7].

== KÄRNANS KOMMANDORAD ==

När systemd körs som systeminstans tolkar den ett antal optioner som listas nedan.

De kan anges som argument på kärnans kommandorad, vilka tolkas från ett antal källor beroende på miljön där systemd körs.

Om systemd körs inne i en Linux-container tolkas dessa optioner från kommandoradsargumenten som skickas till systemd själv, bredvid någon av kommandoradsoptionerna som listas i avsnittet Optioner nedan.

Om systemd körs utanför Linux-containrar tolkas dessa argument i stället från /proc/cmdline.

Följande variabler förstås:

'''systemd.unit=''', '''rd.systemd.unit='''

: Åsidosätter unit:en att aktivera vid uppstart.

: Standard är default.target.

: Detta kan användas för att temporärt starta till en annan uppstarts-unit, exempelvis rescue.target eller emergency.service.

: Varianten med prefixet "rd." hedras endast i initrd, medan den utan prefix endast hedras i huvudsystemet.

'''systemd.dump_core'''

: Tar ett booleskt argument eller aktiverar optionen om den anges utan argument.

: Om aktiverad dumpar systemd-hanteraren, PID 1, core när den kraschar. Annars skapas ingen core dump.

: Standard är aktiverad.

: Tillagt i version 233.

'''systemd.crash_chvt'''

: Tar ett positivt heltal eller ett booleskt argument. Kan också anges utan argument, med samma effekt som ett positivt booleskt värde.

: Om ett positivt heltal i intervallet 1–63 anges aktiverar systemhanteraren, PID 1, den angivna virtuella terminalen när den kraschar.

: Standard är inaktiverat, vilket betyder att inget sådant byte försöks. Om satt till aktiverat används den virtuella terminal som kärnmeddelandena skrivs till.

: Tillagt i version 233.

'''systemd.crash_shell'''

: Tar ett booleskt argument eller aktiverar optionen om den anges utan argument.

: Om aktiverad skapar systemhanteraren, PID 1, ett skal när den kraschar. Annars skapas inget skal.

: Standard är inaktiverat av säkerhetsskäl, eftersom skalet inte skyddas av lösenordsautentisering.

: Tillagt i version 233.

'''systemd.crash_action='''

: Tar ett av "freeze", "reboot" eller "poweroff".

: Standard är "freeze".

: Om satt till "freeze" hänger systemet obegränsat när systemhanteraren, PID 1, kraschar.

: Om satt till "reboot" startar systemhanteraren om maskinen automatiskt när den kraschar, efter 10 s fördröjning.

: Om satt till "poweroff" stänger systemhanteraren omedelbart av maskinen när den kraschar.

: Om detta kombineras med systemd.crash_shell körs den konfigurerade kraschåtgärden efter att skalet avslutas.

: Tillagt i version 256.

'''systemd.confirm_spawn'''

: Tar ett booleskt argument eller en sökväg till den virtuella konsol där bekräftelsemeddelanden ska skrivas.

: Kan också anges utan argument, med samma effekt som ett positivt booleskt värde.

: Om aktiverad frågar systemhanteraren, PID 1, efter bekräftelse när processer skapas via /dev/console.

: Om en sökväg eller ett konsolnamn, såsom "ttyS0", anges används den virtuella konsol som pekas ut av sökvägen eller beskrivs av namnet.

: Standard är inaktiverat.

: Tillagt i version 233.

'''systemd.service_watchdogs='''

: Tar ett booleskt argument.

: Om inaktiverad ignoreras alla service-runtime-watchdogs, ''WatchdogSec='', och nödfallsåtgärder, exempelvis ''OnFailure='' eller ''StartLimitAction='', av systemhanteraren, PID 1.

: Se [[systemd.service(5)]].

: Standard är aktiverad, det vill säga watchdogs och felåtgärder behandlas normalt.

: Hårdvaru-watchdogen påverkas inte av denna option.

: Tillagt i version 237.

'''systemd.show_status'''

: Tar ett booleskt argument eller konstanterna '''error''' och '''auto'''.

: Kan också anges utan argument, med samma effekt som ett positivt booleskt värde.

: Om aktiverad visar systemd-hanteraren, PID 1, korta tjänstestatusuppdateringar på konsolen under uppstart.

: Med '''error''' visas endast meddelanden om fel, medan uppstarten i övrigt är tyst.

: '''auto''' beter sig som false tills det finns en betydande fördröjning i uppstarten.

: Standard är aktiverad, såvida inte '''quiet''' skickas som kärnkommandoradsoption; i så fall är standard '''error'''.

: Om angiven åsidosätter den systemhanterarens konfigurationsfilsoption '''ShowStatus='''. Se [[systemd-system.conf(5)]].

: Tillagt i version 233.

'''systemd.status_unit_format='''

: Tar '''name''', '''description''' eller '''combined''' som värde.

: Om '''name''' används använder systemhanteraren unit-namn i statusmeddelanden.

: Om '''combined''' används använder systemhanteraren unit-namn och beskrivning i statusmeddelanden.

: När angiven åsidosätter den systemhanterarens konfigurationsfilsoption '''StatusUnitFormat='''. Se [[systemd-system.conf(5)]].

: Tillagt i version 243.

'''systemd.log_color''', '''systemd.log_level=''', '''systemd.log_location''', '''systemd.log_target=''', '''systemd.log_time''', '''systemd.log_tid''', '''systemd.log_ratelimit_kmsg'''

: Styr loggutdata med samma effekt som miljövariablerna '''$SYSTEMD_LOG_COLOR''', '''$SYSTEMD_LOG_LEVEL''', '''$SYSTEMD_LOG_LOCATION''', '''$SYSTEMD_LOG_TARGET''', '''$SYSTEMD_LOG_TIME''', '''$SYSTEMD_LOG_TID''' och '''$SYSTEMD_LOG_RATELIMIT_KMSG''' som beskrivs ovan.

: systemd.log_color, systemd.log_location, systemd.log_time, systemd.log_tid och systemd.log_ratelimit_kmsg kan anges utan argument, med samma effekt som ett positivt booleskt värde.

'''systemd.default_standard_output=''', '''systemd.default_standard_error='''

: Styr standardvärdet för standardutdata och felutdata för tjänster och sockets.

: Det vill säga standarden för '''StandardOutput=''' och '''StandardError='''. Se [[systemd.exec(5)]].

: Tar ett av '''inherit''', '''null''', '''tty''', '''journal''', '''journal+console''', '''kmsg''' eller '''kmsg+console'''.

: Om argumentet utelämnas blir systemd.default-standard-output= som standard '''journal''' och systemd.default-standard-error= som standard '''inherit'''.

'''systemd.setenv='''

: Tar ett strängargument i formen VARIABLE=VALUE.

: Kan användas för att sätta standardmiljövariabler att lägga till i forkade barnprocesser.

: Kan användas mer än en gång för att sätta flera variabler.

'''systemd.machine_id='''

: Tar ett 32 tecken långt hexvärde att använda för att sätta machine-id.

: Avsett främst för nätverksuppstart där samma machine-id önskas för varje uppstart.

: Tillagt i version 229.

'''systemd.set_credential=''', '''systemd.set_credential_binary='''

: Sätter en system-credential, som sedan kan propageras till systemtjänster med inställningen '''ImportCredential=''' eller '''LoadCredential='''. Se [[systemd.exec(5)]].

: Tar ett par av credential-namn och värde, separerat med kolon.

: Parametern systemd.set_credential= förväntar sig credential-värdet i bokstavlig textform.

: Parametern systemd.set_credential_binary= tar binärdata kodad i Base64.

: Observera att kärnans kommandorad normalt är åtkomlig för oprivilegierade program i /proc/cmdline. Därför är denna mekanism inte lämplig för överföring av känsliga data.

: Använd den endast för data som inte är känsliga, exempelvis publika nycklar/certifikat snarare än privata nycklar, eller i test-/felsökningsmiljöer.

: För mer information, se dokumentationen '''System and Service Credentials'''[8].

: Tillagt i version 251.

'''systemd.import_credentials='''

: Tar ett booleskt argument.

: Om false inaktiveras import av credentials från kärnans kommandorad, DMI/SMBIOS OEM string-tabellen, qemu_fw_cfg-subsystemet eller EFI-kärnstubben.

: Tillagt i version 251.

'''quiet'''

: Stänger av statusutdata vid uppstart, ungefär som systemd.show_status=no skulle göra.

: Observera att denna option också läses av kärnan själv och inaktiverar kärnloggutdata. Att skicka denna option stänger därför av vanlig utdata från både systemhanteraren och kärnan.

: Tillagt i version 186.

'''debug'''

: Aktiverar felsökningsutdata.

: Detta motsvarar systemd.log_level=debug.

: Observera att denna option också läses av kärnan själv och aktiverar kärnans felsökningsutdata. Att skicka denna option aktiverar därför felsökningsutdata från både systemhanteraren och kärnan.

: Tillagt i version 205.

'''emergency''', '''rd.emergency'''

: Starta i emergency-läge.

: Dessa optioner motsvarar systemd.unit=emergency.target respektive rd.systemd.unit=emergency.target.

: De tillhandahölls ursprungligen för kompatibilitet med SysV men behålls som praktiska genvägar.

: Tillagt i version 186.

'''rescue''', '''rd.rescue''', '''single''', '''1'''

: Starta i rescue-läge.

: Dessa optioner motsvarar antingen systemd.unit=rescue.target eller rd.systemd.unit=rescue.target.

: De tillhandahölls ursprungligen för kompatibilitet med SysV men behålls som praktiska genvägar.

: Tillagt i version 186.

'''3''', '''5'''

: Genvägar för att starta till specifika targets.

: '''3''' motsvarar systemd.unit=multi-user.target och '''5''' motsvarar systemd.unit=graphical.target.

: Dessa optioner tillhandahölls ursprungligen för kompatibilitet med SysV men behålls som praktiska genvägar.

: Tillagt i version 186.

'''locale.LANG=''', '''locale.LANGUAGE=''', '''locale.LC_CTYPE=''', '''locale.LC_NUMERIC=''', '''locale.LC_TIME=''', '''locale.LC_COLLATE=''', '''locale.LC_MONETARY=''', '''locale.LC_MESSAGES=''', '''locale.LC_PAPER=''', '''locale.LC_NAME=''', '''locale.LC_ADDRESS=''', '''locale.LC_TELEPHONE=''', '''locale.LC_MEASUREMENT=''', '''locale.LC_IDENTIFICATION='''

: Sätt systemlokalen som ska användas.

: Detta åsidosätter inställningarna i /etc/locale.conf.

: För mer information, se [[locale.conf(5)]] och [[locale(7)]].

: Tillagt i version 186.

'''systemd.minimum_uptime_sec='''

: Tar en tid i sekunder.

: Anger minsta upptid för systemet innan systemet stängs av.

: För mer information, se inställningen '''MinimumUptimeSec=''' i [[systemd-system.conf(5)]].

: Tillagt i version 261.

För andra kärnkommandoradsparametrar som förstås av komponenter i kärn-OS:et, se [[kernel-command-line(7)]].

== SYSTEM-CREDENTIALS ==

Under initiering importerar servicehanteraren credentials från olika källor till systemets uppsättning credentials, som sedan kan propageras till tjänster och konsumeras av generatorer:

* När servicehanteraren först initieras läser den system-credentials från SMBIOS Type 11 vendor strings: io.systemd.credential:name=value och io.systemd.credential.binary:name=value.
* Samtidigt importerar den credentials från QEMU "fw_cfg". Observera att SMBIOS-mekanismen i allmänhet föredras eftersom den är snabbare och generisk.
* Credentials kan skickas via kärnans kommandorad med parametern systemd.set-credential=, se ovan.
* Credentials kan skickas från UEFI-miljön via [[systemd-stub(7)]].
* När servicehanteraren anropas under övergången initrd → host importerar den alla filer i /run/credentials/@initrd/ som system-credentials.

Anropa [[systemd-creds(1)]] enligt följande för att se listan över credentials som skickats in i systemet:

<pre>
# systemd-creds --system list
</pre>

För ytterligare information, se dokumentationen '''System and Service Credentials'''[8].

Servicehanteraren konsumerar följande system-credentials när den körs som PID 1:

'''vmm.notify_socket'''

: Innehåller en AF_VSOCK- eller AF_UNIX-adress dit ett READY=1-notifieringsmeddelande ska skickas när servicehanteraren har slutfört uppstarten.

: Se [[sd_notify(3)]] och nästa avsnitt för mer information.

: Om hypervisorn inte stöder SOCK_DGRAM över AF_VSOCK provas SOCK_SEQPACKET i stället.

: Credential-payload för AF_VSOCK ska vara en sträng i formen "vsock:CID:PORT".

: "vsock-stream", "vsock-dgram" och "vsock-seqpacket" kan användas i stället för "vsock" för att tvinga användning av motsvarande sockettyp.

: Funktionen är användbar för maskinhanterare eller andra processer på värden som vill ta emot en notifiering via VSOCK när en virtuell maskin har startat färdigt.

: Tillagt i version 254.

'''system.machine_id'''

: Tar ett 128-bitars hexadecimalt ID för att initiera /etc/machine-id från, om filen ännu inte är uppsatt.

: Se [[machine-id(5)]] för detaljer.

: Tillagt i version 254.

För en lista över system-credentials som olika andra komponenter i systemd konsumerar, se [[systemd.system-credentials(7)]].

== READINESS-PROTOKOLL ==

Servicehanteraren implementerar ett readiness-notifieringsprotokoll både mellan hanteraren och dess tjänster, det vill säga nedåt i stacken, och mellan hanteraren och en möjlig övervakare längre upp i stacken.

Den senare kan vara en maskin- eller containerhanterare, eller, i fallet med en per-användare-servicehanterare, systemservicehanterarinstansen.

Grundprotokollet, och det föreslagna API:t för det, beskrivs i [[sd_notify(3)]].

Notifieringssocketen som servicehanteraren, inklusive PID 1, använder för att rapportera readiness till sin egen övervakare sätts via den vanliga miljövariabeln '''$NOTIFY_SOCKET''', se ovan.

Eftersom detta bara direkt kan sättas för containerhanterare och för per-användarinstansen av servicehanteraren finns en ytterligare mekanism för att konfigurera detta, särskilt avsedd för VM-miljöer: system-credentialen vmm.notify_socket, se ovan, kan sättas till en lämplig socket, typiskt en AF_VSOCK, via SMBIOS Type 11 vendor strings.

Notifieringsprotokollet från servicehanteraren uppåt i stacken mot en övervakare stöder ett antal utökningsfält som låter en övervakare få veta specifika egenskaper hos systemet och följa dess uppstartsframsteg.

Följande fält skickas:

* Ett X_SYSTEMD_HOSTNAME=...-meddelande skickas när systemets initiala hostname har bestämts. Observera att hostname senare under körning kan ändras programmatiskt, och för närvarande skickas inga ytterligare notifieringar i detta fall. Tillagt i version 256.
* Ett X_SYSTEMD_MACHINE_ID=...-meddelande skickas när systemets machine ID har bestämts. Se [[machine-id(5)]]. Tillagt i version 256.
* Ett X_SYSTEMD_SIGNALS_LEVEL=...-meddelande skickas när servicehanteraren installerat de olika UNIX-processignalhanterarna som beskrivs ovan. Fältets värde är ett osignerat heltal formaterat som decimal sträng och anger den stödda UNIX-processignal-funktionsnivån hos servicehanteraren.
* X_SYSTEMD_SIGNALS_LEVEL=2 täcker de olika UNIX-processignalerna som dokumenteras ovan, vilka är en övermängd av dem som stöds av det historiska SysV init-systemet.
* X_SYSTEMD_UNIT_ACTIVE=...- och X_SYSTEMD_UNIT_INACTIVE=...-meddelanden skickas för varje target-unit när den blir aktiv eller slutar vara aktiv. Detta är användbart för att följa uppstartsframsteg och funktionalitet. Till exempel är SSH-åtkomst typiskt tillgänglig när ssh-access.target rapporteras startad. Se [[systemd.special(7)]]. Tillagt i version 256.
* Ett X_SYSTEMD_SHUTDOWN=...-meddelande skickas mycket kort innan systemet stängs av. Värdet är en av strängarna "reboot", "halt", "poweroff", "kexec" och anger vilken slags nedstängning som körs. Tillagt i version 256.
* Ett X_SYSTEMD_REBOOT_PARAMETER=...-meddelande skickas också mycket kort innan systemet stängs av. Dess värde är reboot-argumentet som konfigurerats med systemctl --reboot-argument=.... Tillagt i version 256.

Signaler som skickas till PID 1 innan X_SYSTEMD_SIGNALS_LEVEL=...-meddelandet skickas kanske ännu inte hanteras korrekt.

En konsument av dessa meddelanden bör tolka värdet som ett osignerat heltal som anger stödnivån. För närvarande är endast nivå 2 definierad, men senare kan ytterligare nivåer definieras med högre heltal, som implementerar en övermängd av det för närvarande definierade beteendet.

Observera att dessa utökningsfält skickas utöver de vanliga notifieringarna "READY=1" och "RELOADING=1".

== OPTIONER ==

systemd anropas endast mycket sällan direkt, eftersom den startas tidigt och redan kör när användare kan interagera med den.

Normalt används verktyg som [[systemctl(1)]] för att ge kommandon till hanteraren.

Eftersom systemd vanligtvis inte anropas direkt är optionerna nedan mest användbara för felsökning och särskilda syften.

=== Introspektions- och felsökningsoptioner ===

Dessa optioner används för testning och introspektion, och systemd kan anropas med dem när som helst:

'''--dump-configuration-items'''

: Dumpa förstådda unit-konfigurationsposter.

: Detta skriver ut en kortfattad men komplett lista över konfigurationsposter som förstås i unit-definitionsfiler.

'''--dump-bus-properties'''

: Dumpa exponerade bus-egenskaper.

: Detta skriver ut en kortfattad men komplett lista över egenskaper som exponeras på D-Bus.

: Tillagt i version 239.

'''--test'''

: Bestäm den initiala uppstartstransaktionen, det vill säga listan över jobb som köas vid uppstart, dumpa den och avsluta utan att faktiskt köra några av de bestämda jobben.

: Denna option är endast användbar för felsökning.

: Observera att under vanlig start av servicehanteraren kan ytterligare units som inte visas av denna operation startas, eftersom hårdvaru-, socket-, bus- eller andra typer av aktivering kan lägga till ytterligare jobb när transaktionen körs.

: Använd '''--system''' för att begära den initiala transaktionen för systemservicehanteraren, vilket också är underförstådd standard, och kombinera med '''--user''' för att i stället begära den initiala transaktionen för per-användare-servicehanteraren.

'''--system''', '''--user'''

: När de används tillsammans med '''--test''' väljer de om den initiala transaktionen ska beräknas för systeminstansen eller för en per-användarinstans.

: Dessa optioner har ingen effekt när de anropas utan '''--test''', eftersom servicehanteraren vid vanliga anrop automatiskt upptäcker om den ska arbeta i system- eller per-användarläge genom att kontrollera om PID den körs som är 1 eller inte.

: Observera att det inte stöds att starta och underhålla ett system med servicehanteraren körande i '''--system'''-läge men med ett annat PID än 1.

'''-h''', '''--help'''

: Skriv ut en kort hjälptext och avsluta.

'''--version'''

: Skriv ut en kort versionssträng och avsluta.

=== Optioner som duplicerar kärnans kommandoradsinställningar ===

Dessa optioner motsvarar direkt optioner som listas ovan i "Kärnans kommandorad".

Båda formerna kan användas ekvivalent för systemhanteraren, men det rekommenderas att använda formerna listade ovan i detta sammanhang eftersom de är korrekt namnrymdade.

När en option anges både på kärnans kommandorad och som normalt kommandoradsargument har den senare högre prioritet.

När systemd används som användarhanterare ignoreras kärnans kommandorad och endast optionerna nedan förstås.

systemd startas dock vanligen i detta läge via tjänsten [[user@.service(5)]], som delas mellan alla användare. Det kan vara bekvämare att använda konfigurationsfiler för att ändra inställningar, se [[systemd-user.conf(5)]], eller miljövariabler. Se avsnittet "Miljö" ovan.

'''--unit='''

: Sätt standard-unit att aktivera vid start.

: Om den inte anges är standard default.target.

: Se systemd.unit= ovan.

'''--dump-core'''

: Aktivera core dump vid krasch.

: Denna växel har ingen effekt när den körs som användarinstans.

: Samma som systemd.dump_core= ovan.

'''--crash-vt=VT'''

: Byt till en specifik virtuell konsol, VT, vid krasch.

: Denna växel har ingen effekt när den körs som användarinstans.

: Samma som systemd.crash_chvt= ovan, men observera den olika stavningen.

: Tillagt i version 227.

'''--crash-shell'''

: Kör ett skal vid krasch.

: Denna växel har ingen effekt när den körs som användarinstans.

: Se systemd.crash_shell= ovan.

'''--crash-action='''

: Ange vad som ska göras när systemhanteraren, PID 1, kraschar.

: Denna växel har ingen effekt när systemd körs som användarinstans.

: Se systemd.crash_action= ovan.

: Tillagt i version 256.

'''--confirm-spawn'''

: Fråga efter bekräftelse när processer skapas.

: Denna växel har ingen effekt när den körs som användarinstans.

: Se systemd.confirm_spawn ovan.

'''--show-status'''

: Visa kortfattad unit-statusinformation på konsolen under uppstart och nedstängning.

: Se systemd.show_status ovan.

: Tillagt i version 244.

'''--log-color'''

: Markera viktiga loggmeddelanden.

: Se systemd.log_color ovan.

: Tillagt i version 244.

'''--log-level='''

: Sätt loggnivå.

: Se systemd.log_level ovan.

'''--log-location'''

: Inkludera kodplats i loggmeddelanden.

: Se systemd.log_location ovan.

: Tillagt i version 244.

'''--log-target='''

: Sätt loggmål.

: Se systemd.log_target ovan.

'''--log-time='''

: Prefixa konsolmeddelanden med tidsstämpel.

: Se systemd.log_time ovan.

: Tillagt i version 246.

'''--machine-id='''

: Åsidosätt machine-id som satts på hårddisken.

: Se systemd.machine_id= ovan.

: Tillagt i version 229.

'''--service-watchdogs'''

: Aktivera/inaktivera globalt alla service-watchdog-timeouter och nödfallsåtgärder.

: Se systemd.service_watchdogs ovan.

: Tillagt i version 237.

'''--default-standard-output=''', '''--default-standard-error='''

: Sätter standardutdata respektive felutdata för alla tjänster och sockets.

: Se systemd.default_standard_output= och systemd.default_standard_error= ovan.

== SYSTEMKLOCKANS EPOK ==

När systemd startas eller startas om kan den sätta systemklockan till "epoken".

Denna mekanism används för att säkerställa att systemklockan förblir någorlunda rimligt initierad och grovt monoton över omstarter, om ingen batteristödd lokal RTC finns tillgänglig eller om den inte fungerar korrekt.

Epoken är det lägsta datum ovanför vilket systemklockans tid antas vara korrekt satt.

Vid initiering flyttas den lokala klockan fram till epoken om den var satt till ett lägre värde.

Som specialfall antas hårdvaruklockan vara trasig om den lokala klockan är tillräckligt långt i framtiden, som standard 15 år men detta kan konfigureras vid byggtid, och systemklockan vrids då tillbaka till epoken.

Epoken sätts till det högsta av: byggtiden för systemd, modifieringstiden, "mtime", för /usr/lib/clock-epoch, och modifieringstiden för /var/lib/systemd/timesync/clock.

== FILER ==

'''/run/systemd/notify'''

: Socket för daemonstatusnotifiering.

: Detta är en AF_UNIX datagramsocket och används för att implementera daemon-notifieringslogiken enligt [[sd_notify(3)]].

'''/run/systemd/private'''

: Används internt som kommunikationskanal mellan [[systemctl(1)]] och systemd-processen.

: Detta är en AF_UNIX stream socket.

: Gränssnittet är privat för systemd och ska inte användas i externa projekt.

'''/usr/lib/clock-epoch'''

: Modifieringstiden, "mtime", för denna fil används för tidsepoken, se föregående avsnitt.

: Tillagt i version 247.

'''/var/lib/systemd/timesync/clock'''

: Modifieringstiden, "mtime", för denna fil uppdateras av [[systemd-timesyncd.service(8)]].

: Om filen finns används dess modifieringstid för epoken, se föregående avsnitt.

: Tillagt i version 257.

== HISTORIK ==

'''systemd 252'''

: Kärnkommandoradsargumenten systemd.unified_cgroup_hierarchy och systemd.legacy_systemd_cgroup_controller blev föråldrade.

: Byt till unified cgroup hierarchy.

== SE ÄVEN ==

'''The systemd Homepage'''[9], [[systemd-system.conf(5)]], [[locale.conf(5)]], [[systemctl(1)]], [[journalctl(1)]], [[systemd-notify(1)]], [[daemon(7)]], [[sd-daemon(3)]], [[org.freedesktop.systemd1(5)]], [[systemd.unit(5)]], [[systemd.special(7)]], [[pkg-config(1)]], [[kernel-command-line(7)]], [[bootup(7)]], [[systemd.directives(7)]], [[org.freedesktop.systemd1(5)]]

För mer information om koncepten och idéerna bakom systemd, se '''Original Design Document'''[10].

== ANMÄRKNINGAR ==

1. '''Interface Portability and Stability Promise'''

https://systemd.io/PORTABILITY_AND_STABILITY/

2. '''Container Interface'''

https://systemd.io/CONTAINER_INTERFACE

3. '''initrd Interface'''

https://systemd.io/INITRD_INTERFACE/

4. '''Control Groups v2'''

https://docs.kernel.org/admin-guide/cgroup-v2.html

5. '''XDG Base Directory specification'''

https://standards.freedesktop.org/basedir-spec/basedir-spec-latest.html

6. Det rekommenderas att andra verktyg sätter och kontrollerar '''$SUDO_UID''' efter behov, och behandlar det som ett gemensamt gränssnitt.

7. '''Known Environment Variables'''

https://systemd.io/ENVIRONMENT

8. '''System and Service Credentials'''

https://systemd.io/CREDENTIALS

9. '''systemd Homepage'''

https://systemd.io/

10. '''Original Design Document'''

https://0pointer.de/blog/projects/systemd.html

systemd 261.2

= Sidslut =
Orginalhemsidan på Engelska https://man.archlinux.org/man/init.1.en
Det här är en maskinöversättning av Linux man sidor till svenska. Om du hittar fel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret som finns på på https://www.linux.se/kontaka-linux-se/
 Tack till [https://Datorhjalp.se Datorservice] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell.

[[Kategori:Linuxmanual grupp 1]]
[[Kategori:Linuxmanual]]

init(1)

2026-08-25T13:26:39Z

Admin:

{{DISPLAYTITLE:init(1)}}

== NAMN ==

'''systemd''', '''init''' – systemd system- och tjänstehanterare

== SYNOPSIS ==

<pre>
/usr/lib/systemd/systemd [OPTIONS...]
init [OPTIONS...]
</pre>

== BESKRIVNING ==

'''systemd''' är en system- och tjänstehanterare för Linux-operativsystem.

