Wiki.linux.se -Linux wikipedia på Svenska. - Användarbidrag [sv]

pandoc(1)

2026-08-15T08:01:31Z

Admin: /* Sidslut */

{{DISPLAYTITLE:pandoc(1)}}

== NAMN ==

'''pandoc''' – allmän märkspråkskonverterare

== SYNOPSIS ==

<pre>
pandoc [options] [input-file]...
</pre>

== BESKRIVNING ==

Pandoc är ett Haskell-bibliotek för att konvertera från ett märkspråksformat till ett annat, och ett kommandoradsverktyg som använder detta bibliotek.

Det kan läsa markdown och delmängder av Textile, reStructuredText, HTML, LaTeX och DocBook XML; och det kan skriva vanlig text, markdown, reStructuredText, XHTML, HTML 5, LaTeX, inklusive beamer-bildspel, ConTeXt, RTF, DocBook XML, OpenDocument XML, ODT, Word docx, GNU Texinfo, MediaWiki-markup, EPUB, Textile, groff-manualsidor, Emacs Org-Mode, AsciiDoc och Slidy-, Slideous-, DZSlides- eller S5-HTML-bildspel.

Det kan också producera PDF-utdata på system där LaTeX är installerat.

Pandocs utökade version av markdown innehåller syntax för fotnoter, tabeller, flexibla ordnade listor, definitionslistor, avgränsade kodblock, upphöjd text, nedsänkt text, genomstrykning, titelblock, automatiska innehållsförteckningar, inbäddad LaTeX-matematik, citeringar och markdown inuti HTML-blockelement.

Dessa utökningar, beskrivna nedan under Pandocs markdown, kan inaktiveras med optionen '''--strict'''.

Till skillnad från de flesta befintliga verktyg för att konvertera markdown till HTML, vilka använder regex-ersättningar, har Pandoc en modulär design: det består av en uppsättning läsare, som tolkar text i ett givet format och producerar en intern representation av dokumentet, och en uppsättning skrivare, som konverterar denna interna representation till ett målformat.

Därför krävs endast att en läsare eller skrivare läggs till för att lägga till ett indata- eller utdataformat.

=== Använda pandoc ===

Om ingen ''input-file'' anges läses indata från ''stdin''.

Annars konkateneras ''input-files'', med en tom rad mellan varje, och används som indata.

Utdata går som standard till ''stdout'', även om utdata till ''stdout'' är inaktiverad för utdataformaten '''odt''', '''docx''' och '''epub'''.

För utdata till en fil, använd optionen '''-o''':

<pre>
pandoc -o output.html input.txt
</pre>

I stället för en fil kan en absolut URI anges. I detta fall hämtar pandoc innehållet med HTTP:

<pre>
pandoc -f html -t markdown http://www.fsf.org
</pre>

Om flera indatafiler anges kommer '''pandoc''' att konkatenera dem alla, med tomma rader mellan dem, före tolkning.

Formatet för indata och utdata kan anges uttryckligen med kommandoradsoptioner.

Indataformatet kan anges med optionerna '''-r/--read''' eller '''-f/--from''', och utdataformatet med optionerna '''-w/--write''' eller '''-t/--to'''.

För att konvertera '''hello.txt''' från markdown till LaTeX kan du skriva:

<pre>
pandoc -f markdown -t latex hello.txt
</pre>

För att konvertera '''hello.html''' från HTML till markdown:

<pre>
pandoc -f html -t markdown hello.html
</pre>

Stödda utdataformat listas nedan under optionen '''-t/--to'''.

Stödda indataformat listas nedan under optionen '''-f/--from'''.

Observera att läsarna för '''rst''', '''textile''', '''latex''' och '''html''' inte är kompletta; det finns vissa konstruktioner som de inte tolkar.

Om indata- eller utdataformatet inte anges uttryckligen försöker '''pandoc''' gissa det från ändelserna på indata- och utdatafilnamnen.

Exempel:

<pre>
pandoc -o hello.tex hello.txt
</pre>

kommer att konvertera '''hello.txt''' från markdown till LaTeX.

Om ingen utdatafil anges, så att utdata går till ''stdout'', eller om utdatafilens ändelse är okänd, blir utdataformatet som standard HTML.

Om ingen indatafil anges, så att indata kommer från ''stdin'', eller om indatafilernas ändelser är okända, antas indataformatet vara markdown om det inte anges uttryckligen.

Pandoc använder teckenkodningen UTF-8 för både indata och utdata.

Om din lokala teckenkodning inte är UTF-8 bör du skicka indata och utdata genom '''iconv''':

<pre>
iconv -t utf-8 input.txt | pandoc | iconv -f utf-8
</pre>

=== Skapa en PDF ===

Tidigare versioner av pandoc kom med programmet '''markdown2pdf''', som använde pandoc och pdflatex för att producera en PDF.

Detta behövs inte längre, eftersom '''pandoc''' nu själv kan producera '''pdf'''-utdata.

För att producera en PDF anger du helt enkelt en utdatafil med ändelsen '''.pdf'''.

Pandoc skapar en LaTeX-fil och använder pdflatex, eller en annan motor, se '''--latex-engine''', för att konvertera den till PDF:

<pre>
pandoc test.txt -o test.pdf
</pre>

Produktion av en PDF kräver att en LaTeX-motor är installerad, se '''--latex-engine''' nedan, och antar att följande LaTeX-paket finns tillgängliga: '''amssymb''', '''amsmath''', '''ifxetex''', '''ifluatex''', '''listings''' om optionen '''--listings''' används, '''fancyvrb''', '''enumerate''', '''ctable''', '''url''', '''graphicx''', '''hyperref''', '''ulem''', '''babel''' om variabeln '''lang''' är satt, '''fontspec''' om '''xelatex''' eller '''lualatex''' används som LaTeX-motor, '''xltxtra''' och '''xunicode''' om '''xelatex''' används.

=== hsmarkdown ===

En användare som vill ha en drop-in-ersättare för '''Markdown.pl''' kan skapa en symbolisk länk till '''pandoc'''-programmet med namnet '''hsmarkdown'''.

När det anropas under namnet '''hsmarkdown''' beter sig '''pandoc''' som om flaggan '''--strict''' hade valts, och inga kommandoradsoptioner känns igen.

Detta tillvägagångssätt fungerar dock inte under Cygwin på grund av problem med dess simulering av symboliska länkar.

== OPTIONER ==

=== Allmänna optioner ===

'''-f''' ''FORMAT'', '''-r''' ''FORMAT''

'''--from=''' ''FORMAT'', '''--read=''' ''FORMAT''

: Ange indataformat.

: ''FORMAT'' kan vara '''native''', intern Haskell, '''json''', JSON-version av intern AST, '''markdown''', '''textile''', '''rst''', reStructuredText, '''html''', '''docbook''' eller '''latex'''.

: Om '''+lhs''' läggs till efter '''markdown''', '''rst''' eller '''latex''' behandlas indata som literate Haskell-källkod; se Literate Haskell-stöd nedan.

'''-t''' ''FORMAT'', '''-w''' ''FORMAT''

'''--to=''' ''FORMAT'', '''--write=''' ''FORMAT''

: Ange utdataformat.

: ''FORMAT'' kan vara '''native''', '''json''', '''plain''', '''markdown''', '''rst''', '''html''', '''html5''', '''latex''', '''beamer''', '''context''', '''man''', '''mediawiki''', '''textile''', '''org''', '''texinfo''', '''docbook''', '''opendocument''', '''odt''', '''docx''', '''epub''', '''asciidoc''', '''slidy''', '''slideous''', '''dzslides''', '''s5''' eller '''rtf'''.

: Observera att '''odt'''- och '''epub'''-utdata inte skickas till ''stdout''; ett utdatafilnamn måste anges med optionen '''-o/--output'''.

: Om '''+lhs''' läggs till efter '''markdown''', '''rst''', '''latex''', '''beamer''', '''html''' eller '''html5''' renderas utdatan som literate Haskell-källkod; se Literate Haskell-stöd nedan.

'''-o''' ''FILE'', '''--output=''' ''FILE''

: Skriv utdata till ''FILE'' i stället för till ''stdout''.

: Om ''FILE'' är '''-''' går utdata till ''stdout''.

: Undantag: om utdataformatet är '''odt''', '''docx''' eller '''epub''' är utdata till stdout inaktiverad.

'''--data-dir=''' ''DIRECTORY''

: Ange användardatakatalogen där pandoc ska söka efter datafiler.

: Om denna option inte anges används standardkatalogen:

<pre>
$HOME/.pandoc
</pre>

: i Unix och:

<pre>
C:\Documents And Settings\USERNAME\Application Data\pandoc
</pre>

: i Windows.

: En katalog eller fil med namnet '''reference.odt''', '''reference.docx''', '''default.csl''', '''epub.css''', '''templates''', '''slidy''', '''slideous''' eller '''s5''' i denna katalog åsidosätter pandocs normala standardvärden.

'''-v, --version'''

: Skriv ut version.

'''-h, --help'''

: Visa användningsmeddelande.

=== Läsaroptioner ===

'''--strict'''

: Använd strikt markdown-syntax, utan pandoc-utökningar eller varianter.

: När indataformatet är HTML betyder detta att konstruktioner som saknar motsvarigheter i standard-markdown, t.ex. definitionslistor eller genomstruken text, tolkas som rå HTML.

'''-R, --parse-raw'''

: Tolka oöversättbara HTML-koder och LaTeX-miljöer som rå HTML eller LaTeX i stället för att ignorera dem.

: Påverkar endast HTML- och LaTeX-indata.

: Rå HTML kan skrivas i markdown, reStructuredText, HTML, Slidy, Slideous, DZSlides och S5-utdata; rå LaTeX kan skrivas i markdown, reStructuredText, LaTeX och ConTeXt-utdata.

: Standard är att läsarna utelämnar oöversättbara HTML-koder och LaTeX-miljöer.

: LaTeX-läsaren skickar igenom oöversättbara LaTeX-''kommandon'', även om '''-R''' inte anges.

'''-S, --smart'''

: Producera typografiskt korrekt utdata, konvertera raka citattecken till böjda citattecken, '''---''' till em-streck, '''--''' till en-streck och '''...''' till ellipser.

: Hårda blanksteg infogas efter vissa förkortningar, såsom "Mr.".

: Denna option är betydelsefull endast när indataformatet är '''markdown''' eller '''textile'''.

: Den väljs automatiskt när indataformatet är '''textile''' eller utdataformatet är '''latex''' eller '''context''', om inte '''--no-tex-ligatures''' används.

'''--old-dashes'''

: Välj pandoc <= 1.8.2.1-beteendet för tolkning av smarta streck: '''-''' före en siffra är ett en-streck, och '''--''' är ett em-streck.

: Denna option väljs automatiskt för '''textile'''-indata.

'''--base-header-level=''' ''NUMBER''

: Ange basnivån för rubriker, standard är 1.

'''--indented-code-classes=''' ''CLASSES''

: Ange klasser att använda för indragna kodblock, till exempel '''perl,numberLines''' eller '''haskell'''.

: Flera klasser kan separeras med blanksteg eller kommatecken.

'''--normalize'''

: Normalisera dokumentet efter läsning: slå samman intilliggande '''Str'''- eller '''Emph'''-element, till exempel, och ta bort upprepade '''Space'''-element.

'''-p, --preserve-tabs'''

: Bevara tabbar i stället för att konvertera dem till blanksteg, standard.

'''--tab-stop=''' ''NUMBER''

: Ange antalet blanksteg per tabb, standard är 4.

=== Allmänna skrivaroptioner ===

'''-s, --standalone'''

: Producera utdata med lämpligt huvud och fot, t.ex. en fristående HTML-, LaTeX- eller RTF-fil, inte ett fragment.

: Denna option sätts automatiskt för '''pdf''', '''epub''', '''docx''' och '''odt'''-utdata.

'''--template=''' ''FILE''

: Använd ''FILE'' som en egen mall för det genererade dokumentet.

: Implicerar '''--standalone'''.

: Se Mallar nedan för en beskrivning av mallsyntaxen.

: Om ingen ändelse anges läggs en ändelse som motsvarar skrivaren till, så att '''--template=special''' söker efter '''special.html''' för HTML-utdata.

: Om mallen inte hittas söker pandoc efter den i användardatakatalogen, se '''--data-dir'''.

: Om denna option inte används används en standardmall som passar utdataformatet, se '''-D/--print-default-template'''.

'''-V''' ''KEY[=VAL]'', '''--variable=''' ''KEY[:VAL]''

: Sätt mallvariabeln ''KEY'' till värdet ''VAL'' när dokumentet renderas i fristående läge.

: Detta är i allmänhet endast användbart när optionen '''--template''' används för att ange en egen mall, eftersom pandoc automatiskt sätter variablerna som används i standardmallarna.

: Om inget ''VAL'' anges får nyckeln värdet '''true'''.

'''-D''' ''FORMAT'', '''--print-default-template=''' ''FORMAT''

: Skriv ut standardmallen för ett utdata-''FORMAT''.

: Se '''-t''' för en lista över möjliga ''FORMAT''.

'''--no-wrap'''

: Inaktivera radbrytning av text i utdata.

: Som standard radbryts text på ett sätt som passar utdataformatet.

'''--columns=''' ''NUMBER''

: Ange radlängd i tecken, för radbrytning av text.

'''--toc, --table-of-contents'''

: Inkludera en automatiskt genererad innehållsförteckning eller, för '''latex''', '''context''' och '''rst''', en instruktion att skapa en.

: Denna option har ingen effekt på '''man''', '''docbook''', '''slidy''', '''slideous''' eller '''s5'''-utdata.

'''--no-highlight'''

: Inaktiverar syntaxmarkering för kodblock och inline-kod, även när ett språkattribut anges.

'''--highlight-style=''' ''STYLE''

: Anger färgstilen som ska användas i markerad källkod.

: Optioner är '''pygments''', standard, '''kate''', '''monochrome''', '''espresso''', '''zenburn''', '''haddock''' och '''tango'''.

'''-H''' ''FILE'', '''--include-in-header=''' ''FILE''

: Inkludera innehållet i ''FILE'', ordagrant, i slutet av huvudet.

: Detta kan exempelvis användas för att inkludera särskild CSS eller JavaScript i HTML-dokument.

: Option kan användas upprepade gånger för att inkludera flera filer i huvudet.

: De inkluderas i angiven ordning.

: Implicerar '''--standalone'''.

'''-B''' ''FILE'', '''--include-before-body=''' ''FILE''

: Inkludera innehållet i ''FILE'', ordagrant, i början av dokumentets body, t.ex. efter taggen '''<body>''' i HTML eller kommandot '''\begin{document}''' i LaTeX.

: Kan användas för att inkludera navigationsrader eller banners i HTML-dokument.

: Option kan användas upprepade gånger för att inkludera flera filer i angiven ordning.

: Implicerar '''--standalone'''.

'''-A''' ''FILE'', '''--include-after-body=''' ''FILE''

: Inkludera innehållet i ''FILE'', ordagrant, i slutet av dokumentets body, före taggen '''</body>''' i HTML eller kommandot '''\end{document}''' i LaTeX.

: Option kan användas upprepade gånger för att inkludera flera filer i angiven ordning.

: Implicerar '''--standalone'''.

=== Optioner som påverkar specifika skrivare ===

'''--self-contained'''

: Producera en fristående HTML-fil utan externa beroenden, med '''data:'''-URI:er för att infoga innehållet i länkade skript, stilmallar, bilder och videor.

: Den resulterande filen ska vara "self-contained" i den meningen att den inte behöver externa filer och ingen nätåtkomst för att visas korrekt i en webbläsare.

: Denna option fungerar endast med HTML-utdataformat, inklusive '''html''', '''html5''', '''html+lhs''', '''html5+lhs''', '''s5''', '''slidy''', '''slideous''' och '''dzslides'''.

: Skript, bilder och stilmallar vid absoluta URL:er laddas ned; de vid relativa URL:er söks först relativt arbetskatalogen, sedan relativt användardatakatalogen, se '''--data-dir''', och slutligen relativt pandocs standarddatakatalog.

'''--offline'''

: Föråldrad synonym för '''--self-contained'''.

'''-5, --html5'''

: Producera HTML5 i stället för HTML4.

: Denna option har ingen effekt för andra skrivare än '''html'''.

: Föråldrad: använd utdataformatet '''html5''' i stället.

'''--ascii'''

: Använd endast ASCII-tecken i utdata.

: För närvarande stöds detta endast för HTML-utdata, som använder numeriska entiteter i stället för UTF-8 när denna option väljs.

'''--reference-links'''

: Använd länkar av referensstil, i stället för inline-länkar, när markdown eller reStructuredText skrivs.

: Som standard används inline-länkar.

'''--atx-headers'''

: Använd ATX-rubriker i markdown-utdata.

: Standard är att använda setext-rubriker för nivå 1–2, och därefter ATX-rubriker.

'''--chapters'''

: Behandla toppnivårubriker som kapitel i LaTeX-, ConTeXt- och DocBook-utdata.

: När LaTeX-mallen använder klassen report, book eller memoir impliceras denna option.

: Om '''--beamer''' används blir toppnivårubriker '''\part{..}'''.

'''-N, --number-sections'''

: Numrera avsnittsrubriker i LaTeX-, ConTeXt- eller HTML-utdata.

: Som standard numreras inte avsnitt.

'''--no-tex-ligatures'''

: Konvertera inte citattecken, apostrofer och streck till TeX-ligaturer när LaTeX eller ConTeXt skrivs.

: Använd i stället bokstavliga Unicode-tecken.

: Detta behövs för att använda avancerade OpenType-funktioner med XeLaTeX och LuaLaTeX.

: Observera att '''--smart''' normalt väljs automatiskt för LaTeX- och ConTeXt-utdata, men måste anges uttryckligen om '''--no-tex-ligatures''' väljs.

: Om du använder bokstavliga böjda citattecken, streck och ellipser i källan, kan du vilja använda '''--no-tex-ligatures''' utan '''--smart'''.

'''--listings'''

: Använd paketet listings för LaTeX-kodblock.

'''-i, --incremental'''

: Gör att listposter i bildspel visas inkrementellt, en i taget.

: Standard är att listor visas på en gång.

'''--slide-level=''' ''NUMBER''

: Anger att rubriker med den angivna nivån skapar bilder för '''beamer''', '''s5''', '''slidy''', '''slideous''' och '''dzslides'''.

: Rubriker ovanför denna nivå i hierarkin används för att dela in bildspelet i avsnitt; rubriker under denna nivå skapar underrubriker inom en bild.

: Standard är att sätta bildnivån baserat på dokumentets innehåll; se Strukturera bildspelet nedan.

'''--section-divs'''

: Omslut avsnitt med '''<div>'''-taggar, eller '''<section>'''-taggar i HTML5, och fäst identifierare vid den omslutande '''<div>''' eller '''<section>''' i stället för vid själva rubriken.

: Se Avsnittsidentifierare nedan.

'''--email-obfuscation=''' ''none|javascript|references''

: Ange en metod för att obfuskera '''mailto:'''-länkar i HTML-dokument.

: ''none'' lämnar '''mailto:'''-länkar som de är.

: ''javascript'' obfuskerar dem med JavaScript.

: ''references'' obfuskerar dem genom att skriva deras bokstäver som decimala eller hexadecimala teckenreferenser.

: Om '''--strict''' anges används ''references'' oavsett om denna option finns.

'''--id-prefix=''' ''STRING''

: Ange ett prefix som ska läggas till alla automatiskt genererade identifierare i HTML-utdata.

: Detta är användbart för att förhindra dubbla identifierare när fragment genereras för att inkluderas i andra sidor.

'''-T''' ''STRING'', '''--title-prefix=''' ''STRING''

: Ange ''STRING'' som ett prefix i början av titeln som visas i HTML-huvudet, men inte i titeln som visas i början av HTML-body.

: Implicerar '''--standalone'''.

'''-c''' ''URL'', '''--css=''' ''URL''

: Länka till en CSS-stilmall.

'''--reference-odt=''' ''FILE''

: Använd den angivna filen som stilreferens vid produktion av en ODT.

: För bästa resultat bör referens-ODT:n vara en modifierad version av en ODT som producerats med pandoc.

: Innehållet i referens-ODT:n ignoreras, men dess stilmallar används i den nya ODT:n.

: Om ingen referens-ODT anges på kommandoraden letar pandoc efter filen '''reference.odt''' i användardatakatalogen, se '''--data-dir'''.

: Om den inte heller hittas används rimliga standardvärden.

'''--reference-docx=''' ''FILE''

: Använd den angivna filen som stilreferens vid produktion av en docx-fil.

: För bästa resultat bör referens-docx:en vara en modifierad version av en docx-fil som producerats med pandoc.

: Innehållet i referens-docx:en ignoreras, men dess stilmallar används i den nya docx-filen.

: Om ingen referens-docx anges på kommandoraden letar pandoc efter filen '''reference.docx''' i användardatakatalogen, se '''--data-dir'''.

: Om den inte heller hittas används rimliga standardvärden.

'''--epub-stylesheet=''' ''FILE''

: Använd den angivna CSS-filen för att formge EPUB-filen.

: Om ingen stilmall anges letar pandoc efter filen '''epub.css''' i användardatakatalogen, se '''--data-dir'''.

: Om den inte hittas där används rimliga standardvärden.

'''--epub-cover-image=''' ''FILE''

: Använd den angivna bilden som EPUB-omslag.

: Det rekommenderas att bilden är mindre än 1000px i bredd och höjd.

'''--epub-metadata=''' ''FILE''

: Leta i den angivna XML-filen efter metadata för EPUB-filen.

: Filen bör innehålla en serie Dublin Core-element, som dokumenterat på:

<pre>
http://dublincore.org/documents/dces/
</pre>

: Exempel:

<pre>
<dc:rights>Creative Commons</dc:rights>
<dc:language>es-AR</dc:language>
</pre>

: Som standard inkluderar pandoc följande metadataelement: '''<dc:title>''', från dokumenttiteln, '''<dc:creator>''', från dokumentförfattarna, '''<dc:date>''', från dokumentdatumet, som bör vara i ISO 8601-format, '''<dc:language>''', från variabeln '''lang''', eller, om den inte är satt, lokalen, och '''<dc:identifier id="BookId">''', en slumpmässigt genererad UUID.

: Alla dessa kan åsidosättas av element i metadatafilen.

'''--epub-embed-font=''' ''FILE''

: Bädda in det angivna teckensnittet i EPUB-filen.

: Denna option kan upprepas för att bädda in flera teckensnitt.

: För att använda inbäddade teckensnitt behöver du lägga till deklarationer som följande i din CSS, se '''--epub-stylesheet''':

<pre>
@font-face {
font-family: DejaVuSans;
font-style: normal;
font-weight: normal;
src:url("DejaVuSans-Regular.ttf");
}
@font-face {
font-family: DejaVuSans;
font-style: normal;
font-weight: bold;
src:url("DejaVuSans-Bold.ttf");
}
@font-face {
font-family: DejaVuSans;
font-style: italic;
font-weight: normal;
src:url("DejaVuSans-Oblique.ttf");
}
@font-face {
font-family: DejaVuSans;
font-style: italic;
font-weight: bold;
src:url("DejaVuSans-BoldOblique.ttf");
}
body { font-family: "DejaVuSans"; }
</pre>

'''--latex-engine=''' ''pdflatex|lualatex|xelatex''

: Använd den angivna LaTeX-motorn när PDF-utdata produceras.

: Standard är '''pdflatex'''.

: Om motorn inte finns i din PATH kan hela sökvägen till motorn anges här.

=== Citeringar ===

'''--bibliography=''' ''FILE''

: Ange bibliografidatabas som ska användas för att lösa citeringar.

: Databastypen bestäms från ändelsen på ''FILE'', som kan vara '''.mods''', MODS-format, '''.bib''', BibTeX/BibLaTeX-format, '''.ris''', RIS-format, '''.enl''', EndNote-format, '''.xml''', EndNote XML-format, '''.wos''', ISI-format, '''.medline''', MEDLINE-format, '''.copac''', Copac-format, eller '''.json''', citeproc JSON.

: Om du vill använda flera bibliografier använder du bara denna option upprepade gånger.

'''--csl=''' ''FILE''

: Ange CSL-stil som ska användas vid formatering av citeringar och bibliografi.

: Om ''FILE'' inte hittas letar pandoc efter den i:

<pre>
$HOME/.csl
</pre>

: i Unix och:

<pre>
C:\Documents And Settings\USERNAME\Application Data\csl
</pre>

: i Windows.

: Om optionen '''--csl''' inte anges använder pandoc en standardstil: antingen '''default.csl''' i användardatakatalogen, se '''--data-dir''', eller, om den saknas, Chicago author-date-stilen.

'''--citation-abbreviations=''' ''FILE''

: Ange en fil som innehåller förkortningar för tidskriftstitlar och andra bibliografiska fält, indikerade genom att sätta '''form="short"''' i CSL-noden för fältet.

: Formatet beskrivs på:

<pre>
http://citationstylist.org/2011/10/19/abbreviations-for-zotero-test-release/
</pre>

: Här är ett kort exempel:

<pre>
{ "default": {
"container-title": {
"Lloyd's Law Reports": "Lloyd's Rep",
"Estates Gazette": "EG",
"Scots Law Times": "SLT"
}
}
}
</pre>

'''--natbib'''

: Använd natbib för citeringar i LaTeX-utdata.

'''--biblatex'''

: Använd biblatex för citeringar i LaTeX-utdata.

=== Matematikrendering i HTML ===

'''-m''' [''URL''], '''--latexmathml'''[='''URL''']

: Använd LaTeXMathML-skriptet för att visa inbäddad TeX-matematik i HTML-utdata.

: För att infoga en länk till en lokal kopia av skriptet '''LaTeXMathML.js''', ange en ''URL''.

: Om ingen ''URL'' anges infogas skriptets innehåll direkt i HTML-huvudet, vilket bevarar portabilitet på bekostnad av effektivitet.

: Om du planerar att använda matematik på flera sidor är det mycket bättre att länka till en kopia av skriptet, så att det kan cachelagras.

'''--mathml'''[='''URL''']

: Konvertera TeX-matematik till MathML, i '''docbook''' såväl som '''html''' och '''html5'''.

: I fristående '''html'''-utdata infogas ett litet JavaScript, eller en länk till ett sådant skript om en ''URL'' anges, vilket låter MathML visas i vissa webbläsare.

'''--jsmath'''[='''URL''']

: Använd jsMath för att visa inbäddad TeX-matematik i HTML-utdata.

: ''URL'' ska peka på jsMath-laddningsskriptet, t.ex. '''jsMath/easy/load.js'''.

: Om den anges länkas den in i huvudet på fristående HTML-dokument.

: Om ingen ''URL'' anges infogas ingen länk till jsMath-laddningsskriptet; det är då upp till författaren att tillhandahålla en sådan länk i HTML-mallen.

'''--mathjax'''[='''URL''']

: Använd MathJax för att visa inbäddad TeX-matematik i HTML-utdata.

: ''URL'' ska peka på laddningsskriptet '''MathJax.js'''.

: Om ingen ''URL'' anges infogas en länk till MathJax CDN.

'''--gladtex'''

: Omslut TeX-matematik med '''<eq>'''-taggar i HTML-utdata.

: Dessa kan sedan behandlas av gladTeX för att producera länkar till bilder av de typsatta formlerna.

'''--mimetex'''[='''URL''']

: Rendera TeX-matematik med mimeTeX CGI-skriptet.

: Om ''URL'' inte anges antas skriptet finnas på '''/cgi-bin/mimetex.cgi'''.

'''--webtex'''[='''URL''']

: Rendera TeX-formler med ett externt skript som konverterar TeX-formler till bilder.

: Formeln konkateneras med den angivna URL:en.

: Om ''URL'' inte anges används Google Chart API.

=== Optioner för wrapper-skript ===

'''--dump-args'''

: Skriv information om kommandoradsargument till ''stdout'' och avsluta sedan.

: Denna option är främst avsedd för användning i wrapper-skript.

: Första utdataraden innehåller namnet på utdatafilen som angavs med optionen '''-o''', eller '''-''' för ''stdout'' om ingen utdatafil angavs.

: De återstående raderna innehåller kommandoradsargumenten, ett per rad, i den ordning de förekommer.

: Dessa inkluderar inte vanliga Pandoc-optioner och deras argument, men inkluderar alla optioner som förekommer efter en '''--'''-separator i slutet av raden.

'''--ignore-args'''

: Ignorera kommandoradsargument, för användning i wrapper-skript.

: Vanliga Pandoc-optioner ignoreras inte.

: Exempel:

<pre>
pandoc --ignore-args -o foo.html -s foo.txt -- -e latin1
</pre>

: är ekvivalent med:

<pre>
pandoc -o foo.html -s
</pre>

== MALLAR ==

När optionen '''-s/--standalone''' används använder pandoc en mall för att lägga till huvud- och fotmaterial som behövs för ett fristående dokument.

För att se standardmallen som används, skriv:

<pre>
pandoc -D FORMAT
</pre>

där '''FORMAT''' är namnet på utdataformatet.

En egen mall kan anges med optionen '''--template'''.

Du kan också åsidosätta systemets standardmallar för ett givet utdataformat '''FORMAT''' genom att lägga filen '''templates/default.FORMAT''' i användardatakatalogen, se '''--data-dir''' ovan.

Undantag: för '''odt'''-utdata, anpassa mallen '''default.opendocument'''. För '''pdf'''-utdata, anpassa mallen '''default.latex'''. För '''epub'''-utdata, anpassa mallarna '''epub-page.html''', '''epub-coverimage.html''' och '''epub-titlepage.html'''.

Mallar kan innehålla ''variabler''.

Variabelnamn är sekvenser av alfanumeriska tecken, '''-''' och '''_''', som börjar med en bokstav.

Ett variabelnamn omgivet av '''$'''-tecken ersätts av sitt värde.

Till exempel ersätts strängen '''$title$''' i:

<pre>
<title>$title$</title>
</pre>

av dokumenttiteln.

För att skriva ett bokstavligt '''$''' i en mall, använd '''$$'''.

Vissa variabler sätts automatiskt av pandoc.

Dessa varierar något beroende på utdataformat, men inkluderar:

'''header-includes'''

: innehåll som anges med '''-H/--include-in-header''', kan ha flera värden

'''toc'''

: icke-null-värde om '''--toc/--table-of-contents''' angavs

'''include-before'''

: innehåll som anges med '''-B/--include-before-body''', kan ha flera värden

'''include-after'''

: innehåll som anges med '''-A/--include-after-body''', kan ha flera värden

'''body'''

: dokumentets kropp

'''title'''

: dokumentets titel, som angiven i titelblocket

'''author'''

: dokumentets författare, som angiven i titelblocket, kan ha flera värden

'''date'''

: dokumentets datum, som angivet i titelblocket

'''lang'''

: språkkod för HTML- eller LaTeX-dokument

'''slidy-url'''

: bas-URL för Slidy-dokument, standard:

<pre>
http://www.w3.org/Talks/Tools/Slidy2
</pre>

'''slideous-url'''

: bas-URL för Slideous-dokument, standard '''default'''

'''s5-url'''

: bas-URL för S5-dokument, standard '''ui/default'''

'''fontsize'''

: teckenstorlek, 10pt, 11pt, 12pt, för LaTeX-dokument

'''documentclass'''

: dokumentklass för LaTeX-dokument

'''geometry'''

: optioner för LaTeX-klassen '''geometry''', t.ex. '''margin=1in'''; kan upprepas för flera optioner

'''mainfont''', '''sansfont''', '''monofont''', '''mathfont'''

: teckensnitt för LaTeX-dokument, fungerar endast med xelatex och lualatex

'''theme'''

: tema för LaTeX beamer-dokument

'''colortheme'''

: färgtema för LaTeX beamer-dokument

'''linkcolor'''

: färg för interna länkar i LaTeX-dokument, '''red''', '''green''', '''magenta''', '''cyan''', '''blue''', '''black'''

'''urlcolor'''

: färg för externa länkar i LaTeX-dokument

'''links-as-notes'''

: gör att länkar skrivs som fotnoter i LaTeX-dokument

Variabler kan sättas på kommandoraden med optionen '''-V/--variable'''.

Detta gör det möjligt för användare att inkludera egna variabler i sina mallar.

Mallar kan innehålla villkor. Syntaxen är följande:

<pre>
$if(variable)$
X
$else$
Y
$endif$
</pre>

Detta inkluderar '''X''' i mallen om '''variable''' har ett icke-null-värde; annars inkluderas '''Y'''.

'''X''' och '''Y''' är platshållare för valfri giltig malltext, och kan innehålla interpolerade variabler eller andra villkor.

Avsnittet '''$else$''' kan utelämnas.

När variabler kan ha flera värden, till exempel '''author''' i ett dokument med flera författare, kan nyckelordet '''$for$''' användas:

<pre>
$for(author)$
<meta name="author" content="$author$" />
$endfor$
</pre>

Du kan valfritt ange en separator som ska användas mellan på varandra följande poster:

<pre>
$for(author)$$author$$sep$, $endfor$
</pre>

Om du använder egna mallar kan du behöva revidera dem när pandoc ändras.

Det rekommenderas att spåra ändringar i standardmallarna och modifiera egna mallar i enlighet med detta.

Ett enkelt sätt att göra detta är att forka pandoc-templates-förrådet och slå samman ändringar efter varje pandoc-utgåva:

<pre>
http://github.com/jgm/pandoc-templates
</pre>

== PRODUCERA BILDSPEL MED PANDOC ==

Du kan använda Pandoc för att producera en HTML + JavaScript-presentation som kan visas i en webbläsare.

Det finns fyra sätt att göra detta: med S5, DZSlides, Slidy eller Slideous.

Du kan också producera ett PDF-bildspel med LaTeX beamer.

Här är markdown-källan för ett enkelt bildspel, '''habits.txt''':

<pre>
% Habits
% John Doe
% March 22, 2005

# In the morning

## Getting up

- Turn off alarm
- Get out of bed

## Breakfast

- Eat eggs
- Drink coffee

# In the evening

## Dinner

- Eat spaghetti
- Drink wine

------------------

![picture of spaghetti](images/spaghetti.jpg)

## Going to sleep

- Get in bed
- Count sheep
</pre>

För att producera bildspelet skriver du helt enkelt:

<pre>
pandoc -t s5 -s habits.txt -o habits.html
</pre>

för S5,

<pre>
pandoc -t slidy -s habits.txt -o habits.html
</pre>

för Slidy,

<pre>
pandoc -t slideous -s habits.txt -o habits.html
</pre>

för Slideous,

<pre>
pandoc -t dzslides -s habits.txt -o habits.html
</pre>

för DZSlides, eller:

<pre>
pandoc -t beamer habits.txt -o habits.pdf
</pre>

för beamer.

Med alla HTML-bildspelsformat kan optionen '''--self-contained''' användas för att producera en enda fil som innehåller all data som behövs för att visa bildspelet, inklusive länkade skript, stilmallar, bilder och videor.

=== Strukturera bildspelet ===

Som standard är ''slide level'' den högsta rubriknivån i hierarkin som omedelbart följs av innehåll, och inte av en annan rubrik, någonstans i dokumentet.

I exemplet ovan följs nivå 1-rubriker alltid av nivå 2-rubriker, som följs av innehåll, så 2 är bildnivån.

Detta standardvärde kan åsidosättas med optionen '''--slide-level'''.

Dokumentet delas upp i bilder enligt följande regler:

* En horisontell linje startar alltid en ny bild.
* En rubrik på bildnivån startar alltid en ny bild.
* Rubriker ''under'' bildnivån i hierarkin skapar rubriker ''inom'' en bild.
* Rubriker ''över'' bildnivån i hierarkin skapar "titelbilder", som bara innehåller avsnittstiteln och hjälper till att dela upp bildspelet i avsnitt.
* En titelsida konstrueras automatiskt från dokumentets titelblock, om ett sådant finns. För beamer kan detta inaktiveras genom att kommentera bort vissa rader i standardmallen.

Dessa regler är utformade för att stödja många olika bildspelsstilar.

Om du inte bryr dig om att strukturera dina bilder i avsnitt och underavsnitt kan du bara använda nivå 1-rubriker för varje bild.

I så fall blir nivå 1 bildnivån.

Men du kan också strukturera bildspelet i avsnitt, som i exemplet ovan.

För Slidy, Slideous och S5 bäddar filen som produceras av pandoc med optionen '''-s/--standalone''' in en länk till JavaScript- och CSS-filer, som antas vara tillgängliga vid den relativa sökvägen '''s5/default''' för S5, '''slideous''' för Slideous, eller på Slidy-webbplatsen vid '''w3.org''' för Slidy.

Dessa sökvägar kan ändras genom att sätta variablerna '''slidy-url''', '''slideous-url''' eller '''s5-url'''; se '''--variable''' ovan.

För DZSlides inkluderas den relativt korta JavaScript- och CSS-koden i filen som standard.

=== Inkrementella listor ===

Som standard producerar dessa skrivare listor som visas "allt på en gång".

Om du vill att listor ska visas inkrementellt, en post i taget, använd optionen '''-i'''.

Om du vill att en viss lista ska avvika från standarden, det vill säga visas inkrementellt utan optionen '''-i''' och allt på en gång med optionen '''-i''', placera den i ett blockcitat:

<pre>
> - Eat spaghetti
> - Drink wine
</pre>

På detta sätt kan inkrementella och icke-inkrementella listor blandas i ett enda dokument.

=== Formge bilderna ===

Du kan ändra stilen på HTML-bilder genom att lägga anpassade CSS-filer i '''$DATADIR/s5/default''' för S5, '''$DATADIR/slidy''' för Slidy, eller '''$DATADIR/slideous''' för Slideous, där '''$DATADIR''' är användardatakatalogen, se '''--data-dir''' ovan.

Originalen kan hittas i pandocs systemdatakatalog, vanligen '''$CABALDIR/pandoc-VERSION/s5/default'''.

Pandoc letar där efter filer som inte hittas i användardatakatalogen.

För dzslides inkluderas CSS i själva HTML-filen och kan modifieras där.

För att formge beamer-bilder kan du ange ett beamer-"theme" eller "colortheme" med optionen '''-V''':

<pre>
pandoc -t beamer habits.txt -V theme:Warsaw -o habits.pdf
</pre>

== LITERATE HASKELL-STÖD ==

Om du lägger till '''+lhs''' efter ett lämpligt indata- eller utdataformat, '''markdown''', '''rst''' eller '''latex''' för indata eller utdata; '''beamer''', '''html''' eller '''html5''' endast för utdata, behandlar pandoc dokumentet som literate Haskell-källkod.

Detta betyder att:

* I markdown-indata tolkas "bird track"-avsnitt som Haskell-kod i stället för blockcitat. Text mellan '''\begin{code}''' och '''\end{code}''' behandlas också som Haskell-kod.
* I markdown-utdata renderas kodblock med klasserna '''haskell''' och '''literate''' med bird tracks, och blockcitat indenteras ett blanksteg så att de inte behandlas som Haskell-kod. Dessutom renderas rubriker i setext-stil, med understrykningar, snarare än atx-stil, med '''#'''-tecken. Detta beror på att ghc behandlar '''#'''-tecken i kolumn 1 som introducerande radnummer.
* I reStructuredText-indata tolkas "bird track"-avsnitt som Haskell-kod.
* I reStructuredText-utdata renderas kodblock med klassen '''haskell''' med bird tracks.
* I LaTeX-indata tolkas text i '''code'''-miljöer som Haskell-kod.
* I LaTeX-utdata renderas kodblock med klassen '''haskell''' inuti '''code'''-miljöer.
* I HTML-utdata renderas kodblock med klassen '''haskell''' med klassen '''literatehaskell''' och bird tracks.

Exempel:

<pre>
pandoc -f markdown+lhs -t html
</pre>

läser literate Haskell-källkod formaterad enligt markdown-konventioner och skriver vanlig HTML, utan bird tracks.

<pre>
pandoc -f markdown+lhs -t html+lhs
</pre>

skriver HTML med Haskell-koden i bird tracks, så att den kan kopieras och klistras in som literate Haskell-källkod.

== FÖRFATTARE ==

© 2006–2011 John MacFarlane, jgm at berkeley dot edu.

Utgiven under GPL, version 2 eller senare.

Denna programvara ges utan garanti av något slag.

Se COPYRIGHT för fullständiga upphovsrätts- och garantiupplysningar.

Andra bidragsgivare inkluderar Recai Oktaş, Paulo Tanimoto, Peter Wang, Andrea Rossato, Eric Kow, infinity0x, Luke Plant, shreevatsa.public, Puneeth Chaganti, Paul Rivier, rodja.trappe, Bradley Kuhn, thsutton, Nathan Gass, Jonathan Daugherty, Jérémy Bobbio, Justin Bogner, qerub, Christopher Sawicki, Kelsey Hightower, Masayoshi Takahashi, Antoine Latter, Ralf Stephan, Eric Seidel och B. Scott Michel.

== PANDOC'S MARKDOWN ==

För en fullständig beskrivning av pandocs utökningar av standard-markdown, se '''pandoc_markdown'''(5).

== SE ÄVEN ==

[[markdown2pdf(1)|'''markdown2pdf'''(1)]], [[pandoc markdown(5)|'''pandoc_markdown'''(5)]].

Pandocs källkod och all dokumentation kan hämtas från:

<pre>
http://johnmacfarlane.net/pandoc/
</pre>
= Sidslut =
Orginalhemsidan på Engelska https://linux.die.net/man/1/pandoc
Det här är en maskinöversättning av Linux man sidor till svenska. Om du hittar fel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret som finns på
https://www.linux.se/kontaka-linux-se/
 Tack till [https://Datorhjalp.se Datorservice] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell.

[[Kategori:Linuxmanual grupp 1]]
[[Kategori:Linuxmanual]]

pandoc(1)

2026-08-15T08:00:39Z

Admin: /* SE ÄVEN */

{{DISPLAYTITLE:pandoc(1)}}

== NAMN ==

'''pandoc''' – allmän märkspråkskonverterare

== SYNOPSIS ==

<pre>
pandoc [options] [input-file]...
</pre>

== BESKRIVNING ==

Pandoc är ett Haskell-bibliotek för att konvertera från ett märkspråksformat till ett annat, och ett kommandoradsverktyg som använder detta bibliotek.