När den körs som första process vid uppstart, som PID 1, fungerar den som init-system som startar och underhåller tjänster i användarrymden.

Separata instanser startas för inloggade användare för att starta deras tjänster.

'''systemd''' anropas vanligen inte direkt av användaren, utan installeras som symlänken /sbin/init och startas under tidig uppstart.

Användarhanterarinstanserna startas automatiskt genom tjänsten [[user@.service(5)]].

När '''systemd''' körs som systeminstans tolkar den konfigurationsfilen system.conf och filerna i katalogerna system.conf.d.

När den körs som användarinstans tolkar den konfigurationsfilen user.conf och filerna i katalogerna user.conf.d.

Se [[systemd-system.conf(5)]] för mer information.

'''systemd''' innehåller inbyggda implementationer av olika uppgifter som behöver utföras som del av uppstartsprocessen.

Exempelvis sätter den värdnamnet eller konfigurerar loopback-nätverksenheten.

Den ställer också in och monterar olika API-filsystem, såsom /sys/, /proc/ och /dev/.

'''systemd''' återställer också systemklockan under tidig uppstart om den verkar vara felaktigt satt. Se avsnittet "Systemklockans epok" nedan.

Observera att vissa, men inte alla, gränssnitt som tillhandahålls av systemd omfattas av '''Interface Portability and Stability Promise'''[1].

D-Bus-API:t för '''systemd''' beskrivs i [[org.freedesktop.systemd1(5)]] och [[org.freedesktop.LogControl1(5)]].

System som anropar systemd i en container- eller initrd-miljö bör implementera specifikationerna '''Container Interface'''[2] respektive '''initrd Interface'''[3].

== UNITS ==

systemd tillhandahåller ett beroendesystem mellan olika entiteter kallade "units" av 11 olika typer.

Units kapslar in olika objekt som är relevanta för systemuppstart och underhåll.

Majoriteten av units konfigureras i unit-konfigurationsfiler, vars syntax och grundläggande uppsättning optioner beskrivs i [[systemd.unit(5)]]. Vissa skapas dock automatiskt från andra konfigurationsfiler, dynamiskt från systemtillstånd eller programmatiskt vid körning.

Units kan befinna sig i ett antal tillstånd, beskrivna i följande tabell. Observera att de olika unit-typerna kan ha ett antal ytterligare undertillstånd, som mappas till de generaliserade unit-tillstånden som beskrivs här.

'''Tabell 1. ACTIVE-tillstånd för units'''

{| class="wikitable"
! Tillstånd
! Beskrivning
|-
| ''active''
| Startad, bunden, inkopplad, ..., beroende på unit-typ.
|-
| ''inactive''
| Stoppad, obunden, urkopplad, ..., beroende på unit-typ.
|-
| ''failed''
| Liknar ''inactive'', men unit:en har misslyckats på något sätt, till exempel genom att en process returnerade felkod vid avslut, kraschade, en operation tog timeout eller efter för många omstarter.
|-
| ''activating''
| Ändras från ''inactive'' till ''active''.
|-
| ''deactivating''
| Ändras från ''active'' till ''inactive''.
|-
| ''maintenance''
| Unit:en är ''inactive'' och en underhållsåtgärd pågår.
|-
| ''reloading''
| Unit:en är ''active'' och laddar om sin konfiguration.
|-
| ''refreshing''
| Unit:en är ''active'' och en ny montering aktiveras i dess namnrymd.
|}

Följande unit-typer finns:

# Service units, som startar och styr daemoner och processerna de består av. För detaljer, se [[systemd.service(5)]].
# Socket units, som kapslar in lokala IPC- eller nätverkssockets i systemet, användbara för socket-baserad aktivering. För detaljer om socket units, se [[systemd.socket(5)]]. För detaljer om socket-baserad aktivering och andra former av aktivering, se [[daemon(7)]].
# Target units är användbara för att gruppera units eller tillhandahålla välkända synkroniseringspunkter under uppstart, se [[systemd.target(5)]].
# Device units exponerar kärnenheter i systemd och kan användas för att implementera enhetsbaserad aktivering. För detaljer, se [[systemd.device(5)]].
# Mount units styr monteringspunkter i filsystemet. För detaljer, se [[systemd.mount(5)]].
# Automount units tillhandahåller automount-funktioner, för behovsstyrd montering av filsystem samt parallelliserad uppstart. Se [[systemd.automount(5)]].
# Timer units är användbara för att trigga aktivering av andra units baserat på timers. Se [[systemd.timer(5)]].
# Swap units liknar mount units och kapslar in minnesswap-partitioner eller filer i operativsystemet. De beskrivs i [[systemd.swap(5)]].
# Path units kan användas för att aktivera andra tjänster när filsystemsobjekt ändras eller modifieras. Se [[systemd.path(5)]].
# Slice units kan användas för att gruppera units som hanterar systemprocesser, såsom service- och scope units, i ett hierarkiskt träd för resurshantering. Se [[systemd.slice(5)]].
# Scope units liknar service units, men hanterar främmande processer i stället för att också starta dem. Se [[systemd.scope(5)]].

Units namnges som sina konfigurationsfiler. Vissa units har särskild semantik. En detaljerad lista finns i [[systemd.special(7)]].

systemd känner till olika slags beroenden, inklusive positiva och negativa kravberoenden, det vill säga ''Requires='' och ''Conflicts='', samt ordningsberoenden, ''After='' och ''Before=''.

Observera att ordnings- och kravberoenden är ortogonala. Om endast ett kravberoende finns mellan två units, exempelvis att foo.service kräver bar.service, men inget ordningsberoende finns, exempelvis foo.service efter bar.service, och båda begärs startade, startas de parallellt.

Det är ett vanligt mönster att både krav- och ordningsberoenden placeras mellan två units. Observera också att majoriteten av beroenden skapas och underhålls implicit av systemd. I de flesta fall bör det vara onödigt att deklarera ytterligare beroenden manuellt, men det är möjligt.

Program och units, via beroenden, kan begära tillståndsändringar för units. I systemd kapslas dessa begäranden in som "jobs" och underhålls i en jobbkö. Jobs kan lyckas eller misslyckas, och deras körning ordnas baserat på ordningsberoendena för de units som jobben har schemalagts för.

Vid uppstart aktiverar systemd target-unit:en default.target, vars uppgift är att aktivera uppstartstjänster och andra uppstarts-units genom att dra in dem via beroenden.

Vanligen är unit-namnet bara ett alias, en symlink, till antingen graphical.target, för fullständig uppstart till användargränssnitt, eller multi-user.target, för begränsad konsoluppstart avsedd för inbyggda system, servermiljöer eller liknande. Administratören kan dock konfigurera den som alias till vilken annan target-unit som helst. Se [[systemd.special(7)]] för detaljer om dessa target units.

Vid första uppstart aktiverar eller inaktiverar '''systemd''' units enligt preset-policy. Se [[systemd.preset(5)]] och "First Boot Semantics" i [[machine-id(5)]].

systemd håller endast en minimal uppsättning units laddade i minnet. De enda units som hålls laddade i minnet är de för vilka minst ett av följande villkor är sant:

# Den är i ett active-, activating-, deactivating- eller failed-tillstånd, det vill säga i något unit-tillstånd utom "inactive".
# Den har ett jobb i kö.
# Den är ett beroende till minst en annan unit som är laddad i minnet.
# Den har någon form av resurs fortfarande allokerad, till exempel en service unit som är inactive men där en process fortfarande lever kvar och ignorerade begäran om avslut.
# Den har pinnats i minnet programmatiskt via ett D-Bus-anrop.

systemd laddar automatiskt och implicit units från disk, om de inte redan är laddade, så snart operationer begärs för dem. Därmed är det i många avseenden osynligt för klienter om en unit är laddad eller inte.

Använd:

<pre>
systemctl list-units --all
</pre>

för att heltäckande lista alla units som för närvarande är laddade.

Alla units för vilka inget av villkoren ovan gäller laddas snabbt ur. Observera att när en unit laddas ur från minnet spolas även dess bokföringsdata ut. Dessa data går dock i allmänhet inte förlorade, eftersom en journalpost genereras som deklarerar förbrukade resurser när en unit stängs av.

Processer som systemd skapar placeras i individuella Linux control groups namngivna efter den unit de hör till i den privata systemd-hierarkin. Se '''Control Groups v2'''[4] för mer information om control groups, eller "cgroups". systemd använder detta för att effektivt hålla reda på processer.

Control group-information underhålls i kärnan och är åtkomlig via filsystemshierarkin under /sys/fs/cgroup/, eller i verktyg som [[systemd-cgls(1)]] eller [[ps(1)]].

Följande kommando är särskilt användbart för att lista alla processer och de systemd-units de hör till:

<pre>
ps xawf -eo pid,user,cgroup,args
</pre>

systemd är kompatibelt med olika etablerade Unix-funktioner såsom /etc/fstab och utmp-databasen.

systemd har ett minimalt transaktionssystem: om en unit begärs startad eller stoppad läggs den och alla dess beroenden till i en temporär transaktion. Därefter verifieras att transaktionen är konsekvent, det vill säga att ordningen för alla units är cykelfri.

Om den inte är konsekvent försöker systemd reparera den och tar bort icke-väsentliga jobb från transaktionen som kan ta bort loopen. systemd försöker också undertrycka icke-väsentliga jobb i transaktionen som skulle stoppa en körande tjänst.

Slutligen kontrolleras om jobben i transaktionen motsäger jobb som redan har köats, och transaktionen avbryts eventuellt. Om allt fungerar och transaktionen är konsekvent och minimerad i sin påverkan slås den samman med alla redan utestående jobb och läggs till i körkön.

Detta innebär i praktiken att systemd innan en begärd operation körs verifierar att den är rimlig, reparerar den om möjligt, och misslyckas endast om den verkligen inte kan fungera.

Observera att transaktioner genereras oberoende av en units tillstånd vid körning. Om exempelvis ett startjobb begärs på en redan startad unit genereras ändå en transaktion och inaktiva beroenden väcks, samt andra jobb propageras enligt de definierade relationerna. Detta beror på att det köade jobbet vid körning jämförs med mål-unitens tillstånd och markeras som lyckat och fullbordat när båda uppfylls. Jobbet drar dock också in andra beroenden enligt de definierade relationerna och leder därmed, i exemplet, till startjobb för sådana inaktiva units.

Units kan genereras dynamiskt vid uppstart och när systemhanteraren laddas om, exempelvis baserat på andra konfigurationsfiler eller parametrar som skickats på kärnans kommandorad. För detaljer, se [[systemd.generator(7)]].

== KATALOGER ==

'''System-unit-kataloger'''

: systemd-systemhanteraren läser unit-konfiguration från olika kataloger.

: Paket som vill installera unit-filer ska placera dem i katalogen som returneras av:

<pre>
pkg-config systemd --variable=systemdsystemunitdir
</pre>

: Andra kataloger som kontrolleras är /usr/local/lib/systemd/system och /usr/lib/systemd/system.

: Användarkonfiguration har alltid företräde.

: Följande returnerar sökvägen till systemkonfigurationskatalogen:

<pre>
pkg-config systemd --variable=systemdsystemconfdir
</pre>

: Paket bör endast ändra innehållet i dessa kataloger med kommandona '''enable''' och '''disable''' i verktyget [[systemctl(1)]].

: Fullständig lista över kataloger finns i [[systemd.unit(5)]].

'''User-unit-kataloger'''

: Liknande regler gäller för user-unit-kataloger.

: Här följs dock '''XDG Base Directory specification'''[5] för att hitta units.

: Program bör placera sina unit-filer i katalogen som returneras av:

<pre>
pkg-config systemd --variable=systemduserunitdir
</pre>

: Global konfiguration görs i katalogen som rapporteras av:

<pre>
pkg-config systemd --variable=systemduserconfdir
</pre>

: Kommandona '''enable''' och '''disable''' i verktyget [[systemctl(1)]] kan hantera både global, det vill säga för alla användare, och privat, för en användare, aktivering/inaktivering av units.

: Fullständig lista över kataloger finns i [[systemd.unit(5)]].

== SIGNALER ==

Tjänsten lyssnar på olika UNIX-processignaler som kan användas för att begära olika åtgärder asynkront.

Signalhanteringen aktiveras mycket tidigt under uppstart, innan några ytterligare processer anropas. En övervakande containerhanterare eller liknande som avser att begära dessa operationer via denna mekanism måste dock ta hänsyn till att funktionaliteten inte är tillgänglig under den allra tidigaste initieringsfasen.

Ett [[sd_notify(3)]]-meddelande med fältet ''X_SYSTEMD_SIGNALS_LEVEL=2'' skickas när signalhanterarna är aktiverade, se nedan. Detta kan användas för att schemalägga sändning av dessa signaler korrekt.

'''SIGTERM'''

: När systemd-systemhanteraren tar emot denna signal serialiserar den sitt tillstånd, kör om sig själv och deserialiserar det sparade tillståndet igen.

: Detta motsvarar i huvudsak:

<pre>
systemctl daemon-reexec
</pre>

: systemd-användarhanterare startar unit:en exit.target när denna signal tas emot.

: Detta motsvarar i huvudsak:

<pre>
systemctl --user start exit.target --job-mode=replace-irreversibly
</pre>

'''SIGINT'''

: När systemd-systemhanteraren tar emot denna signal startar den unit:en ctrl-alt-del.target.

: Detta motsvarar i huvudsak:

<pre>
systemctl start ctrl-alt-del.target --job-mode=replace-irreversibly
</pre>

: Om denna signal tas emot fler än 7 gånger per 2 s triggas en omedelbar omstart.

: Observera att Ctrl+Alt+Del på konsolen triggar denna signal. Om en omstart hänger är det därför ett relativt säkert sätt att trigga en omedelbar omstart genom att trycka Ctrl+Alt+Del fler än 7 gånger inom 2 sekunder.

: systemd-användarhanterare behandlar denna signal på samma sätt som '''SIGTERM'''.

'''SIGWINCH'''

: När denna signal tas emot startar systemd-systemhanteraren unit:en kbrequest.target.

: Detta motsvarar i huvudsak:

<pre>
systemctl start kbrequest.target
</pre>

: Denna signal ignoreras av systemd-användarhanterare.

'''SIGPWR'''

: När denna signal tas emot startar systemd-hanteraren unit:en sigpwr.target.

: Detta motsvarar i huvudsak:

<pre>
systemctl start sigpwr.target
</pre>

'''SIGUSR1'''

: När denna signal tas emot försöker systemd-hanteraren återansluta till D-Bus-bussen.

'''SIGUSR2'''

: När denna signal tas emot loggar systemd-hanteraren sitt fullständiga tillstånd i människoläsbar form.

: Data som loggas är samma som skrivs ut av:

<pre>
systemd-analyze dump
</pre>

'''SIGHUP'''

: Laddar om hela daemonkonfigurationen.

: Detta motsvarar i huvudsak:

<pre>
systemctl daemon-reload
</pre>

'''SIGRTMIN+0'''

: Går in i standardläge och startar unit:en default.target.

: Detta motsvarar i huvudsak:

<pre>
systemctl isolate default.target
</pre>

'''SIGRTMIN+1'''

: Går in i rescue-läge och startar unit:en rescue.target.

: Detta motsvarar i huvudsak:

<pre>
systemctl isolate rescue.target
</pre>

'''SIGRTMIN+2'''

: Går in i emergency-läge och startar unit:en emergency.service.

: Detta motsvarar i huvudsak:

<pre>
systemctl isolate emergency.service
</pre>

'''SIGRTMIN+3'''

: Stoppar maskinen och startar unit:en halt.target.

: Detta motsvarar i huvudsak:

<pre>
systemctl start halt.target --job-mode=replace-irreversibly
</pre>

'''SIGRTMIN+4'''

: Stänger av maskinen och startar unit:en poweroff.target.

: Detta motsvarar i huvudsak:

<pre>
systemctl start poweroff.target --job-mode=replace-irreversibly
</pre>

'''SIGRTMIN+5'''

: Startar om maskinen och startar unit:en reboot.target.

: Detta motsvarar i huvudsak:

<pre>
systemctl start reboot.target --job-mode=replace-irreversibly
</pre>

'''SIGRTMIN+6'''

: Startar om maskinen via kexec och startar unit:en kexec.target.

: Detta motsvarar i huvudsak:

<pre>
systemctl start kexec.target --job-mode=replace-irreversibly
</pre>

'''SIGRTMIN+7'''

: Startar om användarrymden och startar unit:en soft-reboot.target.

: Detta motsvarar i huvudsak:

<pre>
systemctl start soft-reboot.target --job-mode=replace-irreversibly
</pre>

: Tillagt i version 254.

'''SIGRTMIN+13'''

: Stoppar maskinen omedelbart.

'''SIGRTMIN+14'''

: Stänger av maskinen omedelbart.

'''SIGRTMIN+15'''

: Startar om maskinen omedelbart.

'''SIGRTMIN+16'''

: Startar om maskinen omedelbart med kexec.

'''SIGRTMIN+17'''

: Startar om användarrymden omedelbart.

: Tillagt i version 254.

'''SIGRTMIN+20'''

: Aktiverar visning av statusmeddelanden på konsolen, enligt styrning via ''systemd.show_status=1'' på kärnans kommandorad.

: Du kan vilja använda '''SetShowStatus()''' i stället för '''SIGRTMIN+20''' för att förhindra race conditions. Se [[org.freedesktop.systemd1(5)]].

'''SIGRTMIN+21'''

: Inaktiverar visning av statusmeddelanden på konsolen, enligt styrning via ''systemd.show_status=0'' på kärnans kommandorad.

: Du kan vilja använda '''SetShowStatus()''' i stället för '''SIGRTMIN+21''' för att förhindra race conditions. Se [[org.freedesktop.systemd1(5)]].

'''SIGRTMIN+22'''

: Sätter servicehanterarens loggnivå till "debug", på ett sätt som motsvarar ''systemd.log_level=debug'' på kärnans kommandorad.

'''SIGRTMIN+23'''

: Återställer loggnivån till dess konfigurerade värde.

: Det konfigurerade värdet härleds, i prioritetsordning, från värdet angivet med ''systemd.log-level='' på kärnans kommandorad, eller värdet angivet med '''LogLevel=''' i konfigurationsfilen, eller den inbyggda standarden "info".

: Tillagt i version 239.

'''SIGRTMIN+24'''

: Avslutar hanteraren omedelbart, endast tillgängligt för --user-instanser.

: Tillagt i version 195.

'''SIGRTMIN+25'''

: När denna signal tas emot kör systemd-hanteraren om sig själv.

: Detta motsvarar i huvudsak '''systemctl daemon-reexec''', förutom att det görs asynkront.

: systemd-systemhanteraren behandlar denna signal på samma sätt som '''SIGTERM'''.

: Tillagt i version 250.

'''SIGRTMIN+26'''

: Återställer loggmålet till dess konfigurerade värde.

: Det konfigurerade värdet härleds, i prioritetsordning, från värdet angivet med ''systemd.log-target='' på kärnans kommandorad, eller värdet angivet med '''LogTarget=''' i konfigurationsfilen, eller den inbyggda standarden.

: Tillagt i version 239.

'''SIGRTMIN+27''', '''SIGRTMIN+28'''

: Sätter loggmålet till "console" vid '''SIGRTMIN+27''', eller "kmsg" vid '''SIGRTMIN+28''', på ett sätt som motsvarar ''systemd.log_target=console'', eller ''systemd.log_target=kmsg'' vid '''SIGRTMIN+28''', på kärnans kommandorad.

: Tillagt i version 239.

== MILJÖ ==

Miljöblocket för systemhanteraren sätts initialt av kärnan. Särskilt blir "key=value"-tilldelningar på kärnans kommandorad miljövariabler för PID 1.

För användarhanteraren sätter systemhanteraren miljön enligt beskrivningen i avsnittet "Environment Variables in Spawned Processes" i [[systemd.exec(5)]].

Inställningen ''DefaultEnvironment='' i systemhanteraren gäller för alla tjänster, inklusive user@.service. Ytterligare poster kan konfigureras, som för alla andra tjänster, genom inställningarna ''Environment='' och ''EnvironmentFile='' för user@.service. Se [[systemd.exec(5)]].

Ytterligare miljövariabler kan också sättas genom inställningen ''ManagerEnvironment='' i [[systemd-system.conf(5)]] och [[systemd-user.conf(5)]].

Några av variablerna som förstås av '''systemd''':

'''$SYSTEMD_LOG_LEVEL'''

: Högsta loggnivå för meddelanden som skickas ut. Meddelanden med högre loggnivå, det vill säga mindre viktiga, undertrycks.

: Tar en kommaseparerad lista av värden. Ett värde kan vara ett av, i fallande viktighetsordning, '''emerg''', '''alert''', '''crit''', '''err''', '''warning''', '''notice''', '''info''', '''debug''', eller ett heltal i intervallet 0...7. Se [[syslog(3)]].

: Varje värde kan valfritt prefixas med ett av '''console''', '''syslog''', '''kmsg''' eller '''journal''' följt av kolon för att sätta högsta loggnivå för det specifika loggmålet, till exempel:

<pre>
SYSTEMD_LOG_LEVEL=debug,console:info
</pre>

: Den globala högsta loggnivån har företräde över alla per-mål-loggnivåer.

: Detta kan åsidosättas med '''--log-level='''.

'''$SYSTEMD_LOG_COLOR'''

: Booleskt värde. Om sant färgas meddelanden som skrivs till tty enligt prioritet.

: Detta kan åsidosättas med '''--log-color='''.

'''$SYSTEMD_LOG_TIME'''

: Booleskt värde. Om sant prefixas konsolloggmeddelanden med en tidsstämpel.

: Detta kan åsidosättas med '''--log-time='''.

: Tillagt i version 246.

'''$SYSTEMD_LOG_LOCATION'''

: Booleskt värde. Om sant prefixas meddelanden med filnamn och radnummer i källkoden där meddelandet kommer från.

: Detta kan åsidosättas med '''--log-location='''.

'''$SYSTEMD_LOG_TID'''

: Booleskt värde. Om sant prefixas meddelanden med aktuellt numeriskt tråd-ID, TID.

: Tillagt i version 247.

'''$SYSTEMD_LOG_TARGET'''

: Destination för loggmeddelanden.

: Ett av '''console''', '''console-prefixed''', '''kmsg''', '''journal''', '''journal-or-kmsg''', '''auto''' eller '''null'''.

: Detta kan åsidosättas med '''--log-target='''.

'''$SYSTEMD_LOG_RATELIMIT_KMSG'''

: Om kmsg ska rate-limitas eller inte. Tar ett booleskt värde.

: Standard är "true". Om inaktiverat rate-limitar systemd inte meddelanden som skrivs till kmsg.

: Tillagt i version 254.

'''$XDG_CONFIG_HOME''', '''$XDG_CONFIG_DIRS''', '''$XDG_DATA_HOME''', '''$XDG_DATA_DIRS'''

: systemd-användarhanteraren använder dessa variabler enligt '''XDG Base Directory specification'''[5] för att hitta sin konfiguration.

'''$SYSTEMD_UNIT_PATH''', '''$SYSTEMD_GENERATOR_PATH''', '''$SYSTEMD_ENVIRONMENT_GENERATOR_PATH'''

: Styr var systemd letar efter unit-filer och generatorer.

: Dessa variabler kan innehålla en lista av sökvägar separerade med kolon, ":".

: Om listan slutar med en tom komponent, "...:", läggs denna lista före den vanliga uppsättningen sökvägar. Annars ersätter den angivna listan den vanliga uppsättningen sökvägar.

'''$SYSTEMD_PAGER''', '''$PAGER'''

: Pager att använda när '''--no-pager''' inte anges.

: '''$SYSTEMD_PAGER''' används om den är satt; annars används '''$PAGER'''.

: Om ingen av dem är satt provas en uppsättning välkända pagerimplementationer i tur och ordning, inklusive [[less(1)]] och [[more(1)]], tills en hittas.

: Att sätta dessa miljövariabler till en tom sträng eller värdet "cat" motsvarar att skicka '''--no-pager'''.

: Observera: om '''$SYSTEMD_PAGERSECURE''' inte är satt kan '''$SYSTEMD_PAGER''' och '''$PAGER''' endast användas för att inaktivera pagern, med "cat" eller "", och ignoreras annars.

'''$SYSTEMD_LESS'''

: Åsidosätt optionerna som skickas till '''less''', standard "FRSXMK".

: Användare kan särskilt vilja ändra optionerna '''K''' och '''X'''.

: '''K''' instruerar pagern att avsluta omedelbart när Ctrl+C trycks. För att låta '''less''' själv hantera Ctrl+C och växla tillbaka till pager-kommandoprompten, ta bort denna option.

: Om värdet på '''$SYSTEMD_LESS''' inte innehåller "K", och pagern som anropas är '''less''', ignoreras Ctrl+C av det körbara programmet och behöver hanteras av pagern.

: '''X''' instruerar pagern att inte skicka termcap-initierings- och avslutningssträngar till terminalen. Den är satt som standard för att låta kommandoutdata förbli synlig i terminalen även efter att pagern avslutats. Detta hindrar dock viss pagerfunktionalitet från att fungera, särskilt kan sidindelad utdata inte rullas med musen.

: Den vanliga miljövariabeln '''$LESS''' påverkar inte '''less'''-anrop från systemd-verktyg.

: Se [[less(1)]] för mer diskussion.

'''$SYSTEMD_LESSCHARSET'''

: Åsidosätt teckenuppsättningen som skickas till '''less''', standard "utf-8" om den anropande terminalen bedöms vara UTF-8-kompatibel.

: Den vanliga miljövariabeln '''$LESSCHARSET''' påverkar inte '''less'''-anrop från systemd-verktyg.

'''$SYSTEMD_PAGERSECURE'''

: Vanliga pagerkommandon som [[less(1)]] stöder, utöver sidvisning, även öppning av eller skrivning till andra filer och körning av godtyckliga skalkommandon.

: När kommandon körs med höjda privilegier, exempelvis under [[sudo(8)]] eller [[pkexec(1)]], blir pagern en säkerhetsgräns.

: Försiktighet måste iakttas så att endast program med strikt begränsad funktionalitet används som pagers och att oavsiktliga interaktiva funktioner som öppning eller skapande av nya filer eller start av underprocesser inte tillåts.

: "Secure mode" för pagern kan aktiveras enligt beskrivningen, om pagern stöder detta.

: Varianten tar ett booleskt argument. När den sätts till true aktiveras pagerns "secure mode". I "secure mode" sätts '''LESSSECURE=1''' när pagern anropas.

: När den sätts till false läggs ingen begränsning på pagern. Att sätta '''SYSTEMD_PAGERSECURE=0''' eller inte ta bort den från ärvd miljö kan låta användaren anropa godtyckliga kommandon.

: När '''$SYSTEMD_PAGERSECURE''' inte är satt försöker systemd-verktyg automatiskt avgöra om "secure mode" ska aktiveras och om pagern stöder det.

'''$SYSTEMD_COLORS'''

: Tar ett booleskt argument eller ett specialvärde.

: Som standard använder systemd och relaterade verktyg färger i utdata om möjligt. Om '''$COLORTERM''' är satt till "truecolor" eller "24bit" aktiveras 24-bitars färger, annars 256 färger, såvida inte '''$NO_COLOR''' eller '''$TERM''' anger att färger är inaktiverade.

: Värdena '''true''', '''false''', "16", "256", "24bit", "auto-16", "auto-256" och "auto-24bit" förstås.

'''$SYSTEMD_URLIFY'''

: Värdet måste vara booleskt. Styr om klickbara länkar ska genereras i utdata för terminalemulatorer som stöder detta.

'''$LISTEN_PID''', '''$LISTEN_PIDFDID''', '''$LISTEN_FDS''', '''$LISTEN_FDNAMES'''

: Sätts av systemd för övervakade processer under socket-baserad aktivering. Se [[sd_listen_fds(3)]].

'''$NOTIFY_SOCKET'''

: Sätts av servicehanteraren för dess tjänster för status- och readiness-notifieringar.

: Konsumeras också av servicehanteraren för att notifiera övervakande containerhanterare eller servicehanterare högre upp i stacken om dess egen progression.

: Se [[sd_notify(3)]] och relevant avsnitt nedan för mer information.

För ytterligare miljövariabler som förstås av systemd och dess olika komponenter, se '''Known Environment Variables'''[7].

== KÄRNANS KOMMANDORAD ==

När systemd körs som systeminstans tolkar den ett antal optioner som listas nedan.

De kan anges som argument på kärnans kommandorad, vilka tolkas från ett antal källor beroende på miljön där systemd körs.

Om systemd körs inne i en Linux-container tolkas dessa optioner från kommandoradsargumenten som skickas till systemd själv, bredvid någon av kommandoradsoptionerna som listas i avsnittet Optioner nedan.

Om systemd körs utanför Linux-containrar tolkas dessa argument i stället från /proc/cmdline.

Följande variabler förstås:

'''systemd.unit=''', '''rd.systemd.unit='''

: Åsidosätter unit:en att aktivera vid uppstart.

: Standard är default.target.

: Detta kan användas för att temporärt starta till en annan uppstarts-unit, exempelvis rescue.target eller emergency.service.

: Varianten med prefixet "rd." hedras endast i initrd, medan den utan prefix endast hedras i huvudsystemet.

'''systemd.dump_core'''

: Tar ett booleskt argument eller aktiverar optionen om den anges utan argument.

: Om aktiverad dumpar systemd-hanteraren, PID 1, core när den kraschar. Annars skapas ingen core dump.

: Standard är aktiverad.

: Tillagt i version 233.

'''systemd.crash_chvt'''

: Tar ett positivt heltal eller ett booleskt argument. Kan också anges utan argument, med samma effekt som ett positivt booleskt värde.

: Om ett positivt heltal i intervallet 1–63 anges aktiverar systemhanteraren, PID 1, den angivna virtuella terminalen när den kraschar.

: Standard är inaktiverat, vilket betyder att inget sådant byte försöks. Om satt till aktiverat används den virtuella terminal som kärnmeddelandena skrivs till.

: Tillagt i version 233.

'''systemd.crash_shell'''

: Tar ett booleskt argument eller aktiverar optionen om den anges utan argument.

: Om aktiverad skapar systemhanteraren, PID 1, ett skal när den kraschar. Annars skapas inget skal.

: Standard är inaktiverat av säkerhetsskäl, eftersom skalet inte skyddas av lösenordsautentisering.

: Tillagt i version 233.

'''systemd.crash_action='''

: Tar ett av "freeze", "reboot" eller "poweroff".

: Standard är "freeze".

: Om satt till "freeze" hänger systemet obegränsat när systemhanteraren, PID 1, kraschar.

: Om satt till "reboot" startar systemhanteraren om maskinen automatiskt när den kraschar, efter 10 s fördröjning.

: Om satt till "poweroff" stänger systemhanteraren omedelbart av maskinen när den kraschar.

: Om detta kombineras med systemd.crash_shell körs den konfigurerade kraschåtgärden efter att skalet avslutas.

: Tillagt i version 256.

'''systemd.confirm_spawn'''

: Tar ett booleskt argument eller en sökväg till den virtuella konsol där bekräftelsemeddelanden ska skrivas.

: Kan också anges utan argument, med samma effekt som ett positivt booleskt värde.

: Om aktiverad frågar systemhanteraren, PID 1, efter bekräftelse när processer skapas via /dev/console.

: Om en sökväg eller ett konsolnamn, såsom "ttyS0", anges används den virtuella konsol som pekas ut av sökvägen eller beskrivs av namnet.

: Standard är inaktiverat.

: Tillagt i version 233.

'''systemd.service_watchdogs='''

: Tar ett booleskt argument.

: Om inaktiverad ignoreras alla service-runtime-watchdogs, ''WatchdogSec='', och nödfallsåtgärder, exempelvis ''OnFailure='' eller ''StartLimitAction='', av systemhanteraren, PID 1.

: Se [[systemd.service(5)]].

: Standard är aktiverad, det vill säga watchdogs och felåtgärder behandlas normalt.

: Hårdvaru-watchdogen påverkas inte av denna option.

: Tillagt i version 237.

'''systemd.show_status'''

: Tar ett booleskt argument eller konstanterna '''error''' och '''auto'''.

: Kan också anges utan argument, med samma effekt som ett positivt booleskt värde.

: Om aktiverad visar systemd-hanteraren, PID 1, korta tjänstestatusuppdateringar på konsolen under uppstart.

: Med '''error''' visas endast meddelanden om fel, medan uppstarten i övrigt är tyst.

: '''auto''' beter sig som false tills det finns en betydande fördröjning i uppstarten.

: Standard är aktiverad, såvida inte '''quiet''' skickas som kärnkommandoradsoption; i så fall är standard '''error'''.

: Om angiven åsidosätter den systemhanterarens konfigurationsfilsoption '''ShowStatus='''. Se [[systemd-system.conf(5)]].

: Tillagt i version 233.

'''systemd.status_unit_format='''

: Tar '''name''', '''description''' eller '''combined''' som värde.

: Om '''name''' används använder systemhanteraren unit-namn i statusmeddelanden.

: Om '''combined''' används använder systemhanteraren unit-namn och beskrivning i statusmeddelanden.

: När angiven åsidosätter den systemhanterarens konfigurationsfilsoption '''StatusUnitFormat='''. Se [[systemd-system.conf(5)]].

: Tillagt i version 243.

'''systemd.log_color''', '''systemd.log_level=''', '''systemd.log_location''', '''systemd.log_target=''', '''systemd.log_time''', '''systemd.log_tid''', '''systemd.log_ratelimit_kmsg'''

: Styr loggutdata med samma effekt som miljövariablerna '''$SYSTEMD_LOG_COLOR''', '''$SYSTEMD_LOG_LEVEL''', '''$SYSTEMD_LOG_LOCATION''', '''$SYSTEMD_LOG_TARGET''', '''$SYSTEMD_LOG_TIME''', '''$SYSTEMD_LOG_TID''' och '''$SYSTEMD_LOG_RATELIMIT_KMSG''' som beskrivs ovan.

: systemd.log_color, systemd.log_location, systemd.log_time, systemd.log_tid och systemd.log_ratelimit_kmsg kan anges utan argument, med samma effekt som ett positivt booleskt värde.

'''systemd.default_standard_output=''', '''systemd.default_standard_error='''

: Styr standardvärdet för standardutdata och felutdata för tjänster och sockets.

: Det vill säga standarden för '''StandardOutput=''' och '''StandardError='''. Se [[systemd.exec(5)]].

: Tar ett av '''inherit''', '''null''', '''tty''', '''journal''', '''journal+console''', '''kmsg''' eller '''kmsg+console'''.

: Om argumentet utelämnas blir systemd.default-standard-output= som standard '''journal''' och systemd.default-standard-error= som standard '''inherit'''.

'''systemd.setenv='''

: Tar ett strängargument i formen VARIABLE=VALUE.

: Kan användas för att sätta standardmiljövariabler att lägga till i forkade barnprocesser.

: Kan användas mer än en gång för att sätta flera variabler.

'''systemd.machine_id='''

: Tar ett 32 tecken långt hexvärde att använda för att sätta machine-id.

: Avsett främst för nätverksuppstart där samma machine-id önskas för varje uppstart.

: Tillagt i version 229.

'''systemd.set_credential=''', '''systemd.set_credential_binary='''

: Sätter en system-credential, som sedan kan propageras till systemtjänster med inställningen '''ImportCredential=''' eller '''LoadCredential='''. Se [[systemd.exec(5)]].

: Tar ett par av credential-namn och värde, separerat med kolon.

: Parametern systemd.set_credential= förväntar sig credential-värdet i bokstavlig textform.

: Parametern systemd.set_credential_binary= tar binärdata kodad i Base64.

: Observera att kärnans kommandorad normalt är åtkomlig för oprivilegierade program i /proc/cmdline. Därför är denna mekanism inte lämplig för överföring av känsliga data.

: Använd den endast för data som inte är känsliga, exempelvis publika nycklar/certifikat snarare än privata nycklar, eller i test-/felsökningsmiljöer.

: För mer information, se dokumentationen '''System and Service Credentials'''[8].

: Tillagt i version 251.

'''systemd.import_credentials='''

: Tar ett booleskt argument.

: Om false inaktiveras import av credentials från kärnans kommandorad, DMI/SMBIOS OEM string-tabellen, qemu_fw_cfg-subsystemet eller EFI-kärnstubben.

: Tillagt i version 251.

'''quiet'''

: Stänger av statusutdata vid uppstart, ungefär som systemd.show_status=no skulle göra.

: Observera att denna option också läses av kärnan själv och inaktiverar kärnloggutdata. Att skicka denna option stänger därför av vanlig utdata från både systemhanteraren och kärnan.

: Tillagt i version 186.

'''debug'''

: Aktiverar felsökningsutdata.

: Detta motsvarar systemd.log_level=debug.

: Observera att denna option också läses av kärnan själv och aktiverar kärnans felsökningsutdata. Att skicka denna option aktiverar därför felsökningsutdata från både systemhanteraren och kärnan.

: Tillagt i version 205.

'''emergency''', '''rd.emergency'''

: Starta i emergency-läge.

: Dessa optioner motsvarar systemd.unit=emergency.target respektive rd.systemd.unit=emergency.target.

: De tillhandahölls ursprungligen för kompatibilitet med SysV men behålls som praktiska genvägar.

: Tillagt i version 186.

'''rescue''', '''rd.rescue''', '''single''', '''1'''

: Starta i rescue-läge.

: Dessa optioner motsvarar antingen systemd.unit=rescue.target eller rd.systemd.unit=rescue.target.

: De tillhandahölls ursprungligen för kompatibilitet med SysV men behålls som praktiska genvägar.

: Tillagt i version 186.

'''3''', '''5'''

: Genvägar för att starta till specifika targets.

: '''3''' motsvarar systemd.unit=multi-user.target och '''5''' motsvarar systemd.unit=graphical.target.

: Dessa optioner tillhandahölls ursprungligen för kompatibilitet med SysV men behålls som praktiska genvägar.

: Tillagt i version 186.

'''locale.LANG=''', '''locale.LANGUAGE=''', '''locale.LC_CTYPE=''', '''locale.LC_NUMERIC=''', '''locale.LC_TIME=''', '''locale.LC_COLLATE=''', '''locale.LC_MONETARY=''', '''locale.LC_MESSAGES=''', '''locale.LC_PAPER=''', '''locale.LC_NAME=''', '''locale.LC_ADDRESS=''', '''locale.LC_TELEPHONE=''', '''locale.LC_MEASUREMENT=''', '''locale.LC_IDENTIFICATION='''

: Sätt systemlokalen som ska användas.

: Detta åsidosätter inställningarna i /etc/locale.conf.

: För mer information, se [[locale.conf(5)]] och [[locale(7)]].

: Tillagt i version 186.

'''systemd.minimum_uptime_sec='''

: Tar en tid i sekunder.

: Anger minsta upptid för systemet innan systemet stängs av.

: För mer information, se inställningen '''MinimumUptimeSec=''' i [[systemd-system.conf(5)]].

: Tillagt i version 261.

För andra kärnkommandoradsparametrar som förstås av komponenter i kärn-OS:et, se [[kernel-command-line(7)]].

== SYSTEM-CREDENTIALS ==

Under initiering importerar servicehanteraren credentials från olika källor till systemets uppsättning credentials, som sedan kan propageras till tjänster och konsumeras av generatorer:

* När servicehanteraren först initieras läser den system-credentials från SMBIOS Type 11 vendor strings: io.systemd.credential:name=value och io.systemd.credential.binary:name=value.
* Samtidigt importerar den credentials från QEMU "fw_cfg". Observera att SMBIOS-mekanismen i allmänhet föredras eftersom den är snabbare och generisk.
* Credentials kan skickas via kärnans kommandorad med parametern systemd.set-credential=, se ovan.
* Credentials kan skickas från UEFI-miljön via [[systemd-stub(7)]].
* När servicehanteraren anropas under övergången initrd → host importerar den alla filer i /run/credentials/@initrd/ som system-credentials.

Anropa [[systemd-creds(1)]] enligt följande för att se listan över credentials som skickats in i systemet:

<pre>
# systemd-creds --system list
</pre>

För ytterligare information, se dokumentationen '''System and Service Credentials'''[8].

Servicehanteraren konsumerar följande system-credentials när den körs som PID 1:

'''vmm.notify_socket'''

: Innehåller en AF_VSOCK- eller AF_UNIX-adress dit ett READY=1-notifieringsmeddelande ska skickas när servicehanteraren har slutfört uppstarten.

: Se [[sd_notify(3)]] och nästa avsnitt för mer information.

: Om hypervisorn inte stöder SOCK_DGRAM över AF_VSOCK provas SOCK_SEQPACKET i stället.

: Credential-payload för AF_VSOCK ska vara en sträng i formen "vsock:CID:PORT".

: "vsock-stream", "vsock-dgram" och "vsock-seqpacket" kan användas i stället för "vsock" för att tvinga användning av motsvarande sockettyp.

: Funktionen är användbar för maskinhanterare eller andra processer på värden som vill ta emot en notifiering via VSOCK när en virtuell maskin har startat färdigt.

: Tillagt i version 254.

'''system.machine_id'''

: Tar ett 128-bitars hexadecimalt ID för att initiera /etc/machine-id från, om filen ännu inte är uppsatt.

: Se [[machine-id(5)]] för detaljer.

: Tillagt i version 254.

För en lista över system-credentials som olika andra komponenter i systemd konsumerar, se [[systemd.system-credentials(7)]].

== READINESS-PROTOKOLL ==

Servicehanteraren implementerar ett readiness-notifieringsprotokoll både mellan hanteraren och dess tjänster, det vill säga nedåt i stacken, och mellan hanteraren och en möjlig övervakare längre upp i stacken.

Den senare kan vara en maskin- eller containerhanterare, eller, i fallet med en per-användare-servicehanterare, systemservicehanterarinstansen.

Grundprotokollet, och det föreslagna API:t för det, beskrivs i [[sd_notify(3)]].

Notifieringssocketen som servicehanteraren, inklusive PID 1, använder för att rapportera readiness till sin egen övervakare sätts via den vanliga miljövariabeln '''$NOTIFY_SOCKET''', se ovan.

Eftersom detta bara direkt kan sättas för containerhanterare och för per-användarinstansen av servicehanteraren finns en ytterligare mekanism för att konfigurera detta, särskilt avsedd för VM-miljöer: system-credentialen vmm.notify_socket, se ovan, kan sättas till en lämplig socket, typiskt en AF_VSOCK, via SMBIOS Type 11 vendor strings.

Notifieringsprotokollet från servicehanteraren uppåt i stacken mot en övervakare stöder ett antal utökningsfält som låter en övervakare få veta specifika egenskaper hos systemet och följa dess uppstartsframsteg.

Följande fält skickas:

* Ett X_SYSTEMD_HOSTNAME=...-meddelande skickas när systemets initiala hostname har bestämts. Observera att hostname senare under körning kan ändras programmatiskt, och för närvarande skickas inga ytterligare notifieringar i detta fall. Tillagt i version 256.
* Ett X_SYSTEMD_MACHINE_ID=...-meddelande skickas när systemets machine ID har bestämts. Se [[machine-id(5)]]. Tillagt i version 256.
* Ett X_SYSTEMD_SIGNALS_LEVEL=...-meddelande skickas när servicehanteraren installerat de olika UNIX-processignalhanterarna som beskrivs ovan. Fältets värde är ett osignerat heltal formaterat som decimal sträng och anger den stödda UNIX-processignal-funktionsnivån hos servicehanteraren.
* X_SYSTEMD_SIGNALS_LEVEL=2 täcker de olika UNIX-processignalerna som dokumenteras ovan, vilka är en övermängd av dem som stöds av det historiska SysV init-systemet.
* X_SYSTEMD_UNIT_ACTIVE=...- och X_SYSTEMD_UNIT_INACTIVE=...-meddelanden skickas för varje target-unit när den blir aktiv eller slutar vara aktiv. Detta är användbart för att följa uppstartsframsteg och funktionalitet. Till exempel är SSH-åtkomst typiskt tillgänglig när ssh-access.target rapporteras startad. Se [[systemd.special(7)]]. Tillagt i version 256.
* Ett X_SYSTEMD_SHUTDOWN=...-meddelande skickas mycket kort innan systemet stängs av. Värdet är en av strängarna "reboot", "halt", "poweroff", "kexec" och anger vilken slags nedstängning som körs. Tillagt i version 256.
* Ett X_SYSTEMD_REBOOT_PARAMETER=...-meddelande skickas också mycket kort innan systemet stängs av. Dess värde är reboot-argumentet som konfigurerats med systemctl --reboot-argument=.... Tillagt i version 256.

Signaler som skickas till PID 1 innan X_SYSTEMD_SIGNALS_LEVEL=...-meddelandet skickas kanske ännu inte hanteras korrekt.

En konsument av dessa meddelanden bör tolka värdet som ett osignerat heltal som anger stödnivån. För närvarande är endast nivå 2 definierad, men senare kan ytterligare nivåer definieras med högre heltal, som implementerar en övermängd av det för närvarande definierade beteendet.

Observera att dessa utökningsfält skickas utöver de vanliga notifieringarna "READY=1" och "RELOADING=1".

== OPTIONER ==

systemd anropas endast mycket sällan direkt, eftersom den startas tidigt och redan kör när användare kan interagera med den.

Normalt används verktyg som [[systemctl(1)]] för att ge kommandon till hanteraren.

Eftersom systemd vanligtvis inte anropas direkt är optionerna nedan mest användbara för felsökning och särskilda syften.

=== Introspektions- och felsökningsoptioner ===

Dessa optioner används för testning och introspektion, och systemd kan anropas med dem när som helst:

'''--dump-configuration-items'''

: Dumpa förstådda unit-konfigurationsposter.

: Detta skriver ut en kortfattad men komplett lista över konfigurationsposter som förstås i unit-definitionsfiler.

'''--dump-bus-properties'''

: Dumpa exponerade bus-egenskaper.

: Detta skriver ut en kortfattad men komplett lista över egenskaper som exponeras på D-Bus.

: Tillagt i version 239.

'''--test'''

: Bestäm den initiala uppstartstransaktionen, det vill säga listan över jobb som köas vid uppstart, dumpa den och avsluta utan att faktiskt köra några av de bestämda jobben.

: Denna option är endast användbar för felsökning.

: Observera att under vanlig start av servicehanteraren kan ytterligare units som inte visas av denna operation startas, eftersom hårdvaru-, socket-, bus- eller andra typer av aktivering kan lägga till ytterligare jobb när transaktionen körs.

: Använd '''--system''' för att begära den initiala transaktionen för systemservicehanteraren, vilket också är underförstådd standard, och kombinera med '''--user''' för att i stället begära den initiala transaktionen för per-användare-servicehanteraren.

'''--system''', '''--user'''

: När de används tillsammans med '''--test''' väljer de om den initiala transaktionen ska beräknas för systeminstansen eller för en per-användarinstans.

: Dessa optioner har ingen effekt när de anropas utan '''--test''', eftersom servicehanteraren vid vanliga anrop automatiskt upptäcker om den ska arbeta i system- eller per-användarläge genom att kontrollera om PID den körs som är 1 eller inte.

: Observera att det inte stöds att starta och underhålla ett system med servicehanteraren körande i '''--system'''-läge men med ett annat PID än 1.

'''-h''', '''--help'''

: Skriv ut en kort hjälptext och avsluta.

'''--version'''

: Skriv ut en kort versionssträng och avsluta.

=== Optioner som duplicerar kärnans kommandoradsinställningar ===

Dessa optioner motsvarar direkt optioner som listas ovan i "Kärnans kommandorad".

Båda formerna kan användas ekvivalent för systemhanteraren, men det rekommenderas att använda formerna listade ovan i detta sammanhang eftersom de är korrekt namnrymdade.

När en option anges både på kärnans kommandorad och som normalt kommandoradsargument har den senare högre prioritet.

När systemd används som användarhanterare ignoreras kärnans kommandorad och endast optionerna nedan förstås.

systemd startas dock vanligen i detta läge via tjänsten [[user@.service(5)]], som delas mellan alla användare. Det kan vara bekvämare att använda konfigurationsfiler för att ändra inställningar, se [[systemd-user.conf(5)]], eller miljövariabler. Se avsnittet "Miljö" ovan.

'''--unit='''

: Sätt standard-unit att aktivera vid start.

: Om den inte anges är standard default.target.

: Se systemd.unit= ovan.

'''--dump-core'''

: Aktivera core dump vid krasch.

: Denna växel har ingen effekt när den körs som användarinstans.

: Samma som systemd.dump_core= ovan.

'''--crash-vt=VT'''

: Byt till en specifik virtuell konsol, VT, vid krasch.

: Denna växel har ingen effekt när den körs som användarinstans.

: Samma som systemd.crash_chvt= ovan, men observera den olika stavningen.

: Tillagt i version 227.

'''--crash-shell'''

: Kör ett skal vid krasch.

: Denna växel har ingen effekt när den körs som användarinstans.

: Se systemd.crash_shell= ovan.

'''--crash-action='''

: Ange vad som ska göras när systemhanteraren, PID 1, kraschar.

: Denna växel har ingen effekt när systemd körs som användarinstans.

: Se systemd.crash_action= ovan.

: Tillagt i version 256.

'''--confirm-spawn'''

: Fråga efter bekräftelse när processer skapas.

: Denna växel har ingen effekt när den körs som användarinstans.

: Se systemd.confirm_spawn ovan.

'''--show-status'''

: Visa kortfattad unit-statusinformation på konsolen under uppstart och nedstängning.

: Se systemd.show_status ovan.

: Tillagt i version 244.

'''--log-color'''

: Markera viktiga loggmeddelanden.

: Se systemd.log_color ovan.

: Tillagt i version 244.

'''--log-level='''

: Sätt loggnivå.

: Se systemd.log_level ovan.

'''--log-location'''

: Inkludera kodplats i loggmeddelanden.

: Se systemd.log_location ovan.

: Tillagt i version 244.

'''--log-target='''

: Sätt loggmål.

: Se systemd.log_target ovan.

'''--log-time='''

: Prefixa konsolmeddelanden med tidsstämpel.

: Se systemd.log_time ovan.

: Tillagt i version 246.

'''--machine-id='''

: Åsidosätt machine-id som satts på hårddisken.

: Se systemd.machine_id= ovan.

: Tillagt i version 229.

'''--service-watchdogs'''

: Aktivera/inaktivera globalt alla service-watchdog-timeouter och nödfallsåtgärder.

: Se systemd.service_watchdogs ovan.

: Tillagt i version 237.

'''--default-standard-output=''', '''--default-standard-error='''

: Sätter standardutdata respektive felutdata för alla tjänster och sockets.

: Se systemd.default_standard_output= och systemd.default_standard_error= ovan.

== SYSTEMKLOCKANS EPOK ==

När systemd startas eller startas om kan den sätta systemklockan till "epoken".

Denna mekanism används för att säkerställa att systemklockan förblir någorlunda rimligt initierad och grovt monoton över omstarter, om ingen batteristödd lokal RTC finns tillgänglig eller om den inte fungerar korrekt.

Epoken är det lägsta datum ovanför vilket systemklockans tid antas vara korrekt satt.

Vid initiering flyttas den lokala klockan fram till epoken om den var satt till ett lägre värde.

Som specialfall antas hårdvaruklockan vara trasig om den lokala klockan är tillräckligt långt i framtiden, som standard 15 år men detta kan konfigureras vid byggtid, och systemklockan vrids då tillbaka till epoken.

Epoken sätts till det högsta av: byggtiden för systemd, modifieringstiden, "mtime", för /usr/lib/clock-epoch, och modifieringstiden för /var/lib/systemd/timesync/clock.

== FILER ==

'''/run/systemd/notify'''

: Socket för daemonstatusnotifiering.

: Detta är en AF_UNIX datagramsocket och används för att implementera daemon-notifieringslogiken enligt [[sd_notify(3)]].

'''/run/systemd/private'''

: Används internt som kommunikationskanal mellan [[systemctl(1)]] och systemd-processen.

: Detta är en AF_UNIX stream socket.

: Gränssnittet är privat för systemd och ska inte användas i externa projekt.

'''/usr/lib/clock-epoch'''

: Modifieringstiden, "mtime", för denna fil används för tidsepoken, se föregående avsnitt.

: Tillagt i version 247.

'''/var/lib/systemd/timesync/clock'''

: Modifieringstiden, "mtime", för denna fil uppdateras av [[systemd-timesyncd.service(8)]].

: Om filen finns används dess modifieringstid för epoken, se föregående avsnitt.

: Tillagt i version 257.

== HISTORIK ==

'''systemd 252'''

: Kärnkommandoradsargumenten systemd.unified_cgroup_hierarchy och systemd.legacy_systemd_cgroup_controller blev föråldrade.

: Byt till unified cgroup hierarchy.

== SE ÄVEN ==

'''The systemd Homepage'''[9], [[systemd-system.conf(5)]], [[locale.conf(5)]], [[systemctl(1)]], [[journalctl(1)]], [[systemd-notify(1)]], [[daemon(7)]], [[sd-daemon(3)]], [[org.freedesktop.systemd1(5)]], [[systemd.unit(5)]], [[systemd.special(7)]], [[pkg-config(1)]], [[kernel-command-line(7)]], [[bootup(7)]], [[systemd.directives(7)]], [[org.freedesktop.systemd1(5)]]

För mer information om koncepten och idéerna bakom systemd, se '''Original Design Document'''[10].

== ANMÄRKNINGAR ==

1. '''Interface Portability and Stability Promise'''

<pre>
https://systemd.io/PORTABILITY_AND_STABILITY/
</pre>

2. '''Container Interface'''

<pre>
https://systemd.io/CONTAINER_INTERFACE
</pre>

3. '''initrd Interface'''

<pre>
https://systemd.io/INITRD_INTERFACE/
</pre>

4. '''Control Groups v2'''

<pre>
https://docs.kernel.org/admin-guide/cgroup-v2.html
</pre>

5. '''XDG Base Directory specification'''

<pre>
https://standards.freedesktop.org/basedir-spec/basedir-spec-latest.html
</pre>

6. Det rekommenderas att andra verktyg sätter och kontrollerar '''$SUDO_UID''' efter behov, och behandlar det som ett gemensamt gränssnitt.