Det kan läsa markdown och delmängder av Textile, reStructuredText, HTML, LaTeX och DocBook XML; och det kan skriva vanlig text, markdown, reStructuredText, XHTML, HTML 5, LaTeX, inklusive beamer-bildspel, ConTeXt, RTF, DocBook XML, OpenDocument XML, ODT, Word docx, GNU Texinfo, MediaWiki-markup, EPUB, Textile, groff-manualsidor, Emacs Org-Mode, AsciiDoc och Slidy-, Slideous-, DZSlides- eller S5-HTML-bildspel.

Det kan också producera PDF-utdata på system där LaTeX är installerat.

Pandocs utökade version av markdown innehåller syntax för fotnoter, tabeller, flexibla ordnade listor, definitionslistor, avgränsade kodblock, upphöjd text, nedsänkt text, genomstrykning, titelblock, automatiska innehållsförteckningar, inbäddad LaTeX-matematik, citeringar och markdown inuti HTML-blockelement.

Dessa utökningar, beskrivna nedan under Pandocs markdown, kan inaktiveras med optionen '''--strict'''.

Till skillnad från de flesta befintliga verktyg för att konvertera markdown till HTML, vilka använder regex-ersättningar, har Pandoc en modulär design: det består av en uppsättning läsare, som tolkar text i ett givet format och producerar en intern representation av dokumentet, och en uppsättning skrivare, som konverterar denna interna representation till ett målformat.

Därför krävs endast att en läsare eller skrivare läggs till för att lägga till ett indata- eller utdataformat.

=== Använda pandoc ===

Om ingen ''input-file'' anges läses indata från ''stdin''.

Annars konkateneras ''input-files'', med en tom rad mellan varje, och används som indata.

Utdata går som standard till ''stdout'', även om utdata till ''stdout'' är inaktiverad för utdataformaten '''odt''', '''docx''' och '''epub'''.

För utdata till en fil, använd optionen '''-o''':

<pre>
pandoc -o output.html input.txt
</pre>

I stället för en fil kan en absolut URI anges. I detta fall hämtar pandoc innehållet med HTTP:

<pre>
pandoc -f html -t markdown http://www.fsf.org
</pre>

Om flera indatafiler anges kommer '''pandoc''' att konkatenera dem alla, med tomma rader mellan dem, före tolkning.

Formatet för indata och utdata kan anges uttryckligen med kommandoradsoptioner.

Indataformatet kan anges med optionerna '''-r/--read''' eller '''-f/--from''', och utdataformatet med optionerna '''-w/--write''' eller '''-t/--to'''.

För att konvertera '''hello.txt''' från markdown till LaTeX kan du skriva:

<pre>
pandoc -f markdown -t latex hello.txt
</pre>

För att konvertera '''hello.html''' från HTML till markdown:

<pre>
pandoc -f html -t markdown hello.html
</pre>

Stödda utdataformat listas nedan under optionen '''-t/--to'''.

Stödda indataformat listas nedan under optionen '''-f/--from'''.

Observera att läsarna för '''rst''', '''textile''', '''latex''' och '''html''' inte är kompletta; det finns vissa konstruktioner som de inte tolkar.

Om indata- eller utdataformatet inte anges uttryckligen försöker '''pandoc''' gissa det från ändelserna på indata- och utdatafilnamnen.

Exempel:

<pre>
pandoc -o hello.tex hello.txt
</pre>

kommer att konvertera '''hello.txt''' från markdown till LaTeX.

Om ingen utdatafil anges, så att utdata går till ''stdout'', eller om utdatafilens ändelse är okänd, blir utdataformatet som standard HTML.

Om ingen indatafil anges, så att indata kommer från ''stdin'', eller om indatafilernas ändelser är okända, antas indataformatet vara markdown om det inte anges uttryckligen.

Pandoc använder teckenkodningen UTF-8 för både indata och utdata.

Om din lokala teckenkodning inte är UTF-8 bör du skicka indata och utdata genom '''iconv''':

<pre>
iconv -t utf-8 input.txt | pandoc | iconv -f utf-8
</pre>

=== Skapa en PDF ===

Tidigare versioner av pandoc kom med programmet '''markdown2pdf''', som använde pandoc och pdflatex för att producera en PDF.

Detta behövs inte längre, eftersom '''pandoc''' nu själv kan producera '''pdf'''-utdata.

För att producera en PDF anger du helt enkelt en utdatafil med ändelsen '''.pdf'''.

Pandoc skapar en LaTeX-fil och använder pdflatex, eller en annan motor, se '''--latex-engine''', för att konvertera den till PDF:

<pre>
pandoc test.txt -o test.pdf
</pre>

Produktion av en PDF kräver att en LaTeX-motor är installerad, se '''--latex-engine''' nedan, och antar att följande LaTeX-paket finns tillgängliga: '''amssymb''', '''amsmath''', '''ifxetex''', '''ifluatex''', '''listings''' om optionen '''--listings''' används, '''fancyvrb''', '''enumerate''', '''ctable''', '''url''', '''graphicx''', '''hyperref''', '''ulem''', '''babel''' om variabeln '''lang''' är satt, '''fontspec''' om '''xelatex''' eller '''lualatex''' används som LaTeX-motor, '''xltxtra''' och '''xunicode''' om '''xelatex''' används.

=== hsmarkdown ===

En användare som vill ha en drop-in-ersättare för '''Markdown.pl''' kan skapa en symbolisk länk till '''pandoc'''-programmet med namnet '''hsmarkdown'''.

När det anropas under namnet '''hsmarkdown''' beter sig '''pandoc''' som om flaggan '''--strict''' hade valts, och inga kommandoradsoptioner känns igen.

Detta tillvägagångssätt fungerar dock inte under Cygwin på grund av problem med dess simulering av symboliska länkar.

== OPTIONER ==

=== Allmänna optioner ===

'''-f''' ''FORMAT'', '''-r''' ''FORMAT''

'''--from=''' ''FORMAT'', '''--read=''' ''FORMAT''

: Ange indataformat.

: ''FORMAT'' kan vara '''native''', intern Haskell, '''json''', JSON-version av intern AST, '''markdown''', '''textile''', '''rst''', reStructuredText, '''html''', '''docbook''' eller '''latex'''.

: Om '''+lhs''' läggs till efter '''markdown''', '''rst''' eller '''latex''' behandlas indata som literate Haskell-källkod; se Literate Haskell-stöd nedan.

'''-t''' ''FORMAT'', '''-w''' ''FORMAT''

'''--to=''' ''FORMAT'', '''--write=''' ''FORMAT''

: Ange utdataformat.

: ''FORMAT'' kan vara '''native''', '''json''', '''plain''', '''markdown''', '''rst''', '''html''', '''html5''', '''latex''', '''beamer''', '''context''', '''man''', '''mediawiki''', '''textile''', '''org''', '''texinfo''', '''docbook''', '''opendocument''', '''odt''', '''docx''', '''epub''', '''asciidoc''', '''slidy''', '''slideous''', '''dzslides''', '''s5''' eller '''rtf'''.

: Observera att '''odt'''- och '''epub'''-utdata inte skickas till ''stdout''; ett utdatafilnamn måste anges med optionen '''-o/--output'''.

: Om '''+lhs''' läggs till efter '''markdown''', '''rst''', '''latex''', '''beamer''', '''html''' eller '''html5''' renderas utdatan som literate Haskell-källkod; se Literate Haskell-stöd nedan.

'''-o''' ''FILE'', '''--output=''' ''FILE''

: Skriv utdata till ''FILE'' i stället för till ''stdout''.

: Om ''FILE'' är '''-''' går utdata till ''stdout''.

: Undantag: om utdataformatet är '''odt''', '''docx''' eller '''epub''' är utdata till stdout inaktiverad.

'''--data-dir=''' ''DIRECTORY''

: Ange användardatakatalogen där pandoc ska söka efter datafiler.

: Om denna option inte anges används standardkatalogen:

<pre>
$HOME/.pandoc
</pre>

: i Unix och:

<pre>
C:\Documents And Settings\USERNAME\Application Data\pandoc
</pre>

: i Windows.

: En katalog eller fil med namnet '''reference.odt''', '''reference.docx''', '''default.csl''', '''epub.css''', '''templates''', '''slidy''', '''slideous''' eller '''s5''' i denna katalog åsidosätter pandocs normala standardvärden.

'''-v, --version'''

: Skriv ut version.

'''-h, --help'''

: Visa användningsmeddelande.

=== Läsaroptioner ===

'''--strict'''

: Använd strikt markdown-syntax, utan pandoc-utökningar eller varianter.

: När indataformatet är HTML betyder detta att konstruktioner som saknar motsvarigheter i standard-markdown, t.ex. definitionslistor eller genomstruken text, tolkas som rå HTML.

'''-R, --parse-raw'''

: Tolka oöversättbara HTML-koder och LaTeX-miljöer som rå HTML eller LaTeX i stället för att ignorera dem.

: Påverkar endast HTML- och LaTeX-indata.

: Rå HTML kan skrivas i markdown, reStructuredText, HTML, Slidy, Slideous, DZSlides och S5-utdata; rå LaTeX kan skrivas i markdown, reStructuredText, LaTeX och ConTeXt-utdata.

: Standard är att läsarna utelämnar oöversättbara HTML-koder och LaTeX-miljöer.

: LaTeX-läsaren skickar igenom oöversättbara LaTeX-''kommandon'', även om '''-R''' inte anges.

'''-S, --smart'''

: Producera typografiskt korrekt utdata, konvertera raka citattecken till böjda citattecken, '''---''' till em-streck, '''--''' till en-streck och '''...''' till ellipser.

: Hårda blanksteg infogas efter vissa förkortningar, såsom "Mr.".

: Denna option är betydelsefull endast när indataformatet är '''markdown''' eller '''textile'''.

: Den väljs automatiskt när indataformatet är '''textile''' eller utdataformatet är '''latex''' eller '''context''', om inte '''--no-tex-ligatures''' används.

'''--old-dashes'''

: Välj pandoc <= 1.8.2.1-beteendet för tolkning av smarta streck: '''-''' före en siffra är ett en-streck, och '''--''' är ett em-streck.

: Denna option väljs automatiskt för '''textile'''-indata.

'''--base-header-level=''' ''NUMBER''

: Ange basnivån för rubriker, standard är 1.

'''--indented-code-classes=''' ''CLASSES''

: Ange klasser att använda för indragna kodblock, till exempel '''perl,numberLines''' eller '''haskell'''.

: Flera klasser kan separeras med blanksteg eller kommatecken.

'''--normalize'''

: Normalisera dokumentet efter läsning: slå samman intilliggande '''Str'''- eller '''Emph'''-element, till exempel, och ta bort upprepade '''Space'''-element.

'''-p, --preserve-tabs'''

: Bevara tabbar i stället för att konvertera dem till blanksteg, standard.

'''--tab-stop=''' ''NUMBER''

: Ange antalet blanksteg per tabb, standard är 4.

=== Allmänna skrivaroptioner ===

'''-s, --standalone'''

: Producera utdata med lämpligt huvud och fot, t.ex. en fristående HTML-, LaTeX- eller RTF-fil, inte ett fragment.

: Denna option sätts automatiskt för '''pdf''', '''epub''', '''docx''' och '''odt'''-utdata.

'''--template=''' ''FILE''

: Använd ''FILE'' som en egen mall för det genererade dokumentet.

: Implicerar '''--standalone'''.

: Se Mallar nedan för en beskrivning av mallsyntaxen.

: Om ingen ändelse anges läggs en ändelse som motsvarar skrivaren till, så att '''--template=special''' söker efter '''special.html''' för HTML-utdata.

: Om mallen inte hittas söker pandoc efter den i användardatakatalogen, se '''--data-dir'''.

: Om denna option inte används används en standardmall som passar utdataformatet, se '''-D/--print-default-template'''.

'''-V''' ''KEY[=VAL]'', '''--variable=''' ''KEY[:VAL]''

: Sätt mallvariabeln ''KEY'' till värdet ''VAL'' när dokumentet renderas i fristående läge.

: Detta är i allmänhet endast användbart när optionen '''--template''' används för att ange en egen mall, eftersom pandoc automatiskt sätter variablerna som används i standardmallarna.

: Om inget ''VAL'' anges får nyckeln värdet '''true'''.

'''-D''' ''FORMAT'', '''--print-default-template=''' ''FORMAT''

: Skriv ut standardmallen för ett utdata-''FORMAT''.

: Se '''-t''' för en lista över möjliga ''FORMAT''.

'''--no-wrap'''

: Inaktivera radbrytning av text i utdata.

: Som standard radbryts text på ett sätt som passar utdataformatet.

'''--columns=''' ''NUMBER''

: Ange radlängd i tecken, för radbrytning av text.

'''--toc, --table-of-contents'''

: Inkludera en automatiskt genererad innehållsförteckning eller, för '''latex''', '''context''' och '''rst''', en instruktion att skapa en.

: Denna option har ingen effekt på '''man''', '''docbook''', '''slidy''', '''slideous''' eller '''s5'''-utdata.

'''--no-highlight'''

: Inaktiverar syntaxmarkering för kodblock och inline-kod, även när ett språkattribut anges.

'''--highlight-style=''' ''STYLE''

: Anger färgstilen som ska användas i markerad källkod.

: Optioner är '''pygments''', standard, '''kate''', '''monochrome''', '''espresso''', '''zenburn''', '''haddock''' och '''tango'''.

'''-H''' ''FILE'', '''--include-in-header=''' ''FILE''

: Inkludera innehållet i ''FILE'', ordagrant, i slutet av huvudet.

: Detta kan exempelvis användas för att inkludera särskild CSS eller JavaScript i HTML-dokument.

: Option kan användas upprepade gånger för att inkludera flera filer i huvudet.

: De inkluderas i angiven ordning.

: Implicerar '''--standalone'''.

'''-B''' ''FILE'', '''--include-before-body=''' ''FILE''

: Inkludera innehållet i ''FILE'', ordagrant, i början av dokumentets body, t.ex. efter taggen '''<body>''' i HTML eller kommandot '''\begin{document}''' i LaTeX.

: Kan användas för att inkludera navigationsrader eller banners i HTML-dokument.

: Option kan användas upprepade gånger för att inkludera flera filer i angiven ordning.

: Implicerar '''--standalone'''.

'''-A''' ''FILE'', '''--include-after-body=''' ''FILE''

: Inkludera innehållet i ''FILE'', ordagrant, i slutet av dokumentets body, före taggen '''</body>''' i HTML eller kommandot '''\end{document}''' i LaTeX.

: Option kan användas upprepade gånger för att inkludera flera filer i angiven ordning.

: Implicerar '''--standalone'''.

=== Optioner som påverkar specifika skrivare ===

'''--self-contained'''

: Producera en fristående HTML-fil utan externa beroenden, med '''data:'''-URI:er för att infoga innehållet i länkade skript, stilmallar, bilder och videor.

: Den resulterande filen ska vara "self-contained" i den meningen att den inte behöver externa filer och ingen nätåtkomst för att visas korrekt i en webbläsare.

: Denna option fungerar endast med HTML-utdataformat, inklusive '''html''', '''html5''', '''html+lhs''', '''html5+lhs''', '''s5''', '''slidy''', '''slideous''' och '''dzslides'''.

: Skript, bilder och stilmallar vid absoluta URL:er laddas ned; de vid relativa URL:er söks först relativt arbetskatalogen, sedan relativt användardatakatalogen, se '''--data-dir''', och slutligen relativt pandocs standarddatakatalog.

'''--offline'''

: Föråldrad synonym för '''--self-contained'''.

'''-5, --html5'''

: Producera HTML5 i stället för HTML4.

: Denna option har ingen effekt för andra skrivare än '''html'''.

: Föråldrad: använd utdataformatet '''html5''' i stället.

'''--ascii'''

: Använd endast ASCII-tecken i utdata.

: För närvarande stöds detta endast för HTML-utdata, som använder numeriska entiteter i stället för UTF-8 när denna option väljs.

'''--reference-links'''

: Använd länkar av referensstil, i stället för inline-länkar, när markdown eller reStructuredText skrivs.

: Som standard används inline-länkar.

'''--atx-headers'''

: Använd ATX-rubriker i markdown-utdata.

: Standard är att använda setext-rubriker för nivå 1–2, och därefter ATX-rubriker.

'''--chapters'''

: Behandla toppnivårubriker som kapitel i LaTeX-, ConTeXt- och DocBook-utdata.

: När LaTeX-mallen använder klassen report, book eller memoir impliceras denna option.

: Om '''--beamer''' används blir toppnivårubriker '''\part{..}'''.

'''-N, --number-sections'''

: Numrera avsnittsrubriker i LaTeX-, ConTeXt- eller HTML-utdata.

: Som standard numreras inte avsnitt.

'''--no-tex-ligatures'''

: Konvertera inte citattecken, apostrofer och streck till TeX-ligaturer när LaTeX eller ConTeXt skrivs.

: Använd i stället bokstavliga Unicode-tecken.

: Detta behövs för att använda avancerade OpenType-funktioner med XeLaTeX och LuaLaTeX.

: Observera att '''--smart''' normalt väljs automatiskt för LaTeX- och ConTeXt-utdata, men måste anges uttryckligen om '''--no-tex-ligatures''' väljs.

: Om du använder bokstavliga böjda citattecken, streck och ellipser i källan, kan du vilja använda '''--no-tex-ligatures''' utan '''--smart'''.

'''--listings'''

: Använd paketet listings för LaTeX-kodblock.

'''-i, --incremental'''

: Gör att listposter i bildspel visas inkrementellt, en i taget.

: Standard är att listor visas på en gång.

'''--slide-level=''' ''NUMBER''

: Anger att rubriker med den angivna nivån skapar bilder för '''beamer''', '''s5''', '''slidy''', '''slideous''' och '''dzslides'''.

: Rubriker ovanför denna nivå i hierarkin används för att dela in bildspelet i avsnitt; rubriker under denna nivå skapar underrubriker inom en bild.

: Standard är att sätta bildnivån baserat på dokumentets innehåll; se Strukturera bildspelet nedan.

'''--section-divs'''

: Omslut avsnitt med '''<div>'''-taggar, eller '''<section>'''-taggar i HTML5, och fäst identifierare vid den omslutande '''<div>''' eller '''<section>''' i stället för vid själva rubriken.

: Se Avsnittsidentifierare nedan.

'''--email-obfuscation=''' ''none|javascript|references''

: Ange en metod för att obfuskera '''mailto:'''-länkar i HTML-dokument.

: ''none'' lämnar '''mailto:'''-länkar som de är.

: ''javascript'' obfuskerar dem med JavaScript.

: ''references'' obfuskerar dem genom att skriva deras bokstäver som decimala eller hexadecimala teckenreferenser.

: Om '''--strict''' anges används ''references'' oavsett om denna option finns.

'''--id-prefix=''' ''STRING''

: Ange ett prefix som ska läggas till alla automatiskt genererade identifierare i HTML-utdata.

: Detta är användbart för att förhindra dubbla identifierare när fragment genereras för att inkluderas i andra sidor.

'''-T''' ''STRING'', '''--title-prefix=''' ''STRING''

: Ange ''STRING'' som ett prefix i början av titeln som visas i HTML-huvudet, men inte i titeln som visas i början av HTML-body.

: Implicerar '''--standalone'''.

'''-c''' ''URL'', '''--css=''' ''URL''

: Länka till en CSS-stilmall.

'''--reference-odt=''' ''FILE''

: Använd den angivna filen som stilreferens vid produktion av en ODT.

: För bästa resultat bör referens-ODT:n vara en modifierad version av en ODT som producerats med pandoc.

: Innehållet i referens-ODT:n ignoreras, men dess stilmallar används i den nya ODT:n.

: Om ingen referens-ODT anges på kommandoraden letar pandoc efter filen '''reference.odt''' i användardatakatalogen, se '''--data-dir'''.

: Om den inte heller hittas används rimliga standardvärden.

'''--reference-docx=''' ''FILE''

: Använd den angivna filen som stilreferens vid produktion av en docx-fil.

: För bästa resultat bör referens-docx:en vara en modifierad version av en docx-fil som producerats med pandoc.

: Innehållet i referens-docx:en ignoreras, men dess stilmallar används i den nya docx-filen.

: Om ingen referens-docx anges på kommandoraden letar pandoc efter filen '''reference.docx''' i användardatakatalogen, se '''--data-dir'''.

: Om den inte heller hittas används rimliga standardvärden.

'''--epub-stylesheet=''' ''FILE''

: Använd den angivna CSS-filen för att formge EPUB-filen.

: Om ingen stilmall anges letar pandoc efter filen '''epub.css''' i användardatakatalogen, se '''--data-dir'''.

: Om den inte hittas där används rimliga standardvärden.

'''--epub-cover-image=''' ''FILE''

: Använd den angivna bilden som EPUB-omslag.

: Det rekommenderas att bilden är mindre än 1000px i bredd och höjd.

'''--epub-metadata=''' ''FILE''

: Leta i den angivna XML-filen efter metadata för EPUB-filen.

: Filen bör innehålla en serie Dublin Core-element, som dokumenterat på:

<pre>
http://dublincore.org/documents/dces/
</pre>

: Exempel:

<pre>
<dc:rights>Creative Commons</dc:rights>
<dc:language>es-AR</dc:language>
</pre>

: Som standard inkluderar pandoc följande metadataelement: '''<dc:title>''', från dokumenttiteln, '''<dc:creator>''', från dokumentförfattarna, '''<dc:date>''', från dokumentdatumet, som bör vara i ISO 8601-format, '''<dc:language>''', från variabeln '''lang''', eller, om den inte är satt, lokalen, och '''<dc:identifier id="BookId">''', en slumpmässigt genererad UUID.

: Alla dessa kan åsidosättas av element i metadatafilen.

'''--epub-embed-font=''' ''FILE''

: Bädda in det angivna teckensnittet i EPUB-filen.

: Denna option kan upprepas för att bädda in flera teckensnitt.

: För att använda inbäddade teckensnitt behöver du lägga till deklarationer som följande i din CSS, se '''--epub-stylesheet''':

<pre>
@font-face {
font-family: DejaVuSans;
font-style: normal;
font-weight: normal;
src:url("DejaVuSans-Regular.ttf");
}
@font-face {
font-family: DejaVuSans;
font-style: normal;
font-weight: bold;
src:url("DejaVuSans-Bold.ttf");
}
@font-face {
font-family: DejaVuSans;
font-style: italic;
font-weight: normal;
src:url("DejaVuSans-Oblique.ttf");
}
@font-face {
font-family: DejaVuSans;
font-style: italic;
font-weight: bold;
src:url("DejaVuSans-BoldOblique.ttf");
}
body { font-family: "DejaVuSans"; }
</pre>

'''--latex-engine=''' ''pdflatex|lualatex|xelatex''

: Använd den angivna LaTeX-motorn när PDF-utdata produceras.

: Standard är '''pdflatex'''.

: Om motorn inte finns i din PATH kan hela sökvägen till motorn anges här.

=== Citeringar ===

'''--bibliography=''' ''FILE''

: Ange bibliografidatabas som ska användas för att lösa citeringar.

: Databastypen bestäms från ändelsen på ''FILE'', som kan vara '''.mods''', MODS-format, '''.bib''', BibTeX/BibLaTeX-format, '''.ris''', RIS-format, '''.enl''', EndNote-format, '''.xml''', EndNote XML-format, '''.wos''', ISI-format, '''.medline''', MEDLINE-format, '''.copac''', Copac-format, eller '''.json''', citeproc JSON.

: Om du vill använda flera bibliografier använder du bara denna option upprepade gånger.

'''--csl=''' ''FILE''

: Ange CSL-stil som ska användas vid formatering av citeringar och bibliografi.

: Om ''FILE'' inte hittas letar pandoc efter den i:

<pre>
$HOME/.csl
</pre>

: i Unix och:

<pre>
C:\Documents And Settings\USERNAME\Application Data\csl
</pre>

: i Windows.

: Om optionen '''--csl''' inte anges använder pandoc en standardstil: antingen '''default.csl''' i användardatakatalogen, se '''--data-dir''', eller, om den saknas, Chicago author-date-stilen.

'''--citation-abbreviations=''' ''FILE''

: Ange en fil som innehåller förkortningar för tidskriftstitlar och andra bibliografiska fält, indikerade genom att sätta '''form="short"''' i CSL-noden för fältet.

: Formatet beskrivs på:

<pre>
http://citationstylist.org/2011/10/19/abbreviations-for-zotero-test-release/
</pre>

: Här är ett kort exempel:

<pre>
{ "default": {
"container-title": {
"Lloyd's Law Reports": "Lloyd's Rep",
"Estates Gazette": "EG",
"Scots Law Times": "SLT"
}
}
}
</pre>

'''--natbib'''

: Använd natbib för citeringar i LaTeX-utdata.

'''--biblatex'''

: Använd biblatex för citeringar i LaTeX-utdata.

=== Matematikrendering i HTML ===

'''-m''' [''URL''], '''--latexmathml'''[='''URL''']

: Använd LaTeXMathML-skriptet för att visa inbäddad TeX-matematik i HTML-utdata.

: För att infoga en länk till en lokal kopia av skriptet '''LaTeXMathML.js''', ange en ''URL''.

: Om ingen ''URL'' anges infogas skriptets innehåll direkt i HTML-huvudet, vilket bevarar portabilitet på bekostnad av effektivitet.

: Om du planerar att använda matematik på flera sidor är det mycket bättre att länka till en kopia av skriptet, så att det kan cachelagras.

'''--mathml'''[='''URL''']

: Konvertera TeX-matematik till MathML, i '''docbook''' såväl som '''html''' och '''html5'''.

: I fristående '''html'''-utdata infogas ett litet JavaScript, eller en länk till ett sådant skript om en ''URL'' anges, vilket låter MathML visas i vissa webbläsare.

'''--jsmath'''[='''URL''']

: Använd jsMath för att visa inbäddad TeX-matematik i HTML-utdata.

: ''URL'' ska peka på jsMath-laddningsskriptet, t.ex. '''jsMath/easy/load.js'''.

: Om den anges länkas den in i huvudet på fristående HTML-dokument.

: Om ingen ''URL'' anges infogas ingen länk till jsMath-laddningsskriptet; det är då upp till författaren att tillhandahålla en sådan länk i HTML-mallen.

'''--mathjax'''[='''URL''']

: Använd MathJax för att visa inbäddad TeX-matematik i HTML-utdata.

: ''URL'' ska peka på laddningsskriptet '''MathJax.js'''.

: Om ingen ''URL'' anges infogas en länk till MathJax CDN.

'''--gladtex'''

: Omslut TeX-matematik med '''<eq>'''-taggar i HTML-utdata.

: Dessa kan sedan behandlas av gladTeX för att producera länkar till bilder av de typsatta formlerna.

'''--mimetex'''[='''URL''']

: Rendera TeX-matematik med mimeTeX CGI-skriptet.

: Om ''URL'' inte anges antas skriptet finnas på '''/cgi-bin/mimetex.cgi'''.

'''--webtex'''[='''URL''']

: Rendera TeX-formler med ett externt skript som konverterar TeX-formler till bilder.

: Formeln konkateneras med den angivna URL:en.

: Om ''URL'' inte anges används Google Chart API.

=== Optioner för wrapper-skript ===

'''--dump-args'''

: Skriv information om kommandoradsargument till ''stdout'' och avsluta sedan.

: Denna option är främst avsedd för användning i wrapper-skript.

: Första utdataraden innehåller namnet på utdatafilen som angavs med optionen '''-o''', eller '''-''' för ''stdout'' om ingen utdatafil angavs.

: De återstående raderna innehåller kommandoradsargumenten, ett per rad, i den ordning de förekommer.

: Dessa inkluderar inte vanliga Pandoc-optioner och deras argument, men inkluderar alla optioner som förekommer efter en '''--'''-separator i slutet av raden.

'''--ignore-args'''

: Ignorera kommandoradsargument, för användning i wrapper-skript.

: Vanliga Pandoc-optioner ignoreras inte.

: Exempel:

<pre>
pandoc --ignore-args -o foo.html -s foo.txt -- -e latin1
</pre>

: är ekvivalent med:

<pre>
pandoc -o foo.html -s
</pre>

== MALLAR ==

När optionen '''-s/--standalone''' används använder pandoc en mall för att lägga till huvud- och fotmaterial som behövs för ett fristående dokument.

För att se standardmallen som används, skriv:

<pre>
pandoc -D FORMAT
</pre>

där '''FORMAT''' är namnet på utdataformatet.

En egen mall kan anges med optionen '''--template'''.

Du kan också åsidosätta systemets standardmallar för ett givet utdataformat '''FORMAT''' genom att lägga filen '''templates/default.FORMAT''' i användardatakatalogen, se '''--data-dir''' ovan.

Undantag: för '''odt'''-utdata, anpassa mallen '''default.opendocument'''. För '''pdf'''-utdata, anpassa mallen '''default.latex'''. För '''epub'''-utdata, anpassa mallarna '''epub-page.html''', '''epub-coverimage.html''' och '''epub-titlepage.html'''.

Mallar kan innehålla ''variabler''.

Variabelnamn är sekvenser av alfanumeriska tecken, '''-''' och '''_''', som börjar med en bokstav.

Ett variabelnamn omgivet av '''$'''-tecken ersätts av sitt värde.

Till exempel ersätts strängen '''$title$''' i:

<pre>
<title>$title$</title>
</pre>

av dokumenttiteln.

För att skriva ett bokstavligt '''$''' i en mall, använd '''$$'''.

Vissa variabler sätts automatiskt av pandoc.

Dessa varierar något beroende på utdataformat, men inkluderar:

'''header-includes'''

: innehåll som anges med '''-H/--include-in-header''', kan ha flera värden

'''toc'''

: icke-null-värde om '''--toc/--table-of-contents''' angavs

'''include-before'''

: innehåll som anges med '''-B/--include-before-body''', kan ha flera värden

'''include-after'''

: innehåll som anges med '''-A/--include-after-body''', kan ha flera värden

'''body'''

: dokumentets kropp

'''title'''

: dokumentets titel, som angiven i titelblocket

'''author'''

: dokumentets författare, som angiven i titelblocket, kan ha flera värden

'''date'''

: dokumentets datum, som angivet i titelblocket

'''lang'''

: språkkod för HTML- eller LaTeX-dokument

'''slidy-url'''

: bas-URL för Slidy-dokument, standard:

<pre>
http://www.w3.org/Talks/Tools/Slidy2
</pre>

'''slideous-url'''

: bas-URL för Slideous-dokument, standard '''default'''

'''s5-url'''

: bas-URL för S5-dokument, standard '''ui/default'''

'''fontsize'''

: teckenstorlek, 10pt, 11pt, 12pt, för LaTeX-dokument

'''documentclass'''

: dokumentklass för LaTeX-dokument

'''geometry'''

: optioner för LaTeX-klassen '''geometry''', t.ex. '''margin=1in'''; kan upprepas för flera optioner

'''mainfont''', '''sansfont''', '''monofont''', '''mathfont'''

: teckensnitt för LaTeX-dokument, fungerar endast med xelatex och lualatex

'''theme'''

: tema för LaTeX beamer-dokument

'''colortheme'''

: färgtema för LaTeX beamer-dokument

'''linkcolor'''

: färg för interna länkar i LaTeX-dokument, '''red''', '''green''', '''magenta''', '''cyan''', '''blue''', '''black'''

'''urlcolor'''

: färg för externa länkar i LaTeX-dokument

'''links-as-notes'''

: gör att länkar skrivs som fotnoter i LaTeX-dokument

Variabler kan sättas på kommandoraden med optionen '''-V/--variable'''.

Detta gör det möjligt för användare att inkludera egna variabler i sina mallar.

Mallar kan innehålla villkor. Syntaxen är följande:

<pre>
$if(variable)$
X
$else$
Y
$endif$
</pre>

Detta inkluderar '''X''' i mallen om '''variable''' har ett icke-null-värde; annars inkluderas '''Y'''.

'''X''' och '''Y''' är platshållare för valfri giltig malltext, och kan innehålla interpolerade variabler eller andra villkor.

Avsnittet '''$else$''' kan utelämnas.

När variabler kan ha flera värden, till exempel '''author''' i ett dokument med flera författare, kan nyckelordet '''$for$''' användas:

<pre>
$for(author)$
<meta name="author" content="$author$" />
$endfor$
</pre>

Du kan valfritt ange en separator som ska användas mellan på varandra följande poster:

<pre>
$for(author)$$author$$sep$, $endfor$
</pre>

Om du använder egna mallar kan du behöva revidera dem när pandoc ändras.

Det rekommenderas att spåra ändringar i standardmallarna och modifiera egna mallar i enlighet med detta.

Ett enkelt sätt att göra detta är att forka pandoc-templates-förrådet och slå samman ändringar efter varje pandoc-utgåva:

<pre>
http://github.com/jgm/pandoc-templates
</pre>

== PRODUCERA BILDSPEL MED PANDOC ==

Du kan använda Pandoc för att producera en HTML + JavaScript-presentation som kan visas i en webbläsare.

Det finns fyra sätt att göra detta: med S5, DZSlides, Slidy eller Slideous.

Du kan också producera ett PDF-bildspel med LaTeX beamer.

Här är markdown-källan för ett enkelt bildspel, '''habits.txt''':

<pre>
% Habits
% John Doe
% March 22, 2005

# In the morning

## Getting up

- Turn off alarm
- Get out of bed

## Breakfast

- Eat eggs
- Drink coffee

# In the evening

## Dinner

- Eat spaghetti
- Drink wine

------------------

![picture of spaghetti](images/spaghetti.jpg)

## Going to sleep

- Get in bed
- Count sheep
</pre>

För att producera bildspelet skriver du helt enkelt:

<pre>
pandoc -t s5 -s habits.txt -o habits.html
</pre>

för S5,

<pre>
pandoc -t slidy -s habits.txt -o habits.html
</pre>

för Slidy,

<pre>
pandoc -t slideous -s habits.txt -o habits.html
</pre>

för Slideous,

<pre>
pandoc -t dzslides -s habits.txt -o habits.html
</pre>

för DZSlides, eller:

<pre>
pandoc -t beamer habits.txt -o habits.pdf
</pre>

för beamer.

Med alla HTML-bildspelsformat kan optionen '''--self-contained''' användas för att producera en enda fil som innehåller all data som behövs för att visa bildspelet, inklusive länkade skript, stilmallar, bilder och videor.

=== Strukturera bildspelet ===

Som standard är ''slide level'' den högsta rubriknivån i hierarkin som omedelbart följs av innehåll, och inte av en annan rubrik, någonstans i dokumentet.

I exemplet ovan följs nivå 1-rubriker alltid av nivå 2-rubriker, som följs av innehåll, så 2 är bildnivån.

Detta standardvärde kan åsidosättas med optionen '''--slide-level'''.

Dokumentet delas upp i bilder enligt följande regler:

* En horisontell linje startar alltid en ny bild.
* En rubrik på bildnivån startar alltid en ny bild.
* Rubriker ''under'' bildnivån i hierarkin skapar rubriker ''inom'' en bild.
* Rubriker ''över'' bildnivån i hierarkin skapar "titelbilder", som bara innehåller avsnittstiteln och hjälper till att dela upp bildspelet i avsnitt.
* En titelsida konstrueras automatiskt från dokumentets titelblock, om ett sådant finns. För beamer kan detta inaktiveras genom att kommentera bort vissa rader i standardmallen.

Dessa regler är utformade för att stödja många olika bildspelsstilar.

Om du inte bryr dig om att strukturera dina bilder i avsnitt och underavsnitt kan du bara använda nivå 1-rubriker för varje bild.

I så fall blir nivå 1 bildnivån.

Men du kan också strukturera bildspelet i avsnitt, som i exemplet ovan.

För Slidy, Slideous och S5 bäddar filen som produceras av pandoc med optionen '''-s/--standalone''' in en länk till JavaScript- och CSS-filer, som antas vara tillgängliga vid den relativa sökvägen '''s5/default''' för S5, '''slideous''' för Slideous, eller på Slidy-webbplatsen vid '''w3.org''' för Slidy.

Dessa sökvägar kan ändras genom att sätta variablerna '''slidy-url''', '''slideous-url''' eller '''s5-url'''; se '''--variable''' ovan.

För DZSlides inkluderas den relativt korta JavaScript- och CSS-koden i filen som standard.

=== Inkrementella listor ===

Som standard producerar dessa skrivare listor som visas "allt på en gång".

Om du vill att listor ska visas inkrementellt, en post i taget, använd optionen '''-i'''.

Om du vill att en viss lista ska avvika från standarden, det vill säga visas inkrementellt utan optionen '''-i''' och allt på en gång med optionen '''-i''', placera den i ett blockcitat:

<pre>
> - Eat spaghetti
> - Drink wine
</pre>

På detta sätt kan inkrementella och icke-inkrementella listor blandas i ett enda dokument.

=== Formge bilderna ===

Du kan ändra stilen på HTML-bilder genom att lägga anpassade CSS-filer i '''$DATADIR/s5/default''' för S5, '''$DATADIR/slidy''' för Slidy, eller '''$DATADIR/slideous''' för Slideous, där '''$DATADIR''' är användardatakatalogen, se '''--data-dir''' ovan.

Originalen kan hittas i pandocs systemdatakatalog, vanligen '''$CABALDIR/pandoc-VERSION/s5/default'''.

Pandoc letar där efter filer som inte hittas i användardatakatalogen.

För dzslides inkluderas CSS i själva HTML-filen och kan modifieras där.

För att formge beamer-bilder kan du ange ett beamer-"theme" eller "colortheme" med optionen '''-V''':

<pre>
pandoc -t beamer habits.txt -V theme:Warsaw -o habits.pdf
</pre>

== LITERATE HASKELL-STÖD ==

Om du lägger till '''+lhs''' efter ett lämpligt indata- eller utdataformat, '''markdown''', '''rst''' eller '''latex''' för indata eller utdata; '''beamer''', '''html''' eller '''html5''' endast för utdata, behandlar pandoc dokumentet som literate Haskell-källkod.

Detta betyder att:

* I markdown-indata tolkas "bird track"-avsnitt som Haskell-kod i stället för blockcitat. Text mellan '''\begin{code}''' och '''\end{code}''' behandlas också som Haskell-kod.
* I markdown-utdata renderas kodblock med klasserna '''haskell''' och '''literate''' med bird tracks, och blockcitat indenteras ett blanksteg så att de inte behandlas som Haskell-kod. Dessutom renderas rubriker i setext-stil, med understrykningar, snarare än atx-stil, med '''#'''-tecken. Detta beror på att ghc behandlar '''#'''-tecken i kolumn 1 som introducerande radnummer.
* I reStructuredText-indata tolkas "bird track"-avsnitt som Haskell-kod.
* I reStructuredText-utdata renderas kodblock med klassen '''haskell''' med bird tracks.
* I LaTeX-indata tolkas text i '''code'''-miljöer som Haskell-kod.
* I LaTeX-utdata renderas kodblock med klassen '''haskell''' inuti '''code'''-miljöer.
* I HTML-utdata renderas kodblock med klassen '''haskell''' med klassen '''literatehaskell''' och bird tracks.

Exempel:

<pre>
pandoc -f markdown+lhs -t html
</pre>

läser literate Haskell-källkod formaterad enligt markdown-konventioner och skriver vanlig HTML, utan bird tracks.

<pre>
pandoc -f markdown+lhs -t html+lhs
</pre>

skriver HTML med Haskell-koden i bird tracks, så att den kan kopieras och klistras in som literate Haskell-källkod.

== FÖRFATTARE ==

© 2006–2011 John MacFarlane, jgm at berkeley dot edu.

Utgiven under GPL, version 2 eller senare.

Denna programvara ges utan garanti av något slag.

Se COPYRIGHT för fullständiga upphovsrätts- och garantiupplysningar.

Andra bidragsgivare inkluderar Recai Oktaş, Paulo Tanimoto, Peter Wang, Andrea Rossato, Eric Kow, infinity0x, Luke Plant, shreevatsa.public, Puneeth Chaganti, Paul Rivier, rodja.trappe, Bradley Kuhn, thsutton, Nathan Gass, Jonathan Daugherty, Jérémy Bobbio, Justin Bogner, qerub, Christopher Sawicki, Kelsey Hightower, Masayoshi Takahashi, Antoine Latter, Ralf Stephan, Eric Seidel och B. Scott Michel.

== PANDOC'S MARKDOWN ==

För en fullständig beskrivning av pandocs utökningar av standard-markdown, se '''pandoc_markdown'''(5).

== SE ÄVEN ==

[[markdown2pdf(1)|'''markdown2pdf'''(1)]], [[pandoc markdown(5)|'''pandoc_markdown'''(5)]].

Pandocs källkod och all dokumentation kan hämtas från:

<pre>
http://johnmacfarlane.net/pandoc/
</pre>
= Sidslut =
Orginalhemsidan på Engelska https://man7.org/linux/man-pages/man1/usb-devices.1.html
Det här är en maskinöversättning av Linux man sidor till svenska. Om du hittar fel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret som finns på
https://www.linux.se/kontaka-linux-se/
 Tack till [https://Datorhjalp.se Datorservice] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell.

[[Kategori:Linuxmanual grupp 1]]
[[Kategori:Linuxmanual]]

pandoc(1)

2026-08-15T08:00:09Z

Admin: /* SE ÄVEN */

{{DISPLAYTITLE:pandoc(1)}}

== NAMN ==

'''pandoc''' – allmän märkspråkskonverterare

== SYNOPSIS ==

<pre>
pandoc [options] [input-file]...
</pre>

== BESKRIVNING ==

Pandoc är ett Haskell-bibliotek för att konvertera från ett märkspråksformat till ett annat, och ett kommandoradsverktyg som använder detta bibliotek.

Det kan läsa markdown och delmängder av Textile, reStructuredText, HTML, LaTeX och DocBook XML; och det kan skriva vanlig text, markdown, reStructuredText, XHTML, HTML 5, LaTeX, inklusive beamer-bildspel, ConTeXt, RTF, DocBook XML, OpenDocument XML, ODT, Word docx, GNU Texinfo, MediaWiki-markup, EPUB, Textile, groff-manualsidor, Emacs Org-Mode, AsciiDoc och Slidy-, Slideous-, DZSlides- eller S5-HTML-bildspel.

Det kan också producera PDF-utdata på system där LaTeX är installerat.

Pandocs utökade version av markdown innehåller syntax för fotnoter, tabeller, flexibla ordnade listor, definitionslistor, avgränsade kodblock, upphöjd text, nedsänkt text, genomstrykning, titelblock, automatiska innehållsförteckningar, inbäddad LaTeX-matematik, citeringar och markdown inuti HTML-blockelement.

Dessa utökningar, beskrivna nedan under Pandocs markdown, kan inaktiveras med optionen '''--strict'''.

Till skillnad från de flesta befintliga verktyg för att konvertera markdown till HTML, vilka använder regex-ersättningar, har Pandoc en modulär design: det består av en uppsättning läsare, som tolkar text i ett givet format och producerar en intern representation av dokumentet, och en uppsättning skrivare, som konverterar denna interna representation till ett målformat.

Därför krävs endast att en läsare eller skrivare läggs till för att lägga till ett indata- eller utdataformat.

=== Använda pandoc ===

Om ingen ''input-file'' anges läses indata från ''stdin''.

Annars konkateneras ''input-files'', med en tom rad mellan varje, och används som indata.

Utdata går som standard till ''stdout'', även om utdata till ''stdout'' är inaktiverad för utdataformaten '''odt''', '''docx''' och '''epub'''.

För utdata till en fil, använd optionen '''-o''':

<pre>
pandoc -o output.html input.txt
</pre>

I stället för en fil kan en absolut URI anges. I detta fall hämtar pandoc innehållet med HTTP:

<pre>
pandoc -f html -t markdown http://www.fsf.org
</pre>

Om flera indatafiler anges kommer '''pandoc''' att konkatenera dem alla, med tomma rader mellan dem, före tolkning.

Formatet för indata och utdata kan anges uttryckligen med kommandoradsoptioner.

Indataformatet kan anges med optionerna '''-r/--read''' eller '''-f/--from''', och utdataformatet med optionerna '''-w/--write''' eller '''-t/--to'''.

För att konvertera '''hello.txt''' från markdown till LaTeX kan du skriva:

<pre>
pandoc -f markdown -t latex hello.txt
</pre>

För att konvertera '''hello.html''' från HTML till markdown:

<pre>
pandoc -f html -t markdown hello.html
</pre>

Stödda utdataformat listas nedan under optionen '''-t/--to'''.

Stödda indataformat listas nedan under optionen '''-f/--from'''.

Observera att läsarna för '''rst''', '''textile''', '''latex''' och '''html''' inte är kompletta; det finns vissa konstruktioner som de inte tolkar.

Om indata- eller utdataformatet inte anges uttryckligen försöker '''pandoc''' gissa det från ändelserna på indata- och utdatafilnamnen.

Exempel:

<pre>
pandoc -o hello.tex hello.txt
</pre>

kommer att konvertera '''hello.txt''' från markdown till LaTeX.

Om ingen utdatafil anges, så att utdata går till ''stdout'', eller om utdatafilens ändelse är okänd, blir utdataformatet som standard HTML.

Om ingen indatafil anges, så att indata kommer från ''stdin'', eller om indatafilernas ändelser är okända, antas indataformatet vara markdown om det inte anges uttryckligen.

Pandoc använder teckenkodningen UTF-8 för både indata och utdata.

Om din lokala teckenkodning inte är UTF-8 bör du skicka indata och utdata genom '''iconv''':

<pre>
iconv -t utf-8 input.txt | pandoc | iconv -f utf-8
</pre>

=== Skapa en PDF ===

Tidigare versioner av pandoc kom med programmet '''markdown2pdf''', som använde pandoc och pdflatex för att producera en PDF.

Detta behövs inte längre, eftersom '''pandoc''' nu själv kan producera '''pdf'''-utdata.

För att producera en PDF anger du helt enkelt en utdatafil med ändelsen '''.pdf'''.

Pandoc skapar en LaTeX-fil och använder pdflatex, eller en annan motor, se '''--latex-engine''', för att konvertera den till PDF:

<pre>
pandoc test.txt -o test.pdf
</pre>

Produktion av en PDF kräver att en LaTeX-motor är installerad, se '''--latex-engine''' nedan, och antar att följande LaTeX-paket finns tillgängliga: '''amssymb''', '''amsmath''', '''ifxetex''', '''ifluatex''', '''listings''' om optionen '''--listings''' används, '''fancyvrb''', '''enumerate''', '''ctable''', '''url''', '''graphicx''', '''hyperref''', '''ulem''', '''babel''' om variabeln '''lang''' är satt, '''fontspec''' om '''xelatex''' eller '''lualatex''' används som LaTeX-motor, '''xltxtra''' och '''xunicode''' om '''xelatex''' används.

=== hsmarkdown ===

En användare som vill ha en drop-in-ersättare för '''Markdown.pl''' kan skapa en symbolisk länk till '''pandoc'''-programmet med namnet '''hsmarkdown'''.

När det anropas under namnet '''hsmarkdown''' beter sig '''pandoc''' som om flaggan '''--strict''' hade valts, och inga kommandoradsoptioner känns igen.

Detta tillvägagångssätt fungerar dock inte under Cygwin på grund av problem med dess simulering av symboliska länkar.

== OPTIONER ==

=== Allmänna optioner ===

'''-f''' ''FORMAT'', '''-r''' ''FORMAT''

'''--from=''' ''FORMAT'', '''--read=''' ''FORMAT''

: Ange indataformat.

: ''FORMAT'' kan vara '''native''', intern Haskell, '''json''', JSON-version av intern AST, '''markdown''', '''textile''', '''rst''', reStructuredText, '''html''', '''docbook''' eller '''latex'''.

: Om '''+lhs''' läggs till efter '''markdown''', '''rst''' eller '''latex''' behandlas indata som literate Haskell-källkod; se Literate Haskell-stöd nedan.

'''-t''' ''FORMAT'', '''-w''' ''FORMAT''

'''--to=''' ''FORMAT'', '''--write=''' ''FORMAT''

: Ange utdataformat.

: ''FORMAT'' kan vara '''native''', '''json''', '''plain''', '''markdown''', '''rst''', '''html''', '''html5''', '''latex''', '''beamer''', '''context''', '''man''', '''mediawiki''', '''textile''', '''org''', '''texinfo''', '''docbook''', '''opendocument''', '''odt''', '''docx''', '''epub''', '''asciidoc''', '''slidy''', '''slideous''', '''dzslides''', '''s5''' eller '''rtf'''.

: Observera att '''odt'''- och '''epub'''-utdata inte skickas till ''stdout''; ett utdatafilnamn måste anges med optionen '''-o/--output'''.

: Om '''+lhs''' läggs till efter '''markdown''', '''rst''', '''latex''', '''beamer''', '''html''' eller '''html5''' renderas utdatan som literate Haskell-källkod; se Literate Haskell-stöd nedan.

'''-o''' ''FILE'', '''--output=''' ''FILE''

: Skriv utdata till ''FILE'' i stället för till ''stdout''.

: Om ''FILE'' är '''-''' går utdata till ''stdout''.

: Undantag: om utdataformatet är '''odt''', '''docx''' eller '''epub''' är utdata till stdout inaktiverad.

'''--data-dir=''' ''DIRECTORY''

: Ange användardatakatalogen där pandoc ska söka efter datafiler.

: Om denna option inte anges används standardkatalogen:

<pre>
$HOME/.pandoc
</pre>

: i Unix och:

<pre>
C:\Documents And Settings\USERNAME\Application Data\pandoc
</pre>

: i Windows.

: En katalog eller fil med namnet '''reference.odt''', '''reference.docx''', '''default.csl''', '''epub.css''', '''templates''', '''slidy''', '''slideous''' eller '''s5''' i denna katalog åsidosätter pandocs normala standardvärden.

'''-v, --version'''

: Skriv ut version.

'''-h, --help'''

: Visa användningsmeddelande.

=== Läsaroptioner ===

'''--strict'''

: Använd strikt markdown-syntax, utan pandoc-utökningar eller varianter.

: När indataformatet är HTML betyder detta att konstruktioner som saknar motsvarigheter i standard-markdown, t.ex. definitionslistor eller genomstruken text, tolkas som rå HTML.

'''-R, --parse-raw'''

: Tolka oöversättbara HTML-koder och LaTeX-miljöer som rå HTML eller LaTeX i stället för att ignorera dem.

: Påverkar endast HTML- och LaTeX-indata.

: Rå HTML kan skrivas i markdown, reStructuredText, HTML, Slidy, Slideous, DZSlides och S5-utdata; rå LaTeX kan skrivas i markdown, reStructuredText, LaTeX och ConTeXt-utdata.

: Standard är att läsarna utelämnar oöversättbara HTML-koder och LaTeX-miljöer.

: LaTeX-läsaren skickar igenom oöversättbara LaTeX-''kommandon'', även om '''-R''' inte anges.

'''-S, --smart'''

: Producera typografiskt korrekt utdata, konvertera raka citattecken till böjda citattecken, '''---''' till em-streck, '''--''' till en-streck och '''...''' till ellipser.

: Hårda blanksteg infogas efter vissa förkortningar, såsom "Mr.".

: Denna option är betydelsefull endast när indataformatet är '''markdown''' eller '''textile'''.

: Den väljs automatiskt när indataformatet är '''textile''' eller utdataformatet är '''latex''' eller '''context''', om inte '''--no-tex-ligatures''' används.

'''--old-dashes'''

: Välj pandoc <= 1.8.2.1-beteendet för tolkning av smarta streck: '''-''' före en siffra är ett en-streck, och '''--''' är ett em-streck.

: Denna option väljs automatiskt för '''textile'''-indata.

'''--base-header-level=''' ''NUMBER''

: Ange basnivån för rubriker, standard är 1.

'''--indented-code-classes=''' ''CLASSES''

: Ange klasser att använda för indragna kodblock, till exempel '''perl,numberLines''' eller '''haskell'''.

: Flera klasser kan separeras med blanksteg eller kommatecken.

'''--normalize'''

: Normalisera dokumentet efter läsning: slå samman intilliggande '''Str'''- eller '''Emph'''-element, till exempel, och ta bort upprepade '''Space'''-element.

'''-p, --preserve-tabs'''

: Bevara tabbar i stället för att konvertera dem till blanksteg, standard.

'''--tab-stop=''' ''NUMBER''

: Ange antalet blanksteg per tabb, standard är 4.

=== Allmänna skrivaroptioner ===

'''-s, --standalone'''

: Producera utdata med lämpligt huvud och fot, t.ex. en fristående HTML-, LaTeX- eller RTF-fil, inte ett fragment.

: Denna option sätts automatiskt för '''pdf''', '''epub''', '''docx''' och '''odt'''-utdata.

'''--template=''' ''FILE''

: Använd ''FILE'' som en egen mall för det genererade dokumentet.

: Implicerar '''--standalone'''.

: Se Mallar nedan för en beskrivning av mallsyntaxen.

: Om ingen ändelse anges läggs en ändelse som motsvarar skrivaren till, så att '''--template=special''' söker efter '''special.html''' för HTML-utdata.

: Om mallen inte hittas söker pandoc efter den i användardatakatalogen, se '''--data-dir'''.

: Om denna option inte används används en standardmall som passar utdataformatet, se '''-D/--print-default-template'''.

'''-V''' ''KEY[=VAL]'', '''--variable=''' ''KEY[:VAL]''

: Sätt mallvariabeln ''KEY'' till värdet ''VAL'' när dokumentet renderas i fristående läge.

: Detta är i allmänhet endast användbart när optionen '''--template''' används för att ange en egen mall, eftersom pandoc automatiskt sätter variablerna som används i standardmallarna.

: Om inget ''VAL'' anges får nyckeln värdet '''true'''.

'''-D''' ''FORMAT'', '''--print-default-template=''' ''FORMAT''

: Skriv ut standardmallen för ett utdata-''FORMAT''.

: Se '''-t''' för en lista över möjliga ''FORMAT''.

'''--no-wrap'''

: Inaktivera radbrytning av text i utdata.

: Som standard radbryts text på ett sätt som passar utdataformatet.

'''--columns=''' ''NUMBER''

: Ange radlängd i tecken, för radbrytning av text.

'''--toc, --table-of-contents'''

: Inkludera en automatiskt genererad innehållsförteckning eller, för '''latex''', '''context''' och '''rst''', en instruktion att skapa en.

: Denna option har ingen effekt på '''man''', '''docbook''', '''slidy''', '''slideous''' eller '''s5'''-utdata.

'''--no-highlight'''

: Inaktiverar syntaxmarkering för kodblock och inline-kod, även när ett språkattribut anges.

'''--highlight-style=''' ''STYLE''

: Anger färgstilen som ska användas i markerad källkod.

: Optioner är '''pygments''', standard, '''kate''', '''monochrome''', '''espresso''', '''zenburn''', '''haddock''' och '''tango'''.

'''-H''' ''FILE'', '''--include-in-header=''' ''FILE''

: Inkludera innehållet i ''FILE'', ordagrant, i slutet av huvudet.

: Detta kan exempelvis användas för att inkludera särskild CSS eller JavaScript i HTML-dokument.

: Option kan användas upprepade gånger för att inkludera flera filer i huvudet.

: De inkluderas i angiven ordning.

: Implicerar '''--standalone'''.

'''-B''' ''FILE'', '''--include-before-body=''' ''FILE''

: Inkludera innehållet i ''FILE'', ordagrant, i början av dokumentets body, t.ex. efter taggen '''<body>''' i HTML eller kommandot '''\begin{document}''' i LaTeX.

: Kan användas för att inkludera navigationsrader eller banners i HTML-dokument.

: Option kan användas upprepade gånger för att inkludera flera filer i angiven ordning.

: Implicerar '''--standalone'''.

'''-A''' ''FILE'', '''--include-after-body=''' ''FILE''

: Inkludera innehållet i ''FILE'', ordagrant, i slutet av dokumentets body, före taggen '''</body>''' i HTML eller kommandot '''\end{document}''' i LaTeX.

: Option kan användas upprepade gånger för att inkludera flera filer i angiven ordning.

: Implicerar '''--standalone'''.

=== Optioner som påverkar specifika skrivare ===

'''--self-contained'''

: Producera en fristående HTML-fil utan externa beroenden, med '''data:'''-URI:er för att infoga innehållet i länkade skript, stilmallar, bilder och videor.

: Den resulterande filen ska vara "self-contained" i den meningen att den inte behöver externa filer och ingen nätåtkomst för att visas korrekt i en webbläsare.

: Denna option fungerar endast med HTML-utdataformat, inklusive '''html''', '''html5''', '''html+lhs''', '''html5+lhs''', '''s5''', '''slidy''', '''slideous''' och '''dzslides'''.

: Skript, bilder och stilmallar vid absoluta URL:er laddas ned; de vid relativa URL:er söks först relativt arbetskatalogen, sedan relativt användardatakatalogen, se '''--data-dir''', och slutligen relativt pandocs standarddatakatalog.

'''--offline'''

: Föråldrad synonym för '''--self-contained'''.

'''-5, --html5'''

: Producera HTML5 i stället för HTML4.

: Denna option har ingen effekt för andra skrivare än '''html'''.

: Föråldrad: använd utdataformatet '''html5''' i stället.

'''--ascii'''

: Använd endast ASCII-tecken i utdata.

: För närvarande stöds detta endast för HTML-utdata, som använder numeriska entiteter i stället för UTF-8 när denna option väljs.

'''--reference-links'''

: Använd länkar av referensstil, i stället för inline-länkar, när markdown eller reStructuredText skrivs.

: Som standard används inline-länkar.

'''--atx-headers'''

: Använd ATX-rubriker i markdown-utdata.

: Standard är att använda setext-rubriker för nivå 1–2, och därefter ATX-rubriker.

'''--chapters'''

: Behandla toppnivårubriker som kapitel i LaTeX-, ConTeXt- och DocBook-utdata.

: När LaTeX-mallen använder klassen report, book eller memoir impliceras denna option.

: Om '''--beamer''' används blir toppnivårubriker '''\part{..}'''.

'''-N, --number-sections'''

: Numrera avsnittsrubriker i LaTeX-, ConTeXt- eller HTML-utdata.

: Som standard numreras inte avsnitt.

'''--no-tex-ligatures'''

: Konvertera inte citattecken, apostrofer och streck till TeX-ligaturer när LaTeX eller ConTeXt skrivs.

: Använd i stället bokstavliga Unicode-tecken.

: Detta behövs för att använda avancerade OpenType-funktioner med XeLaTeX och LuaLaTeX.

: Observera att '''--smart''' normalt väljs automatiskt för LaTeX- och ConTeXt-utdata, men måste anges uttryckligen om '''--no-tex-ligatures''' väljs.

: Om du använder bokstavliga böjda citattecken, streck och ellipser i källan, kan du vilja använda '''--no-tex-ligatures''' utan '''--smart'''.

'''--listings'''

: Använd paketet listings för LaTeX-kodblock.

'''-i, --incremental'''

: Gör att listposter i bildspel visas inkrementellt, en i taget.

: Standard är att listor visas på en gång.

'''--slide-level=''' ''NUMBER''

: Anger att rubriker med den angivna nivån skapar bilder för '''beamer''', '''s5''', '''slidy''', '''slideous''' och '''dzslides'''.

: Rubriker ovanför denna nivå i hierarkin används för att dela in bildspelet i avsnitt; rubriker under denna nivå skapar underrubriker inom en bild.

: Standard är att sätta bildnivån baserat på dokumentets innehåll; se Strukturera bildspelet nedan.

'''--section-divs'''

: Omslut avsnitt med '''<div>'''-taggar, eller '''<section>'''-taggar i HTML5, och fäst identifierare vid den omslutande '''<div>''' eller '''<section>''' i stället för vid själva rubriken.

: Se Avsnittsidentifierare nedan.

'''--email-obfuscation=''' ''none|javascript|references''

: Ange en metod för att obfuskera '''mailto:'''-länkar i HTML-dokument.

: ''none'' lämnar '''mailto:'''-länkar som de är.

: ''javascript'' obfuskerar dem med JavaScript.

: ''references'' obfuskerar dem genom att skriva deras bokstäver som decimala eller hexadecimala teckenreferenser.

: Om '''--strict''' anges används ''references'' oavsett om denna option finns.

'''--id-prefix=''' ''STRING''

: Ange ett prefix som ska läggas till alla automatiskt genererade identifierare i HTML-utdata.

: Detta är användbart för att förhindra dubbla identifierare när fragment genereras för att inkluderas i andra sidor.

'''-T''' ''STRING'', '''--title-prefix=''' ''STRING''

: Ange ''STRING'' som ett prefix i början av titeln som visas i HTML-huvudet, men inte i titeln som visas i början av HTML-body.

: Implicerar '''--standalone'''.

'''-c''' ''URL'', '''--css=''' ''URL''

: Länka till en CSS-stilmall.

'''--reference-odt=''' ''FILE''

: Använd den angivna filen som stilreferens vid produktion av en ODT.

: För bästa resultat bör referens-ODT:n vara en modifierad version av en ODT som producerats med pandoc.

: Innehållet i referens-ODT:n ignoreras, men dess stilmallar används i den nya ODT:n.

: Om ingen referens-ODT anges på kommandoraden letar pandoc efter filen '''reference.odt''' i användardatakatalogen, se '''--data-dir'''.

: Om den inte heller hittas används rimliga standardvärden.

'''--reference-docx=''' ''FILE''

: Använd den angivna filen som stilreferens vid produktion av en docx-fil.

: För bästa resultat bör referens-docx:en vara en modifierad version av en docx-fil som producerats med pandoc.

: Innehållet i referens-docx:en ignoreras, men dess stilmallar används i den nya docx-filen.

: Om ingen referens-docx anges på kommandoraden letar pandoc efter filen '''reference.docx''' i användardatakatalogen, se '''--data-dir'''.

: Om den inte heller hittas används rimliga standardvärden.

'''--epub-stylesheet=''' ''FILE''

: Använd den angivna CSS-filen för att formge EPUB-filen.

: Om ingen stilmall anges letar pandoc efter filen '''epub.css''' i användardatakatalogen, se '''--data-dir'''.

: Om den inte hittas där används rimliga standardvärden.

'''--epub-cover-image=''' ''FILE''

: Använd den angivna bilden som EPUB-omslag.

: Det rekommenderas att bilden är mindre än 1000px i bredd och höjd.

'''--epub-metadata=''' ''FILE''

: Leta i den angivna XML-filen efter metadata för EPUB-filen.

: Filen bör innehålla en serie Dublin Core-element, som dokumenterat på:

<pre>
http://dublincore.org/documents/dces/
</pre>

: Exempel:

<pre>
<dc:rights>Creative Commons</dc:rights>
<dc:language>es-AR</dc:language>
</pre>

: Som standard inkluderar pandoc följande metadataelement: '''<dc:title>''', från dokumenttiteln, '''<dc:creator>''', från dokumentförfattarna, '''<dc:date>''', från dokumentdatumet, som bör vara i ISO 8601-format, '''<dc:language>''', från variabeln '''lang''', eller, om den inte är satt, lokalen, och '''<dc:identifier id="BookId">''', en slumpmässigt genererad UUID.

: Alla dessa kan åsidosättas av element i metadatafilen.

'''--epub-embed-font=''' ''FILE''

: Bädda in det angivna teckensnittet i EPUB-filen.

: Denna option kan upprepas för att bädda in flera teckensnitt.

: För att använda inbäddade teckensnitt behöver du lägga till deklarationer som följande i din CSS, se '''--epub-stylesheet''':

<pre>
@font-face {
font-family: DejaVuSans;
font-style: normal;
font-weight: normal;
src:url("DejaVuSans-Regular.ttf");
}
@font-face {
font-family: DejaVuSans;
font-style: normal;
font-weight: bold;
src:url("DejaVuSans-Bold.ttf");
}
@font-face {
font-family: DejaVuSans;
font-style: italic;
font-weight: normal;
src:url("DejaVuSans-Oblique.ttf");
}
@font-face {
font-family: DejaVuSans;
font-style: italic;
font-weight: bold;
src:url("DejaVuSans-BoldOblique.ttf");
}
body { font-family: "DejaVuSans"; }
</pre>

'''--latex-engine=''' ''pdflatex|lualatex|xelatex''

: Använd den angivna LaTeX-motorn när PDF-utdata produceras.

: Standard är '''pdflatex'''.

: Om motorn inte finns i din PATH kan hela sökvägen till motorn anges här.

=== Citeringar ===

'''--bibliography=''' ''FILE''

: Ange bibliografidatabas som ska användas för att lösa citeringar.

: Databastypen bestäms från ändelsen på ''FILE'', som kan vara '''.mods''', MODS-format, '''.bib''', BibTeX/BibLaTeX-format, '''.ris''', RIS-format, '''.enl''', EndNote-format, '''.xml''', EndNote XML-format, '''.wos''', ISI-format, '''.medline''', MEDLINE-format, '''.copac''', Copac-format, eller '''.json''', citeproc JSON.

: Om du vill använda flera bibliografier använder du bara denna option upprepade gånger.

'''--csl=''' ''FILE''

: Ange CSL-stil som ska användas vid formatering av citeringar och bibliografi.

: Om ''FILE'' inte hittas letar pandoc efter den i:

<pre>
$HOME/.csl
</pre>

: i Unix och:

<pre>
C:\Documents And Settings\USERNAME\Application Data\csl
</pre>

: i Windows.

: Om optionen '''--csl''' inte anges använder pandoc en standardstil: antingen '''default.csl''' i användardatakatalogen, se '''--data-dir''', eller, om den saknas, Chicago author-date-stilen.

'''--citation-abbreviations=''' ''FILE''

: Ange en fil som innehåller förkortningar för tidskriftstitlar och andra bibliografiska fält, indikerade genom att sätta '''form="short"''' i CSL-noden för fältet.

: Formatet beskrivs på:

<pre>
http://citationstylist.org/2011/10/19/abbreviations-for-zotero-test-release/
</pre>

: Här är ett kort exempel:

<pre>
{ "default": {
"container-title": {
"Lloyd's Law Reports": "Lloyd's Rep",
"Estates Gazette": "EG",
"Scots Law Times": "SLT"
}
}
}
</pre>

'''--natbib'''

: Använd natbib för citeringar i LaTeX-utdata.

'''--biblatex'''

: Använd biblatex för citeringar i LaTeX-utdata.

=== Matematikrendering i HTML ===

'''-m''' [''URL''], '''--latexmathml'''[='''URL''']

: Använd LaTeXMathML-skriptet för att visa inbäddad TeX-matematik i HTML-utdata.

: För att infoga en länk till en lokal kopia av skriptet '''LaTeXMathML.js''', ange en ''URL''.

: Om ingen ''URL'' anges infogas skriptets innehåll direkt i HTML-huvudet, vilket bevarar portabilitet på bekostnad av effektivitet.

: Om du planerar att använda matematik på flera sidor är det mycket bättre att länka till en kopia av skriptet, så att det kan cachelagras.

'''--mathml'''[='''URL''']

: Konvertera TeX-matematik till MathML, i '''docbook''' såväl som '''html''' och '''html5'''.

: I fristående '''html'''-utdata infogas ett litet JavaScript, eller en länk till ett sådant skript om en ''URL'' anges, vilket låter MathML visas i vissa webbläsare.

'''--jsmath'''[='''URL''']

: Använd jsMath för att visa inbäddad TeX-matematik i HTML-utdata.

: ''URL'' ska peka på jsMath-laddningsskriptet, t.ex. '''jsMath/easy/load.js'''.

: Om den anges länkas den in i huvudet på fristående HTML-dokument.

: Om ingen ''URL'' anges infogas ingen länk till jsMath-laddningsskriptet; det är då upp till författaren att tillhandahålla en sådan länk i HTML-mallen.

'''--mathjax'''[='''URL''']

: Använd MathJax för att visa inbäddad TeX-matematik i HTML-utdata.

: ''URL'' ska peka på laddningsskriptet '''MathJax.js'''.

: Om ingen ''URL'' anges infogas en länk till MathJax CDN.

'''--gladtex'''

: Omslut TeX-matematik med '''<eq>'''-taggar i HTML-utdata.

: Dessa kan sedan behandlas av gladTeX för att producera länkar till bilder av de typsatta formlerna.

'''--mimetex'''[='''URL''']

: Rendera TeX-matematik med mimeTeX CGI-skriptet.

: Om ''URL'' inte anges antas skriptet finnas på '''/cgi-bin/mimetex.cgi'''.

'''--webtex'''[='''URL''']

: Rendera TeX-formler med ett externt skript som konverterar TeX-formler till bilder.

: Formeln konkateneras med den angivna URL:en.

: Om ''URL'' inte anges används Google Chart API.

=== Optioner för wrapper-skript ===

'''--dump-args'''

: Skriv information om kommandoradsargument till ''stdout'' och avsluta sedan.

: Denna option är främst avsedd för användning i wrapper-skript.

: Första utdataraden innehåller namnet på utdatafilen som angavs med optionen '''-o''', eller '''-''' för ''stdout'' om ingen utdatafil angavs.

: De återstående raderna innehåller kommandoradsargumenten, ett per rad, i den ordning de förekommer.

: Dessa inkluderar inte vanliga Pandoc-optioner och deras argument, men inkluderar alla optioner som förekommer efter en '''--'''-separator i slutet av raden.

'''--ignore-args'''

: Ignorera kommandoradsargument, för användning i wrapper-skript.

: Vanliga Pandoc-optioner ignoreras inte.

: Exempel:

<pre>
pandoc --ignore-args -o foo.html -s foo.txt -- -e latin1
</pre>

: är ekvivalent med:

<pre>
pandoc -o foo.html -s
</pre>

== MALLAR ==

När optionen '''-s/--standalone''' används använder pandoc en mall för att lägga till huvud- och fotmaterial som behövs för ett fristående dokument.

För att se standardmallen som används, skriv:

<pre>
pandoc -D FORMAT
</pre>

där '''FORMAT''' är namnet på utdataformatet.

En egen mall kan anges med optionen '''--template'''.

Du kan också åsidosätta systemets standardmallar för ett givet utdataformat '''FORMAT''' genom att lägga filen '''templates/default.FORMAT''' i användardatakatalogen, se '''--data-dir''' ovan.

Undantag: för '''odt'''-utdata, anpassa mallen '''default.opendocument'''. För '''pdf'''-utdata, anpassa mallen '''default.latex'''. För '''epub'''-utdata, anpassa mallarna '''epub-page.html''', '''epub-coverimage.html''' och '''epub-titlepage.html'''.

Mallar kan innehålla ''variabler''.

Variabelnamn är sekvenser av alfanumeriska tecken, '''-''' och '''_''', som börjar med en bokstav.

Ett variabelnamn omgivet av '''$'''-tecken ersätts av sitt värde.

Till exempel ersätts strängen '''$title$''' i:

<pre>
<title>$title$</title>
</pre>

av dokumenttiteln.

För att skriva ett bokstavligt '''$''' i en mall, använd '''$$'''.

Vissa variabler sätts automatiskt av pandoc.

Dessa varierar något beroende på utdataformat, men inkluderar:

'''header-includes'''

: innehåll som anges med '''-H/--include-in-header''', kan ha flera värden

'''toc'''

: icke-null-värde om '''--toc/--table-of-contents''' angavs

'''include-before'''

: innehåll som anges med '''-B/--include-before-body''', kan ha flera värden

'''include-after'''

: innehåll som anges med '''-A/--include-after-body''', kan ha flera värden

'''body'''

: dokumentets kropp

'''title'''

: dokumentets titel, som angiven i titelblocket

'''author'''

: dokumentets författare, som angiven i titelblocket, kan ha flera värden

'''date'''

: dokumentets datum, som angivet i titelblocket

'''lang'''

: språkkod för HTML- eller LaTeX-dokument

'''slidy-url'''

: bas-URL för Slidy-dokument, standard:

<pre>
http://www.w3.org/Talks/Tools/Slidy2
</pre>

'''slideous-url'''

: bas-URL för Slideous-dokument, standard '''default'''

'''s5-url'''

: bas-URL för S5-dokument, standard '''ui/default'''

'''fontsize'''

: teckenstorlek, 10pt, 11pt, 12pt, för LaTeX-dokument

'''documentclass'''

: dokumentklass för LaTeX-dokument

'''geometry'''

: optioner för LaTeX-klassen '''geometry''', t.ex. '''margin=1in'''; kan upprepas för flera optioner

'''mainfont''', '''sansfont''', '''monofont''', '''mathfont'''

: teckensnitt för LaTeX-dokument, fungerar endast med xelatex och lualatex

'''theme'''

: tema för LaTeX beamer-dokument

'''colortheme'''

: färgtema för LaTeX beamer-dokument

'''linkcolor'''

: färg för interna länkar i LaTeX-dokument, '''red''', '''green''', '''magenta''', '''cyan''', '''blue''', '''black'''

'''urlcolor'''

: färg för externa länkar i LaTeX-dokument

'''links-as-notes'''

: gör att länkar skrivs som fotnoter i LaTeX-dokument

Variabler kan sättas på kommandoraden med optionen '''-V/--variable'''.

Detta gör det möjligt för användare att inkludera egna variabler i sina mallar.

Mallar kan innehålla villkor. Syntaxen är följande:

<pre>
$if(variable)$
X
$else$
Y
$endif$
</pre>

Detta inkluderar '''X''' i mallen om '''variable''' har ett icke-null-värde; annars inkluderas '''Y'''.

'''X''' och '''Y''' är platshållare för valfri giltig malltext, och kan innehålla interpolerade variabler eller andra villkor.

Avsnittet '''$else$''' kan utelämnas.

När variabler kan ha flera värden, till exempel '''author''' i ett dokument med flera författare, kan nyckelordet '''$for$''' användas:

<pre>
$for(author)$
<meta name="author" content="$author$" />
$endfor$
</pre>

Du kan valfritt ange en separator som ska användas mellan på varandra följande poster:

<pre>
$for(author)$$author$$sep$, $endfor$
</pre>

Om du använder egna mallar kan du behöva revidera dem när pandoc ändras.

Det rekommenderas att spåra ändringar i standardmallarna och modifiera egna mallar i enlighet med detta.

Ett enkelt sätt att göra detta är att forka pandoc-templates-förrådet och slå samman ändringar efter varje pandoc-utgåva:

<pre>
http://github.com/jgm/pandoc-templates
</pre>

== PRODUCERA BILDSPEL MED PANDOC ==

Du kan använda Pandoc för att producera en HTML + JavaScript-presentation som kan visas i en webbläsare.

Det finns fyra sätt att göra detta: med S5, DZSlides, Slidy eller Slideous.

Du kan också producera ett PDF-bildspel med LaTeX beamer.

Här är markdown-källan för ett enkelt bildspel, '''habits.txt''':

<pre>
% Habits
% John Doe
% March 22, 2005

# In the morning

## Getting up

- Turn off alarm
- Get out of bed

## Breakfast

- Eat eggs
- Drink coffee

# In the evening

## Dinner

- Eat spaghetti
- Drink wine

------------------

![picture of spaghetti](images/spaghetti.jpg)

## Going to sleep

- Get in bed
- Count sheep
</pre>

För att producera bildspelet skriver du helt enkelt:

<pre>
pandoc -t s5 -s habits.txt -o habits.html
</pre>

för S5,

<pre>
pandoc -t slidy -s habits.txt -o habits.html
</pre>

för Slidy,

<pre>
pandoc -t slideous -s habits.txt -o habits.html
</pre>

för Slideous,

<pre>
pandoc -t dzslides -s habits.txt -o habits.html
</pre>

för DZSlides, eller:

<pre>
pandoc -t beamer habits.txt -o habits.pdf
</pre>

för beamer.

Med alla HTML-bildspelsformat kan optionen '''--self-contained''' användas för att producera en enda fil som innehåller all data som behövs för att visa bildspelet, inklusive länkade skript, stilmallar, bilder och videor.

=== Strukturera bildspelet ===

Som standard är ''slide level'' den högsta rubriknivån i hierarkin som omedelbart följs av innehåll, och inte av en annan rubrik, någonstans i dokumentet.

I exemplet ovan följs nivå 1-rubriker alltid av nivå 2-rubriker, som följs av innehåll, så 2 är bildnivån.

Detta standardvärde kan åsidosättas med optionen '''--slide-level'''.

Dokumentet delas upp i bilder enligt följande regler:

* En horisontell linje startar alltid en ny bild.
* En rubrik på bildnivån startar alltid en ny bild.
* Rubriker ''under'' bildnivån i hierarkin skapar rubriker ''inom'' en bild.
* Rubriker ''över'' bildnivån i hierarkin skapar "titelbilder", som bara innehåller avsnittstiteln och hjälper till att dela upp bildspelet i avsnitt.
* En titelsida konstrueras automatiskt från dokumentets titelblock, om ett sådant finns. För beamer kan detta inaktiveras genom att kommentera bort vissa rader i standardmallen.

Dessa regler är utformade för att stödja många olika bildspelsstilar.

Om du inte bryr dig om att strukturera dina bilder i avsnitt och underavsnitt kan du bara använda nivå 1-rubriker för varje bild.

I så fall blir nivå 1 bildnivån.

Men du kan också strukturera bildspelet i avsnitt, som i exemplet ovan.

För Slidy, Slideous och S5 bäddar filen som produceras av pandoc med optionen '''-s/--standalone''' in en länk till JavaScript- och CSS-filer, som antas vara tillgängliga vid den relativa sökvägen '''s5/default''' för S5, '''slideous''' för Slideous, eller på Slidy-webbplatsen vid '''w3.org''' för Slidy.

Dessa sökvägar kan ändras genom att sätta variablerna '''slidy-url''', '''slideous-url''' eller '''s5-url'''; se '''--variable''' ovan.

För DZSlides inkluderas den relativt korta JavaScript- och CSS-koden i filen som standard.

=== Inkrementella listor ===

Som standard producerar dessa skrivare listor som visas "allt på en gång".

Om du vill att listor ska visas inkrementellt, en post i taget, använd optionen '''-i'''.

Om du vill att en viss lista ska avvika från standarden, det vill säga visas inkrementellt utan optionen '''-i''' och allt på en gång med optionen '''-i''', placera den i ett blockcitat:

<pre>
> - Eat spaghetti
> - Drink wine
</pre>

På detta sätt kan inkrementella och icke-inkrementella listor blandas i ett enda dokument.

=== Formge bilderna ===

Du kan ändra stilen på HTML-bilder genom att lägga anpassade CSS-filer i '''$DATADIR/s5/default''' för S5, '''$DATADIR/slidy''' för Slidy, eller '''$DATADIR/slideous''' för Slideous, där '''$DATADIR''' är användardatakatalogen, se '''--data-dir''' ovan.

Originalen kan hittas i pandocs systemdatakatalog, vanligen '''$CABALDIR/pandoc-VERSION/s5/default'''.

Pandoc letar där efter filer som inte hittas i användardatakatalogen.

För dzslides inkluderas CSS i själva HTML-filen och kan modifieras där.

För att formge beamer-bilder kan du ange ett beamer-"theme" eller "colortheme" med optionen '''-V''':

<pre>
pandoc -t beamer habits.txt -V theme:Warsaw -o habits.pdf
</pre>

== LITERATE HASKELL-STÖD ==

Om du lägger till '''+lhs''' efter ett lämpligt indata- eller utdataformat, '''markdown''', '''rst''' eller '''latex''' för indata eller utdata; '''beamer''', '''html''' eller '''html5''' endast för utdata, behandlar pandoc dokumentet som literate Haskell-källkod.

Detta betyder att:

* I markdown-indata tolkas "bird track"-avsnitt som Haskell-kod i stället för blockcitat. Text mellan '''\begin{code}''' och '''\end{code}''' behandlas också som Haskell-kod.
* I markdown-utdata renderas kodblock med klasserna '''haskell''' och '''literate''' med bird tracks, och blockcitat indenteras ett blanksteg så att de inte behandlas som Haskell-kod. Dessutom renderas rubriker i setext-stil, med understrykningar, snarare än atx-stil, med '''#'''-tecken. Detta beror på att ghc behandlar '''#'''-tecken i kolumn 1 som introducerande radnummer.
* I reStructuredText-indata tolkas "bird track"-avsnitt som Haskell-kod.
* I reStructuredText-utdata renderas kodblock med klassen '''haskell''' med bird tracks.
* I LaTeX-indata tolkas text i '''code'''-miljöer som Haskell-kod.
* I LaTeX-utdata renderas kodblock med klassen '''haskell''' inuti '''code'''-miljöer.
* I HTML-utdata renderas kodblock med klassen '''haskell''' med klassen '''literatehaskell''' och bird tracks.

Exempel:

<pre>
pandoc -f markdown+lhs -t html
</pre>

läser literate Haskell-källkod formaterad enligt markdown-konventioner och skriver vanlig HTML, utan bird tracks.

<pre>
pandoc -f markdown+lhs -t html+lhs
</pre>

skriver HTML med Haskell-koden i bird tracks, så att den kan kopieras och klistras in som literate Haskell-källkod.

== FÖRFATTARE ==

© 2006–2011 John MacFarlane, jgm at berkeley dot edu.

Utgiven under GPL, version 2 eller senare.

Denna programvara ges utan garanti av något slag.

Se COPYRIGHT för fullständiga upphovsrätts- och garantiupplysningar.

Andra bidragsgivare inkluderar Recai Oktaş, Paulo Tanimoto, Peter Wang, Andrea Rossato, Eric Kow, infinity0x, Luke Plant, shreevatsa.public, Puneeth Chaganti, Paul Rivier, rodja.trappe, Bradley Kuhn, thsutton, Nathan Gass, Jonathan Daugherty, Jérémy Bobbio, Justin Bogner, qerub, Christopher Sawicki, Kelsey Hightower, Masayoshi Takahashi, Antoine Latter, Ralf Stephan, Eric Seidel och B. Scott Michel.

== PANDOC'S MARKDOWN ==

För en fullständig beskrivning av pandocs utökningar av standard-markdown, se '''pandoc_markdown'''(5).

== SE ÄVEN ==

'''markdown2pdf'''(1), '''pandoc_markdown'''(5).

Pandocs källkod och all dokumentation kan hämtas från:

<pre>
http://johnmacfarlane.net/pandoc/
</pre>
= Sidslut =
Orginalhemsidan på Engelska https://man7.org/linux/man-pages/man1/usb-devices.1.html
Det här är en maskinöversättning av Linux man sidor till svenska. Om du hittar fel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret som finns på
https://www.linux.se/kontaka-linux-se/
 Tack till [https://Datorhjalp.se Datorservice] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell.

[[Kategori:Linuxmanual grupp 1]]
[[Kategori:Linuxmanual]]

pandoc(1)

2026-08-15T07:53:44Z

Admin: Skapade sidan med '{{DISPLAYTITLE:pandoc(1)}} == NAMN == '''pandoc''' – allmän märkspråkskonverterare == SYNOPSIS == <pre> pandoc [options] [input-file]... </pre> == BESKRIVNING == Pandoc är ett Haskell-bibliotek för att konvertera från ett märkspråksformat till ett annat, och ett kommandoradsverktyg som använder detta bibliotek. Det kan läsa markdown och delmängder av Textile, reStructuredText, HTML, LaTeX och DocBook XML; och det kan skriva vanlig text, markdown, reSt...'

{{DISPLAYTITLE:pandoc(1)}}

== NAMN ==

'''pandoc''' – allmän märkspråkskonverterare

== SYNOPSIS ==

<pre>
pandoc [options] [input-file]...
</pre>

== BESKRIVNING ==

Pandoc är ett Haskell-bibliotek för att konvertera från ett märkspråksformat till ett annat, och ett kommandoradsverktyg som använder detta bibliotek.

Det kan läsa markdown och delmängder av Textile, reStructuredText, HTML, LaTeX och DocBook XML; och det kan skriva vanlig text, markdown, reStructuredText, XHTML, HTML 5, LaTeX, inklusive beamer-bildspel, ConTeXt, RTF, DocBook XML, OpenDocument XML, ODT, Word docx, GNU Texinfo, MediaWiki-markup, EPUB, Textile, groff-manualsidor, Emacs Org-Mode, AsciiDoc och Slidy-, Slideous-, DZSlides- eller S5-HTML-bildspel.

Det kan också producera PDF-utdata på system där LaTeX är installerat.

Pandocs utökade version av markdown innehåller syntax för fotnoter, tabeller, flexibla ordnade listor, definitionslistor, avgränsade kodblock, upphöjd text, nedsänkt text, genomstrykning, titelblock, automatiska innehållsförteckningar, inbäddad LaTeX-matematik, citeringar och markdown inuti HTML-blockelement.

Dessa utökningar, beskrivna nedan under Pandocs markdown, kan inaktiveras med optionen '''--strict'''.