7. '''Known Environment Variables'''

<pre>
https://systemd.io/ENVIRONMENT
</pre>

8. '''System and Service Credentials'''

<pre>
https://systemd.io/CREDENTIALS
</pre>

9. '''systemd Homepage'''

<pre>
https://systemd.io/
</pre>

10. '''Original Design Document'''

<pre>
https://0pointer.de/blog/projects/systemd.html
</pre>

<pre>
systemd 261.2
</pre>

= Sidslut =
Orginalhemsidan på Engelska https://man.archlinux.org/man/init.1.en
Det här är en maskinöversättning av Linux man sidor till svenska. Om du hittar fel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret som finns på på https://www.linux.se/kontaka-linux-se/
 Tack till [https://Datorhjalp.se Datorservice] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell.

[[Kategori:Linuxmanual grupp 1]]
[[Kategori:Linuxmanual]]

init(1)

2026-08-25T07:26:50Z

Admin: /* Sidslut */

= Sidslut =
Orginalhemsidan på Engelska https://man.archlinux.org/man/init.1.en
Det här är en maskinöversättning av Linux man sidor till svenska. Om du hittar fel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret som finns på på https://www.linux.se/kontaka-linux-se/
 Tack till [https://Datorhjalp.se Datorservice] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell.

[[Kategori:Linuxmanual grupp 1]]
[[Kategori:Linuxmanual]]

init(1)

2026-08-25T07:23:58Z

Admin: Skapade sidan med '= Sidslut = Orginalhemsidan på Engelska https://www.man7.org/linux/man-pages/man1/usbreset.1.html Det här är en maskinöversättning av Linux man sidor till svenska. Om du hittar fel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret som finns på på https://www.linux.se/kontaka-linux-se/ Tack till [https://Datorhjalp.se Datorservice] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell. Kategori:Linuxmanual grupp 1 Kategori:Linuxmanual'

= Sidslut =
Orginalhemsidan på Engelska https://www.man7.org/linux/man-pages/man1/usbreset.1.html
Det här är en maskinöversättning av Linux man sidor till svenska. Om du hittar fel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret som finns på på https://www.linux.se/kontaka-linux-se/
 Tack till [https://Datorhjalp.se Datorservice] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell.

[[Kategori:Linuxmanual grupp 1]]
[[Kategori:Linuxmanual]]

vgdb(1)

2026-08-25T07:21:56Z

Admin: Skapade sidan med '{{DISPLAYTITLE:vgdb(1)}} == NAMN == '''vgdb''' – mellanhand mellan Valgrind och GDB eller ett skal == SYNOPSIS == <pre> vgdb [options] </pre> == BESKRIVNING == '''vgdb''' ("Valgrind to GDB") används som en mellanhand mellan Valgrind och GDB eller ett skal. Det har tre användningslägen: # Som ett fristående verktyg används det från en skalkommandorad för att skicka monitorkommandon till en process som körs under Valgrind. För denna användning måste vgd...'

{{DISPLAYTITLE:vgdb(1)}}

== NAMN ==

'''vgdb''' – mellanhand mellan Valgrind och GDB eller ett skal

== SYNOPSIS ==

<pre>
vgdb [options]
</pre>

== BESKRIVNING ==

'''vgdb''' ("Valgrind to GDB") används som en mellanhand mellan Valgrind och GDB eller ett skal. Det har tre användningslägen:

# Som ett fristående verktyg används det från en skalkommandorad för att skicka monitorkommandon till en process som körs under Valgrind. För denna användning måste vgdb-OPTIONER följas av monitorkommandot som ska skickas. För att skicka mer än ett kommando, separera dem med optionen '''-c'''.
# I kombination med GDB-kommandot "target remote |" används det som reläprogrammet mellan GDB och Valgrinds gdbserver. För denna användning kan endast OPTIONER anges, men inget KOMMANDO kan anges.
# I läget '''--multi''' använder vgdb det utökade fjärrprotokollet för att kommunicera med GDB. Detta låter dig se utdata från både valgrind och GDB i GDB-sessionen. Detta åstadkoms via "target extended-remote | vgdb --multi". I detta läge behöver du inte längre starta valgrind själv. vgdb startar valgrind när gdb säger åt det att köra ett nytt program. För denna användning kan vgdb-OPTIONER även inkludera '''--valgrind''' och '''--vargs''' för att beskriva hur valgrind ska startas.

== OPTIONER ==

'''--pid=<number>'''

: Anger PID för processen som vgdb måste ansluta till.

: Denna option är användbar om fler än en Valgrind gdbserver kan anslutas till.

: Om argumentet '''--pid''' inte anges och flera Valgrind gdbserver-processer körs, rapporterar vgdb listan över sådana processer och avslutar sedan.

'''--vgdb-prefix'''

: Måste anges till både Valgrind och vgdb om du vill ändra standardprefixet för FIFO:erna, namngivna pipes, som används för kommunikation mellan Valgrind gdbserver och vgdb.

'''--wait=<number>'''

: Instruerar vgdb att söka efter tillgängliga Valgrind gdbserver-instanser under det angivna antalet sekunder.

: Detta gör det möjligt att starta en vgdb-process innan Valgrind gdbserver startas som du vill att vgdb ska kommunicera med.

: Denna option är användbar när den används tillsammans med ett '''--vgdb-prefix''' som är unikt för processen du vill vänta på.

: Om du använder argumentet '''--wait''' i GDB-kommandot "target remote" måste du sätta GDB-remotetimeout till ett värde som är större än värdet för argumentet --wait.

: Se optionen '''--max-invoke-ms''' nedan för ett exempel på hur värdet remotetimeout sätts.

'''--max-invoke-ms=<number>'''

: Anger antalet millisekunder efter vilket vgdb tvingar fram anropet av gdbserver som är inbäddad i Valgrind.

: Standardvärdet är 100 millisekunder.

: Ett värde på 0 inaktiverar tvingat anrop.

: Det tvingade anropet används när vgdb är anslutet till en Valgrind gdbserver, och Valgrind-processen har alla sina trådar blockerade i ett systemanrop.

: Om du anger ett stort värde kan du behöva öka GDB-värdet "remotetimeout" från dess standardvärde på 2 sekunder.

: Du bör säkerställa att timeouten, i sekunder, är större än värdet för '''--max-invoke-ms'''.

: Till exempel, för '''--max-invoke-ms=5000''', är följande GDB-kommando lämpligt:

<pre>
(gdb) set remotetimeout 6
</pre>

'''--cmd-time-out=<number>'''

: Instruerar ett fristående vgdb att avsluta om Valgrind gdbserver som det är anslutet till inte behandlar ett kommando inom det angivna antalet sekunder.

: Standardvärdet är att aldrig få timeout.

'''--port=<portnr>'''

: Instruerar vgdb att använda tcp/ip och lyssna efter GDB på det angivna portnumret i stället för att använda en pipe för att kommunicera med GDB.

: Att använda tcp/ip gör det möjligt att ha GDB körande på en dator och felsöka en Valgrind-process som körs på en annan måldator.

: Exempel:

<pre>
# On the target computer, start your program under valgrind using
valgrind --vgdb-error=0 prog
# and then in another shell, run:
vgdb --port=1234
</pre>

: På datorn som är värd för GDB, kör kommandot:

<pre>
gdb prog
(gdb) target remote targetip:1234
</pre>

: där targetip är IP-adressen eller värdnamnet för måldatorn.

'''--vgdb-multi'''

: Gör att vgdb startar i extended-remote-läge och väntar på att gdb talar om för oss vad som ska köras.

'''--valgrind'''

: Sökvägen till valgrind som ska användas i extended-remote-läge.

: Om den inte anges startas systemets valgrind.

'''--vargs'''

: Optioner att köra valgrind med i extended-remote-läge.

: Till exempel '''-q'''.

: Allt efter '''--vargs''' skickas som argument till valgrind som det är.

: Detta är endast för att ange valgrind-optioner.

: Programkörfilen och dess argument anges separat av GDB och ska INTE inkluderas här.

'''-c'''

: För att ge mer än ett kommando till ett fristående vgdb, separera kommandona med optionen '''-c'''.

: Exempel:

<pre>
vgdb v.set log_output -c leak_check any
</pre>

'''-l'''

: Instruerar ett fristående vgdb att rapportera listan över körande Valgrind gdbserver-processer och sedan avsluta.

'''-T'''

: Instruerar vgdb att lägga till tidsstämplar i vgdb-informationsmeddelanden.

'''-D'''

: Instruerar ett fristående vgdb att visa tillståndet för det delade minnet som används av Valgrind gdbserver.

: vgdb avslutar efter att ha visat Valgrind gdbservers delade minnestillstånd.

'''-d'''

: Instruerar vgdb att producera felsökningsutdata.

: Ange flera '''-d'''-argument för att öka utförligheten.

: När du anger '''-d''' till ett relä-vgdb bör du omdirigera standardfel, stderr, för vgdb till en fil för att undvika interaktion mellan GDB och vgdb:s felsökningsutdata.

== SE ÄVEN ==

[[valgrind(1)]], $INSTALL/share/doc/valgrind/html/index.html eller

<pre>
http://www.valgrind.org/docs/manual/index.html
</pre>

'''Debugging your program using Valgrind's gdbserver and GDB'''[1]

'''vgdb'''[2], '''Valgrind monitor commands'''[3].

== FÖRFATTARE ==

Philippe Waroquiers.

== ANMÄRKNINGAR ==

1. Debugging your program using Valgrind's gdbserver and GDB

<pre>
http://www.valgrind.org/docs/manual/manual-core-adv.html#manual-core-adv.gdbserver
</pre>

2. vgdb

<pre>
http://www.valgrind.org/docs/manual/manual-core-adv.html#manual-core-adv.vgdb
</pre>

3. Valgrind monitor commands

<pre>
http://www.valgrind.org/docs/manual/manual-core-adv.html#manual-core-adv.valgrind-monitor-commands
</pre>

== KOLOFON ==

Denna sida är en del av projektet ''valgrind'', ett system för felsökning och profilering av Linux-program.

Information om projektet finns på:

<pre>
http://www.valgrind.org/
</pre>

Om du har en felrapport för denna manualsida, se:

<pre>
http://www.valgrind.org/support/bug_reports.html
</pre>

Denna sida hämtades från projektets uppströms Git-förråd:
http://sourceware.org/git/valgrind.git

den 24 maj 2026.

Vid den tidpunkten var datumet för den senaste commit som hittades i förrådet 23 maj 2026.

Om du upptäcker renderingsproblem i denna HTML-version av sidan, eller om du anser att det finns en bättre eller mer aktuell källa för sidan, eller om du har rättelser eller förbättringar av informationen i denna KOLOFON, som inte är en del av den ursprungliga manualsidan, skicka e-post till:

man-pages@man7.org

Release 3.28.0.GIT 05/24/2026 VGDB(1)

= Sidslut =
Orginalhemsidan på Engelska https://www.man7.org/linux/man-pages/man1/usbreset.1.html
Det här är en maskinöversättning av Linux man sidor till svenska. Om du hittar fel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret som finns på på https://www.linux.se/kontaka-linux-se/
 Tack till [https://Datorhjalp.se Datorservice] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell.

[[Kategori:Linuxmanual grupp 1]]
[[Kategori:Linuxmanual]]

pmdasample(1)

2026-08-25T07:17:57Z

Admin: Skapade sidan med '{{DISPLAYTITLE:pmdasample(1)}} == NAMN == '''pmdasample''' – exempel på performance metrics domain agent (PMDA) == SYNOPSIS == <pre> $PCP_PMDAS_DIR/pmdasample [-D debug] [-d domain] [-i port] [-l logfile] [-p] [-u socket] [-U username] </pre> == BESKRIVNING == '''pmdasample''' är ett exempel på en Performance Metrics Domain Agent (PMDA) som exporterar en mängd syntetiska prestandamått. Denna PMDA utvecklades som en del av kvalitetssäkringstestningen för P...'

{{DISPLAYTITLE:pmdasample(1)}}

== NAMN ==

'''pmdasample''' – exempel på performance metrics domain agent (PMDA)

== SYNOPSIS ==

<pre>
$PCP_PMDAS_DIR/pmdasample [-D debug] [-d domain] [-i port] [-l
logfile] [-p] [-u socket] [-U username]
</pre>

== BESKRIVNING ==

'''pmdasample''' är ett exempel på en Performance Metrics Domain Agent (PMDA) som exporterar en mängd syntetiska prestandamått.

Denna PMDA utvecklades som en del av kvalitetssäkringstestningen för PCP-produkten, men har andra användningar, framför allt vid utveckling av nya PCP-klienter.

Måtten som exporteras av sample-PMDA:n täcker hela spannet av datatyper, datasemantik, värdekardinalitet, stabilitet för instance domain och feltillstånd som finns i verkliga PMDA:er.

En kort beskrivning av kommandoradsoptionerna för '''pmdasample''' följer:

'''-d'''

: Det är absolut avgörande att det performance metrics-''domain''-nummer som anges här är unikt och konsekvent.

: Det vill säga, ''domain'' ska vara olika för varje PMDA på en värd, och samma ''domain''-nummer ska användas för samma PMDA på alla värdar.

'''-i'''

: Förvänta att PMCD ansluter till '''pmdasample''' på den angivna TCP/IP-porten.

: ''port'' kan vara ett portnummer eller portnamn.

'''-l'''

: Plats för loggfilen.

: Som standard skrivs en loggfil med namnet ''sample.log'' i den aktuella katalogen för [[pmcd(1)]] när '''pmdasample''' startas, det vill säga '''$PCP_LOG_DIR/pmcd'''.

: Om loggfilen inte kan skapas eller inte är skrivbar skrivs utdata till standardfel i stället.

'''-p'''

: Förvänta att PMCD skapar en pipe och att anslutningen till '''pmdasample''' sker via standardindata och standardutdata.

: Detta är standardanslutningsläget.

'''-u'''

: Förvänta att PMCD ansluter till '''pmdasample''' på Unix domain socket med namnet ''socket''.

'''-U'''

: Användarkonto som agenten ska köras under.

: Standard är det oprivilegierade kontot "pcp" i aktuella versioner av PCP, men i äldre versioner användes superanvändarkontot "root" som standard.

Högst en av optionerna '''-i''', '''-p''' och '''-u''' får anges.

== INSTALLATION ==

Om du vill ha åtkomst till namn, hjälptext och värden för sample-prestandamåtten, gör följande som root:

<pre>
# cd $PCP_PMDAS_DIR/sample
# ./Install
</pre>

Observera att installationsskriptet också installerar DSO-versionen av sample-PMDA:n, så det finns i själva verket två PMDA:er installerade, och två uppsättningar prestandamått, nämligen '''sample.*''' och '''sampledso.*'''.

Om du vill ångra installationen och ta bort båda PMDA:erna, gör följande som root:

<pre>
# cd $PCP_PMDAS_DIR/sample
# ./Remove
</pre>

'''pmdasample''' startas av [[pmcd(1)]] och ska aldrig köras direkt.

Skripten Install och Remove meddelar [[pmcd(1)]] när agenten installeras eller tas bort.

== FILER ==

'''$PCP_PMCDCONF_PATH'''

: kommandoradsoptioner som används för att starta '''pmdasample'''

'''$PCP_PMDAS_DIR/sample/help'''

: standardhjälptextfil för sample-måtten

'''$PCP_PMDAS_DIR/sample/Install'''

: installationsskript för agenten '''pmdasample'''

'''$PCP_PMDAS_DIR/sample/Remove'''

: skript för att ångra installation av agenten '''pmdasample'''

'''$PCP_LOG_DIR/pmcd/sample.log'''

: standardloggfil för felmeddelanden och annan information från '''pmdasample'''

== PCP-MILJÖ ==

Miljövariabler med prefixet '''PCP_''' används för att parameterisera de fil- och katalognamn som används av PCP.

På varje installation innehåller filen '''/etc/pcp.conf''' de lokala värdena för dessa variabler.

Variabeln '''$PCP_CONF''' kan användas för att ange en alternativ konfigurationsfil, enligt beskrivningen i [[pcp.conf(5)]].

== FELSÖKNINGSOPTIONER ==

Optionen '''-D''' eller '''--debug''' aktiverar utdata av ytterligare diagnostik på ''stderr'' för att hjälpa till att triagera problem, även om informationen ibland är kryptisk och främst är avsedd att ge vägledning för utvecklare snarare än slutanvändare.

''debug'' är en kommaseparerad lista över felsökningsoptioner; använd [[pmdbg(1)]] med optionen '''-l''' för att få en lista över tillgängliga felsökningsoptioner och deras betydelse.

Felsökningsoptioner specifika för '''pmdasample''' är följande:

<pre>
┌────────┬───────────────────────────────────────────────────────┐
│ Option │ Description │
├────────┼───────────────────────────────────────────────────────┤
│ appl0 │ verbose diagnostics for dynamic instance domains and │
│ │ metric mapping │
└────────┴───────────────────────────────────────────────────────┘
</pre>

== SE ÄVEN ==

[[PCPIntro(1)]], [[pmcd(1)]], [[pmdasimple(1)]], [[pmdatrivial(1)]], [[pmdatxmon(1)]], [[pcp.conf(5)]] och [[pcp.env(5)]].

== KOLOFON ==

Denna sida är en del av projektet ''PCP'', Performance Co-Pilot.

Information om projektet finns på:

<pre>
http://www.pcp.io/
</pre>

Om du har en felrapport för denna manualsida, skicka den till:

<pre>
pcp@groups.io
</pre>

Denna sida hämtades från projektets uppströms Git-förråd:

https://github.com/performancecopilot/pcp.git

den 24 maj 2026.

Vid den tidpunkten var datumet för den senaste commit som hittades i förrådet 24 maj 2026.

Om du upptäcker renderingsproblem i denna HTML-version av sidan, eller om du anser att det finns en bättre eller mer aktuell källa för sidan, eller om du har rättelser eller förbättringar av informationen i denna KOLOFON, som inte är en del av den ursprungliga manualsidan, skicka e-post till:

man-pages@man7.org

Performance Co-Pilot PCP PMDASAMPLE(1)

= Sidslut =
Orginalhemsidan på Engelska https://man7.org/linux/man-pages/man1/pmdasample.1.html
Det här är en maskinöversättning av Linux man sidor till svenska. Om du hittar fel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret som finns på på https://www.linux.se/kontaka-linux-se/
 Tack till [https://Datorhjalp.se Datorservice] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell.

[[Kategori:Linuxmanual grupp 1]]
[[Kategori:Linuxmanual]]

usbreset(1)

2026-08-25T07:15:30Z

Admin: /* KOLOFON */

{{DISPLAYTITLE:usbreset(1)}}

== NAMN ==

'''usbreset''' – skicka en USB-portåterställning till en USB-enhet

== SYNOPSIS ==

<pre>
usbreset [ device ]
</pre>

== BESKRIVNING ==

'''usbreset''' är ett verktyg som utför återställningar på USB-enheter.

Det är särskilt användbart i situationer där en USB-enhet inte svarar eller uppvisar oberäkneligt beteende.

USB-''device'' som ska återställas kan anges i något av fyra format:

'''VVVV:PPPP'''

: Återställ efter leverantörs- och produkt-ID

'''BBB/DDD'''

: Återställ efter buss- och enhetsnummer

'''SN:SERIAL'''

: Återställ efter serienummer

'''Product'''

: Återställ efter produktnamn

När '''usbreset''' körs utan argument tillhandahåller det användningsinformation och en lista över anslutna USB-enheter, inklusive deras leverantörs- och produkt-ID:n, buss- och enhetsnummer samt produktnamn.

== RETURVÄRDE ==

Om den angivna enheten inte hittas returneras en icke-noll avslutningskod.

== EXEMPEL ==

Återställ enhet med leverantörs-ID 1234 och produkt-ID 5678:

<pre>
usbreset 1234:5678
</pre>

Återställ enhet 002 på buss 001:

<pre>
usbreset 001/002
</pre>

Återställ enhet med serienummer ABCDEF0:

<pre>
usbreset SN:ABCDEF0
</pre>

Återställ enhet med namnet USB2.0 Hub:

<pre>
usbreset "USB2.0 Hub"
</pre>

== SE ÄVEN ==

[[lsusb(8)]]

== FÖRFATTARE ==

<pre>
Alan Stern <stern@rowland.harvard.edu>
</pre>

== KOLOFON ==

Denna sida är en del av projektet ''usbutils'', USB-verktyg för Linux.

Information om projektet finns på:

http://www.linux-usb.org/

Om du har en felrapport för denna manualsida, skicka den till:

linux-usb@vger.kernel.org

Denna sida hämtades från projektets uppströms Git-förråd:

https://github.com/gregkh/usbutils.git

den 24 maj 2026.

Vid den tidpunkten var datumet för den senaste commit som hittades i förrådet 5 maj 2026.

Om du upptäcker renderingsproblem i denna HTML-version av sidan, eller om du anser att det finns en bättre eller mer aktuell källa för sidan, eller om du har rättelser eller förbättringar av informationen i denna KOLOFON, som inte är en del av den ursprungliga manualsidan, skicka e-post till:

man-pages@man7.org

usbutils 04 January 2024 usbreset(1)

= Sidslut =
Orginalhemsidan på Engelska https://www.man7.org/linux/man-pages/man1/usbreset.1.html
Det här är en maskinöversättning av Linux man sidor till svenska. Om du hittar fel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret som finns på på https://www.linux.se/kontaka-linux-se/
 Tack till [https://Datorhjalp.se Datorservice] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell.

[[Kategori:Linuxmanual grupp 1]]
[[Kategori:Linuxmanual]]

usbreset(1)

2026-08-25T06:53:44Z

Admin:

{{DISPLAYTITLE:usbreset(1)}}

== NAMN ==

'''usbreset''' – skicka en USB-portåterställning till en USB-enhet

== SYNOPSIS ==

<pre>
usbreset [ device ]
</pre>

== BESKRIVNING ==

'''usbreset''' är ett verktyg som utför återställningar på USB-enheter.

Det är särskilt användbart i situationer där en USB-enhet inte svarar eller uppvisar oberäkneligt beteende.

USB-''device'' som ska återställas kan anges i något av fyra format:

'''VVVV:PPPP'''

: Återställ efter leverantörs- och produkt-ID

'''BBB/DDD'''

: Återställ efter buss- och enhetsnummer

'''SN:SERIAL'''

: Återställ efter serienummer

'''Product'''

: Återställ efter produktnamn

När '''usbreset''' körs utan argument tillhandahåller det användningsinformation och en lista över anslutna USB-enheter, inklusive deras leverantörs- och produkt-ID:n, buss- och enhetsnummer samt produktnamn.

== RETURVÄRDE ==

Om den angivna enheten inte hittas returneras en icke-noll avslutningskod.

== EXEMPEL ==

Återställ enhet med leverantörs-ID 1234 och produkt-ID 5678:

<pre>
usbreset 1234:5678
</pre>

Återställ enhet 002 på buss 001:

<pre>
usbreset 001/002
</pre>

Återställ enhet med serienummer ABCDEF0:

<pre>
usbreset SN:ABCDEF0
</pre>

Återställ enhet med namnet USB2.0 Hub:

<pre>
usbreset "USB2.0 Hub"
</pre>

== SE ÄVEN ==

[[lsusb(8)]]

== FÖRFATTARE ==

<pre>
Alan Stern <stern@rowland.harvard.edu>
</pre>

== KOLOFON ==

Denna sida är en del av projektet ''usbutils'', USB-verktyg för Linux.

Information om projektet finns på:

<pre>
http://www.linux-usb.org/
</pre>

Om du har en felrapport för denna manualsida, skicka den till:

<pre>
linux-usb@vger.kernel.org
</pre>

Denna sida hämtades från projektets uppströms Git-förråd:

<pre>
https://github.com/gregkh/usbutils.git
</pre>

den 24 maj 2026.

Vid den tidpunkten var datumet för den senaste commit som hittades i förrådet 5 maj 2026.

Om du upptäcker renderingsproblem i denna HTML-version av sidan, eller om du anser att det finns en bättre eller mer aktuell källa för sidan, eller om du har rättelser eller förbättringar av informationen i denna KOLOFON, som inte är en del av den ursprungliga manualsidan, skicka e-post till:

<pre>
man-pages@man7.org
</pre>

<pre>
usbutils 04 January 2024 usbreset(1)
</pre>

= Sidslut =
Orginalhemsidan på Engelska https://www.man7.org/linux/man-pages/man1/usbreset.1.html
Det här är en maskinöversättning av Linux man sidor till svenska. Om du hittar fel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret som finns på på https://www.linux.se/kontaka-linux-se/
 Tack till [https://Datorhjalp.se Datorservice] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell.

[[Kategori:Linuxmanual grupp 1]]
[[Kategori:Linuxmanual]]

usbreset(1)

2026-08-25T06:50:34Z

wrudf(1)

2026-08-24T07:41:59Z

Admin: Skapade sidan med '{{DISPLAYTITLE:wrudf(1)}} == NAMN == '''wrudf''' – underhåll ett UDF-filsystem == SYNOPSIS == <pre> wrudf device wrudf --help | -help | -h </pre> == BESKRIVNING == '''wrudf''' tillhandahåller ett interaktivt skal med operationer på ett befintligt UDF-filsystem: cp, rm, mkdir, rmdir, ls, cd. === KOMMANDON === '''cp''' : kopiera '''rm''' : ta bort '''mkdir''' : skapa katalog '''rmdir''' : ta bort katalog '''lsc''' : lista filer, Compact disc-version...'

{{DISPLAYTITLE:wrudf(1)}}

== NAMN ==

'''wrudf''' – underhåll ett UDF-filsystem

== SYNOPSIS ==

<pre>
wrudf device
wrudf --help | -help | -h
</pre>

== BESKRIVNING ==

'''wrudf''' tillhandahåller ett interaktivt skal med operationer på ett befintligt UDF-filsystem: cp, rm, mkdir, rmdir, ls, cd.

=== KOMMANDON ===

'''cp'''

: kopiera

'''rm'''

: ta bort

'''mkdir'''

: skapa katalog

'''rmdir'''

: ta bort katalog

'''lsc'''

: lista filer, Compact disc-version

'''lsh'''

: lista filer, Hard disc-version

'''cdc'''

: byt arbetskatalog, Compact disc

'''cdh'''

: byt arbetskatalog, Hard disc

'''quit'''

: avsluta '''wrudf'''

'''exit'''

: avsluta '''wrudf'''

== TILLGÄNGLIGHET ==

'''wrudf''' är en del av paketet udftools och finns tillgängligt från:

<pre>
https://github.com/pali/udftools/
</pre>

== SE ÄVEN ==

[[cdrwtool(1)]], [[mkudffs(8)]], [[pktsetup(8)]]

== KOLOFON ==

Denna sida är en del av projektet ''udftools'', Linux-verktyg för UDF-filsystem och DVD/CD-R(W)-enheter.