Till skillnad från de flesta befintliga verktyg för att konvertera markdown till HTML, vilka använder regex-ersättningar, har Pandoc en modulär design: det består av en uppsättning läsare, som tolkar text i ett givet format och producerar en intern representation av dokumentet, och en uppsättning skrivare, som konverterar denna interna representation till ett målformat.

Därför krävs endast att en läsare eller skrivare läggs till för att lägga till ett indata- eller utdataformat.

=== Använda pandoc ===

Om ingen ''input-file'' anges läses indata från ''stdin''.

Annars konkateneras ''input-files'', med en tom rad mellan varje, och används som indata.

Utdata går som standard till ''stdout'', även om utdata till ''stdout'' är inaktiverad för utdataformaten '''odt''', '''docx''' och '''epub'''.

För utdata till en fil, använd optionen '''-o''':

<pre>
pandoc -o output.html input.txt
</pre>

I stället för en fil kan en absolut URI anges. I detta fall hämtar pandoc innehållet med HTTP:

<pre>
pandoc -f html -t markdown http://www.fsf.org
</pre>

Om flera indatafiler anges kommer '''pandoc''' att konkatenera dem alla, med tomma rader mellan dem, före tolkning.

Formatet för indata och utdata kan anges uttryckligen med kommandoradsoptioner.

Indataformatet kan anges med optionerna '''-r/--read''' eller '''-f/--from''', och utdataformatet med optionerna '''-w/--write''' eller '''-t/--to'''.

För att konvertera '''hello.txt''' från markdown till LaTeX kan du skriva:

<pre>
pandoc -f markdown -t latex hello.txt
</pre>

För att konvertera '''hello.html''' från HTML till markdown:

<pre>
pandoc -f html -t markdown hello.html
</pre>

Stödda utdataformat listas nedan under optionen '''-t/--to'''.

Stödda indataformat listas nedan under optionen '''-f/--from'''.

Observera att läsarna för '''rst''', '''textile''', '''latex''' och '''html''' inte är kompletta; det finns vissa konstruktioner som de inte tolkar.

Om indata- eller utdataformatet inte anges uttryckligen försöker '''pandoc''' gissa det från ändelserna på indata- och utdatafilnamnen.

Exempel:

<pre>
pandoc -o hello.tex hello.txt
</pre>

kommer att konvertera '''hello.txt''' från markdown till LaTeX.

Om ingen utdatafil anges, så att utdata går till ''stdout'', eller om utdatafilens ändelse är okänd, blir utdataformatet som standard HTML.

Om ingen indatafil anges, så att indata kommer från ''stdin'', eller om indatafilernas ändelser är okända, antas indataformatet vara markdown om det inte anges uttryckligen.

Pandoc använder teckenkodningen UTF-8 för både indata och utdata.

Om din lokala teckenkodning inte är UTF-8 bör du skicka indata och utdata genom '''iconv''':

<pre>
iconv -t utf-8 input.txt | pandoc | iconv -f utf-8
</pre>

=== Skapa en PDF ===

Tidigare versioner av pandoc kom med programmet '''markdown2pdf''', som använde pandoc och pdflatex för att producera en PDF.

Detta behövs inte längre, eftersom '''pandoc''' nu själv kan producera '''pdf'''-utdata.

För att producera en PDF anger du helt enkelt en utdatafil med ändelsen '''.pdf'''.

Pandoc skapar en LaTeX-fil och använder pdflatex, eller en annan motor, se '''--latex-engine''', för att konvertera den till PDF:

<pre>
pandoc test.txt -o test.pdf
</pre>

Produktion av en PDF kräver att en LaTeX-motor är installerad, se '''--latex-engine''' nedan, och antar att följande LaTeX-paket finns tillgängliga: '''amssymb''', '''amsmath''', '''ifxetex''', '''ifluatex''', '''listings''' om optionen '''--listings''' används, '''fancyvrb''', '''enumerate''', '''ctable''', '''url''', '''graphicx''', '''hyperref''', '''ulem''', '''babel''' om variabeln '''lang''' är satt, '''fontspec''' om '''xelatex''' eller '''lualatex''' används som LaTeX-motor, '''xltxtra''' och '''xunicode''' om '''xelatex''' används.

=== hsmarkdown ===

En användare som vill ha en drop-in-ersättare för '''Markdown.pl''' kan skapa en symbolisk länk till '''pandoc'''-programmet med namnet '''hsmarkdown'''.

När det anropas under namnet '''hsmarkdown''' beter sig '''pandoc''' som om flaggan '''--strict''' hade valts, och inga kommandoradsoptioner känns igen.

Detta tillvägagångssätt fungerar dock inte under Cygwin på grund av problem med dess simulering av symboliska länkar.

== OPTIONER ==

=== Allmänna optioner ===

'''-f''' ''FORMAT'', '''-r''' ''FORMAT''

'''--from=''' ''FORMAT'', '''--read=''' ''FORMAT''

: Ange indataformat.

: ''FORMAT'' kan vara '''native''', intern Haskell, '''json''', JSON-version av intern AST, '''markdown''', '''textile''', '''rst''', reStructuredText, '''html''', '''docbook''' eller '''latex'''.

: Om '''+lhs''' läggs till efter '''markdown''', '''rst''' eller '''latex''' behandlas indata som literate Haskell-källkod; se Literate Haskell-stöd nedan.

'''-t''' ''FORMAT'', '''-w''' ''FORMAT''

'''--to=''' ''FORMAT'', '''--write=''' ''FORMAT''

: Ange utdataformat.

: ''FORMAT'' kan vara '''native''', '''json''', '''plain''', '''markdown''', '''rst''', '''html''', '''html5''', '''latex''', '''beamer''', '''context''', '''man''', '''mediawiki''', '''textile''', '''org''', '''texinfo''', '''docbook''', '''opendocument''', '''odt''', '''docx''', '''epub''', '''asciidoc''', '''slidy''', '''slideous''', '''dzslides''', '''s5''' eller '''rtf'''.

: Observera att '''odt'''- och '''epub'''-utdata inte skickas till ''stdout''; ett utdatafilnamn måste anges med optionen '''-o/--output'''.

: Om '''+lhs''' läggs till efter '''markdown''', '''rst''', '''latex''', '''beamer''', '''html''' eller '''html5''' renderas utdatan som literate Haskell-källkod; se Literate Haskell-stöd nedan.

'''-o''' ''FILE'', '''--output=''' ''FILE''

: Skriv utdata till ''FILE'' i stället för till ''stdout''.

: Om ''FILE'' är '''-''' går utdata till ''stdout''.

: Undantag: om utdataformatet är '''odt''', '''docx''' eller '''epub''' är utdata till stdout inaktiverad.

'''--data-dir=''' ''DIRECTORY''

: Ange användardatakatalogen där pandoc ska söka efter datafiler.

: Om denna option inte anges används standardkatalogen:

<pre>
$HOME/.pandoc
</pre>

: i Unix och:

<pre>
C:\Documents And Settings\USERNAME\Application Data\pandoc
</pre>

: i Windows.

: En katalog eller fil med namnet '''reference.odt''', '''reference.docx''', '''default.csl''', '''epub.css''', '''templates''', '''slidy''', '''slideous''' eller '''s5''' i denna katalog åsidosätter pandocs normala standardvärden.

'''-v, --version'''

: Skriv ut version.

'''-h, --help'''

: Visa användningsmeddelande.

=== Läsaroptioner ===

'''--strict'''

: Använd strikt markdown-syntax, utan pandoc-utökningar eller varianter.

: När indataformatet är HTML betyder detta att konstruktioner som saknar motsvarigheter i standard-markdown, t.ex. definitionslistor eller genomstruken text, tolkas som rå HTML.

'''-R, --parse-raw'''

: Tolka oöversättbara HTML-koder och LaTeX-miljöer som rå HTML eller LaTeX i stället för att ignorera dem.

: Påverkar endast HTML- och LaTeX-indata.

: Rå HTML kan skrivas i markdown, reStructuredText, HTML, Slidy, Slideous, DZSlides och S5-utdata; rå LaTeX kan skrivas i markdown, reStructuredText, LaTeX och ConTeXt-utdata.

: Standard är att läsarna utelämnar oöversättbara HTML-koder och LaTeX-miljöer.

: LaTeX-läsaren skickar igenom oöversättbara LaTeX-''kommandon'', även om '''-R''' inte anges.

'''-S, --smart'''

: Producera typografiskt korrekt utdata, konvertera raka citattecken till böjda citattecken, '''---''' till em-streck, '''--''' till en-streck och '''...''' till ellipser.

: Hårda blanksteg infogas efter vissa förkortningar, såsom "Mr.".

: Denna option är betydelsefull endast när indataformatet är '''markdown''' eller '''textile'''.

: Den väljs automatiskt när indataformatet är '''textile''' eller utdataformatet är '''latex''' eller '''context''', om inte '''--no-tex-ligatures''' används.

'''--old-dashes'''

: Välj pandoc <= 1.8.2.1-beteendet för tolkning av smarta streck: '''-''' före en siffra är ett en-streck, och '''--''' är ett em-streck.

: Denna option väljs automatiskt för '''textile'''-indata.

'''--base-header-level=''' ''NUMBER''

: Ange basnivån för rubriker, standard är 1.

'''--indented-code-classes=''' ''CLASSES''

: Ange klasser att använda för indragna kodblock, till exempel '''perl,numberLines''' eller '''haskell'''.

: Flera klasser kan separeras med blanksteg eller kommatecken.

'''--normalize'''

: Normalisera dokumentet efter läsning: slå samman intilliggande '''Str'''- eller '''Emph'''-element, till exempel, och ta bort upprepade '''Space'''-element.

'''-p, --preserve-tabs'''

: Bevara tabbar i stället för att konvertera dem till blanksteg, standard.

'''--tab-stop=''' ''NUMBER''

: Ange antalet blanksteg per tabb, standard är 4.

=== Allmänna skrivaroptioner ===

'''-s, --standalone'''

: Producera utdata med lämpligt huvud och fot, t.ex. en fristående HTML-, LaTeX- eller RTF-fil, inte ett fragment.

: Denna option sätts automatiskt för '''pdf''', '''epub''', '''docx''' och '''odt'''-utdata.

'''--template=''' ''FILE''

: Använd ''FILE'' som en egen mall för det genererade dokumentet.

: Implicerar '''--standalone'''.

: Se Mallar nedan för en beskrivning av mallsyntaxen.

: Om ingen ändelse anges läggs en ändelse som motsvarar skrivaren till, så att '''--template=special''' söker efter '''special.html''' för HTML-utdata.

: Om mallen inte hittas söker pandoc efter den i användardatakatalogen, se '''--data-dir'''.

: Om denna option inte används används en standardmall som passar utdataformatet, se '''-D/--print-default-template'''.

'''-V''' ''KEY[=VAL]'', '''--variable=''' ''KEY[:VAL]''

: Sätt mallvariabeln ''KEY'' till värdet ''VAL'' när dokumentet renderas i fristående läge.

: Detta är i allmänhet endast användbart när optionen '''--template''' används för att ange en egen mall, eftersom pandoc automatiskt sätter variablerna som används i standardmallarna.

: Om inget ''VAL'' anges får nyckeln värdet '''true'''.

'''-D''' ''FORMAT'', '''--print-default-template=''' ''FORMAT''

: Skriv ut standardmallen för ett utdata-''FORMAT''.

: Se '''-t''' för en lista över möjliga ''FORMAT''.

'''--no-wrap'''

: Inaktivera radbrytning av text i utdata.

: Som standard radbryts text på ett sätt som passar utdataformatet.

'''--columns=''' ''NUMBER''

: Ange radlängd i tecken, för radbrytning av text.

'''--toc, --table-of-contents'''

: Inkludera en automatiskt genererad innehållsförteckning eller, för '''latex''', '''context''' och '''rst''', en instruktion att skapa en.

: Denna option har ingen effekt på '''man''', '''docbook''', '''slidy''', '''slideous''' eller '''s5'''-utdata.

'''--no-highlight'''

: Inaktiverar syntaxmarkering för kodblock och inline-kod, även när ett språkattribut anges.

'''--highlight-style=''' ''STYLE''

: Anger färgstilen som ska användas i markerad källkod.

: Optioner är '''pygments''', standard, '''kate''', '''monochrome''', '''espresso''', '''zenburn''', '''haddock''' och '''tango'''.

'''-H''' ''FILE'', '''--include-in-header=''' ''FILE''

: Inkludera innehållet i ''FILE'', ordagrant, i slutet av huvudet.

: Detta kan exempelvis användas för att inkludera särskild CSS eller JavaScript i HTML-dokument.

: Option kan användas upprepade gånger för att inkludera flera filer i huvudet.

: De inkluderas i angiven ordning.

: Implicerar '''--standalone'''.

'''-B''' ''FILE'', '''--include-before-body=''' ''FILE''

: Inkludera innehållet i ''FILE'', ordagrant, i början av dokumentets body, t.ex. efter taggen '''<body>''' i HTML eller kommandot '''\begin{document}''' i LaTeX.

: Kan användas för att inkludera navigationsrader eller banners i HTML-dokument.

: Option kan användas upprepade gånger för att inkludera flera filer i angiven ordning.

: Implicerar '''--standalone'''.

'''-A''' ''FILE'', '''--include-after-body=''' ''FILE''

: Inkludera innehållet i ''FILE'', ordagrant, i slutet av dokumentets body, före taggen '''</body>''' i HTML eller kommandot '''\end{document}''' i LaTeX.

: Option kan användas upprepade gånger för att inkludera flera filer i angiven ordning.

: Implicerar '''--standalone'''.

=== Optioner som påverkar specifika skrivare ===

'''--self-contained'''

: Producera en fristående HTML-fil utan externa beroenden, med '''data:'''-URI:er för att infoga innehållet i länkade skript, stilmallar, bilder och videor.

: Den resulterande filen ska vara "self-contained" i den meningen att den inte behöver externa filer och ingen nätåtkomst för att visas korrekt i en webbläsare.

: Denna option fungerar endast med HTML-utdataformat, inklusive '''html''', '''html5''', '''html+lhs''', '''html5+lhs''', '''s5''', '''slidy''', '''slideous''' och '''dzslides'''.

: Skript, bilder och stilmallar vid absoluta URL:er laddas ned; de vid relativa URL:er söks först relativt arbetskatalogen, sedan relativt användardatakatalogen, se '''--data-dir''', och slutligen relativt pandocs standarddatakatalog.

'''--offline'''

: Föråldrad synonym för '''--self-contained'''.

'''-5, --html5'''

: Producera HTML5 i stället för HTML4.

: Denna option har ingen effekt för andra skrivare än '''html'''.

: Föråldrad: använd utdataformatet '''html5''' i stället.

'''--ascii'''

: Använd endast ASCII-tecken i utdata.

: För närvarande stöds detta endast för HTML-utdata, som använder numeriska entiteter i stället för UTF-8 när denna option väljs.

'''--reference-links'''

: Använd länkar av referensstil, i stället för inline-länkar, när markdown eller reStructuredText skrivs.

: Som standard används inline-länkar.

'''--atx-headers'''

: Använd ATX-rubriker i markdown-utdata.

: Standard är att använda setext-rubriker för nivå 1–2, och därefter ATX-rubriker.

'''--chapters'''

: Behandla toppnivårubriker som kapitel i LaTeX-, ConTeXt- och DocBook-utdata.

: När LaTeX-mallen använder klassen report, book eller memoir impliceras denna option.

: Om '''--beamer''' används blir toppnivårubriker '''\part{..}'''.

'''-N, --number-sections'''

: Numrera avsnittsrubriker i LaTeX-, ConTeXt- eller HTML-utdata.

: Som standard numreras inte avsnitt.

'''--no-tex-ligatures'''

: Konvertera inte citattecken, apostrofer och streck till TeX-ligaturer när LaTeX eller ConTeXt skrivs.

: Använd i stället bokstavliga Unicode-tecken.

: Detta behövs för att använda avancerade OpenType-funktioner med XeLaTeX och LuaLaTeX.

: Observera att '''--smart''' normalt väljs automatiskt för LaTeX- och ConTeXt-utdata, men måste anges uttryckligen om '''--no-tex-ligatures''' väljs.

: Om du använder bokstavliga böjda citattecken, streck och ellipser i källan, kan du vilja använda '''--no-tex-ligatures''' utan '''--smart'''.

'''--listings'''

: Använd paketet listings för LaTeX-kodblock.

'''-i, --incremental'''

: Gör att listposter i bildspel visas inkrementellt, en i taget.

: Standard är att listor visas på en gång.

'''--slide-level=''' ''NUMBER''

: Anger att rubriker med den angivna nivån skapar bilder för '''beamer''', '''s5''', '''slidy''', '''slideous''' och '''dzslides'''.

: Rubriker ovanför denna nivå i hierarkin används för att dela in bildspelet i avsnitt; rubriker under denna nivå skapar underrubriker inom en bild.

: Standard är att sätta bildnivån baserat på dokumentets innehåll; se Strukturera bildspelet nedan.

'''--section-divs'''

: Omslut avsnitt med '''<div>'''-taggar, eller '''<section>'''-taggar i HTML5, och fäst identifierare vid den omslutande '''<div>''' eller '''<section>''' i stället för vid själva rubriken.

: Se Avsnittsidentifierare nedan.

'''--email-obfuscation=''' ''none|javascript|references''

: Ange en metod för att obfuskera '''mailto:'''-länkar i HTML-dokument.

: ''none'' lämnar '''mailto:'''-länkar som de är.

: ''javascript'' obfuskerar dem med JavaScript.

: ''references'' obfuskerar dem genom att skriva deras bokstäver som decimala eller hexadecimala teckenreferenser.

: Om '''--strict''' anges används ''references'' oavsett om denna option finns.

'''--id-prefix=''' ''STRING''

: Ange ett prefix som ska läggas till alla automatiskt genererade identifierare i HTML-utdata.

: Detta är användbart för att förhindra dubbla identifierare när fragment genereras för att inkluderas i andra sidor.

'''-T''' ''STRING'', '''--title-prefix=''' ''STRING''

: Ange ''STRING'' som ett prefix i början av titeln som visas i HTML-huvudet, men inte i titeln som visas i början av HTML-body.

: Implicerar '''--standalone'''.

'''-c''' ''URL'', '''--css=''' ''URL''

: Länka till en CSS-stilmall.

'''--reference-odt=''' ''FILE''

: Använd den angivna filen som stilreferens vid produktion av en ODT.

: För bästa resultat bör referens-ODT:n vara en modifierad version av en ODT som producerats med pandoc.

: Innehållet i referens-ODT:n ignoreras, men dess stilmallar används i den nya ODT:n.

: Om ingen referens-ODT anges på kommandoraden letar pandoc efter filen '''reference.odt''' i användardatakatalogen, se '''--data-dir'''.

: Om den inte heller hittas används rimliga standardvärden.

'''--reference-docx=''' ''FILE''

: Använd den angivna filen som stilreferens vid produktion av en docx-fil.

: För bästa resultat bör referens-docx:en vara en modifierad version av en docx-fil som producerats med pandoc.

: Innehållet i referens-docx:en ignoreras, men dess stilmallar används i den nya docx-filen.

: Om ingen referens-docx anges på kommandoraden letar pandoc efter filen '''reference.docx''' i användardatakatalogen, se '''--data-dir'''.

: Om den inte heller hittas används rimliga standardvärden.

'''--epub-stylesheet=''' ''FILE''

: Använd den angivna CSS-filen för att formge EPUB-filen.

: Om ingen stilmall anges letar pandoc efter filen '''epub.css''' i användardatakatalogen, se '''--data-dir'''.

: Om den inte hittas där används rimliga standardvärden.

'''--epub-cover-image=''' ''FILE''

: Använd den angivna bilden som EPUB-omslag.

: Det rekommenderas att bilden är mindre än 1000px i bredd och höjd.

'''--epub-metadata=''' ''FILE''

: Leta i den angivna XML-filen efter metadata för EPUB-filen.

: Filen bör innehålla en serie Dublin Core-element, som dokumenterat på:

<pre>
http://dublincore.org/documents/dces/
</pre>

: Exempel:

<pre>
<dc:rights>Creative Commons</dc:rights>
<dc:language>es-AR</dc:language>
</pre>

: Som standard inkluderar pandoc följande metadataelement: '''<dc:title>''', från dokumenttiteln, '''<dc:creator>''', från dokumentförfattarna, '''<dc:date>''', från dokumentdatumet, som bör vara i ISO 8601-format, '''<dc:language>''', från variabeln '''lang''', eller, om den inte är satt, lokalen, och '''<dc:identifier id="BookId">''', en slumpmässigt genererad UUID.

: Alla dessa kan åsidosättas av element i metadatafilen.

'''--epub-embed-font=''' ''FILE''

: Bädda in det angivna teckensnittet i EPUB-filen.

: Denna option kan upprepas för att bädda in flera teckensnitt.

: För att använda inbäddade teckensnitt behöver du lägga till deklarationer som följande i din CSS, se '''--epub-stylesheet''':

<pre>
@font-face {
font-family: DejaVuSans;
font-style: normal;
font-weight: normal;
src:url("DejaVuSans-Regular.ttf");
}
@font-face {
font-family: DejaVuSans;
font-style: normal;
font-weight: bold;
src:url("DejaVuSans-Bold.ttf");
}
@font-face {
font-family: DejaVuSans;
font-style: italic;
font-weight: normal;
src:url("DejaVuSans-Oblique.ttf");
}
@font-face {
font-family: DejaVuSans;
font-style: italic;
font-weight: bold;
src:url("DejaVuSans-BoldOblique.ttf");
}
body { font-family: "DejaVuSans"; }
</pre>

'''--latex-engine=''' ''pdflatex|lualatex|xelatex''

: Använd den angivna LaTeX-motorn när PDF-utdata produceras.

: Standard är '''pdflatex'''.

: Om motorn inte finns i din PATH kan hela sökvägen till motorn anges här.

=== Citeringar ===

'''--bibliography=''' ''FILE''

: Ange bibliografidatabas som ska användas för att lösa citeringar.

: Databastypen bestäms från ändelsen på ''FILE'', som kan vara '''.mods''', MODS-format, '''.bib''', BibTeX/BibLaTeX-format, '''.ris''', RIS-format, '''.enl''', EndNote-format, '''.xml''', EndNote XML-format, '''.wos''', ISI-format, '''.medline''', MEDLINE-format, '''.copac''', Copac-format, eller '''.json''', citeproc JSON.

: Om du vill använda flera bibliografier använder du bara denna option upprepade gånger.

'''--csl=''' ''FILE''

: Ange CSL-stil som ska användas vid formatering av citeringar och bibliografi.

: Om ''FILE'' inte hittas letar pandoc efter den i:

<pre>
$HOME/.csl
</pre>

: i Unix och:

<pre>
C:\Documents And Settings\USERNAME\Application Data\csl
</pre>

: i Windows.

: Om optionen '''--csl''' inte anges använder pandoc en standardstil: antingen '''default.csl''' i användardatakatalogen, se '''--data-dir''', eller, om den saknas, Chicago author-date-stilen.

'''--citation-abbreviations=''' ''FILE''

: Ange en fil som innehåller förkortningar för tidskriftstitlar och andra bibliografiska fält, indikerade genom att sätta '''form="short"''' i CSL-noden för fältet.

: Formatet beskrivs på:

<pre>
http://citationstylist.org/2011/10/19/abbreviations-for-zotero-test-release/
</pre>

: Här är ett kort exempel:

<pre>
{ "default": {
"container-title": {
"Lloyd's Law Reports": "Lloyd's Rep",
"Estates Gazette": "EG",
"Scots Law Times": "SLT"
}
}
}
</pre>

'''--natbib'''

: Använd natbib för citeringar i LaTeX-utdata.

'''--biblatex'''

: Använd biblatex för citeringar i LaTeX-utdata.

=== Matematikrendering i HTML ===

'''-m''' [''URL''], '''--latexmathml'''[='''URL''']

: Använd LaTeXMathML-skriptet för att visa inbäddad TeX-matematik i HTML-utdata.

: För att infoga en länk till en lokal kopia av skriptet '''LaTeXMathML.js''', ange en ''URL''.

: Om ingen ''URL'' anges infogas skriptets innehåll direkt i HTML-huvudet, vilket bevarar portabilitet på bekostnad av effektivitet.

: Om du planerar att använda matematik på flera sidor är det mycket bättre att länka till en kopia av skriptet, så att det kan cachelagras.

'''--mathml'''[='''URL''']

: Konvertera TeX-matematik till MathML, i '''docbook''' såväl som '''html''' och '''html5'''.

: I fristående '''html'''-utdata infogas ett litet JavaScript, eller en länk till ett sådant skript om en ''URL'' anges, vilket låter MathML visas i vissa webbläsare.

'''--jsmath'''[='''URL''']

: Använd jsMath för att visa inbäddad TeX-matematik i HTML-utdata.

: ''URL'' ska peka på jsMath-laddningsskriptet, t.ex. '''jsMath/easy/load.js'''.

: Om den anges länkas den in i huvudet på fristående HTML-dokument.

: Om ingen ''URL'' anges infogas ingen länk till jsMath-laddningsskriptet; det är då upp till författaren att tillhandahålla en sådan länk i HTML-mallen.

'''--mathjax'''[='''URL''']

: Använd MathJax för att visa inbäddad TeX-matematik i HTML-utdata.

: ''URL'' ska peka på laddningsskriptet '''MathJax.js'''.

: Om ingen ''URL'' anges infogas en länk till MathJax CDN.

'''--gladtex'''

: Omslut TeX-matematik med '''<eq>'''-taggar i HTML-utdata.

: Dessa kan sedan behandlas av gladTeX för att producera länkar till bilder av de typsatta formlerna.

'''--mimetex'''[='''URL''']

: Rendera TeX-matematik med mimeTeX CGI-skriptet.

: Om ''URL'' inte anges antas skriptet finnas på '''/cgi-bin/mimetex.cgi'''.

'''--webtex'''[='''URL''']

: Rendera TeX-formler med ett externt skript som konverterar TeX-formler till bilder.

: Formeln konkateneras med den angivna URL:en.

: Om ''URL'' inte anges används Google Chart API.

=== Optioner för wrapper-skript ===

'''--dump-args'''

: Skriv information om kommandoradsargument till ''stdout'' och avsluta sedan.

: Denna option är främst avsedd för användning i wrapper-skript.

: Första utdataraden innehåller namnet på utdatafilen som angavs med optionen '''-o''', eller '''-''' för ''stdout'' om ingen utdatafil angavs.

: De återstående raderna innehåller kommandoradsargumenten, ett per rad, i den ordning de förekommer.

: Dessa inkluderar inte vanliga Pandoc-optioner och deras argument, men inkluderar alla optioner som förekommer efter en '''--'''-separator i slutet av raden.

'''--ignore-args'''

: Ignorera kommandoradsargument, för användning i wrapper-skript.

: Vanliga Pandoc-optioner ignoreras inte.

: Exempel:

<pre>
pandoc --ignore-args -o foo.html -s foo.txt -- -e latin1
</pre>

: är ekvivalent med:

<pre>
pandoc -o foo.html -s
</pre>

== MALLAR ==

När optionen '''-s/--standalone''' används använder pandoc en mall för att lägga till huvud- och fotmaterial som behövs för ett fristående dokument.

För att se standardmallen som används, skriv:

<pre>
pandoc -D FORMAT
</pre>

där '''FORMAT''' är namnet på utdataformatet.

En egen mall kan anges med optionen '''--template'''.

Du kan också åsidosätta systemets standardmallar för ett givet utdataformat '''FORMAT''' genom att lägga filen '''templates/default.FORMAT''' i användardatakatalogen, se '''--data-dir''' ovan.

Undantag: för '''odt'''-utdata, anpassa mallen '''default.opendocument'''. För '''pdf'''-utdata, anpassa mallen '''default.latex'''. För '''epub'''-utdata, anpassa mallarna '''epub-page.html''', '''epub-coverimage.html''' och '''epub-titlepage.html'''.

Mallar kan innehålla ''variabler''.

Variabelnamn är sekvenser av alfanumeriska tecken, '''-''' och '''_''', som börjar med en bokstav.

Ett variabelnamn omgivet av '''$'''-tecken ersätts av sitt värde.

Till exempel ersätts strängen '''$title$''' i:

<pre>
<title>$title$</title>
</pre>

av dokumenttiteln.

För att skriva ett bokstavligt '''$''' i en mall, använd '''$$'''.

Vissa variabler sätts automatiskt av pandoc.

Dessa varierar något beroende på utdataformat, men inkluderar:

'''header-includes'''

: innehåll som anges med '''-H/--include-in-header''', kan ha flera värden

'''toc'''

: icke-null-värde om '''--toc/--table-of-contents''' angavs

'''include-before'''

: innehåll som anges med '''-B/--include-before-body''', kan ha flera värden

'''include-after'''

: innehåll som anges med '''-A/--include-after-body''', kan ha flera värden

'''body'''

: dokumentets kropp

'''title'''

: dokumentets titel, som angiven i titelblocket

'''author'''

: dokumentets författare, som angiven i titelblocket, kan ha flera värden

'''date'''

: dokumentets datum, som angivet i titelblocket

'''lang'''

: språkkod för HTML- eller LaTeX-dokument

'''slidy-url'''

: bas-URL för Slidy-dokument, standard:

<pre>
http://www.w3.org/Talks/Tools/Slidy2
</pre>

'''slideous-url'''

: bas-URL för Slideous-dokument, standard '''default'''

'''s5-url'''

: bas-URL för S5-dokument, standard '''ui/default'''

'''fontsize'''

: teckenstorlek, 10pt, 11pt, 12pt, för LaTeX-dokument

'''documentclass'''

: dokumentklass för LaTeX-dokument

'''geometry'''

: optioner för LaTeX-klassen '''geometry''', t.ex. '''margin=1in'''; kan upprepas för flera optioner

'''mainfont''', '''sansfont''', '''monofont''', '''mathfont'''

: teckensnitt för LaTeX-dokument, fungerar endast med xelatex och lualatex

'''theme'''

: tema för LaTeX beamer-dokument

'''colortheme'''

: färgtema för LaTeX beamer-dokument

'''linkcolor'''

: färg för interna länkar i LaTeX-dokument, '''red''', '''green''', '''magenta''', '''cyan''', '''blue''', '''black'''

'''urlcolor'''

: färg för externa länkar i LaTeX-dokument

'''links-as-notes'''

: gör att länkar skrivs som fotnoter i LaTeX-dokument

Variabler kan sättas på kommandoraden med optionen '''-V/--variable'''.

Detta gör det möjligt för användare att inkludera egna variabler i sina mallar.

Mallar kan innehålla villkor. Syntaxen är följande:

<pre>
$if(variable)$
X
$else$
Y
$endif$
</pre>

Detta inkluderar '''X''' i mallen om '''variable''' har ett icke-null-värde; annars inkluderas '''Y'''.

'''X''' och '''Y''' är platshållare för valfri giltig malltext, och kan innehålla interpolerade variabler eller andra villkor.

Avsnittet '''$else$''' kan utelämnas.

När variabler kan ha flera värden, till exempel '''author''' i ett dokument med flera författare, kan nyckelordet '''$for$''' användas:

<pre>
$for(author)$
<meta name="author" content="$author$" />
$endfor$
</pre>

Du kan valfritt ange en separator som ska användas mellan på varandra följande poster:

<pre>
$for(author)$$author$$sep$, $endfor$
</pre>

Om du använder egna mallar kan du behöva revidera dem när pandoc ändras.

Det rekommenderas att spåra ändringar i standardmallarna och modifiera egna mallar i enlighet med detta.

Ett enkelt sätt att göra detta är att forka pandoc-templates-förrådet och slå samman ändringar efter varje pandoc-utgåva:

<pre>
http://github.com/jgm/pandoc-templates
</pre>

== PRODUCERA BILDSPEL MED PANDOC ==

Du kan använda Pandoc för att producera en HTML + JavaScript-presentation som kan visas i en webbläsare.

Det finns fyra sätt att göra detta: med S5, DZSlides, Slidy eller Slideous.

Du kan också producera ett PDF-bildspel med LaTeX beamer.

Här är markdown-källan för ett enkelt bildspel, '''habits.txt''':

<pre>
% Habits
% John Doe
% March 22, 2005

# In the morning

## Getting up

- Turn off alarm
- Get out of bed

## Breakfast

- Eat eggs
- Drink coffee

# In the evening

## Dinner

- Eat spaghetti
- Drink wine

------------------

![picture of spaghetti](images/spaghetti.jpg)

## Going to sleep

- Get in bed
- Count sheep
</pre>

För att producera bildspelet skriver du helt enkelt:

<pre>
pandoc -t s5 -s habits.txt -o habits.html
</pre>

för S5,

<pre>
pandoc -t slidy -s habits.txt -o habits.html
</pre>

för Slidy,

<pre>
pandoc -t slideous -s habits.txt -o habits.html
</pre>

för Slideous,

<pre>
pandoc -t dzslides -s habits.txt -o habits.html
</pre>

för DZSlides, eller:

<pre>
pandoc -t beamer habits.txt -o habits.pdf
</pre>

för beamer.

Med alla HTML-bildspelsformat kan optionen '''--self-contained''' användas för att producera en enda fil som innehåller all data som behövs för att visa bildspelet, inklusive länkade skript, stilmallar, bilder och videor.

=== Strukturera bildspelet ===

Som standard är ''slide level'' den högsta rubriknivån i hierarkin som omedelbart följs av innehåll, och inte av en annan rubrik, någonstans i dokumentet.

I exemplet ovan följs nivå 1-rubriker alltid av nivå 2-rubriker, som följs av innehåll, så 2 är bildnivån.

Detta standardvärde kan åsidosättas med optionen '''--slide-level'''.

Dokumentet delas upp i bilder enligt följande regler:

* En horisontell linje startar alltid en ny bild.
* En rubrik på bildnivån startar alltid en ny bild.
* Rubriker ''under'' bildnivån i hierarkin skapar rubriker ''inom'' en bild.
* Rubriker ''över'' bildnivån i hierarkin skapar "titelbilder", som bara innehåller avsnittstiteln och hjälper till att dela upp bildspelet i avsnitt.
* En titelsida konstrueras automatiskt från dokumentets titelblock, om ett sådant finns. För beamer kan detta inaktiveras genom att kommentera bort vissa rader i standardmallen.

Dessa regler är utformade för att stödja många olika bildspelsstilar.

Om du inte bryr dig om att strukturera dina bilder i avsnitt och underavsnitt kan du bara använda nivå 1-rubriker för varje bild.

I så fall blir nivå 1 bildnivån.

Men du kan också strukturera bildspelet i avsnitt, som i exemplet ovan.

För Slidy, Slideous och S5 bäddar filen som produceras av pandoc med optionen '''-s/--standalone''' in en länk till JavaScript- och CSS-filer, som antas vara tillgängliga vid den relativa sökvägen '''s5/default''' för S5, '''slideous''' för Slideous, eller på Slidy-webbplatsen vid '''w3.org''' för Slidy.

Dessa sökvägar kan ändras genom att sätta variablerna '''slidy-url''', '''slideous-url''' eller '''s5-url'''; se '''--variable''' ovan.

För DZSlides inkluderas den relativt korta JavaScript- och CSS-koden i filen som standard.

=== Inkrementella listor ===

Som standard producerar dessa skrivare listor som visas "allt på en gång".

Om du vill att listor ska visas inkrementellt, en post i taget, använd optionen '''-i'''.

Om du vill att en viss lista ska avvika från standarden, det vill säga visas inkrementellt utan optionen '''-i''' och allt på en gång med optionen '''-i''', placera den i ett blockcitat:

<pre>
> - Eat spaghetti
> - Drink wine
</pre>

På detta sätt kan inkrementella och icke-inkrementella listor blandas i ett enda dokument.

=== Formge bilderna ===

Du kan ändra stilen på HTML-bilder genom att lägga anpassade CSS-filer i '''$DATADIR/s5/default''' för S5, '''$DATADIR/slidy''' för Slidy, eller '''$DATADIR/slideous''' för Slideous, där '''$DATADIR''' är användardatakatalogen, se '''--data-dir''' ovan.

Originalen kan hittas i pandocs systemdatakatalog, vanligen '''$CABALDIR/pandoc-VERSION/s5/default'''.

Pandoc letar där efter filer som inte hittas i användardatakatalogen.

För dzslides inkluderas CSS i själva HTML-filen och kan modifieras där.

För att formge beamer-bilder kan du ange ett beamer-"theme" eller "colortheme" med optionen '''-V''':

<pre>
pandoc -t beamer habits.txt -V theme:Warsaw -o habits.pdf
</pre>

== LITERATE HASKELL-STÖD ==

Om du lägger till '''+lhs''' efter ett lämpligt indata- eller utdataformat, '''markdown''', '''rst''' eller '''latex''' för indata eller utdata; '''beamer''', '''html''' eller '''html5''' endast för utdata, behandlar pandoc dokumentet som literate Haskell-källkod.

Detta betyder att:

* I markdown-indata tolkas "bird track"-avsnitt som Haskell-kod i stället för blockcitat. Text mellan '''\begin{code}''' och '''\end{code}''' behandlas också som Haskell-kod.
* I markdown-utdata renderas kodblock med klasserna '''haskell''' och '''literate''' med bird tracks, och blockcitat indenteras ett blanksteg så att de inte behandlas som Haskell-kod. Dessutom renderas rubriker i setext-stil, med understrykningar, snarare än atx-stil, med '''#'''-tecken. Detta beror på att ghc behandlar '''#'''-tecken i kolumn 1 som introducerande radnummer.
* I reStructuredText-indata tolkas "bird track"-avsnitt som Haskell-kod.
* I reStructuredText-utdata renderas kodblock med klassen '''haskell''' med bird tracks.
* I LaTeX-indata tolkas text i '''code'''-miljöer som Haskell-kod.
* I LaTeX-utdata renderas kodblock med klassen '''haskell''' inuti '''code'''-miljöer.
* I HTML-utdata renderas kodblock med klassen '''haskell''' med klassen '''literatehaskell''' och bird tracks.

Exempel:

<pre>
pandoc -f markdown+lhs -t html
</pre>

läser literate Haskell-källkod formaterad enligt markdown-konventioner och skriver vanlig HTML, utan bird tracks.

<pre>
pandoc -f markdown+lhs -t html+lhs
</pre>

skriver HTML med Haskell-koden i bird tracks, så att den kan kopieras och klistras in som literate Haskell-källkod.

== FÖRFATTARE ==

© 2006–2011 John MacFarlane, jgm at berkeley dot edu.

Utgiven under GPL, version 2 eller senare.

Denna programvara ges utan garanti av något slag.

Se COPYRIGHT för fullständiga upphovsrätts- och garantiupplysningar.

Andra bidragsgivare inkluderar Recai Oktaş, Paulo Tanimoto, Peter Wang, Andrea Rossato, Eric Kow, infinity0x, Luke Plant, shreevatsa.public, Puneeth Chaganti, Paul Rivier, rodja.trappe, Bradley Kuhn, thsutton, Nathan Gass, Jonathan Daugherty, Jérémy Bobbio, Justin Bogner, qerub, Christopher Sawicki, Kelsey Hightower, Masayoshi Takahashi, Antoine Latter, Ralf Stephan, Eric Seidel och B. Scott Michel.

== PANDOC'S MARKDOWN ==

För en fullständig beskrivning av pandocs utökningar av standard-markdown, se '''pandoc_markdown'''(5).

== SE ÄVEN ==

'''markdown2pdf'''(1), '''pandoc_markdown'''(5).

Pandocs källkod och all dokumentation kan hämtas från:

<pre>
http://johnmacfarlane.net/pandoc/
</pre>

usb-devices(1)

2026-08-14T11:43:41Z

Admin: /* SE ÄVEN */

{{DISPLAYTITLE:usb-devices(1)}}

== NAMN ==

'''usb-devices''' – skriv ut USB-enhetsdetaljer

== SYNOPSIS ==

<pre>
usb-devices
</pre>

== BESKRIVNING ==

'''usb-devices''' är ett skalskript som kan användas för att visa detaljer om USB-bussar i systemet och enheterna som är anslutna till dem.

Skriptets utdata liknar filen ''usb/devices'' som finns antingen under ''/proc/bus'', om usbfs är monterat, eller under ''/sys/kernel/debug'', om debugfs är monterat där.

Skriptet är främst avsett att användas om filen inte är tillgänglig.

Till skillnad från filen ''usb/devices'' listar detta skript endast ''aktiva'' gränssnitt, de som är markerade med "*" i filen ''usb/devices'', och deras ändpunkter.

Observera att det kan finnas skillnader i hur informationen sorteras, liksom i formatet på utdatan.

== RETURVÄRDE ==

Om sysfs inte är monterat returneras en icke-noll avslutningskod.

== FILER ==

'''/sys/bus/usb/devices/usb*'''

: Den del av sysfs-trädet som skriptet går igenom för att sammanställa den utskrivna informationen.

'''/proc/bus/usb/devices'''

: Plats där filen ''usb/devices'' normalt kan hittas för Linux-kärnor före 2.6.31, om usbfs är monterat.

'''/sys/kernel/debug/usb/devices'''

: Plats där filen ''usb/devices'' normalt kan hittas för Linux-kärna 2.6.31 och senare, om debugfs är monterat.

== SE ÄVEN ==

[[lsusb(8)]], [[usbview(8)|'''usbview'''(8)]].

== FÖRFATTARE ==

<pre>
Greg Kroah-Hartman <greg@kroah.com>

Randy Dunlap <rdunlap@xenotime.net>

Frans Pop <elendil@planet.nl>
</pre>

== KOLOFON ==

Denna sida är en del av projektet ''usbutils'', USB-verktyg för Linux.

Information om projektet finns på:

<pre>
http://www.linux-usb.org/
</pre>

Om du har en felrapport för denna manualsida, skicka den till:

<pre>
linux-usb@vger.kernel.org
</pre>

Denna sida hämtades från projektets uppströms Git-förråd:

<pre>
https://github.com/gregkh/usbutils.git
</pre>

den 24 maj 2026.

Vid den tidpunkten var datumet för den senaste commit som hittades i förrådet 5 maj 2026.

Om du upptäcker renderingsproblem i denna HTML-version av sidan, eller om du anser att det finns en bättre eller mer aktuell källa för sidan, eller om du har rättelser eller förbättringar av informationen i denna KOLOFON, som inte är en del av den ursprungliga manualsidan, skicka e-post till:

man-pages@man7.org

usbutils 23 June 2009 usb-devices(1)

= Sidslut =
Orginalhemsidan på Engelska https://man7.org/linux/man-pages/man1/usb-devices.1.html
Det här är en maskinöversättning av Linux man sidor till svenska. Om du hittar fel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret som finns på
https://www.linux.se/kontaka-linux-se/
 Tack till [https://Datorhjalp.se Datorservice] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell.

[[Kategori:Linuxmanual grupp 1]]
[[Kategori:Linuxmanual]]

usb-devices(1)

2026-08-14T11:43:17Z

Admin: Skapade sidan med '{{DISPLAYTITLE:usb-devices(1)}} == NAMN == '''usb-devices''' – skriv ut USB-enhetsdetaljer == SYNOPSIS == <pre> usb-devices </pre> == BESKRIVNING == '''usb-devices''' är ett skalskript som kan användas för att visa detaljer om USB-bussar i systemet och enheterna som är anslutna till dem. Skriptets utdata liknar filen ''usb/devices'' som finns antingen under ''/proc/bus'', om usbfs är monterat, eller under ''/sys/kernel/debug'', om debugfs är monterat där....'

{{DISPLAYTITLE:usb-devices(1)}}

== NAMN ==

'''usb-devices''' – skriv ut USB-enhetsdetaljer

== SYNOPSIS ==

<pre>
usb-devices
</pre>

== BESKRIVNING ==

'''usb-devices''' är ett skalskript som kan användas för att visa detaljer om USB-bussar i systemet och enheterna som är anslutna till dem.

Skriptets utdata liknar filen ''usb/devices'' som finns antingen under ''/proc/bus'', om usbfs är monterat, eller under ''/sys/kernel/debug'', om debugfs är monterat där.

Skriptet är främst avsett att användas om filen inte är tillgänglig.

Till skillnad från filen ''usb/devices'' listar detta skript endast ''aktiva'' gränssnitt, de som är markerade med "*" i filen ''usb/devices'', och deras ändpunkter.

Observera att det kan finnas skillnader i hur informationen sorteras, liksom i formatet på utdatan.

== RETURVÄRDE ==

Om sysfs inte är monterat returneras en icke-noll avslutningskod.

== FILER ==

'''/sys/bus/usb/devices/usb*'''

: Den del av sysfs-trädet som skriptet går igenom för att sammanställa den utskrivna informationen.

'''/proc/bus/usb/devices'''

: Plats där filen ''usb/devices'' normalt kan hittas för Linux-kärnor före 2.6.31, om usbfs är monterat.

'''/sys/kernel/debug/usb/devices'''

: Plats där filen ''usb/devices'' normalt kan hittas för Linux-kärna 2.6.31 och senare, om debugfs är monterat.

== SE ÄVEN ==

[[lsusb(8)]], '''usbview'''(8).

== FÖRFATTARE ==

<pre>
Greg Kroah-Hartman <greg@kroah.com>

Randy Dunlap <rdunlap@xenotime.net>

Frans Pop <elendil@planet.nl>
</pre>

== KOLOFON ==

Denna sida är en del av projektet ''usbutils'', USB-verktyg för Linux.

Information om projektet finns på:

<pre>
http://www.linux-usb.org/
</pre>

Om du har en felrapport för denna manualsida, skicka den till:

<pre>
linux-usb@vger.kernel.org
</pre>

Denna sida hämtades från projektets uppströms Git-förråd:

<pre>
https://github.com/gregkh/usbutils.git
</pre>

den 24 maj 2026.

Vid den tidpunkten var datumet för den senaste commit som hittades i förrådet 5 maj 2026.

Om du upptäcker renderingsproblem i denna HTML-version av sidan, eller om du anser att det finns en bättre eller mer aktuell källa för sidan, eller om du har rättelser eller förbättringar av informationen i denna KOLOFON, som inte är en del av den ursprungliga manualsidan, skicka e-post till:

man-pages@man7.org

usbutils 23 June 2009 usb-devices(1)

= Sidslut =
Orginalhemsidan på Engelska https://man7.org/linux/man-pages/man1/usb-devices.1.html
Det här är en maskinöversättning av Linux man sidor till svenska. Om du hittar fel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret som finns på
https://www.linux.se/kontaka-linux-se/
 Tack till [https://Datorhjalp.se Datorservice] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell.

[[Kategori:Linuxmanual grupp 1]]
[[Kategori:Linuxmanual]]

windmc(1)

2026-08-14T11:13:05Z

Admin: Skapade sidan med '{{DISPLAYTITLE:windmc(1)}} == NAMN == '''windmc''' – genererar Windows-meddelanderesurser == SYNOPSIS == <pre> windmc [options] input-file </pre> == BESKRIVNING == '''windmc''' läser meddelandedefinitioner från en indatafil (.mc) och översätter dem till en uppsättning utdatafiler. Utdatafilerna kan vara av fyra slag: '''"h"''' : En C-headerfil som innehåller meddelandedefinitionerna. '''"rc"''' : En resursfil som kan kompileras av verktyget '''windres'...'

{{DISPLAYTITLE:windmc(1)}}

== NAMN ==

'''windmc''' – genererar Windows-meddelanderesurser

== SYNOPSIS ==

<pre>
windmc [options] input-file
</pre>

== BESKRIVNING ==

'''windmc''' läser meddelandedefinitioner från en indatafil (.mc) och översätter dem till en uppsättning utdatafiler.

Utdatafilerna kan vara av fyra slag:

'''"h"'''

: En C-headerfil som innehåller meddelandedefinitionerna.

'''"rc"'''

: En resursfil som kan kompileras av verktyget '''windres'''.

'''"bin"'''

: En eller flera binära filer som innehåller resursdata för ett specifikt meddelandespråk.

'''"dbg"'''

: En C-include-fil som mappar meddelande-ID:n till deras symboliska namn.

Den exakta beskrivningen av dessa olika format finns i dokumentation från Microsoft.

När '''windmc''' konverterar från formatet "mc" till formatet "bin", "rc", "h" och valfritt "dbg" agerar det som Windows Message Compiler.

== OPTIONER ==

'''-a'''

'''--ascii_in'''

: Anger att den angivna indatafilen är ASCII.

: Detta är standardbeteendet.

'''-A'''

'''--ascii_out'''

: Anger att meddelanden i utdata-"bin"-filerna ska vara i ASCII-format.

'''-b'''

'''--binprefix'''

: Anger att "bin"-filnamn ska prefixas med källfilens basnamn.

'''-c'''

'''--customflag'''

: Sätter customer-biten i alla meddelande-ID:n.

'''-C''' ''codepage''

'''--codepage_in''' ''codepage''

: Sätter standard-codepage som ska användas för att konvertera indatafilen till UTF16.

: Standard är ocdepage 1252.

'''-d'''

'''--decimal_values'''

: Skriver ut konstanterna i headerfilen decimalt.

: Standard är att använda hexadecimal utdata.

'''-e''' ''ext''

'''--extension''' ''ext''

: Ändelsen för headerfilen.

: Standard är ändelsen .h.

'''-F''' ''target''

'''--target''' ''target''

: Ange BFD-formatet att använda för en bin-fil som utdata.

: Detta är ett BFD-target-namn; du kan använda optionen '''--help''' för att se en lista över stödda target.

: Normalt använder '''windmc''' standardformatet, vilket är det första som listas av optionen '''--help'''.

'''-h''' ''path''

'''--headerdir''' ''path''

: Målkatalogen för den genererade headerfilen.

: Standard är aktuell katalog.

'''-H'''

'''--help'''

: Visar en lista över kommandoradsoptioner och avslutar sedan.

'''-m''' ''characters''

'''--maxlength''' ''characters''

: Instruerar '''windmc''' att generera en varning om längden på något meddelande överskrider det angivna antalet.

'''-n'''

'''--nullterminate'''

: Avsluta meddelandetext i "bin"-filer med noll.

: Som standard avslutas de med CR/LF.

'''-o'''

'''--hresult_use'''

: Ännu inte implementerad.

: Instruerar "windmc" att generera en OLE2-headerfil, med HRESULT-definitioner.

: Statuskoder används om flaggan inte anges.

'''-O''' ''codepage''

'''--codepage_out''' ''codepage''

: Sätter standard-codepage som ska användas för att skriva ut textfiler.

: Standard är ocdepage 1252.

'''-r''' ''path''

'''--rcdir''' ''path''

: Målkatalogen för det genererade "rc"-skriptet och de genererade "bin"-filerna som resource compiler-skriptet inkluderar.

: Standard är aktuell katalog.

'''-u'''

'''--unicode_in'''

: Anger att indatafilen är UTF16.

'''-U'''

'''--unicode_out'''

: Anger att meddelanden i utdata-"bin"-filen ska vara i UTF16-format.

: Detta är standardbeteendet.

'''-v'''

'''--verbose'''

: Aktivera utförligt läge.

'''-V'''

'''--version'''

: Skriver ut versionsnumret för '''windmc'''.

'''-x''' ''path''

'''--xdgb''' ''path''

: Sökvägen till "dbg" C-include-filen som mappar meddelande-ID:n till det symboliska namnet.

: Ingen sådan fil genereras utan att växeln anges.

'''@''' ''file''

: Läs kommandoradsoptioner från ''file''.

: De lästa optionerna infogas i stället för den ursprungliga @''file''-optionen.

: Om ''file'' inte finns, eller inte kan läsas, behandlas optionen bokstavligt och tas inte bort.

: Optioner i ''file'' separeras med blanktecken.

: Ett blanktecken kan inkluderas i en option genom att omge hela optionen med antingen enkla eller dubbla citattecken.

: Vilket tecken som helst, inklusive ett omvänt snedstreck, kan inkluderas genom att prefixa tecknet som ska inkluderas med ett omvänt snedstreck.

: ''file'' kan själv innehålla ytterligare @''file''-optioner; alla sådana optioner behandlas rekursivt.

== SE ÄVEN ==

Info-posterna för ''binutils''.

== UPPHOVSRÄTT ==

<pre>
Copyright (c) 1991-2026 Free Software Foundation, Inc.
</pre>

Tillstånd ges att kopiera, distribuera och/eller modifiera detta dokument enligt villkoren i GNU Free Documentation License, version 1.3 eller någon senare version publicerad av Free Software Foundation; utan oföränderliga avsnitt, utan framsidestexter och utan baksidestexter.

En kopia av licensen ingår i avsnittet med titeln "GNU Free Documentation License".

== KOLOFON ==

Denna sida är en del av projektet ''binutils'', en samling verktyg för arbete med körbara binärer.

Information om projektet finns på:

<pre>
http://www.gnu.org/software/binutils/
</pre>

Om du har en felrapport för denna manualsida, se:

<pre>
http://sourceware.org/bugzilla/enter_bug.cgi?product=binutils
</pre>

Denna sida hämtades från arkivet:

<pre>
binutils-with-gold-2.46.tar.gz
</pre>

hämtat från:

<pre>
https://ftp.gnu.org/gnu/binutils/
</pre>

den 24 maj 2026.

Om du upptäcker renderingsproblem i denna HTML-version av sidan, eller om du anser att det finns en bättre eller mer aktuell källa för sidan, eller om du har rättelser eller förbättringar av informationen i denna KOLOFON, som inte är en del av den ursprungliga manualsidan, skicka e-post till:

man-pages@man7.org

binutils-2.46 2026-05-24 WINDMC(1)

= Sidslut =
Orginalhemsidan på Engelska https://man7.org/linux/man-pages/man1/windmc.1.html
Det här är en maskinöversättning av Linux man sidor till svenska. Om du hittar fel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret som finns på
https://www.linux.se/kontaka-linux-se/
 Tack till [https://Datorhjalp.se Datorservice] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell.

[[Kategori:Linuxmanual grupp 1]]
[[Kategori:Linuxmanual]]

vdir(1)

2026-08-14T11:10:01Z

Admin:

{{DISPLAYTITLE:vdir(1)}}

== NAMN ==

'''vdir''' – lista kataloginnehåll

== SYNOPSIS ==

<pre>
vdir [OPTION]... [FILE]...
</pre>

== BESKRIVNING ==

Lista information om FILE:er, aktuell katalog som standard.

Sortera poster alfabetiskt om ingen av '''-cftuvSUX''' eller '''--sort''' anges.

Obligatoriska argument till långa optioner är obligatoriska även för korta optioner.

'''-a, --all'''

: ignorera inte poster som börjar med .

'''-A, --almost-all'''

: lista inte implicerade . och ..

'''--author'''

: med '''-l''', skriv ut författaren till varje fil

'''-b, --escape'''

: skriv ut C-liknande escape-sekvenser för icke-grafiska tecken

'''--block-size=SIZE'''

: med '''-l''', skala storlekar med SIZE när de skrivs ut; t.ex. '--block-size=M'; se SIZE-format nedan

'''-B, --ignore-backups'''

: lista inte implicerade poster som slutar med ~

'''-c'''

: med '''-lt''': sortera efter, och visa, ctime, tid för senaste ändring av filstatusinformation; med '''-l''': visa ctime och sortera efter namn; annars: sortera efter ctime, nyast först

'''-C'''

: lista poster i kolumner

'''--color'''[=WHEN]

: färglägg utdatan WHEN; mer information nedan

'''-d, --directory'''

: lista katalogerna själva, inte deras innehåll

'''-D, --dired'''

: generera utdata utformad för Emacs dired-läge

'''-f'''

: samma som '''-a -U'''

'''-F, --classify'''[=WHEN]

: lägg till indikator, en av */=>@|, till poster WHEN

'''--file-type'''

: som '''-F''', förutom att inte lägga till '*'

'''--format=WORD'''

: across, horizontal ('''-x'''), commas ('''-m'''), long ('''-l'''), single-column ('''-1'''), verbose ('''-l'''), vertical ('''-C''')

'''--full-time'''

: som '''-l --time-style'''=''full-iso''

'''-g'''

: som '''-l''', men lista inte ägare

'''--group-directories-first'''

: gruppera kataloger före filer

'''-G, --no-group'''

: i en lång listning, skriv inte ut gruppnamn

'''-h, --human-readable'''

: med '''-l''' och '''-s''', skriv ut storlekar som 1K 234M 2G osv.

'''--si'''

: likadant, men använd potenser av 1000, inte 1024

'''-H, --dereference-command-line'''

: följ symboliska länkar listade på kommandoraden

'''--dereference-command-line-symlink-to-dir'''

: följ varje symbolisk länk på kommandoraden som pekar på en katalog

'''--hide=PATTERN'''

: lista inte implicerade poster som matchar shell-PATTERN, åsidosätts av '''-a''' eller '''-A'''

'''--hyperlink'''[=WHEN]

: hyperlänka filnamn WHEN

'''--indicator-style=WORD'''

: lägg till indikator med stil WORD till postnamn: none, standard, slash ('''-p'''), file-type ('''--file-type'''), classify ('''-F''')

'''-i, --inode'''

: skriv ut indexnumret för varje fil

'''-I, --ignore=PATTERN'''

: lista inte implicerade poster som matchar shell-PATTERN

'''-k, --kibibytes'''

: använd som standard 1024-byteblock för filsystemsanvändning; används endast med '''-s''' och totalsummor per katalog

'''-l'''

: använd ett långt listningsformat

'''-L, --dereference'''

: när filinformation visas för en symbolisk länk, visa information för filen som länken refererar till i stället för för själva länken

'''-m'''

: fyll bredden med en kommaseparerad lista över poster

'''-n, --numeric-uid-gid'''

: som '''-l''', men lista numeriska användar- och grupp-ID:n

'''-N, --literal'''

: skriv ut postnamn utan citering

'''-o'''

: som '''-l''', men lista inte gruppinformation

'''-p, --indicator-style=slash'''

: lägg till /-indikator till kataloger

'''-q, --hide-control-chars'''

: skriv ut ? i stället för icke-grafiska tecken

'''--show-control-chars'''

: visa icke-grafiska tecken som de är; standard, om inte programmet är 'ls' och utdata är en terminal

'''-Q, --quote-name'''

: omge postnamn med dubbla citattecken

'''--quoting-style=WORD'''

: använd citeringsstil WORD för postnamn: literal, locale, shell, shell-always, shell-escape, shell-escape-always, c, escape, åsidosätter miljövariabeln QUOTING_STYLE

'''-r, --reverse'''

: omvänd ordning vid sortering

'''-R, --recursive'''

: lista underkataloger rekursivt

'''-s, --size'''

: skriv ut den allokerade storleken för varje fil, i block

'''-S'''

: sortera efter filstorlek, störst först

'''--sort=WORD'''

: ändra standardvärdet 'name' för sortering till WORD: none ('''-U'''), size ('''-S'''), time ('''-t'''), version ('''-v'''), extension ('''-X'''), name, width

'''--time=WORD'''

: välj vilken tidsstämpel som används för visning eller sortering; åtkomsttid ('''-u'''): atime, access, use; metadataändringstid ('''-c'''): ctime, status; ändringstid, standard: mtime, modification; födelsetid: birth, creation; med '''-l''' avgör WORD vilken tid som visas; med '''--sort'''=''time'', sortera efter WORD, nyast först

'''--time-style=TIME_STYLE'''

: tid-/datumformat med '''-l'''; se TIME_STYLE nedan

'''-t'''

: sortera efter tid, nyast först; se '''--time'''

'''-T, --tabsize=COLS'''

: anta tabbstopp vid varje COLS i stället för 8

'''-u'''

: med '''-lt''': sortera efter, och visa, åtkomsttid; med '''-l''': visa åtkomsttid och sortera efter namn; annars: sortera efter åtkomsttid, nyast först

'''-U'''

: sortera inte katalogposter

'''-v'''

: naturlig sortering av versionsnummer i text

'''-w, --width=COLS'''

: sätt utdatakolumnbredd till COLS. 0 betyder ingen gräns

'''-x'''

: lista poster radvis i stället för kolumnvis

'''-X'''

: sortera alfabetiskt efter poständelse

'''-Z, --context'''

: skriv ut eventuell säkerhetskontext för varje fil

'''--zero'''

: avsluta varje utdatarad med NUL, inte nyrad

'''-1'''

: lista en fil per rad

'''--help'''

: visa denna hjälp och avsluta

'''--version'''

: skriv ut versionsinformation och avsluta

Argumentet SIZE är ett heltal och en valfri enhet, exempel: 10K är 10*1024.

Enheter är K,M,G,T,P,E,Z,Y,R,Q, potenser av 1024, eller KB,MB,..., potenser av 1000.

Binära prefix kan också användas: KiB=K, MiB=M, och så vidare.

Argumentet TIME_STYLE kan vara full-iso, long-iso, iso, locale eller +FORMAT.

FORMAT tolkas som i [[date(1)]].

Om FORMAT är FORMAT1<newline>FORMAT2, gäller FORMAT1 för icke-senaste filer och FORMAT2 för senaste filer.

TIME_STYLE med prefixet 'posix-' får endast effekt utanför POSIX-lokalen.

Miljövariabeln TIME_STYLE sätter också standardstilen som ska användas.

Argumentet WHEN är som standard 'always' och kan också vara 'auto' eller 'never'.

Användning av färg för att skilja filtyper är inaktiverad både som standard och med '''--color'''=''never''.

Med '''--color'''=''auto'' skickar ls färgkoder endast när standardutdata är ansluten till en terminal.

Miljövariabeln LS_COLORS kan ändra inställningarna.

Använd kommandot [[dircolors(1)]] för att sätta den.

'''Avslutningsstatus:'''

<pre>
0 om OK,

1 om mindre problem, t.ex. kan inte komma åt underkatalog,

2 vid allvarliga problem, t.ex. kan inte komma åt kommandoradsargument.
</pre>

== FÖRFATTARE ==

Skrivet av Richard M. Stallman och David MacKenzie.

== FELRAPPORTERING ==

<pre>
Rapportera fel till: bug-coreutils@gnu.org
GNU coreutils hemsida: <https://www.gnu.org/software/coreutils/>
Allmän hjälp med GNU-programvara: <https://www.gnu.org/gethelp/>
Rapportera eventuella översättningsfel till
<https://translationproject.org/team/>
</pre>

== UPPHOVSRÄTT ==

<pre>
Copyright © 2026 Free Software Foundation, Inc. License GPLv3+:
GNU GPL version 3 eller senare <https://gnu.org/licenses/gpl.html>.
Detta är fri programvara: du är fri att ändra och vidaredistribuera den.
Det finns INGEN GARANTI, i den utsträckning lagen tillåter.
</pre>

== SE ÄVEN ==

[[dircolors(1)]]

Fullständig dokumentation:

<pre>
https://www.gnu.org/software/coreutils/vdir
</pre>

eller tillgänglig lokalt via:

<pre>
info '(coreutils) vdir invocation'
</pre>

== KOLOFON ==

Denna sida är en del av projektet ''coreutils'', grundläggande verktyg för fil-, skal- och textmanipulering.

Information om projektet finns på:

<pre>
http://www.gnu.org/software/coreutils/
</pre>

Om du har en felrapport för denna manualsida, se:

<pre>
http://www.gnu.org/software/coreutils/
</pre>

Denna sida hämtades från arkivet:

<pre>
coreutils-9.11.tar.xz
</pre>

hämtat från:

<pre>
http://ftp.gnu.org/gnu/coreutils/
</pre>

den 24 maj 2026.

Om du upptäcker renderingsproblem i denna HTML-version av sidan, eller om du anser att det finns en bättre eller mer aktuell källa för sidan, eller om du har rättelser eller förbättringar av informationen i denna KOLOFON, som inte är en del av den ursprungliga manualsidan, skicka e-post till:

<pre>
man-pages@man7.org
</pre>

= Sidslut =
Orginalhemsidan på Engelska https://man7.org/linux/man-pages/man1/vdir.1.html
Det här är en maskinöversättning av Linux man sidor till svenska. Om du hittar fel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret som finns på
https://www.linux.se/kontaka-linux-se/
 Tack till [https://Datorhjalp.se Datorservice] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell.

[[Kategori:Linuxmanual grupp 1]]
[[Kategori:Linuxmanual]]

vdir(1)

2026-08-14T11:07:46Z

Admin: Skapade sidan med '= Sidslut = Orginalhemsidan på Engelska https://man7.org/linux/man-pages/man1/vdir.1.html Det här är en maskinöversättning av Linux man sidor till svenska. Om du hittar fel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret som finns på https://www.linux.se/kontaka-linux-se/ Tack till [https://Datorhjalp.se Datorservice] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell. Kategori:Linuxmanual grupp 1 Kategori:Linuxmanual'

= Sidslut =
Orginalhemsidan på Engelska https://man7.org/linux/man-pages/man1/vdir.1.html
Det här är en maskinöversättning av Linux man sidor till svenska. Om du hittar fel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret som finns på
https://www.linux.se/kontaka-linux-se/
 Tack till [https://Datorhjalp.se Datorservice] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell.

[[Kategori:Linuxmanual grupp 1]]
[[Kategori:Linuxmanual]]

mesg(1p)

2026-08-14T11:05:53Z

Admin: Skapade sidan med '{{DISPLAYTITLE:mesg(1p)}} == PROLOG == Denna manualsida är en del av POSIX Programmer's Manual. Linux-implementationen av detta gränssnitt kan skilja sig, konsultera motsvarande Linux-manualsida för detaljer om Linux-beteende, eller så kanske gränssnittet inte är implementerat på Linux. == NAMN == '''mesg''' – tillåt eller neka meddelanden == SYNOPSIS == <pre> mesg [y|n] </pre> == BESKRIVNING == Verktyget ''mesg'' ska styra om andra användare tillåts...'

{{DISPLAYTITLE:mesg(1p)}}

== PROLOG ==

Denna manualsida är en del av POSIX Programmer's Manual.

Linux-implementationen av detta gränssnitt kan skilja sig, konsultera motsvarande Linux-manualsida för detaljer om Linux-beteende, eller så kanske gränssnittet inte är implementerat på Linux.

== NAMN ==

'''mesg''' – tillåt eller neka meddelanden

== SYNOPSIS ==

<pre>
mesg [y|n]
</pre>

== BESKRIVNING ==

Verktyget ''mesg'' ska styra om andra användare tillåts skicka meddelanden via ''write'', ''talk'' eller andra verktyg till en terminalenhet.

Den berörda terminalenheten ska bestämmas genom att söka efter den första terminalen i sekvensen av enheter associerade med standardindata, standardutdata respektive standardfel.

Utan argument ska ''mesg'' rapportera aktuellt tillstånd utan att ändra det.

Processer med lämpliga behörigheter kan kunna skicka meddelanden till terminalen oberoende av aktuellt tillstånd.

== OPTIONER ==

Inga.

== OPERANDER ==

Följande operander ska stödjas i POSIX-lokalen:

''y''

: Ge andra användare tillstånd att skicka meddelanden till terminalenheten.

''n''

: Neka andra användare tillstånd att skicka meddelanden till terminalenheten.

== STDIN ==

Används inte.

== INDATAFILER ==

Inga.

== MILJÖVARIABLER ==

Följande miljövariabler ska påverka körningen av ''mesg'':

''LANG''

: Tillhandahåll ett standardvärde för internationaliseringsvariablerna som är osatta eller null.

: Se Base Definitions-volymen av POSIX.1‐2017, ''Section 8.2'', ''Internationalization Variables'', för prioritetsordningen för internationaliseringsvariabler som används för att bestämma värdena för lokalkategorier.

''LC_ALL''

: Om satt till ett icke-tomt strängvärde, åsidosätt värdena för alla andra internationaliseringsvariabler.

''LC_CTYPE''

: Bestäm lokalen för tolkningen av sekvenser av byte av textdata som tecken, till exempel enkelbyte- i motsats till multibytetecken i argument.

''LC_MESSAGES''

: Bestäm lokalen som ska användas för att påverka format och innehåll i diagnostiska meddelanden som skrivs, av ''mesg'', till standardfel.

''NLSPATH''

: Bestäm platsen för meddelandekataloger för bearbetningen av ''LC_MESSAGES''.

== ASYNKRONA HÄNDELSER ==

Standard.

== STDOUT ==

Om ingen operand anges ska ''mesg'' visa aktuellt terminaltillstånd i ett ospecificerat format.

== STDERR ==

Standardfel ska endast användas för diagnostiska meddelanden.

== UTDATAFILER ==

Inga.

== UTÖKAD BESKRIVNING ==

Inga.

== AVSLUTNINGSSTATUS ==

Följande avslutningsvärden ska returneras:

<pre>
0 Mottagning av meddelanden är tillåten.

1 Mottagning av meddelanden är inte tillåten.

>1 Ett fel inträffade.
</pre>

== FÖLJDER AV FEL ==

Standard.

''Följande avsnitt är informativa.''

== ANVÄNDNING I PROGRAM ==

Mekanismen genom vilken terminalens meddelandestatus ändras är ospecificerad.

Därför kan ospecificerade åtgärder orsaka att terminalens status ändras efter att ''mesg'' har slutförts framgångsrikt.

Dessa åtgärder kan inkludera, men är inte begränsade till: ett annat anrop av verktyget ''mesg'', inloggningsprocedurer; anrop av verktyget ''stty'', anrop av verktyget ''chmod'' eller funktionen ''chmod''(), och så vidare.

== EXEMPEL ==

Inga.

== BAKGRUND OCH MOTIVERING ==

Terminalen som ändras av ''mesg'' är den som är associerad med standardindata, standardutdata eller standardfel, snarare än den styrande terminalen för sessionen.

Detta beror på att användare som är inloggade mer än en gång ska kunna ändra någon av sina inloggningsterminaler utan att behöva stoppa jobbet som körs i dessa sessioner.

Detta är inte ett säkerhetsproblem som involverar andra användares terminaler eftersom lämpliga behörigheter skulle krävas för att påverka en annan användares terminal.

Metoden att kontrollera var och en av de första tre filbeskrivarna i sekvens tills en terminal hittas antogs från System V.

Filen '''/dev/tty''' specificeras inte för terminalenheten eftersom den ansågs vara för begränsande.

Typiska miljöändringar för operanden ''n'' är att skrivbehörigheter tas bort för ''others'' och ''group'' från den lämpliga enheten.

Det beslutades att lämna den faktiska beskrivningen av vad som görs som ospecificerad på grund av potentiella skillnader mellan implementationer.

Formatet för standardutdata är ospecificerat på grund av skillnader mellan historiska implementationer.

Denna utdata är i allmänhet inte användbar för skalskript, de kan använda avslutningsstatusen, så exakt tolkning av utdatan är onödig.

== FRAMTIDA RIKTNING ==

Inga.

== SE ÄVEN ==

[[talk(1p)]], [[write(1p)]]

Base Definitions-volymen av POSIX.1‐2017, ''Chapter 8'', ''Environment Variables''

== UPPHOVSRÄTT ==

Delar av denna text är återtryckta och reproducerade i elektronisk form från IEEE Std 1003.1-2017, Standard for Information Technology -- Portable Operating System Interface (POSIX), The Open Group Base Specifications Issue 7, 2018 Edition, Copyright (C) 2018 by the Institute of Electrical and Electronics Engineers, Inc och The Open Group.

I händelse av någon avvikelse mellan denna version och den ursprungliga IEEE- och The Open Group-standarden är den ursprungliga IEEE- och The Open Group-standarden det avgörande dokumentet.

Den ursprungliga standarden kan erhållas online på:

<pre>
http://www.opengroup.org/unix/online.html
</pre>

Eventuella typografiska fel eller formateringsfel som förekommer på denna sida har troligen introducerats under konverteringen av källfilerna till manpage-format.

För att rapportera sådana fel, se:

<pre>
https://www.kernel.org/doc/man-pages/reporting_bugs.html
</pre>

= Sidslut =
Orginalhemsidan på Engelska https://man7.org/linux/man-pages/man1/mesg.1p.html
Det här är en maskinöversättning av Linux man sidor till svenska. Om du hittar fel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret som finns på
https://www.linux.se/kontaka-linux-se/
 Tack till [https://Datorhjalp.se Datorservice] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell.

[[Kategori:Linuxmanual grupp 1]]
[[Kategori:Linuxmanual]]

minicom(1)

2026-08-14T11:01:06Z

Admin:

{{DISPLAYTITLE:minicom(1)}}

== NAMN ==

'''minicom''' – vänligt program för seriell kommunikation

== SYNOPSIS ==

<pre>
minicom [options] [configuration]
</pre>

== BESKRIVNING ==

'''minicom''' är ett kommunikationsprogram som till viss del liknar shareware-programmet TELIX men är fritt, med källkod, och körs under de flesta Unix-system.

Funktioner inkluderar uppringningskatalog med automatisk återuppringning, stöd för låsfiler i UUCP-stil på seriella enheter, en separat skriptspråkstolk, fångst till fil, flera användare med individuella konfigurationer, och mer.

== KOMMANDORAD ==

'''-s, --setup'''

: '''S'''etup. Root redigerar de systemomfattande standardvärdena i /etc/minirc.dfl med denna option.

: När den används initierar minicom ''inte'', utan placerar dig direkt i konfigurationsmenyn.

: Detta är mycket praktiskt om minicom vägrar starta eftersom ditt system har ändrats, eller första gången du kör minicom.

: För de flesta system är rimliga standardvärden redan inbyggda.

'''-o, --noinit'''

: Initiera inte.

: Minicom hoppar över initieringskoden.

: Denna option är praktisk om du avslutade minicom utan att återställa och sedan vill starta om en session.

: Den är dock potentiellt farlig: ingen kontroll efter låsfiler etc. görs, så en normal användare skulle kunna störa saker som UUCP... kanske tas detta bort senare.

: För närvarande antas det att användare som får åtkomst till ett modem är tillräckligt ansvariga för sina handlingar.

'''-m, --metakey'''

: Åsidosätt kommandotangenten med Meta- eller ALT-tangenten.

: Detta är standard i 1.80 och kan också konfigureras i en av minicoms menyer, men om du använder olika terminaler hela tiden, varav vissa inte har en Meta- eller ALT-tangent, är det praktiskt att sätta standardkommandotangenten till Ctrl-A och använda denna option när du har ett tangentbord som stöder Meta- eller ALT-tangenter.

: Minicom antar att din Meta-tangent skickar ESC-prefixet, inte den andra varianten som sätter tecknets högsta bit.

'''-M, --metakey8'''

: Samma som -m, men antar att din Meta-tangent sätter tecknets åttonde bit högt, skickar 128 + teckenkod.

'''-z, --statline'''

: Använd terminalens statusrad.

: Detta fungerar bara på terminaler som stöder det och som har relevant information i sin ''termcap''- eller ''terminfo''-databaspost.

'''-l, --ansi'''

: '''L'''iteral översättning av tecken med högsta biten satt.

: Med denna flagga på försöker minicom översätta IBM-linjetecknen till ASCII.

: Många PC-unix-kloner visar tecken korrekt utan översättning, Linux i ett särskilt läge, Coherent och SCO.

'''-L, --iso'''

: Detsamma men anta att skärmen använder en ISO8859-teckenuppsättning.

'''-w, --wrap'''

: Slår på radbrytning som standard vid start.

'''-H, --displayhex'''

: Slå på utdata i hexläge.

'''-a, --attrib=on/off'''

: '''A'''ntributanvändning.

: Vissa terminaler, särskilt Televideos, har rutten attributhantering, seriell i stället för parallell.

: Som standard använder minicom '-a on', men om du använder en sådan terminal kan, måste, du ange optionen '-a off'.

: Det avslutande 'on' eller 'off' behövs.

'''-t, --term=TERM'''

: '''T'''erminaltyp.

: Med denna flagga kan du åsidosätta miljövariabeln TERM.

: Detta är praktiskt för användning i miljövariabeln MINICOM; man kan skapa en särskild termcap-post för användning med minicom på konsolen, som initierar skärmen till raw-läge så att IBM-linjetecknen visas oöversatta tillsammans med flaggan -l.

'''-c, --color=on/off'''

: '''C'''oloranvändning.

: Terminaler, såsom Linux-konsolen, stöder färg med vanliga ANSI-escape-sekvenser.

: Om sådant stöd saknas kan färganvändning inaktiveras med '-c off'.

: Detta, och optionen '-m', är goda kandidater att lägga i miljövariabeln MINICOM.

'''-S, --script=SCRIPT'''

: '''script'''. Kör det namngivna skriptet vid start.

: Hittills stöds inte att skicka användarnamn och lösenord till ett startskript.

: Om du också använder optionen -d för att börja ringa vid start körs -S-skriptet FÖRE uppringning av posterna som anges med -d.

'''-d, --dial=ENTRY'''

: '''D'''ial en post från uppringningskatalogen vid start.

: Du kan ange ett indexnummer, men också en delsträng av postens namn.

: Om du anger ett namn som har flera poster i katalogen markeras alla för uppringning.

: Du kan också ange flera namn eller indexnummer genom att separera dem med kommatecken.

: Uppringningen startar från den första angivna posten efter att alla andra programinitieringsprocedurer är färdiga.

'''-p, --ptty=TTYP'''

: '''P'''seudoterminal att använda.

: Detta åsidosätter terminalporten som definieras i konfigurationsfilerna, men bara om det är en pseudo-TTY.

: Det angivna filnamnet måste ha formen (/dev/)tty[p-z/][0-f], (/dev/)pts[p-z/][0-f] eller (/dev/)pty[p-z/][0-f].

: Till exempel /dev/ttyp1, pts/0 eller /dev/ptyp2.

'''-C, --capturefile=FILE'''

: '''filename'''. Öppna fångstfil vid start.

'''--capturefile-buffer-mode=MODE'''

: Buffringsläge för fångstfil.

: MODE kan vara ett av:

<pre>
N Obuffrat, standard.
L Radbuffrat.
F Fullt buffrat.
</pre>

'''-F, --statlinefmt'''

: Format för statusraden.

: Följande formatspecificerare är tillgängliga:

<pre>
%H Escape-tangent för hjälpskärm.
%V Versionssträng för minicom.
%b Information om anslutning, såsom baud rate.
%T Terminaltyp.
%C Markörläge.
%D Enhetssökväg, möjligen förkortad till återstående tillgängligt utrymme.
%t Onlinetid.
%% %-tecken.
</pre>

: Exempel:

<pre>
"%H for help | %b | Minicom %V | %T | %C | %t"
</pre>

'''-b, --baudrate'''

: Ange baud rate, vilket åsidosätter värdet som anges i konfigurationsfilen.

'''-D, --device'''

: Ange enheten, vilket åsidosätter värdet som anges i konfigurationsfilen.

'''-O, --option'''

: Sätt en option.

: Argumentet kan vara ett enda ord eller ett key=value-par.

: Kända optioner:

'''timestamp''' med värdena simple, delta, persecond och extended.

: Om inget värde anges väljs 'simple'.

'''-R, --remotecharset'''

: Ange teckenuppsättningen som fjärrsystemet använder och konvertera den till teckenuppsättningen på den lokala sidan.

: Exempel kan vara 'latin1'.

'''-7, --7bit'''

: 7-bitarsläge för terminaler som inte klarar 8 bitar.

: 8 bitar är standard om miljön är konfigurerad för detta via LANG eller LC_ALL, annars 7 bitar.

'''-8, --8bit'''

: 8-bitarstecken passerar igenom utan någon ändring.

: 'Continuous' betyder att inga locate-/attributstyrsekvenser infogas utan verklig ändring av locate/attribut.

: Detta läge är till för att visa 8-bitars flerbytetecken såsom japanska.

: Det behövs inte i varje språk med 8-bitarstecken, till exempel behövs det inte för att visa finsk text.

'''-h, --help'''

: Visa hjälp och avsluta.

'''-v, --version'''

: Skriv ut minicom-versionen.

När '''minicom''' startar söker det först i miljövariabeln MINICOM efter kommandoradsargument, vilka kan åsidosättas på kommandoraden.

Om du alltså har gjort:

<pre>
MINICOM='-m -c on'
export MINICOM
</pre>

eller motsvarande, och startar minicom, antar minicom att din terminal ''har'' en Meta- eller <ALT>-tangent och att färg stöds.

Om du sedan loggar in från en terminal utan färgstöd, och du har satt MINICOM i din startfil, .profile eller motsvarande, och inte vill sätta om din miljövariabel, kan du skriva 'minicom -c off' och köra utan färgstöd för den sessionen.

'''configuration'''

: Argumentet ''configuration'' är mer intressant.

: Normalt hämtar minicom sina standardvärden från en fil kallad "minirc.dfl".

: Om du däremot ger ett argument till minicom försöker den hämta sina standardvärden från en fil kallad "minirc.''configuration''".

: Det är alltså möjligt att skapa flera konfigurationsfiler för olika portar, olika användare etc.

: Det mest förnuftiga är att använda enhetsnamn, såsom tty1, tty64, sio2 etc.

: Om en användare skapar sin egen konfigurationsfil kommer den att visas i deras hemkatalog som ".minirc.dfl" eller ".minirc.''configuration''".

== ANVÄNDNING ==

Minicom är fönsterbaserat.

För att öppna ett fönster med funktionen du vill ha, tryck Control-A, från och med nu använder vi C-A för att betyda Control-A, och sedan funktionstangenten, a-z eller A-Z.

Genom att först trycka C-A och sedan 'z' visas en hjälpskärm med en kort sammanfattning av alla kommandon.

Denna escape-tangent kan ändras när minicom konfigureras, optionen -s eller C-A O, men vi håller oss till Control-A här.

För varje meny kan följande tangenter användas:

<pre>
UP pil upp eller 'k'
DOWN pil ned eller 'j'
LEFT pil vänster eller 'h'
RIGHT pil höger eller 'l'
CHOOSE Enter
CANCEL ESCape.
</pre>

Skärmen är uppdelad i två delar: de övre 24 raderna är terminalemulatorskärmen.

I detta fönster tolkas ANSI- eller VT100-escape-sekvenser.

Om det finns en rad kvar längst ned placeras en statusrad där.

Om detta inte är möjligt visas statusraden varje gång du trycker C-A.

På terminaler som har en särskild statusrad används den om termcap-informationen är komplett ''och'' flaggan '''-k''' har angivits.

Möjliga kommandon listas härnäst, i alfabetisk ordning.

'''C-A'''

: Att trycka C-A en andra gång skickar bara C-A till fjärrsystemet.

: Om du har ändrat ditt "escape character" till något annat än C-A fungerar detta analogt för det tecknet.

'''A'''

: Växla 'Add Linefeed' av/på.

: Om det är på läggs en linefeed till före varje carriage return som visas på skärmen.

'''B'''

: Ger dig en scrollback-buffert.

: Du kan rulla upp med '''u''', ned med '''d''', en sida upp med '''b''', en sida ned med '''f''', och om du har dem kan även '''arrow'''- och '''page up/page down'''-tangenterna användas.

: Du kan söka efter text i bufferten med '''s''', skiftlägeskänsligt, eller '''S''', skiftlägesokänsligt.

: '''N''' hittar nästa förekomst av strängen.

: '''c''' går in i citeringsläge.

: En textmarkör visas och du anger startraden genom att trycka Enter.

: Sedan avslutas scrollback-läget och innehållet med prefixet '>' skickas.

'''C'''

: Rensar skärmen.

'''D'''

: Ring ett nummer, eller gå till uppringningskatalogen.

'''E'''

: Växla lokalt eko av och på, om din version av minicom stöder det.

'''F'''

: En break-signal skickas till modemet.

'''G'''

: Kör skript, Go.

: Kör ett inloggningsskript.

'''H'''

: Lägg på.

'''I'''

: Växla typen av escape-sekvens som markörtangenterna skickar mellan normalt läge och applications-läge.

: Se även kommentaren om statusraden nedan.

'''J'''

: Hoppa till ett skal.

: Vid återkomst ritas hela skärmen om.

'''K'''

: Rensar skärmen, kör kermit och ritar om skärmen vid återkomst.

'''L'''

: Slå fångstfil av och på.

: Om den slås på kommer all utdata som skickas till skärmen också att fångas i filen.

'''M'''

: Skickar modemets initieringssträng.

: Om du är online och DCD-radinställningen är på tillfrågas du om bekräftelse innan modemet initieras.

'''N'''

: Växla mellan tidsstämpellägen som ska läggas till i utdatan.

: Tillgängliga är enkla och utökade tidsformat för varje rad, ett delta till föregående rad, en tidsvisning varje sekund och inga tidsstämplar, standard.

'''O'''

: Konfigurera minicom.