Information om projektet finns på:

<pre>
https://github.com/pali/udftools
</pre>

Om du har en felrapport för denna manualsida, se:

https://github.com/pali/udftools/issues

Denna sida hämtades från projektets uppströms Git-förråd:

https://github.com/pali/udftools.git

den 24 maj 2026.

Vid den tidpunkten var datumet för den senaste commit som hittades i förrådet 9 december 2021.

Om du upptäcker renderingsproblem i denna HTML-version av sidan, eller om du anser att det finns en bättre eller mer aktuell källa för sidan, eller om du har rättelser eller förbättringar av informationen i denna KOLOFON, som inte är en del av den ursprungliga manualsidan, skicka e-post till:

man-pages@man7.org

Linux Reference Manual udftools wrudf(1)

= Sidslut =
Orginalhemsidan på Engelska https://man7.org/linux/man-pages/man1/wrudf.1.html
Det här är en maskinöversättning av Linux man sidor till svenska. Om du hittar fel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret som finns på på https://www.linux.se/kontaka-linux-se/
 Tack till [https://Datorhjalp.se Datorservice] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell.

[[Kategori:Linuxmanual grupp 1]]
[[Kategori:Linuxmanual]]

Arch Linux

2026-08-22T11:29:08Z

Admin: /* Ladda hem Arch Linux */

== Arch Linux ==

'''Arch Linux''' är en oberoende, fri och öppen källkodsbaserad [[Linux-distribution]] som först släpptes år 2002 av Judd Vinet. Distributionen är känd för sin enkelhet, flexibilitet och sitt minimalistiska tillvägagångssätt. Arch Linux följer principen '''KISS''' (''Keep It Simple, Stupid''), vilket i detta sammanhang innebär att systemet ska vara så enkelt och transparent som möjligt, utan onödiga abstraktioner.

== Funktioner ==

Arch Linux riktar sig främst till avancerade användare som vill ha fullständig kontroll över sin installation. Till skillnad från många andra Linux-distributioner levereras Arch utan ett grafiskt installationsgränssnitt – användaren bygger upp sitt system från grunden, vanligtvis via kommandoraden.

Arch Linux använder ett rullande versionssystem (''rolling release''), vilket innebär att systemet kontinuerligt uppdateras snarare än att släppas i stora versioner. Detta gör att användare alltid har tillgång till de senaste programvaruversionerna utan att behöva uppgradera till en ny version av operativsystemet.

== Paket- och hanteringssystem ==

Arch använder pakethanteraren '''pacman''' för att installera, uppgradera och hantera programvara. Den officiella paketkällan kompletteras av '''Arch User Repository''' ('''AUR'''), ett communitydrivet arkiv med användarskapade paket som ger tillgång till tusentals ytterligare program.

== Dokumentation ==

Arch Linux är känt för sin omfattande och välskrivna dokumentation i form av [[Arch Wiki]], som ofta används som referens även av användare av andra distributioner. Wikisidan är communitydriven och uppdateras löpande.

== Systemkrav ==

Eftersom Arch är en minimalistisk distribution utan förinstallerade grafiska komponenter är systemkraven mycket låga. Användaren väljer själv vilka komponenter som ska installeras, vilket gör det möjligt att optimera systemet för olika typer av hårdvara.

== Varianter ==

Det finns flera distributioner som baseras på Arch Linux men som erbjuder en förenklad installation eller förinstallerade skrivbordsmiljöer, till exempel:

[[Manjaro Linux]]

[[EndeavourOS]]

[[ArcoLinux]]

= Ladda hem Arch Linux =
Arch Linux använder ett rullande versionssystem, vilket innebär att systemet kontinuerligt uppdateras istället för att släppas i separata versioner. Användaren får alltid den senaste programvaran genom vanliga uppdateringar med pacman -Syu. Nya installations-ISO:er släpps varje månad, men själva systemet är alltid aktuellt efter uppdatering.

* [https://mirror.accum.se/mirror/archlinux/iso/2026.08.01/ accum.se] – [https://mirror.accum.se/mirror/archlinux/ Ladda ner från accum.se]
* [https://mirror.braindrainlan.nu/archlinux/iso/2026.08.01/ braindrainlan.nu] – [https://mirror.braindrainlan.nu/archlinux/ Ladda ner från braindrainlan.nu]
* [https://ftp.ludd.ltu.se/mirrors/archlinux/iso/2026.08.01/ ludd.ltu.se] – [https://ftp.ludd.ltu.se/mirrors/archlinux/ Ladda ner från ludd.ltu.se]
* [https://ftp.lysator.liu.se/pub/archlinux/iso/2026.08.01/ lysator.liu.se] – [https://ftp.lysator.liu.se/pub/archlinux/ Ladda ner från lysator.liu.se]

== Externa länkar ==

[https://archlinux.org Officiell webbplats]

[https://wiki.archlinux.org Arch Wiki]

[https://wiki.archlinux.org/title/Main_page_(Svenska) Svensk version av wiki]

= Sidslut =
https://www.linux.se/kontaka-linux-se/
 Tack till [https://datorhjalp.se/web/ Datorhjälp] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell.

[[Kategori:Linuxdistributioner]]
[[Kategori:Linuxdistributioner x86]]
[[Kategori:Operativsystem]]
[[Kategori:Linux]]

genload(1)

2026-08-22T11:00:27Z

Admin: /* SE ÄVEN */

{{DISPLAYTITLE:genload(1)}}

== NAMN ==

'''pmdatxmon''', '''txrecord''', '''genload''' – txmon performance metrics domain agent (PMDA)

== SYNOPSIS ==

<pre>
$PCP_PMDAS_DIR/txmon/pmdatxmon [-d domain] [-l logfile] [-U username]
tx_type ...
$PCP_PMDAS_DIR/txmon/txrecord [-l]
$PCP_PMDAS_DIR/txmon/txrecord tx_type servtime [tx_type servtime ...]
$PCP_PMDAS_DIR/txmon/genload
</pre>

== BESKRIVNING ==

'''pmdatxmon''' är ett exempel på en Performance Metrics Domain Agent (PMDA) som exporterar ett litet antal prestandamått från en simulerad transaktionsmonitor.

txmon-PMDA:n levereras både som binärfil och som källkod och är utformad som ett hjälpmedel för PMDA-utvecklare; txmon-PMDA:n visar hur prestandadata kan exporteras från ett program, i detta fall '''txrecord''', till PCP-infrastrukturen via ett delat minnessegment.

Som en bekvämlighet skapar '''pmdatxmon''', och förstör vid avslut, det delade minnessegmentet.

Argumenten ''tx_type'' är godtyckliga unika taggar som används för att identifiera olika transaktionstyper.

Programmet '''txrecord''' simulerar behandlingen av en eller flera transaktioner som identifieras av ''tx_type'' och med en observerad servicetid på ''servtime''.

Med optionen '''-l''' visar '''txrecord''' den aktuella sammanfattningen av transaktionsaktiviteten från det delade minnessegmentet.

'''genload''' är ett skal- och [[awk(1)]]-skript som fungerar som en front-end till '''txrecord''' för att generera en konstant last av simulerad transaktionsaktivitet.

En kort beskrivning av kommandoradsoptionerna för '''pmdatxmon''' följer:

'''-d'''

: Det är absolut avgörande att det performance metrics-''domain''-nummer som anges här är unikt och konsekvent.

: Det vill säga att ''domain'' ska vara olika för varje PMDA på en värd, och samma ''domain''-nummer ska användas för samma PMDA på alla värdar.

'''-l'''

: Plats för loggfilen.

: Som standard skrivs en loggfil med namnet ''txmon.log'' i den aktuella katalogen för [[pmcd(1)]] när '''pmdatxmon''' startas, det vill säga '''$PCP_LOG_DIR/pmcd'''.

: Om loggfilen inte kan skapas eller inte är skrivbar skrivs utdata till standardfel i stället.

'''-U'''

: Användarkonto som agenten ska köras under.

: Standard är det oprivilegierade kontot "pcp" i aktuella versioner av PCP, men i äldre versioner användes superanvändarkontot "root" som standard.

== INSTALLATION ==

Om du vill ha åtkomst till namn, hjälptext och värden för txmon-prestandamåtten, gör följande som root:

<pre>
# cd $PCP_PMDAS_DIR/txmon
# ./Install
</pre>

Du kommer att tillfrågas om ''tx_type''-taggarna.

Om du vill ångra installationen, gör följande som root:

<pre>
# cd $PCP_PMDAS_DIR/txmon
# ./Remove
</pre>

'''pmdatxmon''' startas av [[pmcd(1)]] och ska aldrig köras direkt.

Skripten Install och Remove meddelar [[pmcd(1)]] när agenten installeras eller tas bort.

== FILER ==

'''$PCP_PMCDCONF_PATH'''

: kommandoradsoptioner som används för att starta '''pmdatxmon'''

'''$PCP_PMDAS_DIR/txmon/help'''

: standardhjälptextfil för txmon-måtten

'''$PCP_PMDAS_DIR/txmon/Install'''

: installationsskript för agenten '''pmdatxmon'''

'''$PCP_PMDAS_DIR/txmon/Remove'''

: skript för att ångra installation av agenten '''pmdatxmon'''

'''$PCP_LOG_DIR/pmcd/txmon.log'''

: standardloggfil för felmeddelanden och annan information från '''pmdatxmon'''

== PCP-MILJÖ ==

Miljövariabler med prefixet '''PCP_''' används för att parameterisera de fil- och katalognamn som används av PCP.

På varje installation innehåller filen '''/etc/pcp.conf''' de lokala värdena för dessa variabler.

Variabeln '''$PCP_CONF''' kan användas för att ange en alternativ konfigurationsfil, enligt beskrivningen i [[pcp.conf(5)]].

== SE ÄVEN ==

[[PCPIntro(1)]], [[pmcd(1)]], [[pmdasample(1)]], [[pmdatrivial(1)]], [[txmonvis(1)|'''txmonvis'''(1)]] och [[PMDA(3)]].

== KOLOFON ==

Denna sida är en del av projektet ''PCP'', Performance Co-Pilot.

Information om projektet finns på:
http://www.pcp.io/

Om du har en felrapport för denna manualsida, skicka den till:
pcp@groups.io

Denna sida hämtades från projektets uppströms Git-förråd:

https://github.com/performancecopilot/pcp.git

den 13 augusti 2020.

Vid den tidpunkten var datumet för den senaste commit som hittades i förrådet 11 augusti 2020.

Om du upptäcker renderingsproblem i denna HTML-version av sidan, eller om du anser att det finns en bättre eller mer uppdaterad källa för sidan, eller om du har rättelser eller förbättringar av informationen i denna KOLOFON, som inte är en del av den ursprungliga manualsidan, skicka e-post till:

man-pages@man7.org
Performance Co-Pilot PCP PMDATXMON(1)

= Sidslut =
Orginalhemsidan på Engelska saknas
Det här är en maskinöversättning av Linux man sidor till svenska. Om du hittar fel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret som finns på på https://www.linux.se/kontaka-linux-se/
 Tack till [https://Datorhjalp.se Datorservice] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell.

[[Kategori:Linuxmanual grupp 1]]
[[Kategori:Linuxmanual]]

genload(1)

2026-08-22T11:00:01Z

Admin: /* KOLOFON */

{{DISPLAYTITLE:genload(1)}}

== NAMN ==

'''pmdatxmon''', '''txrecord''', '''genload''' – txmon performance metrics domain agent (PMDA)

== SYNOPSIS ==

<pre>
$PCP_PMDAS_DIR/txmon/pmdatxmon [-d domain] [-l logfile] [-U username]
tx_type ...
$PCP_PMDAS_DIR/txmon/txrecord [-l]
$PCP_PMDAS_DIR/txmon/txrecord tx_type servtime [tx_type servtime ...]
$PCP_PMDAS_DIR/txmon/genload
</pre>

== BESKRIVNING ==

'''pmdatxmon''' är ett exempel på en Performance Metrics Domain Agent (PMDA) som exporterar ett litet antal prestandamått från en simulerad transaktionsmonitor.

txmon-PMDA:n levereras både som binärfil och som källkod och är utformad som ett hjälpmedel för PMDA-utvecklare; txmon-PMDA:n visar hur prestandadata kan exporteras från ett program, i detta fall '''txrecord''', till PCP-infrastrukturen via ett delat minnessegment.

Som en bekvämlighet skapar '''pmdatxmon''', och förstör vid avslut, det delade minnessegmentet.

Argumenten ''tx_type'' är godtyckliga unika taggar som används för att identifiera olika transaktionstyper.

Programmet '''txrecord''' simulerar behandlingen av en eller flera transaktioner som identifieras av ''tx_type'' och med en observerad servicetid på ''servtime''.

Med optionen '''-l''' visar '''txrecord''' den aktuella sammanfattningen av transaktionsaktiviteten från det delade minnessegmentet.

'''genload''' är ett skal- och [[awk(1)]]-skript som fungerar som en front-end till '''txrecord''' för att generera en konstant last av simulerad transaktionsaktivitet.

En kort beskrivning av kommandoradsoptionerna för '''pmdatxmon''' följer:

'''-d'''

: Det är absolut avgörande att det performance metrics-''domain''-nummer som anges här är unikt och konsekvent.

: Det vill säga att ''domain'' ska vara olika för varje PMDA på en värd, och samma ''domain''-nummer ska användas för samma PMDA på alla värdar.

'''-l'''

: Plats för loggfilen.

: Som standard skrivs en loggfil med namnet ''txmon.log'' i den aktuella katalogen för [[pmcd(1)]] när '''pmdatxmon''' startas, det vill säga '''$PCP_LOG_DIR/pmcd'''.

: Om loggfilen inte kan skapas eller inte är skrivbar skrivs utdata till standardfel i stället.

'''-U'''

: Användarkonto som agenten ska köras under.

: Standard är det oprivilegierade kontot "pcp" i aktuella versioner av PCP, men i äldre versioner användes superanvändarkontot "root" som standard.

== INSTALLATION ==

Om du vill ha åtkomst till namn, hjälptext och värden för txmon-prestandamåtten, gör följande som root:

<pre>
# cd $PCP_PMDAS_DIR/txmon
# ./Install
</pre>

Du kommer att tillfrågas om ''tx_type''-taggarna.

Om du vill ångra installationen, gör följande som root:

<pre>
# cd $PCP_PMDAS_DIR/txmon
# ./Remove
</pre>

'''pmdatxmon''' startas av [[pmcd(1)]] och ska aldrig köras direkt.

Skripten Install och Remove meddelar [[pmcd(1)]] när agenten installeras eller tas bort.

== FILER ==

'''$PCP_PMCDCONF_PATH'''

: kommandoradsoptioner som används för att starta '''pmdatxmon'''

'''$PCP_PMDAS_DIR/txmon/help'''

: standardhjälptextfil för txmon-måtten

'''$PCP_PMDAS_DIR/txmon/Install'''

: installationsskript för agenten '''pmdatxmon'''

'''$PCP_PMDAS_DIR/txmon/Remove'''

: skript för att ångra installation av agenten '''pmdatxmon'''

'''$PCP_LOG_DIR/pmcd/txmon.log'''

: standardloggfil för felmeddelanden och annan information från '''pmdatxmon'''

== PCP-MILJÖ ==

Miljövariabler med prefixet '''PCP_''' används för att parameterisera de fil- och katalognamn som används av PCP.

På varje installation innehåller filen '''/etc/pcp.conf''' de lokala värdena för dessa variabler.

Variabeln '''$PCP_CONF''' kan användas för att ange en alternativ konfigurationsfil, enligt beskrivningen i [[pcp.conf(5)]].

== SE ÄVEN ==

[[PCPIntro(1)]], [[pmcd(1)]], [[pmdasample(1)]], [[pmdatrivial(1)]], '''txmonvis'''(1) och [[PMDA(3)]].

== KOLOFON ==

Denna sida är en del av projektet ''PCP'', Performance Co-Pilot.

Information om projektet finns på:
http://www.pcp.io/

Om du har en felrapport för denna manualsida, skicka den till:
pcp@groups.io

Denna sida hämtades från projektets uppströms Git-förråd:

https://github.com/performancecopilot/pcp.git

den 13 augusti 2020.

Vid den tidpunkten var datumet för den senaste commit som hittades i förrådet 11 augusti 2020.

Om du upptäcker renderingsproblem i denna HTML-version av sidan, eller om du anser att det finns en bättre eller mer uppdaterad källa för sidan, eller om du har rättelser eller förbättringar av informationen i denna KOLOFON, som inte är en del av den ursprungliga manualsidan, skicka e-post till:

man-pages@man7.org
Performance Co-Pilot PCP PMDATXMON(1)

= Sidslut =
Orginalhemsidan på Engelska saknas
Det här är en maskinöversättning av Linux man sidor till svenska. Om du hittar fel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret som finns på på https://www.linux.se/kontaka-linux-se/
 Tack till [https://Datorhjalp.se Datorservice] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell.

[[Kategori:Linuxmanual grupp 1]]
[[Kategori:Linuxmanual]]

genload(1)

2026-08-22T10:56:11Z

Admin: Skapade sidan med '{{DISPLAYTITLE:genload(1)}} == NAMN == '''pmdatxmon''', '''txrecord''', '''genload''' – txmon performance metrics domain agent (PMDA) == SYNOPSIS == <pre> $PCP_PMDAS_DIR/txmon/pmdatxmon [-d domain] [-l logfile] [-U username] tx_type ... $PCP_PMDAS_DIR/txmon/txrecord [-l] $PCP_PMDAS_DIR/txmon/txrecord tx_type servtime [tx_type servtime ...] $PCP_PMDAS_DIR/txmon/genload </pre> == BESKRIVNING == '''pmdatxmon''' är ett exempel på en Performance Metrics Domain Agent...'

{{DISPLAYTITLE:genload(1)}}

== NAMN ==

'''pmdatxmon''', '''txrecord''', '''genload''' – txmon performance metrics domain agent (PMDA)

== SYNOPSIS ==

<pre>
$PCP_PMDAS_DIR/txmon/pmdatxmon [-d domain] [-l logfile] [-U username]
tx_type ...
$PCP_PMDAS_DIR/txmon/txrecord [-l]
$PCP_PMDAS_DIR/txmon/txrecord tx_type servtime [tx_type servtime ...]
$PCP_PMDAS_DIR/txmon/genload
</pre>

== BESKRIVNING ==

'''pmdatxmon''' är ett exempel på en Performance Metrics Domain Agent (PMDA) som exporterar ett litet antal prestandamått från en simulerad transaktionsmonitor.

txmon-PMDA:n levereras både som binärfil och som källkod och är utformad som ett hjälpmedel för PMDA-utvecklare; txmon-PMDA:n visar hur prestandadata kan exporteras från ett program, i detta fall '''txrecord''', till PCP-infrastrukturen via ett delat minnessegment.

Som en bekvämlighet skapar '''pmdatxmon''', och förstör vid avslut, det delade minnessegmentet.

Argumenten ''tx_type'' är godtyckliga unika taggar som används för att identifiera olika transaktionstyper.

Programmet '''txrecord''' simulerar behandlingen av en eller flera transaktioner som identifieras av ''tx_type'' och med en observerad servicetid på ''servtime''.

Med optionen '''-l''' visar '''txrecord''' den aktuella sammanfattningen av transaktionsaktiviteten från det delade minnessegmentet.

'''genload''' är ett skal- och [[awk(1)]]-skript som fungerar som en front-end till '''txrecord''' för att generera en konstant last av simulerad transaktionsaktivitet.

En kort beskrivning av kommandoradsoptionerna för '''pmdatxmon''' följer:

'''-d'''

: Det är absolut avgörande att det performance metrics-''domain''-nummer som anges här är unikt och konsekvent.

: Det vill säga att ''domain'' ska vara olika för varje PMDA på en värd, och samma ''domain''-nummer ska användas för samma PMDA på alla värdar.

'''-l'''

: Plats för loggfilen.

: Som standard skrivs en loggfil med namnet ''txmon.log'' i den aktuella katalogen för [[pmcd(1)]] när '''pmdatxmon''' startas, det vill säga '''$PCP_LOG_DIR/pmcd'''.

: Om loggfilen inte kan skapas eller inte är skrivbar skrivs utdata till standardfel i stället.

'''-U'''

: Användarkonto som agenten ska köras under.

: Standard är det oprivilegierade kontot "pcp" i aktuella versioner av PCP, men i äldre versioner användes superanvändarkontot "root" som standard.

== INSTALLATION ==

Om du vill ha åtkomst till namn, hjälptext och värden för txmon-prestandamåtten, gör följande som root:

<pre>
# cd $PCP_PMDAS_DIR/txmon
# ./Install
</pre>

Du kommer att tillfrågas om ''tx_type''-taggarna.

Om du vill ångra installationen, gör följande som root:

<pre>
# cd $PCP_PMDAS_DIR/txmon
# ./Remove
</pre>

'''pmdatxmon''' startas av [[pmcd(1)]] och ska aldrig köras direkt.

Skripten Install och Remove meddelar [[pmcd(1)]] när agenten installeras eller tas bort.

== FILER ==

'''$PCP_PMCDCONF_PATH'''

: kommandoradsoptioner som används för att starta '''pmdatxmon'''

'''$PCP_PMDAS_DIR/txmon/help'''

: standardhjälptextfil för txmon-måtten

'''$PCP_PMDAS_DIR/txmon/Install'''

: installationsskript för agenten '''pmdatxmon'''

'''$PCP_PMDAS_DIR/txmon/Remove'''

: skript för att ångra installation av agenten '''pmdatxmon'''

'''$PCP_LOG_DIR/pmcd/txmon.log'''

: standardloggfil för felmeddelanden och annan information från '''pmdatxmon'''

== PCP-MILJÖ ==

Miljövariabler med prefixet '''PCP_''' används för att parameterisera de fil- och katalognamn som används av PCP.

På varje installation innehåller filen '''/etc/pcp.conf''' de lokala värdena för dessa variabler.

Variabeln '''$PCP_CONF''' kan användas för att ange en alternativ konfigurationsfil, enligt beskrivningen i [[pcp.conf(5)]].

== SE ÄVEN ==

[[PCPIntro(1)]], [[pmcd(1)]], [[pmdasample(1)]], [[pmdatrivial(1)]], '''txmonvis'''(1) och [[PMDA(3)]].

== KOLOFON ==

Denna sida är en del av projektet ''PCP'', Performance Co-Pilot.

Information om projektet finns på:

<pre>
http://www.pcp.io/
</pre>

Om du har en felrapport för denna manualsida, skicka den till:

<pre>
pcp@groups.io
</pre>

Denna sida hämtades från projektets uppströms Git-förråd:

<pre>
https://github.com/performancecopilot/pcp.git
</pre>

den 13 augusti 2020.

Vid den tidpunkten var datumet för den senaste commit som hittades i förrådet 11 augusti 2020.

Om du upptäcker renderingsproblem i denna HTML-version av sidan, eller om du anser att det finns en bättre eller mer uppdaterad källa för sidan, eller om du har rättelser eller förbättringar av informationen i denna KOLOFON, som inte är en del av den ursprungliga manualsidan, skicka e-post till:

man-pages@man7.org
Performance Co-Pilot PCP PMDATXMON(1)

= Sidslut =
Orginalhemsidan på Engelska saknas
Det här är en maskinöversättning av Linux man sidor till svenska. Om du hittar fel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret som finns på på https://www.linux.se/kontaka-linux-se/
 Tack till [https://Datorhjalp.se Datorservice] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell.

[[Kategori:Linuxmanual grupp 1]]
[[Kategori:Linuxmanual]]

inotifywatch(1)

2026-08-22T10:50:59Z

Admin: Skapade sidan med '{{DISPLAYTITLE:inotifywatch(1)}} == NAMN == '''inotifywatch''', '''fsnotifywatch''' – samla filsystemsåtkomststatistik med inotify eller fanotify == SYNOPSIS == <pre> inotifywatch [-hvzrPqfIFS] [-e <event> ] [-t <seconds> ] [-a <event> ] [-d <event> ] <file> [ ... ] fsnotifywatch [-hvzrPqfIFS] [-e <event> ] [-t <seconds> ] [-a <event> ] [-d <event> ] <file> [ ... ] </pre> == BESKRIVNING == '''inotifywatch''' lyssnar som standard efter filsystemshändelser med L...'

{{DISPLAYTITLE:inotifywatch(1)}}

== NAMN ==

'''inotifywatch''', '''fsnotifywatch''' – samla filsystemsåtkomststatistik med inotify eller fanotify

== SYNOPSIS ==

<pre>
inotifywatch [-hvzrPqfIFS] [-e <event> ] [-t <seconds> ] [-a
<event> ] [-d <event> ] <file> [ ... ]

fsnotifywatch [-hvzrPqfIFS] [-e <event> ] [-t <seconds> ] [-a
<event> ] [-d <event> ] <file> [ ... ]
</pre>

== BESKRIVNING ==

'''inotifywatch''' lyssnar som standard efter filsystemshändelser med Linux gränssnitt [[inotify(7)]], och skriver sedan ut en sammanfattande räkning av händelserna som mottagits för varje fil eller katalog.

'''fsnotifywatch''' liknar '''inotifywatch''' men använder som standard Linux gränssnitt [[fanotify(7)]]. Om det uttryckligen anges använder det gränssnittet [[inotify(7)]].

== UTDATA ==

'''inotifywatch''' och '''fsnotifywatch''' skriver ut en tabell på standardutdata med en kolumn för varje typ av händelse och en rad för varje bevakad fil eller katalog.

Tabellen visar antalet gånger varje händelse inträffade för varje bevakad fil eller katalog.

Utdata kan sorteras efter en viss händelse med optionerna '''-a''' eller '''-d'''.

Viss diagnostisk information skrivs till standardfel.

== OPTIONER ==

'''-h, --help'''

: Skriv ut viss hjälpsam användningsinformation.

'''-v, --verbose'''

: Skriv ut extra information på standardfel under körning.

'''@<file>'''

: När ett katalogträd bevakas rekursivt, exkludera den angivna filen från att bevakas.

: Filen måste anges med en relativ eller absolut sökväg beroende på om en relativ eller absolut sökväg anges för bevakade kataloger.

: Om en specifik sökväg uttryckligen både inkluderas och exkluderas kommer den alltid att bevakas.

: '''Observera:''' Om du behöver bevaka en katalog eller fil vars namn börjar med @, ange den absoluta sökvägen.

'''--fromfile <file>'''

: Läs filnamn som ska bevakas eller exkluderas från en fil, ett filnamn per rad.

: Om filnamn börjar med @ exkluderas de enligt beskrivningen ovan.

: Om ''<file>'' är `-', läses filnamn från standardindata.

: Använd denna option om du behöver bevaka för många filer för att skicka in som kommandoradsargument.

'''-z, --zero'''

: Skriv ut tabellrader och kolumner även om alla element är noll.

: Som standard skrivs rader och kolumner endast ut om de innehåller element som inte är noll.