: Placerar dig i konfigurationsmenyn.

'''P'''

: Kommunikationsparametrar.

: Låter dig ändra bps-hastighet, paritet och antal bitar.

'''Q'''

: Avsluta minicom utan att återställa modemet.

: Om makron har ändrats och inte sparats får du möjlighet att göra det.

'''R'''

: Ta emot filer.

: Välj bland olika protokoll, externa.

: Om du har fönstret för filnamnsval och prompten för nedladdningskatalog aktiverade får du ett valfönster för att välja katalog för nedladdning.

: Annars används nedladdningskatalogen som definierats i menyn Filnamn och sökvägar.

'''S'''

: Skicka filer.

: Välj protokollet på samma sätt som med mottagningskommandot.

: Om du inte har filnamnsvalsfönstret aktiverat, i menyn File transfer protocols, behöver du bara skriva filnamnen i ett dialogfönster.

: Om du har valfönstret aktiverat visas ett fönster med filnamnen i din uppladdningskatalog.

: Du kan markera och avmarkera filnamn genom att trycka mellanslag och flytta markören upp och ned med markörtangenterna eller j/k.

: De valda filnamnen visas markerade.

: Katalognamn visas [inom hakparenteser] och du kan gå upp eller ned i katalogträdet genom att trycka mellanslag två gånger.

: Skicka till sist filerna genom att trycka ENTER eller avsluta med ESC.

'''T'''

: Välj terminalemulering: Ansi, färg, eller vt100.

: Du kan också ändra backspace-tangenten här, slå statusraden på eller av och definiera fördröjning, i millisekunder, efter varje newline om du behöver det.

'''U'''

: Lägg till carriage return till varje mottagen rad.

'''W'''

: Växla radbrytning av/på.

'''X'''

: Avsluta minicom, återställ modem.

: Om makron har ändrats och inte sparats får du möjlighet att göra det.

'''Y'''

: Klistra in en fil.

: Läser en fil och skickar dess innehåll precis som om det skulle skrivas in.

'''Z'''

: Visa hjälpskärmen.

== UPPRINGNINGSKATALOG ==

Genom att trycka C-A D placerar programmet dig i uppringningskatalogen.

Välj ett kommando genom att trycka den versala bokstaven eller flytta markören höger/vänster med piltangenterna eller h/l-tangenterna och trycka Enter.

Du kan lägga till, ta bort eller redigera poster och flytta dem upp och ned i kataloglistan.

Genom att välja "dial" rings telefonnumren för de markerade posterna, eller om inget är markerat rings numret för den markerade posten.

Medan modemet ringer kan du trycka escape för att avbryta uppringningen.

Vilken annan tangent som helst stänger uppringningsfönstret, men avbryter inte själva uppringningen.

Din uppringningskatalog sparas i filen ".dialdir" i din hemkatalog.

Du kan rulla upp och ned med piltangenterna, men du kan också rulla hela sidor genom att trycka PageUp- eller PageDown-tangenten.

Om du inte har dem använder du Control-B, bakåt, och Control-F, framåt.

Du kan använda mellanslagstangenten för att '''tagga''' ett antal poster och minicom roterar genom denna lista om en anslutning inte kan göras.

En '>'-symbol ritas i katalogen framför namnen på de taggade posterna.

Menyn "edit" talar för sig själv, men jag diskuterar den kort här.

'''A - Name'''

: Namnet för denna post.

'''B - Number'''

: och dess telefonnummer.

'''C - Dial string #'''

: Vilken specifik uppringningssträng du vill använda för att ansluta.

: Det finns tre olika uppringningssträngar, prefix och suffix, som kan konfigureras i menyn '''Modem and dialing'''.

'''D - Local echo'''

: kan vara på eller av för detta system, om din version av minicom stöder det.

'''E - Script'''

: Skriptet som måste köras efter att en lyckad anslutning gjorts, se manualen för runscript.

'''F - Username'''

: Användarnamnet som skickas till programmet runscript.

: Det skickas i miljösträngen "$LOGIN".

'''G - Password'''

: Lösenordet skickas som "$PASS".

'''H - Terminal Emulation'''

: Använd ANSI- eller VT100-emulering.

'''I - Backspace key sends'''

: Vilken kod, Backspace eller Delete, som backspace-tangenten skickar.

'''J - Linewrap'''

: Kan vara på eller av.

'''K - Line settings'''

: Bps rate, bitar, paritet och antal stoppbitar att använda för denna anslutning.

: Du kan välja '''current''' för hastigheten, så att den använder vilken hastighet som än används just då, användbart om du har flera modem.

'''L - Conversion table'''

: Du kan ange en teckenkonverteringstabell som ska läsas in närhelst denna post svarar, före inloggningsskriptet körs.

: Om detta fält är tomt förblir konverteringstabellen oförändrad.

Redigeringsmenyn visar också senaste datum och tid då du ringde denna post och det totala antalet samtal dit, men låter dig inte ändra dem.

De uppdateras automatiskt när du ansluter.

Kommandot moVe låter dig flytta den markerade posten upp eller ned i uppringningskatalogen med upp-/nedpiltangenterna eller k- och j-tangenterna.

Tryck Enter eller ESC för att avsluta flyttning av posten.

== KONFIGURATION ==

Genom att trycka C-A O kastas du in i inställningsmenyn.

'''Filenames and paths'''

: Denna meny definierar dina standardkataloger.

'''A - Download directory'''

: där de nedladdade filerna hamnar.

'''B - Upload directory'''

: där de uppladdade filerna läses från.

'''C - Script directory'''

: Där du håller dina inloggningsskript.

'''D - Script program'''

: Vilket program som ska användas som skripttolk.

: Standard är programmet "runscript", men om du vill använda något annat, t.ex. /bin/sh eller "expect", är det möjligt.

: Stdin och stdout är anslutna till modemet, stderr till skärmen.

: Om sökvägen är relativ, d.v.s. inte börjar med ett snedstreck, är den relativ till din hemkatalog, förutom för skripttolken.

'''E - Kermit program'''

: Var körfilen för kermit finns och dess optioner.

: Några enkla makron kan användas på kommandoraden: '%l' expanderas till det fullständiga filnamnet för dial out-enheten, '%f' expanderas till den seriella portens filbeskrivare och '%b' expanderas till aktuell seriell porthastighet.

'''F - Logging options'''

: Optioner för att konfigurera skrivning av loggfil.

'''A - File name'''

: Här kan du ange namnet på loggfilen.

: Filen skrivs i din hemkatalog, och standardvärdet är "minicom.log".

: Om du tömmer namnet slås all loggning av.

'''B - Log connects and hangups'''

: Denna option definierar om loggfilen skrivs när fjärränden svarar på samtalet eller lägger på.

: Eller när du själv ger hangup-kommandot eller lämnar minicom utan hangup medan du är online.

'''C - Log file transfers'''

: Om du vill ha loggposter för mottagning och sändning av filer.

Kommandot 'log' i skripten påverkas inte av loggningsoptionerna B och C.

Det körs alltid om du bara har loggfilens namn definierat.

'''File Transfer Protocols'''

: Protokoll som definieras här visas när C-A s/r trycks.

: "Name" i början av raden är namnet som visas i menyn.

: "Program" är sökvägen till protokollet.

: "Name" efter det definierar om programmet behöver ett argument, t.ex. en fil som ska överföras.

: U/D definierar om denna post ska visas i uppladdnings- eller nedladdningsmenyn.

: Fullscr definierar om programmet ska köras i helskärm, eller om minicom endast visar dess stderr i ett fönster.

: IO-Red definierar om minicom ska koppla programmets standard in och ut till modemporten eller inte.

: "Multi" talar om för filnamnsvalsfönstret om protokollet kan skicka flera filer med ett kommando eller inte.

: Det har ingen effekt på nedladdningsprotokoll, och ignoreras också med uppladdningsprotokoll om du inte använder filnamnsvalsfönstret.

: De gamla sz och rz är inte helskärm och har IO-Red satt.

: Det finns dock curses-baserade versioner av åtminstone rz som inte vill ha sin stdin och stdout omdirigerade och som kör i helskärm.

: Alla filöverföringsprotokoll körs med användarens UID och inte med UID=root.

: '%l', '%f' och '%b' kan användas på kommandoraden liksom med kermit.

: Inom denna meny kan du också definiera om du vill använda filnamnsvalsfönstret när du ombeds ange filer att ladda upp, och om du vill bli tillfrågad om nedladdningskatalogen varje gång den automatiska nedladdningen startas.

: Om du lämnar prompten för nedladdningskatalog inaktiverad används nedladdningskatalogen som definierats i fil- och katalogmenyn.

'''Serial port setup'''

'''A - Serial device'''

: /dev/tty1 eller /dev/ttyS1 för de flesta.

: /dev/cua<n> är fortfarande möjligt under GNU/Linux, men rekommenderas inte längre eftersom dessa enheter är föråldrade och många system med kärna 2.2.x eller nyare inte har dem.

: Använd /dev/ttyS<n> i stället.

: Du kan också ha /dev/modem som en symbolisk länk till den verkliga enheten.

: Om du har modem anslutna till två eller flera seriella portar kan du ange alla här i en lista separerad med mellanslag, kommatecken eller semikolon.

: När Minicom startar kontrollerar det listan tills det hittar ett tillgängligt modem och använder det.

: Dock kan du inte ange olika initieringssträngar för dem... åtminstone inte än.

: För att använda en UNIX-socket för kommunikation måste enhetsnamnet prefixas med "unix#" följt av den fullständiga sökvägen och filnamnet för socketen.

: Minicom försöker då ansluta till denna socket som klient.

: Så länge det inte kan ansluta till socketen förblir det 'offline'.

: Så snart anslutningen etableras går minicom 'online'.

: Om servern stänger socketen växlar minicom till 'offline' igen.

'''B - Lock file location'''

: På de flesta system bör detta vara /usr/spool/uucp.

: GNU/Linux-system använder /var/lock.

: Om denna katalog inte finns försöker minicom inte använda låsfiler.

'''C - Callin program'''

: Om du har en uugetty eller något på din seriella port kan det vara så att du vill att ett program ska köras för att växla modemet respektive porten till dialin/dialout-läge.

: Detta är programmet för att gå in i dialin-läge.

'''D - Callout program'''

: Och detta för att gå in i dialout-läge.

'''E - Bps/Par/Bits'''

: Standardparametrar vid start.

Om en av posterna lämnas tom används den inte.

Om du alltså inte bryr dig om låsning och inte har en getty som kör på din modemlinje bör posterna B-D lämnas tomma.

'''Modem and Dialing'''

: Här definieras parametrarna för ditt modem.

: Jag förklarar inte detta ytterligare eftersom standardvärdena är för generiska Hayes-modem och alltid bör fungera.

: Denna fil är inte en Hayes-handledning :-)

: De enda saker som är värda att notera är att styrtecken kan skickas genom att prefixa dem med '^', där '^^' betyder '^' självt, och tecknet '\\' också måste dubbleras som '\\\\', eftersom backslash används särskilt i makrodefinitionerna.

: Vissa optioner har dock inte mycket med modemet att göra utan mer med minicoms eget beteende:

'''M - Dial time'''

: Antalet sekunder innan minicom gör timeout om ingen anslutning etableras.

'''N - Delay before redial'''

: Minicom ringer upp igen om ingen anslutning gjordes, men väntar först en stund.

'''O - Number of tries'''

: Maximalt antal gånger som minicom försöker ringa.

'''P - Drop DTR time'''

: Om du sätter detta till 0 lägger minicom på genom att skicka en Hayes-typ hangup-sekvens.

: Om du anger ett icke-nollvärde görs hangup genom att DTR-linjen sänks.

: Värdet anger i sekunder hur länge DTR hålls nere.

'''Q - Auto bps detect'''

: Om detta är på försöker minicom matcha den uppringda partens hastighet.

: Med de flesta moderna modem är detta INTE önskvärt, eftersom modemet buffrar data och konverterar hastigheten.

'''R - Modem has DCD line'''

: Om ditt modem och ditt operativsystem båda stöder DCD-linjen, som går 'high' när en anslutning görs, använder minicom den.

: När du har denna option på börjar minicom inte heller ringa medan du redan är online.

'''S - Status line shows DTE speed / line speed'''

: Du kan växla statusraden till att visa antingen DTE-hastigheten, hastigheten som minicom använder för att kommunicera med ditt modem, eller linjehastigheten, hastigheten som ditt modem använder på linjen för att kommunicera med det andra modemet.

: Observera att linjehastigheten kan ändras under anslutningen, men du kommer ändå bara att se den initiala hastigheten som modemen startade anslutningen med.

: Detta beror på att modemet inte talar om för programmet om hastigheten ändras.

: Dessutom, för att se linjehastigheten, måste du ha modemet inställt på att visa den i connect-strängen.

: Annars kommer du bara att se 0 som linjehastighet.

'''T - Multi-line untag'''

: Du kan växla funktionen för att avtagga poster från uppringningskatalogen när en anslutning etableras till en flerradig BBS.

: Alla taggade poster som har samma namn avtaggas.

'''Observera att ett särskilt undantag görs för denna meny: varje användare kan ändra alla parametrar här, men vissa av dem kommer inte att sparas.'''

'''Screen and keyboard'''

'''A - Command key is'''

: 'Hot Key' som för dig in i kommandoläge.

: Om denna är satt till 'ALT' eller 'meta key' kan du direkt anropa kommandon med alt-tangent i stället för HotKey-tangent.

'''B - Backspace key sends'''

: Det finns fortfarande system som vill att en VT100 ska skicka DEL i stället för BS.

: Med denna option kan du aktivera denna dumhet.

: Eh, den är till och med på som standard...

'''C - Status line is'''

: Aktiverad eller inaktiverad.

: Vissa långsamma terminaler, till exempel X-terminaler, får statusraden att hoppa "upp och ned" vid scrollning, så du kan stänga av den om du vill.

: Den visas fortfarande i kommandoläge.

'''D - Alarm sound'''

: Om påslaget ljuder minicom ett alarm, endast på konsolen, efter en lyckad anslutning och när uppladdning/nedladdning är klar.

'''E - Foreground Color (menu)'''

: anger förgrundsfärgen som ska användas för alla konfigurationsfönster i minicom.

'''F - Background Color (menu)'''

: anger bakgrundsfärgen som ska användas för alla konfigurationsfönster i minicom.

: Observera att minicom inte låter dig sätta förgrunds- och bakgrundsfärger till samma värde.

'''G - Foreground Color (term)'''

: anger förgrundsfärgen som ska användas i terminalfönstret.

'''H - Background Color (term)'''

: anger bakgrundsfärgen som ska användas i terminalfönstret.

: Observera att minicom inte låter dig sätta förgrunds- och bakgrundsfärger till samma värde.

'''I - Foreground Color (stat)'''

: anger förgrundsfärgen att använda för statusraden.

'''J - Background Color (stat)'''

: anger färgen att använda för statusraden.

: Observera att minicom låter dig sätta statusradens förgrunds- och bakgrundsfärger till samma värde.

: Detta gör effektivt statusraden osynlig, men om detta är din avsikt, se optionen.

'''K - History buffer size'''

: Antalet rader att behålla i historikbufferten, för backscrolling.

'''L - Macros file'''

: är den fullständiga sökvägen till filen som innehåller makron.

: Makron låter dig definiera en sträng som ska skickas när du trycker en viss tangent.

: I minicom kan du definiera F1 till F12 att skicka upp till 256 tecken, detta sätts vid kompilering.

: Filnamnet du anger verifieras så snart du trycker ENTER.

: Om du inte har behörighet att skapa den angivna filen visas ett felmeddelande som anger detta och du tvingas redigera filnamnet igen.

: Om du har behörighet att skapa filen kontrollerar minicom om den redan finns.

: Om så är fallet antar det att det är en makrofil och läser in den.

: Om det inte är det, ja, det är ditt problem :-)

: Om filen inte finns accepteras filnamnet.

'''M - Edit Macros'''

: öppnar ett nytt fönster som låter dig redigera makrona F1 till F12.

'''N - Macros enabled'''

: - Yes eller No.

: Om makron är inaktiverade skickar F1-F12-tangenterna bara VT100/VT220-funktionstangenternas escape-sekvenser.

'''O - Character conversion'''

: Det aktiva filnamnet för konverteringstabellen visas här.

: Om du inte ser något namn är ingen konvertering aktiv.

: Genom att trycka O ser du redigeringsmenyn för konverteringstabellen.

'''Edit Macros'''

: Här definieras makrona för F1 till F12.

: Längst ned i fönstret visas en förklaring över teckenkombinationer som har särskild betydelse.

: De låter dig mata in särskilda styrtecken med vanlig text genom att prefixa dem med '^', där '^^' betyder '^' självt.

: Du kan skicka en fördröjning på 1 sekund med koden '^~'.

: Detta är användbart när du försöker logga in efter att ha ftp:at eller telnet:at någonstans.

: Du kan också inkludera ditt aktuella användarnamn och lösenord från telefonkatalogen i makrona med '\u' respektive '\p'.

: Om du behöver backslash-tecknet i makrot, skriv det dubbelt som '\\'.

: För att redigera ett makro trycker du det visade numret eller bokstaven och flyttas till makrots slut.

: När du redigerar raden kan du använda vänster- och högerpilar, Home- och End-tangenter, Delete och BackSpace, samt ESC och RETURN.

: ESC avbryter ändringar som gjorts medan ENTER accepterar ändringarna.

'''Character conversion'''

: Här kan du redigera teckenkonverteringstabellen.

: Om du inte är amerikan vet du att det i många språk finns tecken som inte ingår i ASCII-teckenuppsättningen, och förr kan de ha ersatt några mindre viktiga tecken i ASCII och nu representeras de ofta med teckenkoder över 127.

: OCH det finns flera olika sätt att representera dem.

: Det är här du kan redigera konverteringstabeller för system som använder en annan teckenuppsättning än den på din dator.

'''A - Load table'''

: Du gissade det förmodligen.

: Detta kommando läser in en tabell från disken.

: Du ombeds ange ett filnamn för tabellen.

: Fördefinierade tabeller .mciso, .mcpc8 och .mcsf7 bör följa med programmet.

: Tabellen .mciso gör ingen konvertering, .mcpc8 ska användas för anslutningar till system som använder 8-bitars PC-teckenuppsättningen, och .mcsf7 är för kompatibilitet med system som använder den gamla goda 7-bitarskodningen för att ersätta tecknen {|}[]\\ med de diakritiska tecken som används i finska och svenska.

'''B - Save table'''

: Denna sparar den aktiva tabellen under filnamnet du anger.

'''C - edit char'''

: Här kan du göra dina egna ändringar i den befintliga tabellen.

: Först ombeds du ange teckenvärdet, i decimal, vars konvertering du vill ändra.

: Sedan säger du vilket tecken du vill se på din skärm när det tecknet kommer från omvärlden.

: Och sedan tillfrågas du vad du vill ska skickas ut när du matar in det tecknet från ditt tangentbord.

'''D - next screen'''

'''E - prev screen'''

: Ja, du har förmodligen märkt att denna skärm visar vilken typ av konverteringar som är aktiva.

: Skärmen är helt enkelt, vanligtvis, för liten för att visa hela tabellen samtidigt i ett lättförståeligt format.

: Så här kan du rulla tabellen åt vänster och höger.

'''F - convert capture'''

: Växlar om teckenkonverteringstabellen används när fångstfilen skrivs eller inte.

'''Save setup as dfl'''

: Spara parametrarna som standard för nästa gång programmet startas.

: I stället för dfl kan vilket annat parameternamn som helst visas, beroende på vilket som användes när programmet startades.

'''Save setup as..'''

: Spara parametrarna under ett särskilt namn.

: Närhelst Minicom startas med detta namn som argument använder det dessa parametrar.

: Denna option är naturligtvis privilegierad till root.

'''Exit'''

: Lämna denna meny utan att spara.

: Detta kan också göras med ESC.

'''Exit from minicom'''

: Endast root ser denna menypost, om han/hon startade minicom med optionen '-s'.

: På detta sätt är det möjligt att ändra konfigurationen utan att faktiskt köra minicom.

== STATUSRAD ==

Statusraden har flera indikatorer som talar för sig själva.

Den mystiska indikatorn APP eller NOR behöver förmodligen förklaring.

VT100-markörtangenterna kan vara i två lägen: applications-läge och markörläge.

Detta styrs av en escape-sekvens.

Om du upptäcker att markörtangenterna inte fungerar i, säg, vi när du är inloggad med minicom, kan du med denna indikator se om markörtangenterna är i applications- eller markörläge.

Du kan växla mellan de två med tangenten C-A I.

Om markörtangenterna då fungerar är det förmodligen ett fel i fjärrsystemets termcap-initieringssträngar, is.

== LOKALER ==

Minicom har stöd för lokala språk.

Det betyder att du kan ändra de flesta engelska meddelanden och andra strängar till ett annat språk genom att sätta miljövariabeln LANG.

== ÖVRIGT ==

Om minicom har hängt sig, döda det med SIGTERM.

Detta betyder kill -15, eller eftersom sigterm är standard, bara vanlig "kill <minicompid>".

Detta orsakar en ordnad avslutning av minicom, med återställningar och allt.

Du kan döda minicom från ett skript med kommandot "! killall -9 minicom" utan att lägga på linjen.

Utan parametern -9 lägger minicom först på innan det avslutas.

Eftersom många escape-sekvenser börjar med ESC, pil upp är ESC [ A, vet Minicom inte om escape-tecknet det får är att du trycker escape-tangenten, eller del av en sekvens.

En gammal version av Minicom, V1.2, löste detta på ett ganska grovt sätt: för att få escape-tangenten var du tvungen att trycka den ''två gånger''.

Från och med release 1.3 har detta förbättrats lite: nu finns en inbyggd 1-sekunds timeout, som i vi.

För system som har systemanropet select() är timeouten 0,5 sekunder.

Och... överraskning: ett särskilt Linux-beroende '''hack''' :-) lades till.

Nu kan minicom skilja mellan escape-tangenten och escape-sekvenser.

För att se hur smutsigt detta gjordes, titta i wkeys.c.

Men det fungerar som en charm!

== FILER ==

Minicom håller sina konfigurationsfiler i en katalog, vanligtvis /var/lib/minicom, /usr/local/etc eller /etc.

För att ta reda på vilken standardkatalog minicom har kompilerats med, ge kommandot ''minicom -h''.

Du hittar förmodligen också demofilerna för [[runscript(1)]], och exemplen på teckenkonverteringstabeller antingen där eller i underkatalogerna till /usr/doc/minicom*.

Konverteringstabellerna heter något i stil med mc.* i den katalogen, men du vill förmodligen kopiera de du behöver till din hemkatalog som något som börjar med en punkt.

<pre>
minirc.*
$HOME/.minirc.*
$HOME/.dialdir
$HOME/minicom.log
/usr/share/locale/*/LC_MESSAGES/minicom.mo
</pre>

== SE ÄVEN ==

[[runscript(1)]]

== FEL ==

Rapportera eventuella fel till:

<pre>
minicom-devel@alioth-lists.debian.net
</pre>

Tack!

== FÖRFATTARE ==

Den ursprungliga författaren till minicom är Miquel van Smoorenburg (miquels@cistron.nl).

Han skrev versioner upp till 1.75.

Jukka Lahtinen (walker@netsonic.fi, jukkal@despammed.com) har varit ansvarig för nya versioner sedan 1.78, med hjälp av några andra personer, inklusive:

<pre>
filipg@paranoia.com skrev sökning i historikbufferten till 1.79.
Arnaldo Carvalho de Melo (acme@conectiva.com.br) gjorde internationaliseringen och de brasiliansk-portugisiska översättningarna.
Jim Seymour (jseymour@jimsun.LinxNet.com) skrev stödet för flera modem och filnamnsvalsfönstret som används sedan 1.80.
Tomohiro Kubota (kubota@debian.or.jp) skrev de japanska översättningarna och citeringsfunktionen, och gjorde några fixar.
Gael Queri (gqueri@mail.dotcom.fr) skrev de franska översättningarna.
Arkadiusz Miskiewicz (misiek@pld.org.pl) skrev de polska översättningarna.
Kim Soyoung (nexti@chollian.net) skrev de koreanska översättningarna.
Jork Loeser (jork.loeser@inf.tu-dresden.de) tillhandahöll socket-utökningen.
</pre>

Det mesta av denna manualsida är kopierat, med rättelser, från den ursprungliga minicom README, men några delar och rättelserna är av Michael K. Johnson.

Jukka Lahtinen (walker@netsonic.fi) har lagt till viss information om ändringarna som gjorts efter version 1.75.

Adam Lackorzynski (adam@lackorzynski.de) är nuvarande underhållare av minicom.

== KOLOFON ==

Denna sida är en del av projektet ''minicom'', ett program för seriell kommunikation.

Information om projektet finns på:

<pre>
https://salsa.debian.org/minicom-team/minicom
</pre>

Om du har en felrapport för denna manualsida, skicka den till:

<pre>
adam@lackorzynski.de
</pre>

Denna sida hämtades från projektets uppströms Git-förråd:

<pre>
https://salsa.debian.org/minicom-team/minicom
</pre>

den 24 maj 2026.

Vid den tidpunkten var datumet för den senaste commit som hittades i förrådet 6 april 2026.

Om du upptäcker renderingsproblem i denna HTML-version av sidan, eller om du anser att det finns en bättre eller mer aktuell källa för sidan, eller om du har rättelser eller förbättringar av informationen i denna KOLOFON, som inte är en del av den ursprungliga manualsidan, skicka e-post till:

<pre>
man-pages@man7.org
</pre>

= Sidslut =
Orginalhemsidan på Engelska https://man7.org/linux/man-pages/man1/minicom.1.html
Det här är en maskinöversättning av Linux man sidor till svenska. Om du hittar fel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret som finns på
https://www.linux.se/kontaka-linux-se/
 Tack till [https://Datorhjalp.se Datorservice] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell.

[[Kategori:Linuxmanual grupp 1]]
[[Kategori:Linuxmanual]]

minicom(1)

2026-08-14T10:56:47Z

Admin: Ersatte sidans innehåll med "= Sidslut = Orginalhemsidan på Engelska https://man7.org/linux/man-pages/man1/minicom.1.html Det här är en maskinöversättning av Linux man sidor till svenska. Om du hittar fel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret som finns på https://www.linux.se/kontaka-linux-se/ Tack till [https://Datorhjalp.se Datorservice] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell. Kategori:Linuxmanual grupp 1 Kategori:Linuxman..."

= Sidslut =
Orginalhemsidan på Engelska https://man7.org/linux/man-pages/man1/minicom.1.html
Det här är en maskinöversättning av Linux man sidor till svenska. Om du hittar fel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret som finns på
https://www.linux.se/kontaka-linux-se/
 Tack till [https://Datorhjalp.se Datorservice] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell.

[[Kategori:Linuxmanual grupp 1]]
[[Kategori:Linuxmanual]]

kmidiff(1)

2026-08-14T10:54:47Z

Admin: /* UPPHOVSRÄTT */

{{DISPLAYTITLE:kmidiff(1)}}

== NAMN ==

'''kmidiff''' – jämför KMI:er för Linux-kärnträd

'''kmidiff''' jämför de binära Kernel Module Interfaces för två Linux-kärnträd.

Den binära KMI:n är gränssnittet som Linux-kärnan exponerar för sina moduler.

Träden som är av intresse här är resultatet av byggandet av Linux-kärnans källträd.

== ALLMÄNT TILLVÄGAGÅNGSSÄTT ==

Ett exempel på hur du bygger din kärna om du vill jämföra den med en annan med kmidiff är:

<pre>
git clone -b v4.5 git://git.kernel.org/pub/scm/linux/kernel/git/torvalds/linux.git linux/v4.5
cd linux/v4.5
make allyesconfig all
</pre>

Installera sedan modulerna i en katalog, till exempel underkatalogen build/modules i ditt kärnkällträd:

<pre>
mkdir build/modules
make modules_install INSTALL_MOD_DIR=build/modules
</pre>

Konstruera sedan en lista över gränssnitt exporterade av kärnan, som du vill jämföra:

<pre>
cat > kmi-whitelist << EOF
[kernel_4.5_kmi_whitelist]
init_task
schedule
dev_queue_xmit
__kmalloc
printk
EOF
</pre>

Anta att du har gjort något liknande för v4.6-grenen av Linux-kärnan; du har nu dessa två kataloger: '''linux/v4.5''' och '''linux/v4.6'''.

Deras moduler finns under katalogerna '''linux/v4.5/build/modules''' och '''linux/v4.6/build/modules'''.

För att jämföra deras KMI behöver '''kmidiff''' veta var vmlinux-binärerna och deras tillhörande moduler finns.

Så här skulle kommandoraden se ut:

<pre>
kmidiff \\
--kmi-whitelist linux/v4.6/kmi-whitelist \\
--vmlinux1 linux/v4.5/vmlinux \\
--vmlinux2 linux/v4.6/vmlinux \\
linux/v4.5/build/modules \\
linux/v4.6/build/modules
</pre>

Detta verktyg använder biblioteket libabigail för att analysera binären samt dess tillhörande felsökningsinformation.

Här är dess allmänna arbetssätt.

När det instrueras att göra det läses och analyseras en binär och dess tillhörande felsökningsinformation.

För detta ändamål analyserar libabigail som standard beskrivningarna av de typer som kan nås från gränssnitten, funktioner och variabler, som är synliga utanför sin översättningsenhet.

När den analysen är gjord konstrueras ett Application Binary Interface Corpus genom att endast beakta delmängden av typer som kan nås från gränssnitt associerade med ''ELF''-symboler som är definierade och exporterade av binären.

Det är detta slutliga ABI-korpus som libabigail betraktar som representerande ABI:t för den analyserade binären.

Libabigail har sedan kapacitet att generera textuella representationer av ABI-korpusar, jämföra dem, analysera deras ändringar och rapportera om dem.

== ANROP ==

Mer allmänt anropas '''kmidiff''' i formen:

<pre>
kmidiff [options] <first-modules-dir> <second-modules-dir>
</pre>

== MILJÖ ==

Som standard jämför '''kmidiff''' alla gränssnitt, exporterade funktioner och variabler, mellan kärnan och dess moduler.

I praktiken kan dock vissa användare vilja jämföra en delmängd av dessa gränssnitt.

Som standard använder '''kmidiff''' felsökningsinformation i ''DWARF'' debug info-format, om den finns, annars jämför det gränssnitt med ''CTF''- eller ''BTF''-debug info-format, om de finns.

Slutligen, om ingen debug info i dessa format hittas, beaktar det endast ''ELF''-symboler och rapporterar om deras tillägg eller borttagning.

Användare kan då definiera en "white list" över gränssnitten som ska jämföras.

En sådan white list är helt enkelt en fil i "INI"-format som ser ut så här:

<pre>
[kernel_version_x86_64_whitelist]
function1_name
function2_name
global_variable1_name
....
</pre>

Observera att namnet på sektionen, namnet som står mellan de två hakparenteserna, i den INI-filen bara måste sluta med strängen "whitelist".

Så du kan definiera det namn du vill, till exempel '''[kernel_46_x86_64_whitelist]'''.

Sedan är varje rad i den white list-filen namnet på en exporterad funktion eller variabel.

Endast dessa gränssnitt, tillsammans med typerna som kan nås från deras signaturer, kommer att jämföras rekursivt av '''kmidiff'''.

Observera att kmidiff som standard analyserar typerna som kan nås från gränssnitten associerade med ''ELF''-symboler som är definierade och exporterade av ''Linux-kärnan'' som unionen av '''vmlinux'''-binären och alla dess kompilerade moduler.

Det jämför sedan dessa gränssnitt, tillsammans med deras typer.

== OPTIONER ==

* '''--help | -h'''

: Visa kort hjälp om kommandot och avsluta.

* '''--version | -v'''

: Visa programmets version och avsluta.

* '''--verbose'''

: Visa vissa utförliga meddelanden under körning.

* '''--debug-info-dir1 | --d1''' <''di-path1''>

: För fall där felsökningsinformationen för binärerna i den första Linux-kärnan är utdelad i separata filer, talar detta om för '''kmidiff''' var de separata felsökningsinformationsfilerna finns.

: Observera att ''di-path'' måste peka på rotkatalogen under vilken felsökningsinformationen är ordnad på ett trädliknande sätt.

: På Red Hat-baserade system är den katalogen vanligen '''<root>/usr/lib/debug'''.

* '''--debug-info-dir2 | --d2''' <''di-path2''>

: Likt '''--debug-info-dir1''' talar denna option om för '''kmidiff''' var den utdelade felsökningsinformationen för binärerna i den andra Linux-kärnan finns.

* '''--vmlinux1 | --l1''' <''path-to-first-vmlinux''>

: Sätter sökvägen till den första '''vmlinux'''-binären som ska beaktas.

: Detta måste vara den okomprimerade vmlinux-binären kompilerad med debug info.

* '''--vmlinux2 | --l2''' <''path-to-first-vmlinux''>

: Sätter sökvägen till den andra '''vmlinux'''-binären som ska beaktas.

: Detta måste vara den okomprimerade vmlinux-binären kompilerad med debug info.

* '''--kmi-whitelist | -w''' <''path-to-interface-whitelist''>

: Sätt sökvägen till white list över gränssnitt att jämföra medan Kernel Module Interface för den första kärnan jämförs mot den för den andra kärnan.

: Om denna option inte tillhandahålls jämförs ''alla'' exporterade gränssnitt för de två kärnorna.

: Det tar mycket tid och är inte nödvändigtvis meningsfullt eftersom många gränssnitt sannolikt är avsedda att se sina nåbara typer förändras.

: Se därför till att alltid använda denna option om du inte verkligen vet vad du gör.

* '''--suppressions | --suppr''' <''path-to-suppressions''>

: Använd en ''suppression specification''-fil placerad på ''path-to-suppressions''.

: Observera att denna option kan förekomma flera gånger på kommandoraden.

: I så fall tas alla tillhandahållna suppression specification-filer med i beräkningen.

: Observera att om denna option inte tillhandahålls, läses som standard ''default suppression specification files'' in.

* '''--no-change-categorization | -x'''

: Denna option inaktiverar kategoriseringen av ändringar i ofarliga och skadliga ändringar.

: Observera att denna kategorisering är en förutsättning för filtreringen av ändringar, så denna option inaktiverar den filtreringen.

: Målet med denna option är att snabba upp körningen av programmet för fall där grafen över ändringar är enorm och där användaren bara är intresserad av att titta på exempelvis lövnodsändringar utan att bry sig om deras möjliga påverkan på gränssnitt.

* '''--ctf'''

: Extrahera ABI-information från ''CTF''-felsökningsinformation, om den finns, i kärnan och modulerna.

* '''--btf'''

: Extrahera ABI-information från ''BTF''-felsökningsinformation, om den finns, i kärnan och modulerna.

* '''--impacted-interfaces | -i'''

: Tala om vilka gränssnitt som påverkades av varje enskild ABI-ändring.

* '''--full-impact | -f'''

: Skapa en ändringsrapport som visar den fullständiga påverkan av varje ändring på exporterade gränssnitt.

: Detta är standardtypen av rapport som skapas av verktyg som '''abidiff''' eller '''abipkgdiff'''.

* '''--exported-interfaces-only'''

: När denna option används analyserar detta verktyg beskrivningarna av de typer som kan nås av gränssnitten, funktioner och variabler, associerade med ''ELF''-symboler som är definierade och exporterade av ''Linux-kärnan''.

: Annars har verktyget också förmågan att analysera beskrivningarna av typerna som kan nås av gränssnitten associerade med ''ELF''-symboler som är synliga utanför sin översättningsenhet.

: Den senare möjligheten är dock mycket mer resursintensiv och leder till mycket långsammare operationer.

: Det är därför denna option är aktiverad som standard.

* '''--allow-non-exported-interfaces'''

: När denna option används analyserar detta verktyg beskrivningarna av de typer som kan nås av gränssnitten, funktioner och variabler, som är synliga utanför sin översättningsenhet.

: När den analysen är gjord konstrueras ett ABI Corpus genom att endast beakta delmängden av typer som kan nås från gränssnitt associerade med ''ELF''-symboler som är definierade och exporterade av binären.

: Det är detta slutliga ABI-korpus som jämförs mot ett annat.

: Problemet med detta tillvägagångssätt är dock att analys av alla gränssnitt som är synliga från utsidan av sin översättningsenhet kan uppgå till mycket data, vilket leder till mycket långsamma operationer.

: Observera att denna option är avstängd som standard.

* '''--show-bytes'''

: Visa storlekar och offset i byte, inte bitar.

: Denna option är aktiverad som standard.

* '''--show-bits'''

: Visa storlekar och offset i bitar, inte byte.

: Som standard visas storlekar och offset i byte.

* '''--show-hex'''

: Visa storlekar och offset med hexadecimal bas.

: Denna option är aktiverad som standard.

* '''--show-dec'''

: Visa storlekar och offset med decimal bas.

== FÖRFATTARE ==

<pre>
Dodji Seketeli
</pre>

== UPPHOVSRÄTT ==
2014-2025, Red Hat, Inc.

== KOLOFON ==

Denna sida är en del av projektet ''libabigail'', ABI Generic Analysis and Instrumentation Library.

Information om projektet finns på:

https://sourceware.org/libabigail/

Om du har en felrapport för denna manualsida, se:

http://sourceware.org/bugzilla/enter_bug.cgi?product=libabigail

Denna sida hämtades från projektets uppströms Git-förråd:

git://sourceware.org/git/libabigail.git

den 24 maj 2026.

Vid den tidpunkten var datumet för den senaste commit som hittades i förrådet 30 april 2026.

Om du upptäcker renderingsproblem i denna HTML-version av sidan, eller om du anser att det finns en bättre eller mer aktuell källa för sidan, eller om du har rättelser eller förbättringar av informationen i denna KOLOFON, som inte är en del av den ursprungliga manualsidan, skicka e-post till:

man-pages@man7.org

= Sidslut =
Orginalhemsidan på Engelska https://man7.org/linux/man-pages/man1/kmidiff.1.html
Det här är en maskinöversättning av Linux man sidor till svenska. Om du hittar fel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret som finns på
https://www.linux.se/kontaka-linux-se/
 Tack till [https://Datorhjalp.se Datorservice] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell.

[[Kategori:Linuxmanual grupp 1]]
[[Kategori:Linuxmanual]]

mtrace(1)

2026-08-14T10:54:13Z

Admin:

{{DISPLAYTITLE:mtrace(1)}}

== NAMN ==

'''mtrace''' – tolka malloc-spårningsloggen

== SYNOPSIS ==

<pre>
mtrace [option ...] [binary] mtracedata
</pre>

== BESKRIVNING ==

'''mtrace''' är ett Perl-skript som används för att tolka och tillhandahålla mänskligt läsbar utdata från spårningsloggen som finns i filen ''mtracedata'', vars innehåll producerades av [[mtrace(3)]].

Om ''binary'' anges innehåller utdatan från '''mtrace''' också källfilnamnet med radnummerinformation för problemplatser, förutsatt att ''binary'' kompilerades med felsökningsinformation.

För mer information om funktionen [[mtrace(3)]] och användning av skriptet '''mtrace''', se [[mtrace(3)]].

== OPTIONER ==

'''--help'''

: Skriv ut hjälp och avsluta.

'''--version'''

: Skriv ut versionsinformation och avsluta.

== FEL ==

För instruktioner om felrapportering, se:

<pre>
http://www.gnu.org/software/libc/bugs.html
</pre>

== SE ÄVEN ==

[[memusage(1)]], [[mtrace(3)]]

== KOLOFON ==

Denna sida är en del av projektet ''man-pages'', dokumentation för Linux-kärnans och C-bibliotekets användarrymdsgränssnitt.

Information om projektet finns på:

<pre>
https://www.kernel.org/doc/man-pages/
</pre>

Om du har en felrapport för denna manualsida, se:

<pre>
https://git.kernel.org/pub/scm/docs/man-pages/man-pages.git/tree/CONTRIBUTING
</pre>

Denna sida hämtades från arkivet:

<pre>
man-pages-6.18.tar.gz
</pre>

hämtat från:

<pre>
https://mirrors.edge.kernel.org/pub/linux/docs/man-pages/
</pre>

den 24 maj 2026.

Om du upptäcker renderingsproblem i denna HTML-version av sidan, eller om du anser att det finns en bättre eller mer aktuell källa för sidan, eller om du har rättelser eller förbättringar av informationen i denna KOLOFON, som inte är en del av den ursprungliga manualsidan, skicka e-post till:

<pre>
man-pages@man7.org
</pre>

= Sidslut =
Orginalhemsidan på Engelska https://man7.org/linux/man-pages/man1/mtrace.1.html
Det här är en maskinöversättning av Linux man sidor till svenska. Om du hittar fel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret som finns på
https://www.linux.se/kontaka-linux-se/
 Tack till [https://Datorhjalp.se Datorservice] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell.

[[Kategori:Linuxmanual grupp 1]]
[[Kategori:Linuxmanual]]

mtrace(1)

2026-08-14T10:51:16Z

Admin: Skapade sidan med '= Sidslut = Orginalhemsidan på Engelska https://man7.org/linux/man-pages/man1/mtrace.1.html Det här är en maskinöversättning av Linux man sidor till svenska. Om du hittar fel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret som finns på https://www.linux.se/kontaka-linux-se/ Tack till [https://Datorhjalp.se Datorservice] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell. Kategori:Linuxmanual grupp 1 Kategori:Linuxmanual'

= Sidslut =
Orginalhemsidan på Engelska https://man7.org/linux/man-pages/man1/mtrace.1.html
Det här är en maskinöversättning av Linux man sidor till svenska. Om du hittar fel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret som finns på
https://www.linux.se/kontaka-linux-se/
 Tack till [https://Datorhjalp.se Datorservice] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell.

[[Kategori:Linuxmanual grupp 1]]
[[Kategori:Linuxmanual]]

kmidiff(1)

2026-08-14T10:49:45Z

Admin:

{{DISPLAYTITLE:kmidiff(1)}}

== NAMN ==

'''kmidiff''' – jämför KMI:er för Linux-kärnträd

'''kmidiff''' jämför de binära Kernel Module Interfaces för två Linux-kärnträd.

Den binära KMI:n är gränssnittet som Linux-kärnan exponerar för sina moduler.

Träden som är av intresse här är resultatet av byggandet av Linux-kärnans källträd.