: Att använda denna option när alla händelser bevakas på många filer kan resultera i ''mycket'' utdata!

'''--exclude <pattern>'''

: Behandla inte några händelser för den delmängd av filer vars filnamn matchar det angivna POSIX-reguljära uttrycket, skiftlägeskänsligt.

'''--excludei <pattern>'''

: Behandla inte några händelser för den delmängd av filer vars filnamn matchar det angivna POSIX-reguljära uttrycket, utan skiftlägeskänslighet.

'''--include <pattern>'''

: Behandla endast händelser för den delmängd av filer vars filnamn matchar det angivna POSIX-reguljära uttrycket, skiftlägeskänsligt.

'''--includei <pattern>'''

: Behandla endast händelser för den delmängd av filer vars filnamn matchar det angivna POSIX-reguljära uttrycket, utan skiftlägeskänslighet.

'''-r, --recursive'''

: Bevaka alla underkataloger till kataloger som skickas som argument.

: Bevakningar sätts upp rekursivt till obegränsat djup.

: Symboliska länkar följs inte.

: Om nya kataloger skapas inne i bevakade kataloger kommer de automatiskt att bevakas.

: '''Varning:''' Om du använder denna option medan du bevakar rotkatalogen för ett stort träd kan det ta ganska lång tid innan alla inotify-bevakningar är etablerade, och händelser kommer inte att tas emot under denna tid.

: Eftersom en inotify-bevakning etableras per underkatalog är det också möjligt att det maximala antalet inotify-bevakningar per användare nås.

: Standardmaximum är 8192; det kan ökas genom att skriva till:

<pre>
/proc/sys/fs/inotify/max_user_watches
</pre>

'''-P, --no-dereference'''

: Följ inte symlänkar.

'''-t <seconds>, --timeout <seconds>'''

: Lyssna endast under det angivna antalet sekunder.

: Om detta inte anges kommer '''inotifywatch''' att samla statistik tills det tar emot en avbrottssignal, till exempel genom att trycka CONTROL-C i konsolen.

'''-e <event>, --event <event>'''

: Lyssna endast efter specifika händelser.

: Händelserna som kan lyssnas efter listas i avsnittet '''HÄNDELSER'''.

: Denna option kan anges mer än en gång.

: Om den utelämnas lyssnas alla händelser efter.

'''-a <event>, --ascending <event>'''

: Sortera utdata stigande efter händelseräkningar för den angivna händelsen.

: Sorterbara händelser inkluderar `total' och alla händelser som listas i avsnittet '''HÄNDELSER''' utom `move' och `close'. Du måste använda `moved_to', `moved_from', `close_write' eller `close_nowrite' i stället.

: Standard är att sortera fallande efter `total'.

'''-d <event>, --descending <event>'''

: Sortera utdata fallande efter händelseräkningar för den angivna händelsen.

: Sorterbara händelser inkluderar `total' och alla händelser som listas i avsnittet '''HÄNDELSER''' utom `move' och `close'. Du måste använda `moved_to', `moved_from', `close_write' eller `close_nowrite' i stället.

: Standard är att sortera fallande efter `total'.

'''-I, --inotify'''

: Bevaka med inotify, standard för '''inotifywatch'''.

'''-F, --fanotify'''

: Bevaka med fanotify, standard för '''fsnotifywatch'''.

: fanotify-stöd för rapportering av händelser med inotify-kompatibel information lades till i kärna v5.9.

: Med äldre kärnor kommer kommandot att misslyckas.

: Från och med kärna v5.12 kräver fanotify administratörsprivilegier.

'''-S, --filesystem'''

: Bevaka hela filsystemet för kataloger som skickas som argument med fanotify.

== AVSLUTNINGSSTATUS ==

'''0'''

: Programmet kördes framgångsrikt.

'''1'''

: Ett fel inträffade vid körning av programmet.

== HÄNDELSER ==

Följande händelser är giltiga för användning med optionen '''-e''':

'''access'''

: En bevakad fil eller en fil i en bevakad katalog lästes från.

'''modify'''

: En bevakad fil eller en fil i en bevakad katalog skrevs till.

'''attrib'''

: Metadata för en bevakad fil eller en fil i en bevakad katalog ändrades.

: Detta inkluderar tidsstämplar, filrättigheter, utökade attribut med mera.

'''close_write'''

: En bevakad fil eller en fil i en bevakad katalog stängdes efter att ha öppnats i skrivbart läge.

: Detta innebär inte nödvändigtvis att filen skrevs till.

'''close_nowrite'''

: En bevakad fil eller en fil i en bevakad katalog stängdes efter att ha öppnats i skrivskyddat läge.

'''close'''

: En bevakad fil eller en fil i en bevakad katalog stängdes, oavsett hur den öppnades.

: Observera att detta i själva verket implementeras helt enkelt genom att lyssna efter både '''close_write''' och '''close_nowrite'''; därför kommer alla mottagna close-händelser att skrivas ut som en av dessa, inte som '''CLOSE'''.

'''open'''

: En bevakad fil eller en fil i en bevakad katalog öppnades.

'''moved_to'''

: En fil eller katalog flyttades in i en bevakad katalog.

: Denna händelse inträffar även om filen bara flyttas från och till samma katalog.

'''moved_from'''

: En fil eller katalog flyttades från en bevakad katalog.

: Denna händelse inträffar även om filen bara flyttas från och till samma katalog.

'''move'''

: En fil eller katalog flyttades från eller till en bevakad katalog.

: Observera att detta i själva verket implementeras helt enkelt genom att lyssna efter både '''moved_to''' och '''moved_from'''; därför kommer alla mottagna close-händelser att skrivas ut som en eller båda av dessa, inte som '''MOVE'''.

'''move_self'''

: En bevakad fil eller katalog flyttades.

: Efter denna händelse bevakas filen eller katalogen inte längre.

'''create'''

: En fil eller katalog skapades i en bevakad katalog.

'''delete'''

: En fil eller katalog i en bevakad katalog raderades.

'''delete_self'''

: En bevakad fil eller katalog raderades.

: Efter denna händelse bevakas filen eller katalogen inte längre.

: Observera att denna händelse kan inträffa även om den inte uttryckligen lyssnas efter.

'''unmount'''

: Filsystemet där en bevakad fil eller katalog finns avmonterades.

: Efter denna händelse bevakas filen eller katalogen inte längre.

: Observera att denna händelse kan inträffa även om den inte uttryckligen lyssnas efter.

== EXEMPEL ==

Bevaka katalogen `~/.beagle' i 60 sekunder:

<pre>
% inotifywatch -v -e access -e modify -t 60 -r ~/.beagle
Establishing watches...
Setting up watch(es) on /home/rohan/.beagle
OK, /home/rohan/.beagle is now being watched.
Total of 302 watches.
Finished establishing watches, now collecting statistics.
Will listen for events for 60 seconds.
total access modify filename
1436 1074 362 /home/rohan/.beagle/Indexes/FileSystemIndex/PrimaryIndex/
1323 1053 270 /home/rohan/.beagle/Indexes/FileSystemIndex/SecondaryIndex/
303 116 187 /home/rohan/.beagle/Indexes/KMailIndex/PrimaryIndex/
261 74 187 /home/rohan/.beagle/TextCache/
206 0 206 /home/rohan/.beagle/Log/
42 0 42 /home/rohan/.beagle/Indexes/FileSystemIndex/Locks/
18 6 12 /home/rohan/.beagle/Indexes/FileSystemIndex/
12 0 12 /home/rohan/.beagle/Indexes/KMailIndex/Locks/
3 0 3 /home/rohan/.beagle/TextCache/54/
3 0 3 /home/rohan/.beagle/TextCache/bc/
3 0 3 /home/rohan/.beagle/TextCache/20/
3 0 3 /home/rohan/.beagle/TextCache/62/
2 2 0 /home/rohan/.beagle/Indexes/KMailIndex/SecondaryIndex/
</pre>

== VARNINGAR OCH BEGRÄNSNINGAR ==

När '''inotifywatch''' används garanteras inte att filnamnet som skrivs ut är aktuellt efter en flytt, eftersom det är inoden som övervakas.

Dessutom garanteras inte att någon av de observerade operationerna har utförts på det filnamn som '''inotifywatch''' instruerades att övervaka i fall där filen är känd under flera namn i filsystemet.

== FEL ==

Det finns race conditions i koden för rekursiv katalogbevakning som kan göra att händelser missas om de inträffar i en katalog omedelbart efter att katalogen skapats.

Detta är troligen inte möjligt att åtgärda.

Det antas att inotify-händelsekön aldrig kommer att svämma över.

== FÖRFATTARE ==

'''inotifywatch''' påbörjades av Rohan McGovern, och underhålls för närvarande av Eric Curtin och Radu Voicilas.

Följande sida ger en mer komplett lista över bidragsgivare:

<pre>
https://www.openhub.net/p/inotify-tools/contributors/summary
</pre>

'''inotifywatch''' är en del av inotify-tools.

Webbplatsen för inotify-tools finns på:

<pre>
https://github.com/inotify-tools/inotify-tools/wiki
</pre>

== SE ÄVEN ==

[[inotifywait(1)]], [[inotify(7)]]

== KOLOFON ==

Denna sida är en del av projektet ''inotify-tools'', kommandoradsprogram som tillhandahåller ett enkelt gränssnitt till inotify.

Information om projektet finns på:

<pre>
https://github.com/rvoicilas/inotify-tools/wiki
</pre>

Om du har en felrapport för denna manualsida, skicka den till:

<pre>
inotify-tools-general@lists.sourceforge.net
</pre>

Denna sida hämtades från projektets uppströms Git-förråd:

https://github.com/rvoicilas/inotify-tools.git

den 24 maj 2026.

Vid den tidpunkten var datumet för den senaste commit som hittades i förrådet 24 september 2025.

Om du upptäcker renderingsproblem i denna HTML-version av sidan, eller om du anser att det finns en bättre eller mer aktuell källa för sidan, eller om du har rättelser eller förbättringar av informationen i denna KOLOFON, som inte är en del av den ursprungliga manualsidan, skicka e-post till:

man-pages@man7.org

inotifywatch 4.23.9.0 2023-09-23 inotifywatch(1)

= Sidslut =
Orginalhemsidan på Engelska https://man7.org/linux/man-pages/man1/inotifywatch.1.html
Det här är en maskinöversättning av Linux man sidor till svenska. Om du hittar fel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret som finns på på https://www.linux.se/kontaka-linux-se/
 Tack till [https://Datorhjalp.se Datorservice] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell.

[[Kategori:Linuxmanual grupp 1]]
[[Kategori:Linuxmanual]]

fsnotifywatch(1)

2026-08-22T10:45:55Z

Admin: /* FÖRFATTARE */

{{DISPLAYTITLE:fsnotifywatch(1)}}

== NAMN ==

'''inotifywatch''', '''fsnotifywatch''' – samla filsystemsåtkomststatistik med inotify eller fanotify

== SYNOPSIS ==

<pre>
inotifywatch [-hvzrPqfIFS] [-e <event> ] [-t <seconds> ] [-a <event> ] [-d <event> ] <file> [ ... ]
fsnotifywatch [-hvzrPqfIFS] [-e <event> ] [-t <seconds> ] [-a <event> ] [-d <event> ] <file> [ ... ]
</pre>

== BESKRIVNING ==

'''inotifywatch''' lyssnar som standard efter filsystemshändelser med Linux gränssnitt [[inotify(7)]], och skriver sedan ut en sammanfattande rapport av händelserna som mottagits för varje fil eller katalog.

'''fsnotifywatch''' liknar '''inotifywatch''' men använder som standard Linux gränssnitt [[fanotify(7)]]. Om det uttryckligen anges använder det gränssnittet [[inotify(7)]].

== UTDATA ==

'''inotifywatch''' och '''fsnotifywatch''' skriver ut en tabell på standardutdata med en kolumn för varje händelsetyp och en rad för varje bevakad fil eller katalog.

Tabellen visar antalet gånger varje händelse inträffade för varje bevakad fil eller katalog.

Utdata kan sorteras efter en viss händelse med optionerna '''-a''' eller '''-d'''.

Viss diagnostisk information skrivs till standardfel.

== OPTIONER ==

'''-h, --help'''

: Skriv ut viss hjälpsam användningsinformation.

'''-v, --verbose'''

: Skriv ut extra information till standardfel under körning.

'''@<file>'''

: När ett katalogträd bevakas rekursivt, exkludera den angivna filen från att bevakas.

: Filen måste anges med en relativ eller absolut sökväg beroende på om en relativ eller absolut sökväg anges för bevakade kataloger.

: Om en specifik sökväg uttryckligen både inkluderas och exkluderas kommer den alltid att bevakas.

: '''Observera:''' Om du behöver bevaka en katalog eller fil vars namn börjar med @, ange den absoluta sökvägen.

'''--fromfile <file>'''

: Läs filnamn som ska bevakas eller exkluderas från en fil, ett filnamn per rad.

: Om filnamn börjar med @ exkluderas de enligt beskrivningen ovan.

: Om ''<file>'' är `-' läses filnamn från standardindata.

: Använd denna option om du behöver bevaka för många filer för att skicka in dem som kommandoradsargument.

'''-z, --zero'''

: Skriv ut tabellrader och kolumner även om alla element är noll.

: Som standard skrivs rader och kolumner endast ut om de innehåller element som inte är noll.

: Att använda denna option när alla händelser bevakas på många filer kan resultera i ''mycket'' utdata!

'''--exclude <pattern>'''

: Behandla inte några händelser för den delmängd av filer vars filnamn matchar det angivna POSIX-reguljära uttrycket, skiftlägeskänsligt.

'''--excludei <pattern>'''

: Behandla inte några händelser för den delmängd av filer vars filnamn matchar det angivna POSIX-reguljära uttrycket, utan skiftlägeskänslighet.

'''--include <pattern>'''

: Behandla endast händelser för den delmängd av filer vars filnamn matchar det angivna POSIX-reguljära uttrycket, skiftlägeskänsligt.

'''--includei <pattern>'''

: Behandla endast händelser för den delmängd av filer vars filnamn matchar det angivna POSIX-reguljära uttrycket, utan skiftlägeskänslighet.

'''-r, --recursive'''

: Bevaka alla underkataloger till kataloger som skickas som argument.

: Bevakningar sätts upp rekursivt till obegränsat djup.

: Symboliska länkar följs inte.

: Om nya kataloger skapas inne i bevakade kataloger kommer de automatiskt att bevakas.

: '''Varning:''' Om du använder denna option medan du bevakar rotkatalogen för ett stort träd kan det ta ganska lång tid innan alla inotify-bevakningar är etablerade, och händelser kommer inte att tas emot under denna tid.

: Eftersom en inotify-bevakning etableras per underkatalog är det också möjligt att det maximala antalet inotify-bevakningar per användare nås.

: Standardmaximum är 8192; det kan ökas genom att skriva till:

<pre>
/proc/sys/fs/inotify/max_user_watches
</pre>

'''-P, --no-dereference'''

: Följ inte symlänkar.

'''-t <seconds>, --timeout <seconds>'''

: Lyssna endast under det angivna antalet sekunder.

: Om detta inte anges kommer '''inotifywatch''' att samla statistik tills det tar emot en avbrottssignal, till exempel genom att trycka CONTROL-C i konsolen.

'''-e <event>, --event <event>'''

: Lyssna endast efter specifika händelser.

: Händelserna som kan lyssnas efter listas i avsnittet '''HÄNDELSER'''.

: Denna option kan anges mer än en gång.

: Om den utelämnas lyssnas alla händelser efter.

'''-a <event>, --ascending <event>'''

: Sortera utdata stigande efter händelseräkningar för den angivna händelsen.

: Sorterbara händelser inkluderar `total' och alla händelser som listas i avsnittet '''HÄNDELSER''' utom `move' och `close'. Du måste använda `moved_to', `moved_from', `close_write' eller `close_nowrite' i stället.

: Standard är att sortera fallande efter `total'.

'''-d <event>, --descending <event>'''

: Sortera utdata fallande efter händelseräkningar för den angivna händelsen.

: Sorterbara händelser inkluderar `total' och alla händelser som listas i avsnittet '''HÄNDELSER''' utom `move' och `close'. Du måste använda `moved_to', `moved_from', `close_write' eller `close_nowrite' i stället.

: Standard är att sortera fallande efter `total'.

'''-I, --inotify'''

: Bevaka med inotify, standard för '''inotifywatch'''.

'''-F, --fanotify'''

: Bevaka med fanotify, standard för '''fsnotifywatch'''.

: fanotify-stöd för rapportering av händelser med inotify-kompatibel information lades till i kärna v5.9.

: Med äldre kärnor kommer kommandot att misslyckas.

: Från och med kärna v5.12 kräver fanotify administratörsprivilegier.

'''-S, --filesystem'''

: Bevaka hela filsystemet för kataloger som skickas som argument med fanotify.

== AVSLUTNINGSSTATUS ==

'''0'''

: Programmet kördes framgångsrikt.

'''1'''

: Ett fel inträffade vid körning av programmet.

== HÄNDELSER ==

Följande händelser är giltiga för användning med optionen '''-e''':

'''access'''

: En bevakad fil eller en fil i en bevakad katalog lästes från.

'''modify'''

: En bevakad fil eller en fil i en bevakad katalog skrevs till.

'''attrib'''

: Metadata för en bevakad fil eller en fil i en bevakad katalog ändrades.

: Detta inkluderar tidsstämplar, filrättigheter, utökade attribut med mera.

'''close_write'''

: En bevakad fil eller en fil i en bevakad katalog stängdes efter att ha öppnats i skrivbart läge.

: Detta innebär inte nödvändigtvis att filen skrevs till.

'''close_nowrite'''

: En bevakad fil eller en fil i en bevakad katalog stängdes efter att ha öppnats i skrivskyddat läge.

'''close'''

: En bevakad fil eller en fil i en bevakad katalog stängdes, oavsett hur den öppnades.

: Observera att detta i själva verket implementeras helt enkelt genom att lyssna efter både '''close_write''' och '''close_nowrite'''; därför kommer alla mottagna close-händelser att skrivas ut som en av dessa, inte som '''CLOSE'''.

'''open'''

: En bevakad fil eller en fil i en bevakad katalog öppnades.

'''moved_to'''

: En fil eller katalog flyttades in i en bevakad katalog.

: Denna händelse inträffar även om filen bara flyttas från och till samma katalog.

'''moved_from'''

: En fil eller katalog flyttades från en bevakad katalog.

: Denna händelse inträffar även om filen bara flyttas från och till samma katalog.

'''move'''

: En fil eller katalog flyttades från eller till en bevakad katalog.

: Observera att detta i själva verket implementeras helt enkelt genom att lyssna efter både '''moved_to''' och '''moved_from'''; därför kommer alla mottagna close-händelser att skrivas ut som en eller båda av dessa, inte som '''MOVE'''.

'''move_self'''

: En bevakad fil eller katalog flyttades.

: Efter denna händelse bevakas filen eller katalogen inte längre.

'''create'''

: En fil eller katalog skapades i en bevakad katalog.

'''delete'''

: En fil eller katalog i en bevakad katalog raderades.

'''delete_self'''

: En bevakad fil eller katalog raderades.

: Efter denna händelse bevakas filen eller katalogen inte längre.

: Observera att denna händelse kan inträffa även om den inte uttryckligen lyssnas efter.

'''unmount'''

: Filsystemet där en bevakad fil eller katalog finns avmonterades.

: Efter denna händelse bevakas filen eller katalogen inte längre.

: Observera att denna händelse kan inträffa även om den inte uttryckligen lyssnas efter.

== EXEMPEL ==

Bevaka katalogen `~/.beagle' i 60 sekunder:

<pre>
% inotifywatch -v -e access -e modify -t 60 -r ~/.beagle
Establishing watches...
Setting up watch(es) on /home/rohan/.beagle
OK, /home/rohan/.beagle is now being watched.
Total of 302 watches.
Finished establishing watches, now collecting statistics.
Will listen for events for 60 seconds.
total access modify filename
1436 1074 362 /home/rohan/.beagle/Indexes/FileSystemIndex/PrimaryIndex/
1323 1053 270 /home/rohan/.beagle/Indexes/FileSystemIndex/SecondaryIndex/
303 116 187 /home/rohan/.beagle/Indexes/KMailIndex/PrimaryIndex/
261 74 187 /home/rohan/.beagle/TextCache/
206 0 206 /home/rohan/.beagle/Log/
42 0 42 /home/rohan/.beagle/Indexes/FileSystemIndex/Locks/
18 6 12 /home/rohan/.beagle/Indexes/FileSystemIndex/
12 0 12 /home/rohan/.beagle/Indexes/KMailIndex/Locks/
3 0 3 /home/rohan/.beagle/TextCache/54/
3 0 3 /home/rohan/.beagle/TextCache/bc/
3 0 3 /home/rohan/.beagle/TextCache/20/
3 0 3 /home/rohan/.beagle/TextCache/62/
2 2 0 /home/rohan/.beagle/Indexes/KMailIndex/SecondaryIndex/
</pre>

== VARNINGAR OCH BEGRÄNSNINGAR ==

När '''inotifywatch''' används garanteras inte att filnamnet som skrivs ut är aktuellt efter en flytt, eftersom det är inoden som övervakas.

Dessutom garanteras inte att någon av de observerade operationerna har utförts på det filnamn som '''inotifywatch''' instruerades att övervaka i fall där filen är känd under flera namn i filsystemet.

== FEL ==

Det finns race conditions i koden för rekursiv katalogbevakning som kan göra att händelser missas om de inträffar i en katalog omedelbart efter att katalogen skapats.

Detta är troligen inte möjligt att åtgärda.

Det antas att inotify-händelsekön aldrig kommer att svämma över.

== FÖRFATTARE ==

'''inotifywatch''' påbörjades av Rohan McGovern, och underhålls för närvarande av Eric Curtin och Radu Voicilas.

Följande sida ger en mer komplett lista över bidragsgivare:

https://www.openhub.net/p/inotify-tools/contributors/summary

'''inotifywatch''' är en del av inotify-tools.

Webbplatsen för inotify-tools finns på:

https://github.com/inotify-tools/inotify-tools/wiki

== SE ÄVEN ==

[[inotifywait(1)]], [[inotify(7)]]

2025-09-23 inotifywatch 4.23.9.0

= Sidslut =
Orginalhemsidan på Engelska https://man.archlinux.org/man/fsnotifywatch.1.en
Det här är en maskinöversättning av Linux man sidor till svenska. Om du hittar fel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret som finns på på https://www.linux.se/kontaka-linux-se/
 Tack till [https://Datorhjalp.se Datorservice] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell.

[[Kategori:Linuxmanual grupp 1]]
[[Kategori:Linuxmanual]]

fsnotifywatch(1)

2026-08-22T10:43:52Z

Admin: /* BESKRIVNING */

{{DISPLAYTITLE:fsnotifywatch(1)}}

== NAMN ==

'''inotifywatch''', '''fsnotifywatch''' – samla filsystemsåtkomststatistik med inotify eller fanotify

== SYNOPSIS ==

<pre>
inotifywatch [-hvzrPqfIFS] [-e <event> ] [-t <seconds> ] [-a <event> ] [-d <event> ] <file> [ ... ]
fsnotifywatch [-hvzrPqfIFS] [-e <event> ] [-t <seconds> ] [-a <event> ] [-d <event> ] <file> [ ... ]
</pre>

== BESKRIVNING ==

'''inotifywatch''' lyssnar som standard efter filsystemshändelser med Linux gränssnitt [[inotify(7)]], och skriver sedan ut en sammanfattande rapport av händelserna som mottagits för varje fil eller katalog.

'''fsnotifywatch''' liknar '''inotifywatch''' men använder som standard Linux gränssnitt [[fanotify(7)]]. Om det uttryckligen anges använder det gränssnittet [[inotify(7)]].

== UTDATA ==

'''inotifywatch''' och '''fsnotifywatch''' skriver ut en tabell på standardutdata med en kolumn för varje händelsetyp och en rad för varje bevakad fil eller katalog.

Tabellen visar antalet gånger varje händelse inträffade för varje bevakad fil eller katalog.

Utdata kan sorteras efter en viss händelse med optionerna '''-a''' eller '''-d'''.

Viss diagnostisk information skrivs till standardfel.

== OPTIONER ==

'''-h, --help'''

: Skriv ut viss hjälpsam användningsinformation.

'''-v, --verbose'''

: Skriv ut extra information till standardfel under körning.

'''@<file>'''

: När ett katalogträd bevakas rekursivt, exkludera den angivna filen från att bevakas.

: Filen måste anges med en relativ eller absolut sökväg beroende på om en relativ eller absolut sökväg anges för bevakade kataloger.

: Om en specifik sökväg uttryckligen både inkluderas och exkluderas kommer den alltid att bevakas.

: '''Observera:''' Om du behöver bevaka en katalog eller fil vars namn börjar med @, ange den absoluta sökvägen.

'''--fromfile <file>'''

: Läs filnamn som ska bevakas eller exkluderas från en fil, ett filnamn per rad.

: Om filnamn börjar med @ exkluderas de enligt beskrivningen ovan.

: Om ''<file>'' är `-' läses filnamn från standardindata.

: Använd denna option om du behöver bevaka för många filer för att skicka in dem som kommandoradsargument.

'''-z, --zero'''

: Skriv ut tabellrader och kolumner även om alla element är noll.

: Som standard skrivs rader och kolumner endast ut om de innehåller element som inte är noll.

: Att använda denna option när alla händelser bevakas på många filer kan resultera i ''mycket'' utdata!

'''--exclude <pattern>'''

: Behandla inte några händelser för den delmängd av filer vars filnamn matchar det angivna POSIX-reguljära uttrycket, skiftlägeskänsligt.

'''--excludei <pattern>'''

: Behandla inte några händelser för den delmängd av filer vars filnamn matchar det angivna POSIX-reguljära uttrycket, utan skiftlägeskänslighet.

'''--include <pattern>'''

: Behandla endast händelser för den delmängd av filer vars filnamn matchar det angivna POSIX-reguljära uttrycket, skiftlägeskänsligt.

'''--includei <pattern>'''

: Behandla endast händelser för den delmängd av filer vars filnamn matchar det angivna POSIX-reguljära uttrycket, utan skiftlägeskänslighet.

'''-r, --recursive'''

: Bevaka alla underkataloger till kataloger som skickas som argument.

: Bevakningar sätts upp rekursivt till obegränsat djup.

: Symboliska länkar följs inte.

: Om nya kataloger skapas inne i bevakade kataloger kommer de automatiskt att bevakas.

: '''Varning:''' Om du använder denna option medan du bevakar rotkatalogen för ett stort träd kan det ta ganska lång tid innan alla inotify-bevakningar är etablerade, och händelser kommer inte att tas emot under denna tid.

: Eftersom en inotify-bevakning etableras per underkatalog är det också möjligt att det maximala antalet inotify-bevakningar per användare nås.

: Standardmaximum är 8192; det kan ökas genom att skriva till:

<pre>
/proc/sys/fs/inotify/max_user_watches
</pre>

'''-P, --no-dereference'''

: Följ inte symlänkar.