== ALLMÄNT TILLVÄGAGÅNGSSÄTT ==

Ett exempel på hur du bygger din kärna om du vill jämföra den med en annan med kmidiff är:

<pre>
git clone -b v4.5 git://git.kernel.org/pub/scm/linux/kernel/git/torvalds/linux.git linux/v4.5
cd linux/v4.5
make allyesconfig all
</pre>

Installera sedan modulerna i en katalog, till exempel underkatalogen build/modules i ditt kärnkällträd:

<pre>
mkdir build/modules
make modules_install INSTALL_MOD_DIR=build/modules
</pre>

Konstruera sedan en lista över gränssnitt exporterade av kärnan, som du vill jämföra:

<pre>
cat > kmi-whitelist << EOF
[kernel_4.5_kmi_whitelist]
init_task
schedule
dev_queue_xmit
__kmalloc
printk
EOF
</pre>

Anta att du har gjort något liknande för v4.6-grenen av Linux-kärnan; du har nu dessa två kataloger: '''linux/v4.5''' och '''linux/v4.6'''.

Deras moduler finns under katalogerna '''linux/v4.5/build/modules''' och '''linux/v4.6/build/modules'''.

För att jämföra deras KMI behöver '''kmidiff''' veta var vmlinux-binärerna och deras tillhörande moduler finns.

Så här skulle kommandoraden se ut:

<pre>
kmidiff \\
--kmi-whitelist linux/v4.6/kmi-whitelist \\
--vmlinux1 linux/v4.5/vmlinux \\
--vmlinux2 linux/v4.6/vmlinux \\
linux/v4.5/build/modules \\
linux/v4.6/build/modules
</pre>

Detta verktyg använder biblioteket libabigail för att analysera binären samt dess tillhörande felsökningsinformation.

Här är dess allmänna arbetssätt.

När det instrueras att göra det läses och analyseras en binär och dess tillhörande felsökningsinformation.

För detta ändamål analyserar libabigail som standard beskrivningarna av de typer som kan nås från gränssnitten, funktioner och variabler, som är synliga utanför sin översättningsenhet.

När den analysen är gjord konstrueras ett Application Binary Interface Corpus genom att endast beakta delmängden av typer som kan nås från gränssnitt associerade med ''ELF''-symboler som är definierade och exporterade av binären.

Det är detta slutliga ABI-korpus som libabigail betraktar som representerande ABI:t för den analyserade binären.

Libabigail har sedan kapacitet att generera textuella representationer av ABI-korpusar, jämföra dem, analysera deras ändringar och rapportera om dem.

== ANROP ==

Mer allmänt anropas '''kmidiff''' i formen:

<pre>
kmidiff [options] <first-modules-dir> <second-modules-dir>
</pre>

== MILJÖ ==

Som standard jämför '''kmidiff''' alla gränssnitt, exporterade funktioner och variabler, mellan kärnan och dess moduler.

I praktiken kan dock vissa användare vilja jämföra en delmängd av dessa gränssnitt.

Som standard använder '''kmidiff''' felsökningsinformation i ''DWARF'' debug info-format, om den finns, annars jämför det gränssnitt med ''CTF''- eller ''BTF''-debug info-format, om de finns.

Slutligen, om ingen debug info i dessa format hittas, beaktar det endast ''ELF''-symboler och rapporterar om deras tillägg eller borttagning.

Användare kan då definiera en "white list" över gränssnitten som ska jämföras.

En sådan white list är helt enkelt en fil i "INI"-format som ser ut så här:

<pre>
[kernel_version_x86_64_whitelist]
function1_name
function2_name
global_variable1_name
....
</pre>

Observera att namnet på sektionen, namnet som står mellan de två hakparenteserna, i den INI-filen bara måste sluta med strängen "whitelist".

Så du kan definiera det namn du vill, till exempel '''[kernel_46_x86_64_whitelist]'''.

Sedan är varje rad i den white list-filen namnet på en exporterad funktion eller variabel.

Endast dessa gränssnitt, tillsammans med typerna som kan nås från deras signaturer, kommer att jämföras rekursivt av '''kmidiff'''.

Observera att kmidiff som standard analyserar typerna som kan nås från gränssnitten associerade med ''ELF''-symboler som är definierade och exporterade av ''Linux-kärnan'' som unionen av '''vmlinux'''-binären och alla dess kompilerade moduler.

Det jämför sedan dessa gränssnitt, tillsammans med deras typer.

== OPTIONER ==

* '''--help | -h'''

: Visa kort hjälp om kommandot och avsluta.

* '''--version | -v'''

: Visa programmets version och avsluta.

* '''--verbose'''

: Visa vissa utförliga meddelanden under körning.

* '''--debug-info-dir1 | --d1''' <''di-path1''>

: För fall där felsökningsinformationen för binärerna i den första Linux-kärnan är utdelad i separata filer, talar detta om för '''kmidiff''' var de separata felsökningsinformationsfilerna finns.

: Observera att ''di-path'' måste peka på rotkatalogen under vilken felsökningsinformationen är ordnad på ett trädliknande sätt.

: På Red Hat-baserade system är den katalogen vanligen '''<root>/usr/lib/debug'''.

* '''--debug-info-dir2 | --d2''' <''di-path2''>

: Likt '''--debug-info-dir1''' talar denna option om för '''kmidiff''' var den utdelade felsökningsinformationen för binärerna i den andra Linux-kärnan finns.

* '''--vmlinux1 | --l1''' <''path-to-first-vmlinux''>

: Sätter sökvägen till den första '''vmlinux'''-binären som ska beaktas.

: Detta måste vara den okomprimerade vmlinux-binären kompilerad med debug info.

* '''--vmlinux2 | --l2''' <''path-to-first-vmlinux''>

: Sätter sökvägen till den andra '''vmlinux'''-binären som ska beaktas.

: Detta måste vara den okomprimerade vmlinux-binären kompilerad med debug info.

* '''--kmi-whitelist | -w''' <''path-to-interface-whitelist''>

: Sätt sökvägen till white list över gränssnitt att jämföra medan Kernel Module Interface för den första kärnan jämförs mot den för den andra kärnan.

: Om denna option inte tillhandahålls jämförs ''alla'' exporterade gränssnitt för de två kärnorna.

: Det tar mycket tid och är inte nödvändigtvis meningsfullt eftersom många gränssnitt sannolikt är avsedda att se sina nåbara typer förändras.

: Se därför till att alltid använda denna option om du inte verkligen vet vad du gör.

* '''--suppressions | --suppr''' <''path-to-suppressions''>

: Använd en ''suppression specification''-fil placerad på ''path-to-suppressions''.

: Observera att denna option kan förekomma flera gånger på kommandoraden.

: I så fall tas alla tillhandahållna suppression specification-filer med i beräkningen.

: Observera att om denna option inte tillhandahålls, läses som standard ''default suppression specification files'' in.

* '''--no-change-categorization | -x'''

: Denna option inaktiverar kategoriseringen av ändringar i ofarliga och skadliga ändringar.

: Observera att denna kategorisering är en förutsättning för filtreringen av ändringar, så denna option inaktiverar den filtreringen.

: Målet med denna option är att snabba upp körningen av programmet för fall där grafen över ändringar är enorm och där användaren bara är intresserad av att titta på exempelvis lövnodsändringar utan att bry sig om deras möjliga påverkan på gränssnitt.

* '''--ctf'''

: Extrahera ABI-information från ''CTF''-felsökningsinformation, om den finns, i kärnan och modulerna.

* '''--btf'''

: Extrahera ABI-information från ''BTF''-felsökningsinformation, om den finns, i kärnan och modulerna.

* '''--impacted-interfaces | -i'''

: Tala om vilka gränssnitt som påverkades av varje enskild ABI-ändring.

* '''--full-impact | -f'''

: Skapa en ändringsrapport som visar den fullständiga påverkan av varje ändring på exporterade gränssnitt.

: Detta är standardtypen av rapport som skapas av verktyg som '''abidiff''' eller '''abipkgdiff'''.

* '''--exported-interfaces-only'''

: När denna option används analyserar detta verktyg beskrivningarna av de typer som kan nås av gränssnitten, funktioner och variabler, associerade med ''ELF''-symboler som är definierade och exporterade av ''Linux-kärnan''.

: Annars har verktyget också förmågan att analysera beskrivningarna av typerna som kan nås av gränssnitten associerade med ''ELF''-symboler som är synliga utanför sin översättningsenhet.

: Den senare möjligheten är dock mycket mer resursintensiv och leder till mycket långsammare operationer.

: Det är därför denna option är aktiverad som standard.

* '''--allow-non-exported-interfaces'''

: När denna option används analyserar detta verktyg beskrivningarna av de typer som kan nås av gränssnitten, funktioner och variabler, som är synliga utanför sin översättningsenhet.

: När den analysen är gjord konstrueras ett ABI Corpus genom att endast beakta delmängden av typer som kan nås från gränssnitt associerade med ''ELF''-symboler som är definierade och exporterade av binären.

: Det är detta slutliga ABI-korpus som jämförs mot ett annat.

: Problemet med detta tillvägagångssätt är dock att analys av alla gränssnitt som är synliga från utsidan av sin översättningsenhet kan uppgå till mycket data, vilket leder till mycket långsamma operationer.

: Observera att denna option är avstängd som standard.

* '''--show-bytes'''

: Visa storlekar och offset i byte, inte bitar.

: Denna option är aktiverad som standard.

* '''--show-bits'''

: Visa storlekar och offset i bitar, inte byte.

: Som standard visas storlekar och offset i byte.

* '''--show-hex'''

: Visa storlekar och offset med hexadecimal bas.

: Denna option är aktiverad som standard.

* '''--show-dec'''

: Visa storlekar och offset med decimal bas.

== FÖRFATTARE ==

<pre>
Dodji Seketeli
</pre>

== UPPHOVSRÄTT ==

<pre>
2014-2025, Red Hat, Inc.
</pre>

== KOLOFON ==

Denna sida är en del av projektet ''libabigail'', ABI Generic Analysis and Instrumentation Library.

Information om projektet finns på:

https://sourceware.org/libabigail/

Om du har en felrapport för denna manualsida, se:

http://sourceware.org/bugzilla/enter_bug.cgi?product=libabigail

Denna sida hämtades från projektets uppströms Git-förråd:

git://sourceware.org/git/libabigail.git

den 24 maj 2026.

Vid den tidpunkten var datumet för den senaste commit som hittades i förrådet 30 april 2026.

Om du upptäcker renderingsproblem i denna HTML-version av sidan, eller om du anser att det finns en bättre eller mer aktuell källa för sidan, eller om du har rättelser eller förbättringar av informationen i denna KOLOFON, som inte är en del av den ursprungliga manualsidan, skicka e-post till:

man-pages@man7.org

= Sidslut =
Orginalhemsidan på Engelska https://man7.org/linux/man-pages/man1/kmidiff.1.html
Det här är en maskinöversättning av Linux man sidor till svenska. Om du hittar fel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret som finns på
https://www.linux.se/kontaka-linux-se/
 Tack till [https://Datorhjalp.se Datorservice] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell.

[[Kategori:Linuxmanual grupp 1]]
[[Kategori:Linuxmanual]]

kmidiff(1)

2026-08-14T10:44:37Z

Admin: Skapade sidan med '= Sidslut = Orginalhemsidan på Engelska https://man7.org/linux/man-pages/man1/kmidiff.1.html Det här är en maskinöversättning av Linux man sidor till svenska. Om du hittar fel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret som finns på https://www.linux.se/kontaka-linux-se/ Tack till [https://Datorhjalp.se Datorservice] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell. Kategori:Linuxmanual grupp 1 Kategori:Linuxmanual'

= Sidslut =
Orginalhemsidan på Engelska https://man7.org/linux/man-pages/man1/kmidiff.1.html
Det här är en maskinöversättning av Linux man sidor till svenska. Om du hittar fel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret som finns på
https://www.linux.se/kontaka-linux-se/
 Tack till [https://Datorhjalp.se Datorservice] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell.

[[Kategori:Linuxmanual grupp 1]]
[[Kategori:Linuxmanual]]

minicom(1)

2026-08-14T10:41:31Z

Admin: /* SE ÄVEN */

{{DISPLAYTITLE:gprof(1)}}

== NAMN ==

'''gprof''' – visa profileringsdata för anropsgraf

== SYNOPSIS ==

gprof [ -[abcDhilLrsTvwxyz] ] [ -[ABCeEfFJnNOpPqQRStZ][name] ]
[ -I dirs ] [ -d[num] ] [ -k from/to ]
[ -m min-count ] [ -R map_file ] [ -t table-length ]
[ --[no-]annotated-source[=name] ]
[ --[no-]exec-counts[=name] ]
[ --[no-]flat-profile[=name] ] [ --[no-]graph[=name] ]
[ --[no-]time=name] [ --all-lines ] [ --brief ]
[ --debug[=level] ] [ --function-ordering ]
[ --file-ordering map_file ] [ --directory-path=dirs ]
[ --display-unused-functions ] [ --file-format=name ]
[ --file-info ] [ --help ] [ --line ] [ --inline-file-names ]
[ --min-count=n ] [ --no-static ] [ --print-path ]
[ --separate-files ] [ --static-call-graph ] [ --sum ]
[ --table-length=len ] [ --traditional ] [ --version ]
[ --width=n ] [ --ignore-non-functions ]
[ --demangle[=STYLE] ] [ --no-demangle ]
[--external-symbol-table=name]
[ image-file ] [ profile-file ... ]

== BESKRIVNING ==

"gprof" producerar en körningsprofil för C-, Pascal- eller Fortran77-program.

Effekten av anropade rutiner införlivas i profilen för varje anropare.

Profileringsdata tas från anropsgrafens profileringsfil, ''gmon.out'' som standard, vilken skapas av program som kompilerats med optionen '''-pg''' för "cc", "pc" och "f77".

Optionen '''-pg''' länkar också in versioner av biblioteksrutinerna som är kompilerade för profilering.

"Gprof" läser den givna objektfilen, standard är "a.out", och fastställer relationen mellan dess symboltabell och anropsgrafprofilen från ''gmon.out''.

Om mer än en profileringsfil anges visar "gprof"-utdata summan av profileringsinformationen i de givna profileringsfilerna.

"Gprof" beräknar mängden tid som spenderats i varje rutin.

Därefter propageras dessa tider längs kanterna i anropsgrafen.

Cykler upptäcks, och anrop in i en cykel får dela cykelns tid.

Flera former av utdata finns tillgängliga från analysen.

Den ''platta profilen'' visar hur mycket tid ditt program spenderade i varje funktion och hur många gånger den funktionen anropades.

Om du helt enkelt vill veta vilka funktioner som förbrukar flest cykler anges det kortfattat här.

''Anropsgrafen'' visar, för varje funktion, vilka funktioner som anropade den, vilka andra funktioner den anropade och hur många gånger.

Det finns också en uppskattning av hur mycket tid som spenderades i underrutinerna för varje funktion.

Detta kan föreslå platser där du kan försöka eliminera funktionsanrop som använder mycket tid.

Den ''annoterade källkodslistningen'' är en kopia av programmets källkod, märkt med antalet gånger varje rad i programmet kördes.

== OPTIONER ==

Dessa optioner anger vilket av flera utdataformat "gprof" ska producera.

Många av dessa optioner tar en valfri ''symspec'' för att ange funktioner som ska inkluderas eller exkluderas.

Dessa optioner kan anges flera gånger, med olika symspecs, för att inkludera eller exkludera uppsättningar av symboler.

Att ange någon av dessa optioner åsidosätter standardvärdet, '''-p -q''', vilket skriver ut en platt profil och anropsgrafanalys för alla funktioner.

'''-A'''[''symspec'']

'''--annotated-source'''[=''symspec'']

: Option '''-A''' gör att "gprof" skriver ut annoterad källkod.

: Om ''symspec'' anges skrivs utdata endast ut för matchande symboler.

'''-b'''

'''--brief'''

: Om optionen '''-b''' anges skriver "gprof" inte ut de utförliga förklaringar som försöker förklara betydelsen av alla fält i tabellerna.

: Detta är användbart om du avser att skriva ut utdatan, eller är trött på att se förklaringarna.

'''-B'''

: Option '''-B''' gör att "gprof" skriver ut anropsgrafanalysen.

'''-C'''[''symspec'']

'''--exec-counts'''[=''symspec'']

: Option '''-C''' gör att "gprof" skriver ut en summering av funktioner och antalet gånger varje sådan anropades.

: Om ''symspec'' anges skrivs summering endast ut för matchande symboler.

: Om profileringsdatafilen innehåller grundblocks-räkningsposter, gör angivande av optionen '''-l''' tillsammans med '''-C''' att exekveringsräkningar för grundblock summeras och visas.

'''-i'''

'''--file-info'''

: Option '''-i''' gör att "gprof" visar sammanfattningsinformation om profileringsdatafilen eller profileringsdatafilerna och sedan avslutar.

: Antalet histogram-, anropsgraf- och grundblocks-räkningsposter visas.

'''-I''' ''dirs''

'''--directory-path=''' ''dirs''

: Option '''-I''' anger en lista över sökkataloger där källfiler ska hittas.

: Miljövariabeln ''GPROF_PATH'' kan också användas för att förmedla denna information.

: Används mest för annoterad källkodsutdata.

'''-J'''[''symspec'']

'''--no-annotated-source'''[=''symspec'']

: Option '''-J''' gör att "gprof" inte skriver ut annoterad källkod.

: Om ''symspec'' anges skriver "gprof" ut annoterad källkod, men exkluderar matchande symboler.

'''-L'''

'''--print-path'''

: Normalt skrivs källfilnamn ut med sökvägskomponenten undertryckt.

: Option '''-L''' gör att "gprof" skriver ut den fullständiga sökvägen för källfilnamn, vilken bestäms från symbolisk felsökningsinformation i image-filen och är relativ till katalogen där kompilatorn anropades.

'''-p'''[''symspec'']

'''--flat-profile'''[=''symspec'']

: Option '''-p''' gör att "gprof" skriver ut en platt profil.

: Om ''symspec'' anges skrivs platt profil endast ut för matchande symboler.

'''-P'''[''symspec'']

'''--no-flat-profile'''[=''symspec'']

: Option '''-P''' gör att "gprof" undertrycker utskrift av en platt profil.

: Om ''symspec'' anges skriver "gprof" ut en platt profil, men exkluderar matchande symboler.

'''-q'''[''symspec'']

'''--graph'''[=''symspec'']

: Option '''-q''' gör att "gprof" skriver ut anropsgrafanalysen.

: Om ''symspec'' anges skrivs anropsgraf endast ut för matchande symboler och deras barn.

'''-Q'''[''symspec'']

'''--no-graph'''[=''symspec'']

: Option '''-Q''' gör att "gprof" undertrycker utskrift av anropsgrafen.

: Om ''symspec'' anges skriver "gprof" ut en anropsgraf, men exkluderar matchande symboler.

'''-t'''

'''--table-length=''' ''num''

: Option '''-t''' gör att de ''num'' mest aktiva källraderna i varje källfil listas när källannotering är aktiverad.

: Standard är 10.

'''-y'''

'''--separate-files'''

: Denna option påverkar endast annoterad källkodsutdata.

: Normalt skriver "gprof" ut annoterade källfiler till standardutdata.

: Om denna option anges genereras annoterad källa för en fil med namnet ''path/filename'' i filen ''filename-ann''.

: Om det underliggande filsystemet skulle trunkera ''filename-ann'' så att det skriver över det ursprungliga ''filename'', genererar "gprof" annoterad källa i filen ''filename.ann'' i stället; om det ursprungliga filnamnet har en ändelse ''ersätts'' den ändelsen med ''.ann''.

'''-Z'''[''symspec'']

'''--no-exec-counts'''[=''symspec'']

: Option '''-Z''' gör att "gprof" inte skriver ut en summering av funktioner och antalet gånger varje sådan anropades.

: Om ''symspec'' anges skrivs summering ut, men matchande symboler exkluderas.

'''-r'''

'''--function-ordering'''

: Option '''--function-ordering''' gör att "gprof" skriver ut en föreslagen funktionsordning för programmet baserat på profileringsdata.

: Denna option föreslår en ordning som kan förbättra paging-, tlb- och cachebeteende för programmet på system som stöder godtycklig ordning av funktioner i en körbar fil.

: De exakta detaljerna för hur länkaren ska tvingas placera funktioner i en viss ordning är systemberoende och ligger utanför denna manuals omfång.

'''-R''' ''map_file''

'''--file-ordering''' ''map_file''

: Option '''--file-ordering''' gör att "gprof" skriver ut en föreslagen .o-länkordning för programmet baserat på profileringsdata.

: Denna option föreslår en ordning som kan förbättra paging-, tlb- och cachebeteende för programmet på system som inte stöder godtycklig ordning av funktioner i en körbar fil.

: Användning av argumentet '''-a''' rekommenderas starkt med denna option.

: Argumentet ''map_file'' är en sökväg till en fil som tillhandahåller mappningar från funktionsnamn till objektfil.

: Filens format liknar utdata från programmet "nm".

<pre>
c-parse.o:00000000 T yyparse
c-parse.o:00000004 C yyerrflag
c-lang.o:00000000 T maybe_objc_method_name
c-lang.o:00000000 T print_lang_statistics
c-lang.o:00000000 T recognize_objc_keyword
c-decl.o:00000000 T print_lang_identifier
c-decl.o:00000000 T print_lang_type
...
</pre>

: För att skapa en ''map_file'' med GNU "nm", skriv ett kommando som "nm --extern-only --defined-only -v --print-file-name program-name".

'''-T'''

'''--traditional'''

: Option '''-T''' gör att "gprof" skriver ut sina utdata i "traditionell" BSD-stil.

'''-w''' ''width''

'''--width=''' ''width''

: Sätter bredden på utdatarader till ''width''.

: För närvarande används detta endast vid utskrift av funktionsindexet längst ned i anropsgrafen.

'''-x'''

'''--all-lines'''

: Denna option påverkar endast annoterad källkodsutdata.

: Som standard annoteras endast raderna i början av ett grundblock.

: Om denna option anges annoteras varje rad i ett grundblock genom att upprepa annoteringen för den första raden.

: Detta beteende liknar "tcov":s '''-a'''.

'''--demangle'''[=''style'']

'''--no-demangle'''

: Dessa optioner styr om C++-symbolnamn ska avmanglas när utdata skrivs ut.

: Standard är att avmangla symboler.

: Option '''--no-demangle''' kan användas för att stänga av avmangling.

: Olika kompilatorer har olika manglingsstilar.

: Det valfria avmanglingsstilargumentet kan användas för att välja en lämplig avmanglingsstil för din kompilator.

=== Analysoptioner ===

'''-a'''

'''--no-static'''

: Option '''-a''' gör att "gprof" undertrycker utskrift av statiskt deklarerade, privata, funktioner.

: Dessa är funktioner vars namn inte listas som globala och som inte är synliga utanför filen, funktionen eller blocket där de definierades.

: Tid spenderad i dessa funktioner, anrop till/från dem, och så vidare, kommer alla att tillskrivas funktionen som laddades direkt före den i den körbara filen.

: Denna option påverkar både den platta profilen och anropsgrafen.

'''-c'''

'''--static-call-graph'''

: Option '''-c''' gör att programmets anropsgraf utökas med en heuristik som undersöker objektfilens textutrymme och identifierar funktionsanrop i den binära maskinkoden.

: Eftersom normala anropsgrafposter endast genereras när funktioner anges identifierar denna option barn som kunde ha anropats, men aldrig blev det.

: Anrop till funktioner som inte kompilerats med profilering aktiverad identifieras också, men endast om symboltabellposter finns för dem.

: Anrop till dynamiska biblioteksrutiner hittas typiskt ''inte'' av denna option.

: Föräldrar eller barn som identifieras via denna heuristik anges i anropsgrafen med anropsantalet '''0'''.

'''-D'''

'''--ignore-non-functions'''

: Option '''-D''' gör att "gprof" ignorerar symboler som inte är kända som funktioner.

: Denna option ger mer exakta profileringsdata på system där den stöds, till exempel Solaris och HPUX.

'''-k''' ''from''/''to''

: Option '''-k''' låter dig ta bort från anropsgrafen alla bågar från symboler som matchar symspec ''from'' till de som matchar symspec ''to''.

'''-l'''

'''--line'''

: Option '''-l''' aktiverar rad-för-rad-profilering, vilket gör att histogramträffar debiteras enskilda källkodsrader i stället för funktioner.

: Denna funktion fungerar endast med program kompilerade av äldre versioner av kompilatorn "gcc".

: Nyare versioner av "gcc" är utformade för att fungera med verktyget "gcov" i stället.

: Om programmet kompilerades med grundblocks-räkning aktiverad identifierar denna option också hur många gånger varje kodrad kördes.

: Även om rad-för-rad-profilering kan hjälpa till att isolera var i en stor funktion ett program spenderar sin tid, ökar den också avsevärt körtiden för "gprof" och förstorar statistiska inexaktheter.

'''--inline-file-names'''

: Denna option gör att "gprof" skriver ut källfilen efter varje symbol i både den platta profilen och anropsgrafen.

: Den fullständiga sökvägen till filen skrivs ut om den används med optionen '''-L'''.

'''-m''' ''num''

'''--min-count=''' ''num''

: Denna option påverkar endast utdata för exekveringsräkning.

: Symboler som körs färre än ''num'' gånger undertrycks.

'''-n''' ''symspec''

'''--time=''' ''symspec''

: Option '''-n''' gör att "gprof", i sin anropsgrafanalys, endast propagerar tider för symboler som matchar ''symspec''.

'''-N''' ''symspec''

'''--no-time=''' ''symspec''

: Option '''-n''' gör att "gprof", i sin anropsgrafanalys, inte propagerar tider för symboler som matchar ''symspec''.

'''-S''' ''filename''

'''--external-symbol-table=''' ''filename''

: Option '''-S''' gör att "gprof" läser en extern symboltabellfil, såsom ''/proc/kallsyms'', i stället för att läsa symboltabellen från den givna objektfilen; standard är "a.out".

: Detta är användbart för profilering av kärnmoduler.

'''-z'''

'''--display-unused-functions'''

: Om du anger optionen '''-z''' nämner "gprof" alla funktioner i den platta profilen, även de som aldrig anropades och som ingen tid spenderades i.

: Detta är användbart tillsammans med optionen '''-c''' för att upptäcka vilka rutiner som aldrig anropades.

=== Diverse optioner ===

'''-d'''[''num'']

'''--debug'''[=''num'']

: Option '''-d''' ''num'' anger felsökningsoptioner.

: Om ''num'' inte anges aktiveras all felsökning.

'''-h'''

'''--help'''

: Option '''-h''' skriver ut kommandoradsanvändning.

'''-O''' ''name''

'''--file-format=''' ''name''

: Väljer formatet för profileringsdatafilerna.

: Kända format är '''auto''', standard, '''bsd''', '''4.4bsd''', '''magic''' och '''prof''', ännu inte stött.

'''-s'''

'''--sum'''

: Option '''-s''' gör att "gprof" sammanfattar informationen i profileringsdatafilerna som den läste in, och skriver ut en profileringsdatafil kallad ''gmon.sum'', som innehåller all information från profileringsdatafilerna som "gprof" läste in.

: Filen ''gmon.sum'' kan vara en av de angivna indatafilerna; effekten av detta är att slå samman data i de andra indatafilerna in i ''gmon.sum''.

: Slutligen kan du köra "gprof" igen utan '''-s''' för att analysera de kumulativa data i filen ''gmon.sum''.

'''-v'''

'''--version'''

: Flaggan '''-v''' gör att "gprof" skriver ut aktuellt versionsnummer och sedan avslutar.

=== Föråldrade optioner ===

Dessa optioner har ersatts med nyare versioner som använder symspecs.

'''-e''' ''function_name''

: Option '''-e''' ''function'' säger åt "gprof" att inte skriva ut information om funktionen ''function_name'', och dess barn, i anropsgrafen.

: Funktionen listas fortfarande som ett barn till alla funktioner som anropar den, men dess indexnummer visas som '''[not printed]'''.

: Mer än en option '''-e''' kan anges; endast ett ''function_name'' kan anges med varje option '''-e'''.

'''-E''' ''function_name''

: Option "-E ''function''" fungerar som option "-e", men tid som spenderas i funktionen, och barn som inte anropades från någon annanstans, används inte för att beräkna tidsprocenter för anropsgrafen.

: Mer än en option '''-E''' kan anges; endast ett ''function_name'' kan anges med varje option '''-E'''.

'''-f''' ''function_name''

: Option '''-f''' ''function'' gör att "gprof" begränsar anropsgrafen till funktionen ''function_name'' och dess barn, och deras barn.

: Mer än en option '''-f''' kan anges; endast ett ''function_name'' kan anges med varje option '''-f'''.

'''-F''' ''function_name''

: Option '''-F''' ''function'' fungerar som option "-f", men endast tid som spenderas i funktionen och dess barn, och deras barn, används för att bestämma total tid och tidsprocenter för anropsgrafen.

: Mer än en option '''-F''' kan anges; endast ett ''function_name'' kan anges med varje option '''-F'''.

: Option '''-F''' åsidosätter option '''-E'''.

== FILER ==

''a.out''

: namelisten och textutrymmet.

''gmon.out''

: dynamisk anropsgraf och profil.

''gmon.sum''

: sammanfattad dynamisk anropsgraf och profil.

== FEL ==

Samplingens granularitet visas, men förblir i bästa fall statistisk.

Vi antar att tiden för varje exekvering av en funktion kan uttryckas som den totala tiden för funktionen delad med antalet gånger funktionen anropas.

Därmed är tiden som propageras längs anropsgrafens bågar till funktionens föräldrar direkt proportionell mot antalet gånger den bågen traverseras.

Föräldrar som inte själva profileras får tiden för sina profilerade barn propagerad till sig, men de kommer att framstå som spontant anropade i anropsgraflistningen, och deras tid kommer inte att propageras vidare.

På liknande sätt kommer signalhanterare, även om de profileras, att framstå som spontana, även om det är av mer obskyra skäl.

Eventuella profilerade barn till signalhanterare bör få sina tider propagerade korrekt, om inte signalhanteraren anropades under exekveringen av profileringsrutinen, i vilket fall allt är förlorat.

Det profilerade programmet måste anropa "exit"(2) eller returnera normalt för att profileringsinformationen ska sparas i filen ''gmon.out''.

== SE ÄVEN ==

[[monitor(3)|'''monitor'''(3)]], [[profil(2)|'''profil'''(2)]], [[cc(1)|'''cc'''(1)]], [[prof(1)|'''prof'''(1)]], och Info-posten för ''gprof''.

"An Execution Profiler for Modular Programs", av S. Graham, P. Kessler, M. McKusick; ''Software - Practice and Experience'', Vol. 13, s. 671-685, 1983.

"gprof: A Call Graph Execution Profiler", av S. Graham, P. Kessler, M. McKusick; ''Proceedings of the SIGPLAN '82 Symposium on Compiler Construction'', ''SIGPLAN Notices'', Vol. 17, nr 6, s. 120-126, juni 1982.

== UPPHOVSRÄTT ==

Copyright (c) 1988-2026 Free Software Foundation, Inc.

Tillstånd ges att kopiera, distribuera och/eller modifiera detta dokument enligt villkoren i GNU Free Documentation License, version 1.3 eller någon senare version publicerad av Free Software Foundation; utan oföränderliga avsnitt, utan framsidestexter och utan baksidestexter.

En kopia av licensen ingår i avsnittet med titeln "GNU Free Documentation License".

== KOLOFON ==

Denna sida är en del av projektet ''binutils'', en samling verktyg för arbete med körbara binärer.

Information om projektet finns på:

<pre>
http://www.gnu.org/software/binutils/
</pre>

Om du har en felrapport för denna manualsida, se:

<pre>
http://sourceware.org/bugzilla/enter_bug.cgi?product=binutils
</pre>

Denna sida hämtades från arkivet:

<pre>
binutils-with-gold-2.46.tar.gz
</pre>

hämtat från:

<pre>
https://ftp.gnu.org/gnu/binutils/
</pre>

den 24 maj 2026.

Om du upptäcker renderingsproblem i denna HTML-version av sidan, eller om du anser att det finns en bättre eller mer aktuell källa för sidan, eller om du har rättelser eller förbättringar av informationen i denna KOLOFON, som inte är en del av den ursprungliga manualsidan, skicka e-post till:

<pre>
man-pages@man7.org
</pre>

= Sidslut =
Orginalhemsidan på Engelska https://man7.org/linux/man-pages/man1/minicom.1.html
Det här är en maskinöversättning av Linux man sidor till svenska. Om du hittar fel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret som finns på
https://www.linux.se/kontaka-linux-se/
 Tack till [https://Datorhjalp.se Datorservice] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell.

[[Kategori:Linuxmanual grupp 1]]
[[Kategori:Linuxmanual]]

minicom(1)

2026-08-14T10:40:50Z

Admin: /* KOLOFON */

{{DISPLAYTITLE:gprof(1)}}

== NAMN ==

'''gprof''' – visa profileringsdata för anropsgraf

== SYNOPSIS ==

gprof [ -[abcDhilLrsTvwxyz] ] [ -[ABCeEfFJnNOpPqQRStZ][name] ]
[ -I dirs ] [ -d[num] ] [ -k from/to ]
[ -m min-count ] [ -R map_file ] [ -t table-length ]
[ --[no-]annotated-source[=name] ]
[ --[no-]exec-counts[=name] ]
[ --[no-]flat-profile[=name] ] [ --[no-]graph[=name] ]
[ --[no-]time=name] [ --all-lines ] [ --brief ]
[ --debug[=level] ] [ --function-ordering ]
[ --file-ordering map_file ] [ --directory-path=dirs ]
[ --display-unused-functions ] [ --file-format=name ]
[ --file-info ] [ --help ] [ --line ] [ --inline-file-names ]
[ --min-count=n ] [ --no-static ] [ --print-path ]
[ --separate-files ] [ --static-call-graph ] [ --sum ]
[ --table-length=len ] [ --traditional ] [ --version ]
[ --width=n ] [ --ignore-non-functions ]
[ --demangle[=STYLE] ] [ --no-demangle ]
[--external-symbol-table=name]
[ image-file ] [ profile-file ... ]

== BESKRIVNING ==

"gprof" producerar en körningsprofil för C-, Pascal- eller Fortran77-program.

Effekten av anropade rutiner införlivas i profilen för varje anropare.

Profileringsdata tas från anropsgrafens profileringsfil, ''gmon.out'' som standard, vilken skapas av program som kompilerats med optionen '''-pg''' för "cc", "pc" och "f77".

Optionen '''-pg''' länkar också in versioner av biblioteksrutinerna som är kompilerade för profilering.

"Gprof" läser den givna objektfilen, standard är "a.out", och fastställer relationen mellan dess symboltabell och anropsgrafprofilen från ''gmon.out''.

Om mer än en profileringsfil anges visar "gprof"-utdata summan av profileringsinformationen i de givna profileringsfilerna.

"Gprof" beräknar mängden tid som spenderats i varje rutin.

Därefter propageras dessa tider längs kanterna i anropsgrafen.

Cykler upptäcks, och anrop in i en cykel får dela cykelns tid.

Flera former av utdata finns tillgängliga från analysen.

Den ''platta profilen'' visar hur mycket tid ditt program spenderade i varje funktion och hur många gånger den funktionen anropades.

Om du helt enkelt vill veta vilka funktioner som förbrukar flest cykler anges det kortfattat här.

''Anropsgrafen'' visar, för varje funktion, vilka funktioner som anropade den, vilka andra funktioner den anropade och hur många gånger.

Det finns också en uppskattning av hur mycket tid som spenderades i underrutinerna för varje funktion.

Detta kan föreslå platser där du kan försöka eliminera funktionsanrop som använder mycket tid.

Den ''annoterade källkodslistningen'' är en kopia av programmets källkod, märkt med antalet gånger varje rad i programmet kördes.

== OPTIONER ==

Dessa optioner anger vilket av flera utdataformat "gprof" ska producera.

Många av dessa optioner tar en valfri ''symspec'' för att ange funktioner som ska inkluderas eller exkluderas.

Dessa optioner kan anges flera gånger, med olika symspecs, för att inkludera eller exkludera uppsättningar av symboler.

Att ange någon av dessa optioner åsidosätter standardvärdet, '''-p -q''', vilket skriver ut en platt profil och anropsgrafanalys för alla funktioner.

'''-A'''[''symspec'']

'''--annotated-source'''[=''symspec'']

: Option '''-A''' gör att "gprof" skriver ut annoterad källkod.

: Om ''symspec'' anges skrivs utdata endast ut för matchande symboler.

'''-b'''

'''--brief'''

: Om optionen '''-b''' anges skriver "gprof" inte ut de utförliga förklaringar som försöker förklara betydelsen av alla fält i tabellerna.

: Detta är användbart om du avser att skriva ut utdatan, eller är trött på att se förklaringarna.

'''-B'''

: Option '''-B''' gör att "gprof" skriver ut anropsgrafanalysen.

'''-C'''[''symspec'']

'''--exec-counts'''[=''symspec'']

: Option '''-C''' gör att "gprof" skriver ut en summering av funktioner och antalet gånger varje sådan anropades.

: Om ''symspec'' anges skrivs summering endast ut för matchande symboler.

: Om profileringsdatafilen innehåller grundblocks-räkningsposter, gör angivande av optionen '''-l''' tillsammans med '''-C''' att exekveringsräkningar för grundblock summeras och visas.

'''-i'''

'''--file-info'''

: Option '''-i''' gör att "gprof" visar sammanfattningsinformation om profileringsdatafilen eller profileringsdatafilerna och sedan avslutar.

: Antalet histogram-, anropsgraf- och grundblocks-räkningsposter visas.

'''-I''' ''dirs''

'''--directory-path=''' ''dirs''

: Option '''-I''' anger en lista över sökkataloger där källfiler ska hittas.

: Miljövariabeln ''GPROF_PATH'' kan också användas för att förmedla denna information.

: Används mest för annoterad källkodsutdata.

'''-J'''[''symspec'']

'''--no-annotated-source'''[=''symspec'']

: Option '''-J''' gör att "gprof" inte skriver ut annoterad källkod.

: Om ''symspec'' anges skriver "gprof" ut annoterad källkod, men exkluderar matchande symboler.

'''-L'''

'''--print-path'''

: Normalt skrivs källfilnamn ut med sökvägskomponenten undertryckt.

: Option '''-L''' gör att "gprof" skriver ut den fullständiga sökvägen för källfilnamn, vilken bestäms från symbolisk felsökningsinformation i image-filen och är relativ till katalogen där kompilatorn anropades.

'''-p'''[''symspec'']

'''--flat-profile'''[=''symspec'']

: Option '''-p''' gör att "gprof" skriver ut en platt profil.

: Om ''symspec'' anges skrivs platt profil endast ut för matchande symboler.

'''-P'''[''symspec'']

'''--no-flat-profile'''[=''symspec'']

: Option '''-P''' gör att "gprof" undertrycker utskrift av en platt profil.

: Om ''symspec'' anges skriver "gprof" ut en platt profil, men exkluderar matchande symboler.

'''-q'''[''symspec'']

'''--graph'''[=''symspec'']

: Option '''-q''' gör att "gprof" skriver ut anropsgrafanalysen.

: Om ''symspec'' anges skrivs anropsgraf endast ut för matchande symboler och deras barn.

'''-Q'''[''symspec'']

'''--no-graph'''[=''symspec'']

: Option '''-Q''' gör att "gprof" undertrycker utskrift av anropsgrafen.

: Om ''symspec'' anges skriver "gprof" ut en anropsgraf, men exkluderar matchande symboler.

'''-t'''

'''--table-length=''' ''num''

: Option '''-t''' gör att de ''num'' mest aktiva källraderna i varje källfil listas när källannotering är aktiverad.

: Standard är 10.

'''-y'''

'''--separate-files'''

: Denna option påverkar endast annoterad källkodsutdata.

: Normalt skriver "gprof" ut annoterade källfiler till standardutdata.

: Om denna option anges genereras annoterad källa för en fil med namnet ''path/filename'' i filen ''filename-ann''.

: Om det underliggande filsystemet skulle trunkera ''filename-ann'' så att det skriver över det ursprungliga ''filename'', genererar "gprof" annoterad källa i filen ''filename.ann'' i stället; om det ursprungliga filnamnet har en ändelse ''ersätts'' den ändelsen med ''.ann''.

'''-Z'''[''symspec'']

'''--no-exec-counts'''[=''symspec'']

: Option '''-Z''' gör att "gprof" inte skriver ut en summering av funktioner och antalet gånger varje sådan anropades.

: Om ''symspec'' anges skrivs summering ut, men matchande symboler exkluderas.

'''-r'''

'''--function-ordering'''

: Option '''--function-ordering''' gör att "gprof" skriver ut en föreslagen funktionsordning för programmet baserat på profileringsdata.

: Denna option föreslår en ordning som kan förbättra paging-, tlb- och cachebeteende för programmet på system som stöder godtycklig ordning av funktioner i en körbar fil.

: De exakta detaljerna för hur länkaren ska tvingas placera funktioner i en viss ordning är systemberoende och ligger utanför denna manuals omfång.

'''-R''' ''map_file''

'''--file-ordering''' ''map_file''

: Option '''--file-ordering''' gör att "gprof" skriver ut en föreslagen .o-länkordning för programmet baserat på profileringsdata.

: Denna option föreslår en ordning som kan förbättra paging-, tlb- och cachebeteende för programmet på system som inte stöder godtycklig ordning av funktioner i en körbar fil.

: Användning av argumentet '''-a''' rekommenderas starkt med denna option.

: Argumentet ''map_file'' är en sökväg till en fil som tillhandahåller mappningar från funktionsnamn till objektfil.

: Filens format liknar utdata från programmet "nm".

<pre>
c-parse.o:00000000 T yyparse
c-parse.o:00000004 C yyerrflag
c-lang.o:00000000 T maybe_objc_method_name
c-lang.o:00000000 T print_lang_statistics
c-lang.o:00000000 T recognize_objc_keyword
c-decl.o:00000000 T print_lang_identifier
c-decl.o:00000000 T print_lang_type
...
</pre>

: För att skapa en ''map_file'' med GNU "nm", skriv ett kommando som "nm --extern-only --defined-only -v --print-file-name program-name".

'''-T'''

'''--traditional'''

: Option '''-T''' gör att "gprof" skriver ut sina utdata i "traditionell" BSD-stil.