'''-t <seconds>, --timeout <seconds>'''

: Lyssna endast under det angivna antalet sekunder.

: Om detta inte anges kommer '''inotifywatch''' att samla statistik tills det tar emot en avbrottssignal, till exempel genom att trycka CONTROL-C i konsolen.

'''-e <event>, --event <event>'''

: Lyssna endast efter specifika händelser.

: Händelserna som kan lyssnas efter listas i avsnittet '''HÄNDELSER'''.

: Denna option kan anges mer än en gång.

: Om den utelämnas lyssnas alla händelser efter.

'''-a <event>, --ascending <event>'''

: Sortera utdata stigande efter händelseräkningar för den angivna händelsen.

: Sorterbara händelser inkluderar `total' och alla händelser som listas i avsnittet '''HÄNDELSER''' utom `move' och `close'. Du måste använda `moved_to', `moved_from', `close_write' eller `close_nowrite' i stället.

: Standard är att sortera fallande efter `total'.

'''-d <event>, --descending <event>'''

: Sortera utdata fallande efter händelseräkningar för den angivna händelsen.

: Sorterbara händelser inkluderar `total' och alla händelser som listas i avsnittet '''HÄNDELSER''' utom `move' och `close'. Du måste använda `moved_to', `moved_from', `close_write' eller `close_nowrite' i stället.

: Standard är att sortera fallande efter `total'.

'''-I, --inotify'''

: Bevaka med inotify, standard för '''inotifywatch'''.

'''-F, --fanotify'''

: Bevaka med fanotify, standard för '''fsnotifywatch'''.

: fanotify-stöd för rapportering av händelser med inotify-kompatibel information lades till i kärna v5.9.

: Med äldre kärnor kommer kommandot att misslyckas.

: Från och med kärna v5.12 kräver fanotify administratörsprivilegier.

'''-S, --filesystem'''

: Bevaka hela filsystemet för kataloger som skickas som argument med fanotify.

== AVSLUTNINGSSTATUS ==

'''0'''

: Programmet kördes framgångsrikt.

'''1'''

: Ett fel inträffade vid körning av programmet.

== HÄNDELSER ==

Följande händelser är giltiga för användning med optionen '''-e''':

'''access'''

: En bevakad fil eller en fil i en bevakad katalog lästes från.

'''modify'''

: En bevakad fil eller en fil i en bevakad katalog skrevs till.

'''attrib'''

: Metadata för en bevakad fil eller en fil i en bevakad katalog ändrades.

: Detta inkluderar tidsstämplar, filrättigheter, utökade attribut med mera.

'''close_write'''

: En bevakad fil eller en fil i en bevakad katalog stängdes efter att ha öppnats i skrivbart läge.

: Detta innebär inte nödvändigtvis att filen skrevs till.

'''close_nowrite'''

: En bevakad fil eller en fil i en bevakad katalog stängdes efter att ha öppnats i skrivskyddat läge.

'''close'''

: En bevakad fil eller en fil i en bevakad katalog stängdes, oavsett hur den öppnades.

: Observera att detta i själva verket implementeras helt enkelt genom att lyssna efter både '''close_write''' och '''close_nowrite'''; därför kommer alla mottagna close-händelser att skrivas ut som en av dessa, inte som '''CLOSE'''.

'''open'''

: En bevakad fil eller en fil i en bevakad katalog öppnades.

'''moved_to'''

: En fil eller katalog flyttades in i en bevakad katalog.

: Denna händelse inträffar även om filen bara flyttas från och till samma katalog.

'''moved_from'''

: En fil eller katalog flyttades från en bevakad katalog.

: Denna händelse inträffar även om filen bara flyttas från och till samma katalog.

'''move'''

: En fil eller katalog flyttades från eller till en bevakad katalog.

: Observera att detta i själva verket implementeras helt enkelt genom att lyssna efter både '''moved_to''' och '''moved_from'''; därför kommer alla mottagna close-händelser att skrivas ut som en eller båda av dessa, inte som '''MOVE'''.

'''move_self'''

: En bevakad fil eller katalog flyttades.

: Efter denna händelse bevakas filen eller katalogen inte längre.

'''create'''

: En fil eller katalog skapades i en bevakad katalog.

'''delete'''

: En fil eller katalog i en bevakad katalog raderades.

'''delete_self'''

: En bevakad fil eller katalog raderades.

: Efter denna händelse bevakas filen eller katalogen inte längre.

: Observera att denna händelse kan inträffa även om den inte uttryckligen lyssnas efter.

'''unmount'''

: Filsystemet där en bevakad fil eller katalog finns avmonterades.

: Efter denna händelse bevakas filen eller katalogen inte längre.

: Observera att denna händelse kan inträffa även om den inte uttryckligen lyssnas efter.

== EXEMPEL ==

Bevaka katalogen `~/.beagle' i 60 sekunder:

<pre>
% inotifywatch -v -e access -e modify -t 60 -r ~/.beagle
Establishing watches...
Setting up watch(es) on /home/rohan/.beagle
OK, /home/rohan/.beagle is now being watched.
Total of 302 watches.
Finished establishing watches, now collecting statistics.
Will listen for events for 60 seconds.
total access modify filename
1436 1074 362 /home/rohan/.beagle/Indexes/FileSystemIndex/PrimaryIndex/
1323 1053 270 /home/rohan/.beagle/Indexes/FileSystemIndex/SecondaryIndex/
303 116 187 /home/rohan/.beagle/Indexes/KMailIndex/PrimaryIndex/
261 74 187 /home/rohan/.beagle/TextCache/
206 0 206 /home/rohan/.beagle/Log/
42 0 42 /home/rohan/.beagle/Indexes/FileSystemIndex/Locks/
18 6 12 /home/rohan/.beagle/Indexes/FileSystemIndex/
12 0 12 /home/rohan/.beagle/Indexes/KMailIndex/Locks/
3 0 3 /home/rohan/.beagle/TextCache/54/
3 0 3 /home/rohan/.beagle/TextCache/bc/
3 0 3 /home/rohan/.beagle/TextCache/20/
3 0 3 /home/rohan/.beagle/TextCache/62/
2 2 0 /home/rohan/.beagle/Indexes/KMailIndex/SecondaryIndex/
</pre>

== VARNINGAR OCH BEGRÄNSNINGAR ==

När '''inotifywatch''' används garanteras inte att filnamnet som skrivs ut är aktuellt efter en flytt, eftersom det är inoden som övervakas.

Dessutom garanteras inte att någon av de observerade operationerna har utförts på det filnamn som '''inotifywatch''' instruerades att övervaka i fall där filen är känd under flera namn i filsystemet.

== FEL ==

Det finns race conditions i koden för rekursiv katalogbevakning som kan göra att händelser missas om de inträffar i en katalog omedelbart efter att katalogen skapats.

Detta är troligen inte möjligt att åtgärda.

Det antas att inotify-händelsekön aldrig kommer att svämma över.

== FÖRFATTARE ==

'''inotifywatch''' påbörjades av Rohan McGovern, och underhålls för närvarande av Eric Curtin och Radu Voicilas.

Följande sida ger en mer komplett lista över bidragsgivare:

<pre>
https://www.openhub.net/p/inotify-tools/contributors/summary

'''inotifywatch''' är en del av inotify-tools.

Webbplatsen för inotify-tools finns på:

https://github.com/inotify-tools/inotify-tools/wiki

== SE ÄVEN ==

[[inotifywait(1)]], [[inotify(7)]]

2025-09-23 inotifywatch 4.23.9.0

= Sidslut =
Orginalhemsidan på Engelska https://man.archlinux.org/man/fsnotifywatch.1.en
Det här är en maskinöversättning av Linux man sidor till svenska. Om du hittar fel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret som finns på på https://www.linux.se/kontaka-linux-se/
 Tack till [https://Datorhjalp.se Datorservice] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell.

[[Kategori:Linuxmanual grupp 1]]
[[Kategori:Linuxmanual]]

fsnotifywatch(1)

2026-08-22T10:41:40Z

Admin:

{{DISPLAYTITLE:fsnotifywatch(1)}}

== NAMN ==

'''inotifywatch''', '''fsnotifywatch''' – samla filsystemsåtkomststatistik med inotify eller fanotify

== SYNOPSIS ==

<pre>
inotifywatch [-hvzrPqfIFS] [-e <event> ] [-t <seconds> ] [-a <event> ] [-d <event> ] <file> [ ... ]
fsnotifywatch [-hvzrPqfIFS] [-e <event> ] [-t <seconds> ] [-a <event> ] [-d <event> ] <file> [ ... ]
</pre>

== BESKRIVNING ==

'''inotifywatch''' lyssnar som standard efter filsystemshändelser med Linux gränssnitt [[inotify(7)]], och skriver sedan ut en sammanfattande räkning av händelserna som mottagits för varje fil eller katalog.

'''fsnotifywatch''' liknar '''inotifywatch''' men använder som standard Linux gränssnitt [[fanotify(7)]]. Om det uttryckligen anges använder det gränssnittet [[inotify(7)]].

== UTDATA ==

'''inotifywatch''' och '''fsnotifywatch''' skriver ut en tabell på standardutdata med en kolumn för varje händelsetyp och en rad för varje bevakad fil eller katalog.

Tabellen visar antalet gånger varje händelse inträffade för varje bevakad fil eller katalog.

Utdata kan sorteras efter en viss händelse med optionerna '''-a''' eller '''-d'''.

Viss diagnostisk information skrivs till standardfel.

== OPTIONER ==

'''-h, --help'''

: Skriv ut viss hjälpsam användningsinformation.

'''-v, --verbose'''

: Skriv ut extra information till standardfel under körning.

'''@<file>'''

: När ett katalogträd bevakas rekursivt, exkludera den angivna filen från att bevakas.

: Filen måste anges med en relativ eller absolut sökväg beroende på om en relativ eller absolut sökväg anges för bevakade kataloger.

: Om en specifik sökväg uttryckligen både inkluderas och exkluderas kommer den alltid att bevakas.

: '''Observera:''' Om du behöver bevaka en katalog eller fil vars namn börjar med @, ange den absoluta sökvägen.

'''--fromfile <file>'''

: Läs filnamn som ska bevakas eller exkluderas från en fil, ett filnamn per rad.

: Om filnamn börjar med @ exkluderas de enligt beskrivningen ovan.

: Om ''<file>'' är `-' läses filnamn från standardindata.

: Använd denna option om du behöver bevaka för många filer för att skicka in dem som kommandoradsargument.

'''-z, --zero'''

: Skriv ut tabellrader och kolumner även om alla element är noll.

: Som standard skrivs rader och kolumner endast ut om de innehåller element som inte är noll.

: Att använda denna option när alla händelser bevakas på många filer kan resultera i ''mycket'' utdata!

'''--exclude <pattern>'''

: Behandla inte några händelser för den delmängd av filer vars filnamn matchar det angivna POSIX-reguljära uttrycket, skiftlägeskänsligt.

'''--excludei <pattern>'''

: Behandla inte några händelser för den delmängd av filer vars filnamn matchar det angivna POSIX-reguljära uttrycket, utan skiftlägeskänslighet.

'''--include <pattern>'''

: Behandla endast händelser för den delmängd av filer vars filnamn matchar det angivna POSIX-reguljära uttrycket, skiftlägeskänsligt.

'''--includei <pattern>'''

: Behandla endast händelser för den delmängd av filer vars filnamn matchar det angivna POSIX-reguljära uttrycket, utan skiftlägeskänslighet.

'''-r, --recursive'''

: Bevaka alla underkataloger till kataloger som skickas som argument.

: Bevakningar sätts upp rekursivt till obegränsat djup.

: Symboliska länkar följs inte.

: Om nya kataloger skapas inne i bevakade kataloger kommer de automatiskt att bevakas.

: '''Varning:''' Om du använder denna option medan du bevakar rotkatalogen för ett stort träd kan det ta ganska lång tid innan alla inotify-bevakningar är etablerade, och händelser kommer inte att tas emot under denna tid.

: Eftersom en inotify-bevakning etableras per underkatalog är det också möjligt att det maximala antalet inotify-bevakningar per användare nås.

: Standardmaximum är 8192; det kan ökas genom att skriva till:

<pre>
/proc/sys/fs/inotify/max_user_watches
</pre>

'''-P, --no-dereference'''

: Följ inte symlänkar.

'''-t <seconds>, --timeout <seconds>'''

: Lyssna endast under det angivna antalet sekunder.

: Om detta inte anges kommer '''inotifywatch''' att samla statistik tills det tar emot en avbrottssignal, till exempel genom att trycka CONTROL-C i konsolen.

'''-e <event>, --event <event>'''

: Lyssna endast efter specifika händelser.

: Händelserna som kan lyssnas efter listas i avsnittet '''HÄNDELSER'''.

: Denna option kan anges mer än en gång.

: Om den utelämnas lyssnas alla händelser efter.

'''-a <event>, --ascending <event>'''

: Sortera utdata stigande efter händelseräkningar för den angivna händelsen.

: Sorterbara händelser inkluderar `total' och alla händelser som listas i avsnittet '''HÄNDELSER''' utom `move' och `close'. Du måste använda `moved_to', `moved_from', `close_write' eller `close_nowrite' i stället.

: Standard är att sortera fallande efter `total'.

'''-d <event>, --descending <event>'''

: Sortera utdata fallande efter händelseräkningar för den angivna händelsen.

: Sorterbara händelser inkluderar `total' och alla händelser som listas i avsnittet '''HÄNDELSER''' utom `move' och `close'. Du måste använda `moved_to', `moved_from', `close_write' eller `close_nowrite' i stället.

: Standard är att sortera fallande efter `total'.

'''-I, --inotify'''

: Bevaka med inotify, standard för '''inotifywatch'''.

'''-F, --fanotify'''

: Bevaka med fanotify, standard för '''fsnotifywatch'''.

: fanotify-stöd för rapportering av händelser med inotify-kompatibel information lades till i kärna v5.9.

: Med äldre kärnor kommer kommandot att misslyckas.

: Från och med kärna v5.12 kräver fanotify administratörsprivilegier.

'''-S, --filesystem'''

: Bevaka hela filsystemet för kataloger som skickas som argument med fanotify.

== AVSLUTNINGSSTATUS ==

'''0'''

: Programmet kördes framgångsrikt.

'''1'''

: Ett fel inträffade vid körning av programmet.

== HÄNDELSER ==

Följande händelser är giltiga för användning med optionen '''-e''':

'''access'''

: En bevakad fil eller en fil i en bevakad katalog lästes från.

'''modify'''

: En bevakad fil eller en fil i en bevakad katalog skrevs till.

'''attrib'''

: Metadata för en bevakad fil eller en fil i en bevakad katalog ändrades.

: Detta inkluderar tidsstämplar, filrättigheter, utökade attribut med mera.

'''close_write'''

: En bevakad fil eller en fil i en bevakad katalog stängdes efter att ha öppnats i skrivbart läge.

: Detta innebär inte nödvändigtvis att filen skrevs till.

'''close_nowrite'''

: En bevakad fil eller en fil i en bevakad katalog stängdes efter att ha öppnats i skrivskyddat läge.

'''close'''

: En bevakad fil eller en fil i en bevakad katalog stängdes, oavsett hur den öppnades.

: Observera att detta i själva verket implementeras helt enkelt genom att lyssna efter både '''close_write''' och '''close_nowrite'''; därför kommer alla mottagna close-händelser att skrivas ut som en av dessa, inte som '''CLOSE'''.

'''open'''

: En bevakad fil eller en fil i en bevakad katalog öppnades.

'''moved_to'''

: En fil eller katalog flyttades in i en bevakad katalog.

: Denna händelse inträffar även om filen bara flyttas från och till samma katalog.

'''moved_from'''

: En fil eller katalog flyttades från en bevakad katalog.

: Denna händelse inträffar även om filen bara flyttas från och till samma katalog.

'''move'''

: En fil eller katalog flyttades från eller till en bevakad katalog.

: Observera att detta i själva verket implementeras helt enkelt genom att lyssna efter både '''moved_to''' och '''moved_from'''; därför kommer alla mottagna close-händelser att skrivas ut som en eller båda av dessa, inte som '''MOVE'''.

'''move_self'''

: En bevakad fil eller katalog flyttades.

: Efter denna händelse bevakas filen eller katalogen inte längre.

'''create'''

: En fil eller katalog skapades i en bevakad katalog.

'''delete'''

: En fil eller katalog i en bevakad katalog raderades.

'''delete_self'''

: En bevakad fil eller katalog raderades.

: Efter denna händelse bevakas filen eller katalogen inte längre.

: Observera att denna händelse kan inträffa även om den inte uttryckligen lyssnas efter.

'''unmount'''

: Filsystemet där en bevakad fil eller katalog finns avmonterades.

: Efter denna händelse bevakas filen eller katalogen inte längre.

: Observera att denna händelse kan inträffa även om den inte uttryckligen lyssnas efter.

== EXEMPEL ==

Bevaka katalogen `~/.beagle' i 60 sekunder:

<pre>
% inotifywatch -v -e access -e modify -t 60 -r ~/.beagle
Establishing watches...
Setting up watch(es) on /home/rohan/.beagle
OK, /home/rohan/.beagle is now being watched.
Total of 302 watches.
Finished establishing watches, now collecting statistics.
Will listen for events for 60 seconds.
total access modify filename
1436 1074 362 /home/rohan/.beagle/Indexes/FileSystemIndex/PrimaryIndex/
1323 1053 270 /home/rohan/.beagle/Indexes/FileSystemIndex/SecondaryIndex/
303 116 187 /home/rohan/.beagle/Indexes/KMailIndex/PrimaryIndex/
261 74 187 /home/rohan/.beagle/TextCache/
206 0 206 /home/rohan/.beagle/Log/
42 0 42 /home/rohan/.beagle/Indexes/FileSystemIndex/Locks/
18 6 12 /home/rohan/.beagle/Indexes/FileSystemIndex/
12 0 12 /home/rohan/.beagle/Indexes/KMailIndex/Locks/
3 0 3 /home/rohan/.beagle/TextCache/54/
3 0 3 /home/rohan/.beagle/TextCache/bc/
3 0 3 /home/rohan/.beagle/TextCache/20/
3 0 3 /home/rohan/.beagle/TextCache/62/
2 2 0 /home/rohan/.beagle/Indexes/KMailIndex/SecondaryIndex/
</pre>

== VARNINGAR OCH BEGRÄNSNINGAR ==

När '''inotifywatch''' används garanteras inte att filnamnet som skrivs ut är aktuellt efter en flytt, eftersom det är inoden som övervakas.

Dessutom garanteras inte att någon av de observerade operationerna har utförts på det filnamn som '''inotifywatch''' instruerades att övervaka i fall där filen är känd under flera namn i filsystemet.

== FEL ==

Det finns race conditions i koden för rekursiv katalogbevakning som kan göra att händelser missas om de inträffar i en katalog omedelbart efter att katalogen skapats.

Detta är troligen inte möjligt att åtgärda.

Det antas att inotify-händelsekön aldrig kommer att svämma över.

== FÖRFATTARE ==

'''inotifywatch''' påbörjades av Rohan McGovern, och underhålls för närvarande av Eric Curtin och Radu Voicilas.

Följande sida ger en mer komplett lista över bidragsgivare:

<pre>
https://www.openhub.net/p/inotify-tools/contributors/summary

'''inotifywatch''' är en del av inotify-tools.

Webbplatsen för inotify-tools finns på:

https://github.com/inotify-tools/inotify-tools/wiki

== SE ÄVEN ==

[[inotifywait(1)]], [[inotify(7)]]

2025-09-23 inotifywatch 4.23.9.0

= Sidslut =
Orginalhemsidan på Engelska https://man.archlinux.org/man/fsnotifywatch.1.en
Det här är en maskinöversättning av Linux man sidor till svenska. Om du hittar fel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret som finns på på https://www.linux.se/kontaka-linux-se/
 Tack till [https://Datorhjalp.se Datorservice] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell.

[[Kategori:Linuxmanual grupp 1]]
[[Kategori:Linuxmanual]]

fsnotifywatch(1)

2026-08-22T10:40:01Z

Admin: Skapade sidan med '= Sidslut = Orginalhemsidan på Engelska https://man.archlinux.org/man/fsnotifywatch.1.en Det här är en maskinöversättning av Linux man sidor till svenska. Om du hittar fel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret som finns på på https://www.linux.se/kontaka-linux-se/ Tack till [https://Datorhjalp.se Datorservice] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell. Kategori:Linuxmanual grupp 1 Kategori:Linuxmanual'

= Sidslut =
Orginalhemsidan på Engelska https://man.archlinux.org/man/fsnotifywatch.1.en
Det här är en maskinöversättning av Linux man sidor till svenska. Om du hittar fel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret som finns på på https://www.linux.se/kontaka-linux-se/
 Tack till [https://Datorhjalp.se Datorservice] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell.

[[Kategori:Linuxmanual grupp 1]]
[[Kategori:Linuxmanual]]

lsattr(1)

2026-08-22T10:38:02Z

Admin: /* KOLOFON */

{{DISPLAYTITLE:lsattr(1)}}

== NAMN ==

'''lsattr''' – lista filattribut för ext2/ext3/ext4

== SYNOPSIS ==

<pre>
lsattr [ -RVadlpv ] [ files... ]
</pre>

== BESKRIVNING ==

'''lsattr''' listar filattribut på ett ext2/ext3/ext4-filsystem.

Se [[chattr(1)]] för en beskrivning av attributen och vad de betyder.

== OPTIONER ==

'''-R'''

: Lista attribut för kataloger och deras innehåll rekursivt.

'''-V'''

: Visa programversionen.

'''-a'''

: Lista alla filer i kataloger, inklusive filer som börjar med `.'.

'''-d'''

: Lista kataloger som andra filer, i stället för att lista deras innehåll.

'''-l'''

: Skriv ut optionerna med långa namn i stället för förkortningar med enstaka tecken.

'''-p'''

: Lista filens projektnummer.

'''-v'''

: Lista filens versions-/generationsnummer.

== FÖRFATTARE ==

'''lsattr''' skrevs av Remy Card <Remy.Card@linux.org>.

Det underhålls för närvarande av Theodore Ts'o <tytso@alum.mit.edu>.

== FEL ==

Det finns inga :-).

== TILLGÄNGLIGHET ==

'''lsattr''' är en del av paketet e2fsprogs och finns tillgängligt från:

<pre>
http://e2fsprogs.sourceforge.net
</pre>

== SE ÄVEN ==

[[chattr(1)]]

== KOLOFON ==

Denna sida är en del av projektet ''e2fsprogs'', verktyg för ext2/3/4-filsystem.

Information om projektet finns på:

http://e2fsprogs.sourceforge.net/

Det är inte känt hur fel för denna manualsida ska rapporteras; om du vet, skicka e-post till:

man-pages@man7.org

Denna sida hämtades från projektets uppströms Git-förråd:
git://git.kernel.org/pub/scm/fs/ext2/e2fsprogs.git
den 24 maj 2026.

Vid den tidpunkten var datumet för den senaste commit som hittades i
förrådet 3 april 2026.

= Sidslut =
Orginalhemsidan på Engelska https://man7.org/linux/man-pages/man1/lsattr.1.html
Det här är en maskinöversättning av Linux man sidor till svenska. Om du hittar fel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret som finns på på https://www.linux.se/kontaka-linux-se/
 Tack till [https://Datorhjalp.se Datorservice] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell.

[[Kategori:Linuxmanual grupp 1]]
[[Kategori:Linuxmanual]]

Om du upptäcker renderingsproblem i denna HTML-version av sidan, eller om du anser att det finns en bättre eller mer aktuell källa för sidan, eller om du har rättelser eller förbättringar av informationen i denna KOLOFON, som inte är en del av den ursprungliga manualsidan, skicka e-post till:

<pre>
man-pages@man7.org
</pre>

<pre>
E2fsprogs version 1.47.4 March 2025 LSATTR(1)
</pre>

lsattr(1)

2026-08-22T10:36:24Z

Admin: Skapade sidan med '{{DISPLAYTITLE:lsattr(1)}} == NAMN == '''lsattr''' – lista filattribut för ext2/ext3/ext4 == SYNOPSIS == <pre> lsattr [ -RVadlpv ] [ files... ] </pre> == BESKRIVNING == '''lsattr''' listar filattribut på ett ext2/ext3/ext4-filsystem. Se chattr(1) för en beskrivning av attributen och vad de betyder. == OPTIONER == '''-R''' : Lista attribut för kataloger och deras innehåll rekursivt. '''-V''' : Visa programversionen. '''-a''' : Lista alla filer i...'

{{DISPLAYTITLE:lsattr(1)}}

== NAMN ==

'''lsattr''' – lista filattribut för ext2/ext3/ext4

== SYNOPSIS ==

<pre>
lsattr [ -RVadlpv ] [ files... ]
</pre>

== BESKRIVNING ==

'''lsattr''' listar filattribut på ett ext2/ext3/ext4-filsystem.

Se [[chattr(1)]] för en beskrivning av attributen och vad de betyder.

== OPTIONER ==

'''-R'''

: Lista attribut för kataloger och deras innehåll rekursivt.

'''-V'''

: Visa programversionen.

'''-a'''

: Lista alla filer i kataloger, inklusive filer som börjar med `.'.

'''-d'''

: Lista kataloger som andra filer, i stället för att lista deras innehåll.

'''-l'''

: Skriv ut optionerna med långa namn i stället för förkortningar med enstaka tecken.

'''-p'''

: Lista filens projektnummer.

'''-v'''

: Lista filens versions-/generationsnummer.

== FÖRFATTARE ==

'''lsattr''' skrevs av Remy Card <Remy.Card@linux.org>.

Det underhålls för närvarande av Theodore Ts'o <tytso@alum.mit.edu>.

== FEL ==

Det finns inga :-).

== TILLGÄNGLIGHET ==

'''lsattr''' är en del av paketet e2fsprogs och finns tillgängligt från:

<pre>
http://e2fsprogs.sourceforge.net
</pre>

== SE ÄVEN ==

[[chattr(1)]]

== KOLOFON ==

Denna sida är en del av projektet ''e2fsprogs'', verktyg för ext2/3/4-filsystem.

Information om projektet finns på:

<pre>
http://e2fsprogs.sourceforge.net/
</pre>

Det är inte känt hur fel för denna manualsida ska rapporteras; om du vet, skicka e-post till:

<pre>
man-pages@man7.org
</pre>

Denna sida hämtades från projektets uppströms Git-förråd:

<pre>
git://git.kernel.org/pub/scm/fs/ext2/e2fsprogs.git
</pre>

den 24 maj 2026.

Vid den tidpunkten var datumet för den senaste commit som hittades i förrådet 3 april 2026.

Om du upptäcker renderingsproblem i denna HTML-version av sidan, eller om du anser att det finns en bättre eller mer aktuell källa för sidan, eller om du har rättelser eller förbättringar av informationen i denna KOLOFON, som inte är en del av den ursprungliga manualsidan, skicka e-post till:

<pre>
man-pages@man7.org
</pre>

<pre>
E2fsprogs version 1.47.4 March 2025 LSATTR(1)
</pre>

mount.ddi(1)

2026-08-19T16:29:40Z

Admin:

{{DISPLAYTITLE:mount.ddi(1)}}

== NAMN ==

'''systemd-dissect''', '''mount.ddi''' – dissekera Discoverable Disk Images (DDI:er)

== SYNOPSIS ==

<pre>
systemd-dissect [OPTIONS...] IMAGE
systemd-dissect [OPTIONS...] [--mount] IMAGE PATH
systemd-dissect [OPTIONS...] [--umount] PATH
systemd-dissect [OPTIONS...] [--attach] IMAGE
systemd-dissect [OPTIONS...] [--detach] PATH
systemd-dissect [OPTIONS...] [--list] IMAGE
systemd-dissect [OPTIONS...] [--mtree] IMAGE
systemd-dissect [OPTIONS...] [--with] IMAGE [COMMAND...]
systemd-dissect [OPTIONS...] [--copy-from] IMAGE PATH [TARGET]
systemd-dissect [OPTIONS...] [--copy-to] IMAGE [SOURCE] PATH
systemd-dissect [OPTIONS...] [--make-archive] IMAGE [TARGET]
systemd-dissect [OPTIONS...] [--discover]
systemd-dissect [OPTIONS...] [--validate] IMAGE
systemd-dissect [OPTIONS...] [--shift] IMAGE UIDBASE
</pre>

== BESKRIVNING ==

'''systemd-dissect''' är ett verktyg för att introspektera och interagera med filsystemsbaserade OS-diskavbilder, särskilt Discoverable Disk Images (DDI:er).

Det stöder fyra olika operationer:

# Visa allmän OS-avbildsinformation, inklusive avbildens [[os-release(5)]]-data, maskin-ID, partitionsinformation med mera.
# Montera en OS-avbild till en lokal katalog. I detta läge dissekerar det OS-avbilden och monterar de inkluderade partitionerna enligt deras beteckning på en katalog och möjligen underkataloger.
# Avmontera en OS-avbild från en lokal katalog. I detta läge avmonterar det rekursivt de monterade partitionerna och tar bort den underliggande loop-enheten, inklusive alla partitionsunderenheter.
# Kopiera filer och kataloger in i och ut ur en OS-avbild.

Verktyget kan arbeta med tre typer av OS-avbilder:

# OS-diskavbilder som innehåller ett GPT-partitionstabellhölje, med partitioner markerade enligt '''UAPI.2 Discoverable Partitions Specification'''[1].
# OS-diskavbilder som bara innehåller ett vanligt filsystem utan omslutande partitionstabell. Detta filsystem antas vara OS:ets rotfilsystem.
# OS-diskavbilder som innehåller en GPT- eller MBR-partitionstabell, med endast en enda partition. Denna partition antas innehålla OS:ets rotfilsystem.

OS-avbilder kan använda alla slags filsystem som stöds av Linux. Dessutom kan de använda LUKS-diskkryptering och innehålla Verity-integritetsinformation.

Observera att kvalificerade OS-avbilder kan startas med växeln '''--image=''' i [[systemd-nspawn(1)]], och användas som rotfilsystem för systemtjänster med enhetsfilsinställningen ''RootImage='', se [[systemd.exec(5)]].

Observera att partitionstabellen som visas när kommandot anropas utan kommandoväxel inte nödvändigtvis visar alla partitioner som finns i avbilden, utan endast de partitioner som förstås och betraktas som del av en OS-diskavbild.

Specifikt ignoreras partitioner av okända typer, liksom duplicerade partitioner, det vill säga fler än en per partitionstyp, samt root- och /usr/-partitioner för arkitekturer som inte är kompatibla med det lokala systemet.

Med andra ord visar detta verktyg vad det arbetar med när avbilden monteras. För att visa den fullständiga listan över partitioner, använd ett verktyg som [[fdisk(8)]].

Kommandot '''systemd-dissect''' kan anropas som '''mount.ddi''', varvid det implementerar [[mount(8)]]s gränssnitt för "external helper". Detta säkerställer att diskavbilder som är kompatibla med '''systemd-dissect''' kan monteras direkt av '''mount''' och [[fstab(5)]]. För detaljer, se nedan.

I stället för avbildssökvägen kan en versionshanterad katalog ".v/" anges, se [[systemd.v(7)]] för detaljer.

== KOMMANDON ==

Om ingen av kommandoväxlarna nedan skickas öppnas den angivna diskavbilden och allmän information om avbilden och de inneslutna partitionerna och deras användning visas.

'''--mount''', '''-m'''

: Montera den angivna OS-avbilden till den angivna katalogen.

: Detta dissekerar avbilden, bestämmer OS:ets rotfilsystem – samt eventuellt andra partitioner – och monterar dem till den angivna katalogen.

: Om OS-avbilden innehåller flera partitioner markerade med '''UAPI.2 Discoverable Partitions Specification'''[1] upprättas flera nästlade monteringar.

: Detta kommando förväntar sig två argument: en sökväg till en avbildsfil och en sökväg till en katalog där avbilden ska monteras.

: För att avmontera en OS-avbild som monterats så här, använd operationen '''--umount'''.

: När OS-avbilden innehåller LUKS-krypterade eller Verity-integritetsskyddade filsystem ställs lämpliga volymer automatiskt in och markeras för automatisk nedmontering när avbilden avmonteras.

: OS-avbilden kan antingen anges som sökväg till en OS-avbild lagrad i en vanlig fil eller hänvisa till en blockenhetsnod. I det senare fallet måste blockenheten vara hela enheten, alltså inte en partitionsenhet. De andra stödda kommandona som beskrivs här stöder också detta.

: Alla monterade filsystem kontrolleras med lämplig [[fsck(8)]]-implementation i automatiskt reparationsläge, om detta inte uttryckligen stängs av med '''--fsck=no''' eller skrivskyddad operation begärs med '''--read-only'''.

: Observera att denna funktionalitet också är tillgänglig i [[mount(8)]] via ett kommando som:

<pre>
mount -t ddi myimage.raw targetdir/
</pre>

: samt i [[fstab(5)]]. För detaljer, se nedan.

: Tillagt i version 247.

'''-M'''

: Detta är en genväg för '''--mount --mkdir'''.

: Tillagt i version 247.

'''--umount''', '''-u'''

: Avmontera en OS-avbild från den angivna katalogen.

: Detta kommando förväntar sig ett argument: en katalog där en OS-avbild var monterad.

: Alla monterade partitioner avmonteras rekursivt, och den underliggande loop-enheten tas bort, tillsammans med alla dess partitionsunderenheter.

: Tillagt i version 252.

'''-U'''

: Detta är en genväg för '''--umount --rmdir'''.

: Tillagt i version 252.

'''--attach'''

: Anslut den angivna diskavbilden till en automatiskt allokerad loopback-blockenhet, och skriv sökvägen till loopback-blockenheten till standardutdata.

: Detta liknar ett anrop av '''losetup --find --show --partscan''', men validerar avbilden som DDI innan anslutning, och härleder automatiskt korrekt sektorstorlek att använda.

: Dessutom säkerställer det att blockenheter per partition skapas innan det returnerar och försöker aktivera direct IO-läge, om möjligt.

: Tar en sökväg till en diskavbildsfil.

: Om det kombineras med '''--quiet''' undertrycks utdata av blockenhetsnamnet.

: Tillagt i version 254.

'''--detach'''

: Koppla loss den angivna diskavbilden från en loopback-blockenhet.

: Detta upphäver effekten av '''--attach''' ovan.

: Detta förväntar sig antingen en sökväg till en loopback-blockenhet som argument, eller sökvägen till den bakomliggande avbildsfilen. I det senare fallet bestämmer det automatiskt rätt enhet att koppla loss.

: Tillagt i version 254.

'''--list''', '''-l'''

: Skriv sökvägarna för alla filer och kataloger i den angivna OS-avbilden eller katalogen till standardutdata.

: Tillagt i version 253.

'''--mtree'''

: Genererar ett BSD [[mtree(8)]]-kompatibelt filmanifest för den angivna diskavbilden eller katalogen.

: Detta är användbart för att jämföra avbildsinnehåll i detalj, inklusive inode-information och annan metadata.

: Även om det genererade manifestet innehåller detaljerad inode-information exkluderar det för närvarande utökade attribut, filsystemskapabiliteter, MAC-etiketter, [[chattr(1)]]-filflaggor, [[btrfs(5)]]-subvolyminformation och diverse annan filmetadata.

: Filinnehållsinformation visas via en SHA256-digest. Ytterligare fält kan läggas till i framtiden.

: Observera att inode-information såsom länkräkningar, inode-nummer och tidsstämplar avsiktligt exkluderas från utdata, eftersom det typiskt komplicerar reproducerbarhet.

: Tillagt i version 253.

'''--with'''

: Kör det angivna kommandot med den angivna OS-avbilden monterad.

: Detta monterar avbilden till en temporär katalog, byter aktuell arbetskatalog till den och anropar den angivna kommandoraden som barnprocess.

: När processen avslutas avmonteras avbilden igen och den temporära katalogen tas bort.

: Om inget kommando anges anropas ett skal.

: Avbilden monteras skrivbar; använd '''--read-only''' för att växla till skrivskyddad operation.

: Den anropade processen får miljövariabeln ''$SYSTEMD_DISSECT_ROOT'' satt, innehållande den absoluta sökvägen till den temporära monteringspunkten, det vill säga samma katalog som är satt som aktuell arbetskatalog.

: Den får också miljövariabeln ''$SYSTEMD_DISSECT_DEVICE'' satt, innehållande den absoluta sökvägen till loop-enheten som avbilden anslöts till.

: Tillagt i version 253.

'''--copy-from''', '''-x'''

: Kopierar en fil eller katalog från den angivna OS-avbilden eller katalogen till den angivna platsen på värdfilsystemet.

: Förväntar sig tre argument: en sökväg till en avbildsfil eller katalog, en källsökväg relativt avbildens rotkatalog och en destinationssökväg relativt den aktuella arbetskatalogen, eller en absolut sökväg, båda utanför avbilden.

: Om destinationssökvägen utelämnas eller anges som bindestreck ("-") skrivs den angivna filen till standardutdata.

: Om källsökvägen i avbildens filsystem hänvisar till en vanlig fil kopieras den till destinationssökvägen. I detta fall kopieras åtkomstläge, utökade attribut och tidsstämplar också, men inte filägarskap.

: Om källsökvägen i avbilden hänvisar till en katalog kopieras den till destinationssökvägen, rekursivt med alla innehållande filer och kataloger, med sammanslagning in i befintliga kataloger och uppdatering av redan befintliga filer.

: I detta fall kopieras även filägarskapet.

: Tillagt i version 247.

'''--copy-to''', '''-a'''

: Kopierar en fil eller katalog från den angivna platsen i värdfilsystemet in i den angivna OS-avbilden eller katalogen.

: Förväntar sig tre argument: en sökväg till en avbildsfil eller katalog, en källsökväg relativt den aktuella arbetskatalogen eller en absolut sökväg, båda utanför avbilden, och en destinationssökväg relativt avbildens rotkatalog.

: Om källsökvägen utelämnas eller anges som bindestreck ("-") läses data att skriva från standardindata.

: Om källsökvägen i värdfilsystemet hänvisar till en vanlig fil kopieras den till destinationssökvägen. I detta fall kopieras åtkomstläge, utökade attribut och tidsstämplar också, men inte filägarskap.

: Om källsökvägen i värdfilsystemet hänvisar till en katalog kopieras den till destinationssökvägen, rekursivt med alla innehållande filer och kataloger, med sammanslagning in i befintliga kataloger och uppdatering av redan befintliga filer.

: I detta fall kopieras även filägarskapet.

: Liksom med '''--mount''' körs filsystemskontroller implicit innan kopieringsoperationen börjar.

: Tillagt i version 247.

'''--make-archive'''

: Genererar en arkivfil från den angivna diskavbilden.

: Förväntar sig två argument: sökvägen till diskavbilden och valfritt sökvägen till utdataarkivfilen.

: Om den senare utelämnas skrivs arkivet till standardutdata.

: Arkivfilformatet bestäms automatiskt från det angivna utdataarkivfilnamnet; exempelvis resulterar varje sökväg som slutar med ".tar.xz" i en xz-komprimerad UNIX-tarball, om sökvägen utelämnas skapas en okomprimerad UNIX-tarball.

: Se [[libarchive(3)]] för en lista över stödda arkivformat och komprimeringsscheman.

: Tillagt i version 256.

'''--discover'''

: Visa en lista över DDI:er i välkända kataloger.

: Detta visar maskin-, portabla tjänste- och system-/konfigurationstilläggsdiskavbilder i de vanliga katalogerna /usr/lib/machines/, /usr/lib/portables/, /usr/lib/confexts/, /var/lib/machines/, /var/lib/portables/, /var/lib/extensions/ och så vidare.

: Tillagt i version 253.

'''--validate'''

: Validerar partitionsarrangemanget för en diskavbild (DDI), och säkerställer att det matchar avbildspolicyn som anges via '''--image-policy=''', om en sådan anges.

: Detta tolkar partitionstabellen och sonderar filsystemen i avbilden, men försöker inte montera dem och inte heller ställa in diskkryptering/autentisering via LUKS/Verity.

: Det gör detta med hänsyn till den konfigurerade avbildsdissekeringspolicyn.

: Eftersom denna operation inte monterar filsystem kräver detta kommando – till skillnad från alla andra kommandon som implementeras av detta verktyg – inga privilegier utöver möjligheten att komma åt den angivna filen.

: Skriver "OK" och returnerar noll om avbilden verkar vara i ordning och matchar den angivna avbildsdissekeringspolicyn.

: Annars skrivs ett felmeddelande och ett icke-nollvärde returneras.

: Tillagt i version 254.

'''--shift'''

: Itererar rekursivt genom alla inoder i den angivna avbilden och skiftar de UID:er och GID:er som inoderna ägs av in i det angivna UID-området.

: Tar en avbildssökväg och en UID-bas som parameter.

: UID-basen kan anges numeriskt, i vilket fall den måste vara en multipel av 65536 och antingen 0 eller inom container- eller foreign-UID-området enligt '''Users, Groups, UIDs and GIDs on systemd Systems'''[2], eller som den symboliska identifieraren "foreign" som är en kortform för foreign UID base.

: Detta kommando är användbart för att förbereda katalogcontaineravbilder för oprivilegierad användning.

: Observera att detta kommando är avsett för avbilder som endast använder 16-bitars UID/GID-området, och det ignorerar alltid de övre 16 bitarna av aktuellt UID/GID-ägarskap och kombinerar de nedre 16 bitarna med mål-UID-basen.

: Använd:

<pre>
systemd-dissect --shift /some/container/tree foreign
</pre>

: för att skifta en containeravbild till foreign UID-området, eller:

<pre>
systemd-dissect --shift /some/container/tree 0
</pre>

: för att skifta den till värd-UID-området.

: Tillagt i version 258.

'''-h''', '''--help'''

: Skriv ut en kort hjälptext och avsluta.

'''--version'''

: Skriv ut en kort versionssträng och avsluta.

== OPTIONER ==

Följande optioner förstås:

'''--read-only''', '''-r'''

: Arbeta i skrivskyddat läge.

: Som standard upprättar '''--mount''' skrivbara monteringspunkter. Om denna option anges upprättas de i stället i skrivskyddat läge.

: Tillagt i version 247.

'''--fsck=no'''

: Stäng av automatisk filsystemskontroll.

: Som standard, när en avbild används för skrivning, med '''--mount''' eller '''--copy-to''', kontrolleras filsystemen i OS-avbilden automatiskt med lämpligt [[fsck(8)]]-kommando i automatiskt reparationsläge.

: Detta beteende kan stängas av med '''--fsck=no'''.

: Tillagt i version 247.

'''--growfs=no'''

: Stäng av automatisk utökning av åtkomna filsystem till deras partitionsstorlek, om de är markerade för detta i GPT-partitionstabellen.

: Som standard, när en avbild används för skrivning med '''--mount''' eller '''--copy-to''', växer filsystemen i OS-avbilden automatiskt till sina partitionsstorlekar, om bit 59 i GPT-partitionsflaggorna är satt för partitionstyper som definieras av '''UAPI.2 Discoverable Partitions Specification'''[1].

: Detta beteende kan stängas av med '''--growfs=no'''.

: Filsystem växer automatiskt vid åtkomst om alla följande villkor är uppfyllda:

# Filsystemet är monterat skrivbart.
# Filsystemet är för närvarande mindre än partitionen det finns i och kan därför växa.
# Avbilden innehåller en GPT-partitionstabell.
# Filsystemet lagras på en partition definierad av Discoverable Partitions Specification.
# Bit 59 i GPT-partitionsflaggorna för denna partition är satt enligt specifikationen.
# Optionen '''--growfs=no''' skickas inte.

: Tillagt i version 249.

'''--mkdir'''

: Om den kombineras med '''--mount''' skapas katalogen att montera OS-avbilden till om den saknas.

: Observera att katalogen inte automatiskt tas bort när diskavbilden avmonteras igen.

: Tillagt i version 247.

'''--rmdir'''

: Om den kombineras med '''--umount''' tas den angivna katalogen där OS-avbilden är monterad bort efter att OS-avbilden avmonterats.

: Tillagt i version 252.

'''--discard='''

: Tar en av "disabled", "loop", "all", "crypto".

: Om "disabled" används nås avbilden med kassering av tomma block avstängd.

: Om "loop" används aktiveras discard om operationen sker på en vanlig fil.

: Om "crypt" används aktiveras discard även på krypterade filsystem.

: Om "all" används aktiveras discard ovillkorligen.

: Tillagt i version 247.

'''--in-memory'''

: Om angivet används en kopia i minnet av den angivna diskavbilden.

: Detta kan användas för att arbeta med skrivåtkomst på en, möjligen skrivskyddad, avbild utan att faktiskt modifiera originalfilen.

: Detta kan också användas för att arbeta på en diskavbild utan att hålla det ursprungliga filsystemet upptaget, för att tillåta att det avmonteras.

: Tillagt i version 253.

'''--root-hash=''', '''--root-hash-sig=''', '''--verity-data='''

: Konfigurera olika aspekter av Verity-dataintegritet för OS-avbilden.

: Optionen '''--root-hash=''' anger en hexkodad toppnivå-Verity-hash att använda för att ställa in Verity-integritetsskyddet.

: Optionen '''--root-hash-sig=''' anger sökvägen till en fil som innehåller en PKCS#7-signatur för hashen. Denna signatur skickas till kärnan under aktivering, som matchar den mot signaturnycklar tillgängliga i kärnans nyckelring.

: Optionen '''--verity-data=''' anger en sökväg till en fil med Verity-data att använda för OS-avbilden, om den lagras i en frikopplad fil.

: Det rekommenderas att bädda in Verity-data direkt i avbilden, med Verity-mekanismerna i '''UAPI.2 Discoverable Partitions Specification'''[1].

: Tillagt i version 247.

'''--usr-hash=''', '''--usr-hash-sig='''

: Liknar '''--root-hash=''' och '''--root-hash-sig=''', men anger hash och signatur för /usr/-partitionen.

: Observera att antingen optionerna för rotpartitionen eller de för /usr/ kan användas, men inte båda i kombination.

: Tillagt i version 258.

'''--loop-ref='''

: Konfigurerar "reference"-strängen som kärnan ska rapportera som bakomliggande fil för loopback-blockenheten.

: Även om detta är avsett att vara en sökväg eller ett filnamn som hänvisar till den bakomliggande filen, upprätthålls det inte och kärnan accepterar godtyckliga fritextsträngar valda av användaren.

: Accepterar godtyckliga strängar upp till 63 tecken.

: Detta sätter kärnans ".lo_file_name"-fält för blockenheten.

: Observera att detta skiljer sig från attributfilen /sys/class/block/loopX/loop/backing_file, som alltid rapporterar en sökväg som hänvisar till den faktiska bakomliggande filen. Den senare är föremål för mount namespace-översättning, den förra är det inte.

: Denna inställning är särskilt användbar i kombination med kommandot '''--attach''', eftersom den tillåter senare referens till den allokerade loop-enheten via symlänkarna /dev/disk/by-loop-ref/....

: Exempel: ställ först in loopback-enheten via:

<pre>
systemd-dissect attach --loop-ref=quux foo.raw
</pre>

: och referera sedan till den i ett kommando via det angivna filnamnet:

<pre>
cfdisk /dev/disk/by-loop-ref/quux
</pre>

: Tillagt i version 254.

'''--loop-ref-auto'''

: Liknar '''--loop-ref=''', men härleder automatiskt referenssträngen från det angivna bakomliggande filnamnet och trunkerar den vid behov.

: Tillagt i version 258.

'''--mtree-hash=no'''

: Om den kombineras med '''--mtree''', stänger den av inkludering av filhashar i mtree-utdata.

: Detta gör '''--mtree''' snabbare när det arbetar med stora avbilder.

: Tillagt i version 254.

'''--copy-ownership='''

: Styr om filägarskap, användare och grupp, bevaras när filer kopieras med '''--copy-from''' eller '''--copy-to'''.

: Tar ett booleskt värde eller '''auto'''.

: Om "yes" anges bevaras ägarskap alltid.

: Om "no" anges bevaras ägarskap aldrig och den aktuella användarens UID/GID används i stället.

: Om inte angivet eller '''auto''' bevaras ägarskap när katalogträd kopieras, men inte när enskilda vanliga filer kopieras.

: Tillagt i version 260.

'''--system''', '''--user'''

: När de används tillsammans med '''--discover''' styr de om sökning ska göras efter avbilder installerade systemomfattande eller i användarens kataloger i ''$HOME''.

: Om ingen växel anges söks båda omfattningarna.

: Tillagt i version 258.

'''--all'''

: Om den kombineras med '''--discover''', visas även avbilder som börjar med en punkt, det vill säga dolda avbilder.

: Tillagt i version 258.

'''--quiet''', '''-q'''

: Om den kombineras med '''--attach''', undertrycker den utdata av den använda loopback-blockenhetens sökväg.

: Tillagt i version 258.

'''--image-policy='''''policy''

: Tar en avbildspolicysträng som argument, enligt [[systemd.image-policy(7)]].

: Policyn verkställs när diskavbilden som anges via '''--image=''' hanteras, se ovan.

: Om inte angivet är standard policyn "*", det vill säga alla igenkända filsystem i avbilden används.

'''--image-filter='''''filter''

: Tar en avbildsfiltersträng som argument, enligt [[systemd.image-filter(7)]].

: Filtret tas i beaktande när diskavbilden som anges via '''--image=''' hanteras, se ovan.

: Om inte angivet tillämpas ingen filtrering.

'''--no-pager'''

: Skicka inte utdata genom en pager.

'''--no-legend'''

: Skriv inte ut förklaringen, det vill säga kolumnrubriker och sidfoten med tips.

'''--json='''''MODE''

: Visar utdata formaterad som JSON.

: Förväntar sig en av "short", för kortast möjliga utdata utan redundant blanksteg eller radbrytningar, "pretty", för en snygg version av samma sak med indrag och radbrytningar, eller "off", för att stänga av JSON-utdata, standard.

== AVSLUTNINGSSTATUS ==

Vid framgång returneras 0, annars en icke-noll felkod.

Om kommandot '''--with''' används vidarebefordras avslutningsstatusen för det anropade kommandot.

== ANROP SOM /SBIN/MOUNT.DDI ==

Den körbara filen '''systemd-dissect''' kan symlänkas till /sbin/mount.ddi.

Om den anropas genom detta implementerar den [[mount(8)]]s gränssnitt för "external helper" för den pseudo-filsystemstypen "ddi".

Detta innebär att kompatibla diskavbilder kan monteras direkt via:

<pre>
# mount -t ddi myimage.raw targetdir/
</pre>

på ett sätt som i huvudsak motsvarar:

<pre>
# systemd-dissect --mount myimage.raw targetdir/
</pre>

Observera att eftersom en enda DDI kan innehålla flera filsystem bör den senare avmonteras med:

<pre>
umount -R targetdir/
</pre>

för rekursiv operation.

Denna funktionalitet är särskilt användbar för att montera DDI:er automatiskt vid start via enkla /etc/fstab-poster.

Till exempel:

<pre>
/path/to/myimage.raw /images/myimage/ ddi defaults 0 0
</pre>

När det anropas på detta sätt mappas monteringsoptionerna "ro", "rw", "discard", "nodiscard" till motsvarande optioner listade ovan, det vill säga '''--read-only''', '''--discard=all''', '''--discard=disabled'''.

Monteringsoptioner skickas ''inte'' generellt vidare till filsystemen inne i avbilderna.

== EXEMPEL ==

'''Exempel 1. Generera en tarball från en OS-diskavbild (--with)'''

<pre>
# systemd-dissect --with foo.raw tar cz . >foo.tar.gz
</pre>

eller alternativt bara:

'''Exempel 2. Generera en tarball från en OS-diskavbild (--make-archive)'''

<pre>
# systemd-dissect --make-archive foo.raw foo.tar.gz
</pre>

== SE ÄVEN ==

[[systemd(1)]], [[systemd-nspawn(1)]], [[systemd.exec(5)]], [[systemd.v(7)]], '''UAPI.2 Discoverable Partitions Specification'''[1], [[mount(8)]], [[umount(8)]], [[fdisk(8)]]

== ANMÄRKNINGAR ==

1. '''UAPI.2 Discoverable Partitions Specification'''

<pre>
https://uapi-group.org/specifications/specs/discoverable_partitions_specification
</pre>

2. '''Users, Groups, UIDs and GIDs on systemd Systems'''

<pre>
https://systemd.io/UIDS-GIDS/
</pre>

<pre>
systemd 261.2
</pre>

= Sidslut =
Orginalhemsidan på Engelska https://man.archlinux.org/man/core/systemd/mount.ddi.1.en
Det här är en maskinöversättning av Linux man sidor till svenska. Om du hittar fel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret som finns på på https://www.linux.se/kontaka-linux-se/
 Tack till [https://Datorhjalp.se Datorservice] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell.

[[Kategori:Linuxmanual grupp 1]]
[[Kategori:Linuxmanual]]

mount.ddi(1)

2026-08-19T16:25:52Z

Admin: Skapade sidan med '= Sidslut = Orginalhemsidan på Engelska https://man.archlinux.org/man/core/systemd/mount.ddi.1.en Det här är en maskinöversättning av Linux man sidor till svenska. Om du hittar fel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret som finns på på https://www.linux.se/kontaka-linux-se/ Tack till [https://Datorhjalp.se Datorservice] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell. Kategori:Linuxmanual grupp 1 Kategori:Linuxmanual'

= Sidslut =
Orginalhemsidan på Engelska https://man.archlinux.org/man/core/systemd/mount.ddi.1.en
Det här är en maskinöversättning av Linux man sidor till svenska. Om du hittar fel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret som finns på på https://www.linux.se/kontaka-linux-se/
 Tack till [https://Datorhjalp.se Datorservice] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell.

[[Kategori:Linuxmanual grupp 1]]
[[Kategori:Linuxmanual]]