'''-w''' ''width''

'''--width=''' ''width''

: Sätter bredden på utdatarader till ''width''.

: För närvarande används detta endast vid utskrift av funktionsindexet längst ned i anropsgrafen.

'''-x'''

'''--all-lines'''

: Denna option påverkar endast annoterad källkodsutdata.

: Som standard annoteras endast raderna i början av ett grundblock.

: Om denna option anges annoteras varje rad i ett grundblock genom att upprepa annoteringen för den första raden.

: Detta beteende liknar "tcov":s '''-a'''.

'''--demangle'''[=''style'']

'''--no-demangle'''

: Dessa optioner styr om C++-symbolnamn ska avmanglas när utdata skrivs ut.

: Standard är att avmangla symboler.

: Option '''--no-demangle''' kan användas för att stänga av avmangling.

: Olika kompilatorer har olika manglingsstilar.

: Det valfria avmanglingsstilargumentet kan användas för att välja en lämplig avmanglingsstil för din kompilator.

=== Analysoptioner ===

'''-a'''

'''--no-static'''

: Option '''-a''' gör att "gprof" undertrycker utskrift av statiskt deklarerade, privata, funktioner.

: Dessa är funktioner vars namn inte listas som globala och som inte är synliga utanför filen, funktionen eller blocket där de definierades.

: Tid spenderad i dessa funktioner, anrop till/från dem, och så vidare, kommer alla att tillskrivas funktionen som laddades direkt före den i den körbara filen.

: Denna option påverkar både den platta profilen och anropsgrafen.

'''-c'''

'''--static-call-graph'''

: Option '''-c''' gör att programmets anropsgraf utökas med en heuristik som undersöker objektfilens textutrymme och identifierar funktionsanrop i den binära maskinkoden.

: Eftersom normala anropsgrafposter endast genereras när funktioner anges identifierar denna option barn som kunde ha anropats, men aldrig blev det.

: Anrop till funktioner som inte kompilerats med profilering aktiverad identifieras också, men endast om symboltabellposter finns för dem.

: Anrop till dynamiska biblioteksrutiner hittas typiskt ''inte'' av denna option.

: Föräldrar eller barn som identifieras via denna heuristik anges i anropsgrafen med anropsantalet '''0'''.

'''-D'''

'''--ignore-non-functions'''

: Option '''-D''' gör att "gprof" ignorerar symboler som inte är kända som funktioner.

: Denna option ger mer exakta profileringsdata på system där den stöds, till exempel Solaris och HPUX.

'''-k''' ''from''/''to''

: Option '''-k''' låter dig ta bort från anropsgrafen alla bågar från symboler som matchar symspec ''from'' till de som matchar symspec ''to''.

'''-l'''

'''--line'''

: Option '''-l''' aktiverar rad-för-rad-profilering, vilket gör att histogramträffar debiteras enskilda källkodsrader i stället för funktioner.

: Denna funktion fungerar endast med program kompilerade av äldre versioner av kompilatorn "gcc".

: Nyare versioner av "gcc" är utformade för att fungera med verktyget "gcov" i stället.

: Om programmet kompilerades med grundblocks-räkning aktiverad identifierar denna option också hur många gånger varje kodrad kördes.

: Även om rad-för-rad-profilering kan hjälpa till att isolera var i en stor funktion ett program spenderar sin tid, ökar den också avsevärt körtiden för "gprof" och förstorar statistiska inexaktheter.

'''--inline-file-names'''

: Denna option gör att "gprof" skriver ut källfilen efter varje symbol i både den platta profilen och anropsgrafen.

: Den fullständiga sökvägen till filen skrivs ut om den används med optionen '''-L'''.

'''-m''' ''num''

'''--min-count=''' ''num''

: Denna option påverkar endast utdata för exekveringsräkning.

: Symboler som körs färre än ''num'' gånger undertrycks.

'''-n''' ''symspec''

'''--time=''' ''symspec''

: Option '''-n''' gör att "gprof", i sin anropsgrafanalys, endast propagerar tider för symboler som matchar ''symspec''.

'''-N''' ''symspec''

'''--no-time=''' ''symspec''

: Option '''-n''' gör att "gprof", i sin anropsgrafanalys, inte propagerar tider för symboler som matchar ''symspec''.

'''-S''' ''filename''

'''--external-symbol-table=''' ''filename''

: Option '''-S''' gör att "gprof" läser en extern symboltabellfil, såsom ''/proc/kallsyms'', i stället för att läsa symboltabellen från den givna objektfilen; standard är "a.out".

: Detta är användbart för profilering av kärnmoduler.

'''-z'''

'''--display-unused-functions'''

: Om du anger optionen '''-z''' nämner "gprof" alla funktioner i den platta profilen, även de som aldrig anropades och som ingen tid spenderades i.

: Detta är användbart tillsammans med optionen '''-c''' för att upptäcka vilka rutiner som aldrig anropades.

=== Diverse optioner ===

'''-d'''[''num'']

'''--debug'''[=''num'']

: Option '''-d''' ''num'' anger felsökningsoptioner.

: Om ''num'' inte anges aktiveras all felsökning.

'''-h'''

'''--help'''

: Option '''-h''' skriver ut kommandoradsanvändning.

'''-O''' ''name''

'''--file-format=''' ''name''

: Väljer formatet för profileringsdatafilerna.

: Kända format är '''auto''', standard, '''bsd''', '''4.4bsd''', '''magic''' och '''prof''', ännu inte stött.

'''-s'''

'''--sum'''

: Option '''-s''' gör att "gprof" sammanfattar informationen i profileringsdatafilerna som den läste in, och skriver ut en profileringsdatafil kallad ''gmon.sum'', som innehåller all information från profileringsdatafilerna som "gprof" läste in.

: Filen ''gmon.sum'' kan vara en av de angivna indatafilerna; effekten av detta är att slå samman data i de andra indatafilerna in i ''gmon.sum''.

: Slutligen kan du köra "gprof" igen utan '''-s''' för att analysera de kumulativa data i filen ''gmon.sum''.

'''-v'''

'''--version'''

: Flaggan '''-v''' gör att "gprof" skriver ut aktuellt versionsnummer och sedan avslutar.

=== Föråldrade optioner ===

Dessa optioner har ersatts med nyare versioner som använder symspecs.

'''-e''' ''function_name''

: Option '''-e''' ''function'' säger åt "gprof" att inte skriva ut information om funktionen ''function_name'', och dess barn, i anropsgrafen.

: Funktionen listas fortfarande som ett barn till alla funktioner som anropar den, men dess indexnummer visas som '''[not printed]'''.

: Mer än en option '''-e''' kan anges; endast ett ''function_name'' kan anges med varje option '''-e'''.

'''-E''' ''function_name''

: Option "-E ''function''" fungerar som option "-e", men tid som spenderas i funktionen, och barn som inte anropades från någon annanstans, används inte för att beräkna tidsprocenter för anropsgrafen.

: Mer än en option '''-E''' kan anges; endast ett ''function_name'' kan anges med varje option '''-E'''.

'''-f''' ''function_name''

: Option '''-f''' ''function'' gör att "gprof" begränsar anropsgrafen till funktionen ''function_name'' och dess barn, och deras barn.

: Mer än en option '''-f''' kan anges; endast ett ''function_name'' kan anges med varje option '''-f'''.

'''-F''' ''function_name''

: Option '''-F''' ''function'' fungerar som option "-f", men endast tid som spenderas i funktionen och dess barn, och deras barn, används för att bestämma total tid och tidsprocenter för anropsgrafen.

: Mer än en option '''-F''' kan anges; endast ett ''function_name'' kan anges med varje option '''-F'''.

: Option '''-F''' åsidosätter option '''-E'''.

== FILER ==

''a.out''

: namelisten och textutrymmet.

''gmon.out''

: dynamisk anropsgraf och profil.

''gmon.sum''

: sammanfattad dynamisk anropsgraf och profil.

== FEL ==

Samplingens granularitet visas, men förblir i bästa fall statistisk.

Vi antar att tiden för varje exekvering av en funktion kan uttryckas som den totala tiden för funktionen delad med antalet gånger funktionen anropas.

Därmed är tiden som propageras längs anropsgrafens bågar till funktionens föräldrar direkt proportionell mot antalet gånger den bågen traverseras.

Föräldrar som inte själva profileras får tiden för sina profilerade barn propagerad till sig, men de kommer att framstå som spontant anropade i anropsgraflistningen, och deras tid kommer inte att propageras vidare.

På liknande sätt kommer signalhanterare, även om de profileras, att framstå som spontana, även om det är av mer obskyra skäl.

Eventuella profilerade barn till signalhanterare bör få sina tider propagerade korrekt, om inte signalhanteraren anropades under exekveringen av profileringsrutinen, i vilket fall allt är förlorat.

Det profilerade programmet måste anropa "exit"(2) eller returnera normalt för att profileringsinformationen ska sparas i filen ''gmon.out''.

== SE ÄVEN ==

'''monitor'''(3), '''profil'''(2), '''cc'''(1), '''prof'''(1), och Info-posten för ''gprof''.

"An Execution Profiler for Modular Programs", av S. Graham, P. Kessler, M. McKusick; ''Software - Practice and Experience'', Vol. 13, s. 671-685, 1983.

"gprof: A Call Graph Execution Profiler", av S. Graham, P. Kessler, M. McKusick; ''Proceedings of the SIGPLAN '82 Symposium on Compiler Construction'', ''SIGPLAN Notices'', Vol. 17, nr 6, s. 120-126, juni 1982.

== UPPHOVSRÄTT ==

Copyright (c) 1988-2026 Free Software Foundation, Inc.

Tillstånd ges att kopiera, distribuera och/eller modifiera detta dokument enligt villkoren i GNU Free Documentation License, version 1.3 eller någon senare version publicerad av Free Software Foundation; utan oföränderliga avsnitt, utan framsidestexter och utan baksidestexter.

En kopia av licensen ingår i avsnittet med titeln "GNU Free Documentation License".

== KOLOFON ==

Denna sida är en del av projektet ''binutils'', en samling verktyg för arbete med körbara binärer.

Information om projektet finns på:

<pre>
http://www.gnu.org/software/binutils/
</pre>

Om du har en felrapport för denna manualsida, se:

<pre>
http://sourceware.org/bugzilla/enter_bug.cgi?product=binutils
</pre>

Denna sida hämtades från arkivet:

<pre>
binutils-with-gold-2.46.tar.gz
</pre>

hämtat från:

<pre>
https://ftp.gnu.org/gnu/binutils/
</pre>

den 24 maj 2026.

Om du upptäcker renderingsproblem i denna HTML-version av sidan, eller om du anser att det finns en bättre eller mer aktuell källa för sidan, eller om du har rättelser eller förbättringar av informationen i denna KOLOFON, som inte är en del av den ursprungliga manualsidan, skicka e-post till:

<pre>
man-pages@man7.org
</pre>

= Sidslut =
Orginalhemsidan på Engelska https://man7.org/linux/man-pages/man1/minicom.1.html
Det här är en maskinöversättning av Linux man sidor till svenska. Om du hittar fel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret som finns på
https://www.linux.se/kontaka-linux-se/
 Tack till [https://Datorhjalp.se Datorservice] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell.

[[Kategori:Linuxmanual grupp 1]]
[[Kategori:Linuxmanual]]

minicom(1)

2026-08-14T10:38:44Z

Admin: /* SYNOPSIS */

{{DISPLAYTITLE:gprof(1)}}

== NAMN ==

'''gprof''' – visa profileringsdata för anropsgraf

== SYNOPSIS ==

gprof [ -[abcDhilLrsTvwxyz] ] [ -[ABCeEfFJnNOpPqQRStZ][name] ]
[ -I dirs ] [ -d[num] ] [ -k from/to ]
[ -m min-count ] [ -R map_file ] [ -t table-length ]
[ --[no-]annotated-source[=name] ]
[ --[no-]exec-counts[=name] ]
[ --[no-]flat-profile[=name] ] [ --[no-]graph[=name] ]
[ --[no-]time=name] [ --all-lines ] [ --brief ]
[ --debug[=level] ] [ --function-ordering ]
[ --file-ordering map_file ] [ --directory-path=dirs ]
[ --display-unused-functions ] [ --file-format=name ]
[ --file-info ] [ --help ] [ --line ] [ --inline-file-names ]
[ --min-count=n ] [ --no-static ] [ --print-path ]
[ --separate-files ] [ --static-call-graph ] [ --sum ]
[ --table-length=len ] [ --traditional ] [ --version ]
[ --width=n ] [ --ignore-non-functions ]
[ --demangle[=STYLE] ] [ --no-demangle ]
[--external-symbol-table=name]
[ image-file ] [ profile-file ... ]

== BESKRIVNING ==

"gprof" producerar en körningsprofil för C-, Pascal- eller Fortran77-program.

Effekten av anropade rutiner införlivas i profilen för varje anropare.

Profileringsdata tas från anropsgrafens profileringsfil, ''gmon.out'' som standard, vilken skapas av program som kompilerats med optionen '''-pg''' för "cc", "pc" och "f77".

Optionen '''-pg''' länkar också in versioner av biblioteksrutinerna som är kompilerade för profilering.

"Gprof" läser den givna objektfilen, standard är "a.out", och fastställer relationen mellan dess symboltabell och anropsgrafprofilen från ''gmon.out''.

Om mer än en profileringsfil anges visar "gprof"-utdata summan av profileringsinformationen i de givna profileringsfilerna.

"Gprof" beräknar mängden tid som spenderats i varje rutin.

Därefter propageras dessa tider längs kanterna i anropsgrafen.

Cykler upptäcks, och anrop in i en cykel får dela cykelns tid.

Flera former av utdata finns tillgängliga från analysen.

Den ''platta profilen'' visar hur mycket tid ditt program spenderade i varje funktion och hur många gånger den funktionen anropades.

Om du helt enkelt vill veta vilka funktioner som förbrukar flest cykler anges det kortfattat här.

''Anropsgrafen'' visar, för varje funktion, vilka funktioner som anropade den, vilka andra funktioner den anropade och hur många gånger.

Det finns också en uppskattning av hur mycket tid som spenderades i underrutinerna för varje funktion.

Detta kan föreslå platser där du kan försöka eliminera funktionsanrop som använder mycket tid.

Den ''annoterade källkodslistningen'' är en kopia av programmets källkod, märkt med antalet gånger varje rad i programmet kördes.

== OPTIONER ==

Dessa optioner anger vilket av flera utdataformat "gprof" ska producera.

Många av dessa optioner tar en valfri ''symspec'' för att ange funktioner som ska inkluderas eller exkluderas.

Dessa optioner kan anges flera gånger, med olika symspecs, för att inkludera eller exkludera uppsättningar av symboler.

Att ange någon av dessa optioner åsidosätter standardvärdet, '''-p -q''', vilket skriver ut en platt profil och anropsgrafanalys för alla funktioner.

'''-A'''[''symspec'']

'''--annotated-source'''[=''symspec'']

: Option '''-A''' gör att "gprof" skriver ut annoterad källkod.

: Om ''symspec'' anges skrivs utdata endast ut för matchande symboler.

'''-b'''

'''--brief'''

: Om optionen '''-b''' anges skriver "gprof" inte ut de utförliga förklaringar som försöker förklara betydelsen av alla fält i tabellerna.

: Detta är användbart om du avser att skriva ut utdatan, eller är trött på att se förklaringarna.

'''-B'''

: Option '''-B''' gör att "gprof" skriver ut anropsgrafanalysen.

'''-C'''[''symspec'']

'''--exec-counts'''[=''symspec'']

: Option '''-C''' gör att "gprof" skriver ut en summering av funktioner och antalet gånger varje sådan anropades.

: Om ''symspec'' anges skrivs summering endast ut för matchande symboler.

: Om profileringsdatafilen innehåller grundblocks-räkningsposter, gör angivande av optionen '''-l''' tillsammans med '''-C''' att exekveringsräkningar för grundblock summeras och visas.

'''-i'''

'''--file-info'''

: Option '''-i''' gör att "gprof" visar sammanfattningsinformation om profileringsdatafilen eller profileringsdatafilerna och sedan avslutar.

: Antalet histogram-, anropsgraf- och grundblocks-räkningsposter visas.

'''-I''' ''dirs''

'''--directory-path=''' ''dirs''

: Option '''-I''' anger en lista över sökkataloger där källfiler ska hittas.

: Miljövariabeln ''GPROF_PATH'' kan också användas för att förmedla denna information.

: Används mest för annoterad källkodsutdata.

'''-J'''[''symspec'']

'''--no-annotated-source'''[=''symspec'']

: Option '''-J''' gör att "gprof" inte skriver ut annoterad källkod.

: Om ''symspec'' anges skriver "gprof" ut annoterad källkod, men exkluderar matchande symboler.

'''-L'''

'''--print-path'''

: Normalt skrivs källfilnamn ut med sökvägskomponenten undertryckt.

: Option '''-L''' gör att "gprof" skriver ut den fullständiga sökvägen för källfilnamn, vilken bestäms från symbolisk felsökningsinformation i image-filen och är relativ till katalogen där kompilatorn anropades.

'''-p'''[''symspec'']

'''--flat-profile'''[=''symspec'']

: Option '''-p''' gör att "gprof" skriver ut en platt profil.

: Om ''symspec'' anges skrivs platt profil endast ut för matchande symboler.

'''-P'''[''symspec'']

'''--no-flat-profile'''[=''symspec'']

: Option '''-P''' gör att "gprof" undertrycker utskrift av en platt profil.

: Om ''symspec'' anges skriver "gprof" ut en platt profil, men exkluderar matchande symboler.

'''-q'''[''symspec'']

'''--graph'''[=''symspec'']

: Option '''-q''' gör att "gprof" skriver ut anropsgrafanalysen.

: Om ''symspec'' anges skrivs anropsgraf endast ut för matchande symboler och deras barn.

'''-Q'''[''symspec'']

'''--no-graph'''[=''symspec'']

: Option '''-Q''' gör att "gprof" undertrycker utskrift av anropsgrafen.

: Om ''symspec'' anges skriver "gprof" ut en anropsgraf, men exkluderar matchande symboler.

'''-t'''

'''--table-length=''' ''num''

: Option '''-t''' gör att de ''num'' mest aktiva källraderna i varje källfil listas när källannotering är aktiverad.

: Standard är 10.

'''-y'''

'''--separate-files'''

: Denna option påverkar endast annoterad källkodsutdata.

: Normalt skriver "gprof" ut annoterade källfiler till standardutdata.

: Om denna option anges genereras annoterad källa för en fil med namnet ''path/filename'' i filen ''filename-ann''.

: Om det underliggande filsystemet skulle trunkera ''filename-ann'' så att det skriver över det ursprungliga ''filename'', genererar "gprof" annoterad källa i filen ''filename.ann'' i stället; om det ursprungliga filnamnet har en ändelse ''ersätts'' den ändelsen med ''.ann''.

'''-Z'''[''symspec'']

'''--no-exec-counts'''[=''symspec'']

: Option '''-Z''' gör att "gprof" inte skriver ut en summering av funktioner och antalet gånger varje sådan anropades.

: Om ''symspec'' anges skrivs summering ut, men matchande symboler exkluderas.

'''-r'''

'''--function-ordering'''

: Option '''--function-ordering''' gör att "gprof" skriver ut en föreslagen funktionsordning för programmet baserat på profileringsdata.

: Denna option föreslår en ordning som kan förbättra paging-, tlb- och cachebeteende för programmet på system som stöder godtycklig ordning av funktioner i en körbar fil.

: De exakta detaljerna för hur länkaren ska tvingas placera funktioner i en viss ordning är systemberoende och ligger utanför denna manuals omfång.

'''-R''' ''map_file''

'''--file-ordering''' ''map_file''

: Option '''--file-ordering''' gör att "gprof" skriver ut en föreslagen .o-länkordning för programmet baserat på profileringsdata.

: Denna option föreslår en ordning som kan förbättra paging-, tlb- och cachebeteende för programmet på system som inte stöder godtycklig ordning av funktioner i en körbar fil.

: Användning av argumentet '''-a''' rekommenderas starkt med denna option.

: Argumentet ''map_file'' är en sökväg till en fil som tillhandahåller mappningar från funktionsnamn till objektfil.

: Filens format liknar utdata från programmet "nm".

<pre>
c-parse.o:00000000 T yyparse
c-parse.o:00000004 C yyerrflag
c-lang.o:00000000 T maybe_objc_method_name
c-lang.o:00000000 T print_lang_statistics
c-lang.o:00000000 T recognize_objc_keyword
c-decl.o:00000000 T print_lang_identifier
c-decl.o:00000000 T print_lang_type
...
</pre>

: För att skapa en ''map_file'' med GNU "nm", skriv ett kommando som "nm --extern-only --defined-only -v --print-file-name program-name".

'''-T'''

'''--traditional'''

: Option '''-T''' gör att "gprof" skriver ut sina utdata i "traditionell" BSD-stil.

'''-w''' ''width''

'''--width=''' ''width''

: Sätter bredden på utdatarader till ''width''.

: För närvarande används detta endast vid utskrift av funktionsindexet längst ned i anropsgrafen.

'''-x'''

'''--all-lines'''

: Denna option påverkar endast annoterad källkodsutdata.

: Som standard annoteras endast raderna i början av ett grundblock.

: Om denna option anges annoteras varje rad i ett grundblock genom att upprepa annoteringen för den första raden.

: Detta beteende liknar "tcov":s '''-a'''.

'''--demangle'''[=''style'']

'''--no-demangle'''

: Dessa optioner styr om C++-symbolnamn ska avmanglas när utdata skrivs ut.

: Standard är att avmangla symboler.

: Option '''--no-demangle''' kan användas för att stänga av avmangling.

: Olika kompilatorer har olika manglingsstilar.

: Det valfria avmanglingsstilargumentet kan användas för att välja en lämplig avmanglingsstil för din kompilator.

=== Analysoptioner ===

'''-a'''

'''--no-static'''

: Option '''-a''' gör att "gprof" undertrycker utskrift av statiskt deklarerade, privata, funktioner.

: Dessa är funktioner vars namn inte listas som globala och som inte är synliga utanför filen, funktionen eller blocket där de definierades.

: Tid spenderad i dessa funktioner, anrop till/från dem, och så vidare, kommer alla att tillskrivas funktionen som laddades direkt före den i den körbara filen.

: Denna option påverkar både den platta profilen och anropsgrafen.

'''-c'''

'''--static-call-graph'''

: Option '''-c''' gör att programmets anropsgraf utökas med en heuristik som undersöker objektfilens textutrymme och identifierar funktionsanrop i den binära maskinkoden.

: Eftersom normala anropsgrafposter endast genereras när funktioner anges identifierar denna option barn som kunde ha anropats, men aldrig blev det.

: Anrop till funktioner som inte kompilerats med profilering aktiverad identifieras också, men endast om symboltabellposter finns för dem.

: Anrop till dynamiska biblioteksrutiner hittas typiskt ''inte'' av denna option.

: Föräldrar eller barn som identifieras via denna heuristik anges i anropsgrafen med anropsantalet '''0'''.

'''-D'''

'''--ignore-non-functions'''

: Option '''-D''' gör att "gprof" ignorerar symboler som inte är kända som funktioner.

: Denna option ger mer exakta profileringsdata på system där den stöds, till exempel Solaris och HPUX.

'''-k''' ''from''/''to''

: Option '''-k''' låter dig ta bort från anropsgrafen alla bågar från symboler som matchar symspec ''from'' till de som matchar symspec ''to''.

'''-l'''

'''--line'''

: Option '''-l''' aktiverar rad-för-rad-profilering, vilket gör att histogramträffar debiteras enskilda källkodsrader i stället för funktioner.

: Denna funktion fungerar endast med program kompilerade av äldre versioner av kompilatorn "gcc".

: Nyare versioner av "gcc" är utformade för att fungera med verktyget "gcov" i stället.

: Om programmet kompilerades med grundblocks-räkning aktiverad identifierar denna option också hur många gånger varje kodrad kördes.

: Även om rad-för-rad-profilering kan hjälpa till att isolera var i en stor funktion ett program spenderar sin tid, ökar den också avsevärt körtiden för "gprof" och förstorar statistiska inexaktheter.

'''--inline-file-names'''

: Denna option gör att "gprof" skriver ut källfilen efter varje symbol i både den platta profilen och anropsgrafen.

: Den fullständiga sökvägen till filen skrivs ut om den används med optionen '''-L'''.

'''-m''' ''num''

'''--min-count=''' ''num''

: Denna option påverkar endast utdata för exekveringsräkning.

: Symboler som körs färre än ''num'' gånger undertrycks.

'''-n''' ''symspec''

'''--time=''' ''symspec''

: Option '''-n''' gör att "gprof", i sin anropsgrafanalys, endast propagerar tider för symboler som matchar ''symspec''.

'''-N''' ''symspec''

'''--no-time=''' ''symspec''

: Option '''-n''' gör att "gprof", i sin anropsgrafanalys, inte propagerar tider för symboler som matchar ''symspec''.

'''-S''' ''filename''

'''--external-symbol-table=''' ''filename''

: Option '''-S''' gör att "gprof" läser en extern symboltabellfil, såsom ''/proc/kallsyms'', i stället för att läsa symboltabellen från den givna objektfilen; standard är "a.out".

: Detta är användbart för profilering av kärnmoduler.

'''-z'''

'''--display-unused-functions'''

: Om du anger optionen '''-z''' nämner "gprof" alla funktioner i den platta profilen, även de som aldrig anropades och som ingen tid spenderades i.

: Detta är användbart tillsammans med optionen '''-c''' för att upptäcka vilka rutiner som aldrig anropades.

=== Diverse optioner ===

'''-d'''[''num'']

'''--debug'''[=''num'']

: Option '''-d''' ''num'' anger felsökningsoptioner.

: Om ''num'' inte anges aktiveras all felsökning.

'''-h'''

'''--help'''

: Option '''-h''' skriver ut kommandoradsanvändning.

'''-O''' ''name''

'''--file-format=''' ''name''

: Väljer formatet för profileringsdatafilerna.

: Kända format är '''auto''', standard, '''bsd''', '''4.4bsd''', '''magic''' och '''prof''', ännu inte stött.

'''-s'''

'''--sum'''

: Option '''-s''' gör att "gprof" sammanfattar informationen i profileringsdatafilerna som den läste in, och skriver ut en profileringsdatafil kallad ''gmon.sum'', som innehåller all information från profileringsdatafilerna som "gprof" läste in.

: Filen ''gmon.sum'' kan vara en av de angivna indatafilerna; effekten av detta är att slå samman data i de andra indatafilerna in i ''gmon.sum''.

: Slutligen kan du köra "gprof" igen utan '''-s''' för att analysera de kumulativa data i filen ''gmon.sum''.

'''-v'''

'''--version'''

: Flaggan '''-v''' gör att "gprof" skriver ut aktuellt versionsnummer och sedan avslutar.

=== Föråldrade optioner ===

Dessa optioner har ersatts med nyare versioner som använder symspecs.

'''-e''' ''function_name''

: Option '''-e''' ''function'' säger åt "gprof" att inte skriva ut information om funktionen ''function_name'', och dess barn, i anropsgrafen.

: Funktionen listas fortfarande som ett barn till alla funktioner som anropar den, men dess indexnummer visas som '''[not printed]'''.

: Mer än en option '''-e''' kan anges; endast ett ''function_name'' kan anges med varje option '''-e'''.

'''-E''' ''function_name''

: Option "-E ''function''" fungerar som option "-e", men tid som spenderas i funktionen, och barn som inte anropades från någon annanstans, används inte för att beräkna tidsprocenter för anropsgrafen.

: Mer än en option '''-E''' kan anges; endast ett ''function_name'' kan anges med varje option '''-E'''.

'''-f''' ''function_name''

: Option '''-f''' ''function'' gör att "gprof" begränsar anropsgrafen till funktionen ''function_name'' och dess barn, och deras barn.

: Mer än en option '''-f''' kan anges; endast ett ''function_name'' kan anges med varje option '''-f'''.

'''-F''' ''function_name''

: Option '''-F''' ''function'' fungerar som option "-f", men endast tid som spenderas i funktionen och dess barn, och deras barn, används för att bestämma total tid och tidsprocenter för anropsgrafen.

: Mer än en option '''-F''' kan anges; endast ett ''function_name'' kan anges med varje option '''-F'''.

: Option '''-F''' åsidosätter option '''-E'''.

== FILER ==

''a.out''

: namelisten och textutrymmet.

''gmon.out''

: dynamisk anropsgraf och profil.

''gmon.sum''

: sammanfattad dynamisk anropsgraf och profil.

== FEL ==

Samplingens granularitet visas, men förblir i bästa fall statistisk.

Vi antar att tiden för varje exekvering av en funktion kan uttryckas som den totala tiden för funktionen delad med antalet gånger funktionen anropas.

Därmed är tiden som propageras längs anropsgrafens bågar till funktionens föräldrar direkt proportionell mot antalet gånger den bågen traverseras.

Föräldrar som inte själva profileras får tiden för sina profilerade barn propagerad till sig, men de kommer att framstå som spontant anropade i anropsgraflistningen, och deras tid kommer inte att propageras vidare.

På liknande sätt kommer signalhanterare, även om de profileras, att framstå som spontana, även om det är av mer obskyra skäl.

Eventuella profilerade barn till signalhanterare bör få sina tider propagerade korrekt, om inte signalhanteraren anropades under exekveringen av profileringsrutinen, i vilket fall allt är förlorat.

Det profilerade programmet måste anropa "exit"(2) eller returnera normalt för att profileringsinformationen ska sparas i filen ''gmon.out''.

== SE ÄVEN ==

'''monitor'''(3), '''profil'''(2), '''cc'''(1), '''prof'''(1), och Info-posten för ''gprof''.

"An Execution Profiler for Modular Programs", av S. Graham, P. Kessler, M. McKusick; ''Software - Practice and Experience'', Vol. 13, s. 671-685, 1983.

"gprof: A Call Graph Execution Profiler", av S. Graham, P. Kessler, M. McKusick; ''Proceedings of the SIGPLAN '82 Symposium on Compiler Construction'', ''SIGPLAN Notices'', Vol. 17, nr 6, s. 120-126, juni 1982.

== UPPHOVSRÄTT ==

Copyright (c) 1988-2026 Free Software Foundation, Inc.

Tillstånd ges att kopiera, distribuera och/eller modifiera detta dokument enligt villkoren i GNU Free Documentation License, version 1.3 eller någon senare version publicerad av Free Software Foundation; utan oföränderliga avsnitt, utan framsidestexter och utan baksidestexter.

En kopia av licensen ingår i avsnittet med titeln "GNU Free Documentation License".

== KOLOFON ==

Denna sida är en del av projektet ''binutils'', en samling verktyg för arbete med körbara binärer.

Information om projektet finns på:

<pre>
http://www.gnu.org/software/binutils/
</pre>

Om du har en felrapport för denna manualsida, se:

<pre>
http://sourceware.org/bugzilla/enter_bug.cgi?product=binutils
</pre>

Denna sida hämtades från arkivet:

<pre>
binutils-with-gold-2.46.tar.gz
</pre>

hämtat från:

<pre>
https://ftp.gnu.org/gnu/binutils/
</pre>

den 24 maj 2026.

Om du upptäcker renderingsproblem i denna HTML-version av sidan, eller om du anser att det finns en bättre eller mer aktuell källa för sidan, eller om du har rättelser eller förbättringar av informationen i denna KOLOFON, som inte är en del av den ursprungliga manualsidan, skicka e-post till:

<pre>
man-pages@man7.org
</pre>

minicom(1)

2026-08-14T10:38:27Z

Admin: Skapade sidan med '{{DISPLAYTITLE:gprof(1)}} == NAMN == '''gprof''' – visa profileringsdata för anropsgraf == SYNOPSIS == <pre> gprof [ -[abcDhilLrsTvwxyz] ] [ -[ABCeEfFJnNOpPqQRStZ][name] ] [ -I dirs ] [ -d[num] ] [ -k from/to ] [ -m min-count ] [ -R map_file ] [ -t table-length ] [ --[no-]annotated-source[=name] ] [ --[no-]exec-counts[=name] ] [ --[no-]flat-profile[=name] ] [ --[no-]graph[=name] ] [ --[no-]time=name] [ --all-lines ] [ --brief ]...'

{{DISPLAYTITLE:gprof(1)}}

== NAMN ==

'''gprof''' – visa profileringsdata för anropsgraf

== SYNOPSIS ==

<pre>
gprof [ -[abcDhilLrsTvwxyz] ] [ -[ABCeEfFJnNOpPqQRStZ][name] ]
[ -I dirs ] [ -d[num] ] [ -k from/to ]
[ -m min-count ] [ -R map_file ] [ -t table-length ]
[ --[no-]annotated-source[=name] ]
[ --[no-]exec-counts[=name] ]
[ --[no-]flat-profile[=name] ] [ --[no-]graph[=name] ]
[ --[no-]time=name] [ --all-lines ] [ --brief ]
[ --debug[=level] ] [ --function-ordering ]
[ --file-ordering map_file ] [ --directory-path=dirs ]
[ --display-unused-functions ] [ --file-format=name ]
[ --file-info ] [ --help ] [ --line ] [ --inline-file-names ]
[ --min-count=n ] [ --no-static ] [ --print-path ]
[ --separate-files ] [ --static-call-graph ] [ --sum ]
[ --table-length=len ] [ --traditional ] [ --version ]
[ --width=n ] [ --ignore-non-functions ]
[ --demangle[=STYLE] ] [ --no-demangle ]
[--external-symbol-table=name]
[ image-file ] [ profile-file ... ]
</pre>

== BESKRIVNING ==

"gprof" producerar en körningsprofil för C-, Pascal- eller Fortran77-program.

Effekten av anropade rutiner införlivas i profilen för varje anropare.

Profileringsdata tas från anropsgrafens profileringsfil, ''gmon.out'' som standard, vilken skapas av program som kompilerats med optionen '''-pg''' för "cc", "pc" och "f77".

Optionen '''-pg''' länkar också in versioner av biblioteksrutinerna som är kompilerade för profilering.

"Gprof" läser den givna objektfilen, standard är "a.out", och fastställer relationen mellan dess symboltabell och anropsgrafprofilen från ''gmon.out''.

Om mer än en profileringsfil anges visar "gprof"-utdata summan av profileringsinformationen i de givna profileringsfilerna.

"Gprof" beräknar mängden tid som spenderats i varje rutin.

Därefter propageras dessa tider längs kanterna i anropsgrafen.

Cykler upptäcks, och anrop in i en cykel får dela cykelns tid.

Flera former av utdata finns tillgängliga från analysen.

Den ''platta profilen'' visar hur mycket tid ditt program spenderade i varje funktion och hur många gånger den funktionen anropades.

Om du helt enkelt vill veta vilka funktioner som förbrukar flest cykler anges det kortfattat här.

''Anropsgrafen'' visar, för varje funktion, vilka funktioner som anropade den, vilka andra funktioner den anropade och hur många gånger.

Det finns också en uppskattning av hur mycket tid som spenderades i underrutinerna för varje funktion.

Detta kan föreslå platser där du kan försöka eliminera funktionsanrop som använder mycket tid.

Den ''annoterade källkodslistningen'' är en kopia av programmets källkod, märkt med antalet gånger varje rad i programmet kördes.

== OPTIONER ==

Dessa optioner anger vilket av flera utdataformat "gprof" ska producera.

Många av dessa optioner tar en valfri ''symspec'' för att ange funktioner som ska inkluderas eller exkluderas.

Dessa optioner kan anges flera gånger, med olika symspecs, för att inkludera eller exkludera uppsättningar av symboler.

Att ange någon av dessa optioner åsidosätter standardvärdet, '''-p -q''', vilket skriver ut en platt profil och anropsgrafanalys för alla funktioner.

'''-A'''[''symspec'']

'''--annotated-source'''[=''symspec'']

: Option '''-A''' gör att "gprof" skriver ut annoterad källkod.

: Om ''symspec'' anges skrivs utdata endast ut för matchande symboler.

'''-b'''

'''--brief'''

: Om optionen '''-b''' anges skriver "gprof" inte ut de utförliga förklaringar som försöker förklara betydelsen av alla fält i tabellerna.

: Detta är användbart om du avser att skriva ut utdatan, eller är trött på att se förklaringarna.

'''-B'''

: Option '''-B''' gör att "gprof" skriver ut anropsgrafanalysen.

'''-C'''[''symspec'']

'''--exec-counts'''[=''symspec'']

: Option '''-C''' gör att "gprof" skriver ut en summering av funktioner och antalet gånger varje sådan anropades.

: Om ''symspec'' anges skrivs summering endast ut för matchande symboler.

: Om profileringsdatafilen innehåller grundblocks-räkningsposter, gör angivande av optionen '''-l''' tillsammans med '''-C''' att exekveringsräkningar för grundblock summeras och visas.

'''-i'''

'''--file-info'''

: Option '''-i''' gör att "gprof" visar sammanfattningsinformation om profileringsdatafilen eller profileringsdatafilerna och sedan avslutar.

: Antalet histogram-, anropsgraf- och grundblocks-räkningsposter visas.

'''-I''' ''dirs''

'''--directory-path=''' ''dirs''

: Option '''-I''' anger en lista över sökkataloger där källfiler ska hittas.

: Miljövariabeln ''GPROF_PATH'' kan också användas för att förmedla denna information.

: Används mest för annoterad källkodsutdata.

'''-J'''[''symspec'']

'''--no-annotated-source'''[=''symspec'']

: Option '''-J''' gör att "gprof" inte skriver ut annoterad källkod.

: Om ''symspec'' anges skriver "gprof" ut annoterad källkod, men exkluderar matchande symboler.

'''-L'''

'''--print-path'''

: Normalt skrivs källfilnamn ut med sökvägskomponenten undertryckt.

: Option '''-L''' gör att "gprof" skriver ut den fullständiga sökvägen för källfilnamn, vilken bestäms från symbolisk felsökningsinformation i image-filen och är relativ till katalogen där kompilatorn anropades.

'''-p'''[''symspec'']

'''--flat-profile'''[=''symspec'']

: Option '''-p''' gör att "gprof" skriver ut en platt profil.

: Om ''symspec'' anges skrivs platt profil endast ut för matchande symboler.

'''-P'''[''symspec'']

'''--no-flat-profile'''[=''symspec'']

: Option '''-P''' gör att "gprof" undertrycker utskrift av en platt profil.

: Om ''symspec'' anges skriver "gprof" ut en platt profil, men exkluderar matchande symboler.

'''-q'''[''symspec'']

'''--graph'''[=''symspec'']

: Option '''-q''' gör att "gprof" skriver ut anropsgrafanalysen.

: Om ''symspec'' anges skrivs anropsgraf endast ut för matchande symboler och deras barn.

'''-Q'''[''symspec'']

'''--no-graph'''[=''symspec'']

: Option '''-Q''' gör att "gprof" undertrycker utskrift av anropsgrafen.

: Om ''symspec'' anges skriver "gprof" ut en anropsgraf, men exkluderar matchande symboler.

'''-t'''

'''--table-length=''' ''num''

: Option '''-t''' gör att de ''num'' mest aktiva källraderna i varje källfil listas när källannotering är aktiverad.

: Standard är 10.

'''-y'''

'''--separate-files'''

: Denna option påverkar endast annoterad källkodsutdata.

: Normalt skriver "gprof" ut annoterade källfiler till standardutdata.

: Om denna option anges genereras annoterad källa för en fil med namnet ''path/filename'' i filen ''filename-ann''.

: Om det underliggande filsystemet skulle trunkera ''filename-ann'' så att det skriver över det ursprungliga ''filename'', genererar "gprof" annoterad källa i filen ''filename.ann'' i stället; om det ursprungliga filnamnet har en ändelse ''ersätts'' den ändelsen med ''.ann''.

'''-Z'''[''symspec'']

'''--no-exec-counts'''[=''symspec'']

: Option '''-Z''' gör att "gprof" inte skriver ut en summering av funktioner och antalet gånger varje sådan anropades.

: Om ''symspec'' anges skrivs summering ut, men matchande symboler exkluderas.

'''-r'''

'''--function-ordering'''

: Option '''--function-ordering''' gör att "gprof" skriver ut en föreslagen funktionsordning för programmet baserat på profileringsdata.

: Denna option föreslår en ordning som kan förbättra paging-, tlb- och cachebeteende för programmet på system som stöder godtycklig ordning av funktioner i en körbar fil.

: De exakta detaljerna för hur länkaren ska tvingas placera funktioner i en viss ordning är systemberoende och ligger utanför denna manuals omfång.

'''-R''' ''map_file''

'''--file-ordering''' ''map_file''

: Option '''--file-ordering''' gör att "gprof" skriver ut en föreslagen .o-länkordning för programmet baserat på profileringsdata.

: Denna option föreslår en ordning som kan förbättra paging-, tlb- och cachebeteende för programmet på system som inte stöder godtycklig ordning av funktioner i en körbar fil.

: Användning av argumentet '''-a''' rekommenderas starkt med denna option.

: Argumentet ''map_file'' är en sökväg till en fil som tillhandahåller mappningar från funktionsnamn till objektfil.

: Filens format liknar utdata från programmet "nm".

<pre>
c-parse.o:00000000 T yyparse
c-parse.o:00000004 C yyerrflag
c-lang.o:00000000 T maybe_objc_method_name
c-lang.o:00000000 T print_lang_statistics
c-lang.o:00000000 T recognize_objc_keyword
c-decl.o:00000000 T print_lang_identifier
c-decl.o:00000000 T print_lang_type
...
</pre>

: För att skapa en ''map_file'' med GNU "nm", skriv ett kommando som "nm --extern-only --defined-only -v --print-file-name program-name".

'''-T'''

'''--traditional'''

: Option '''-T''' gör att "gprof" skriver ut sina utdata i "traditionell" BSD-stil.

'''-w''' ''width''

'''--width=''' ''width''

: Sätter bredden på utdatarader till ''width''.

: För närvarande används detta endast vid utskrift av funktionsindexet längst ned i anropsgrafen.

'''-x'''

'''--all-lines'''

: Denna option påverkar endast annoterad källkodsutdata.

: Som standard annoteras endast raderna i början av ett grundblock.

: Om denna option anges annoteras varje rad i ett grundblock genom att upprepa annoteringen för den första raden.

: Detta beteende liknar "tcov":s '''-a'''.

'''--demangle'''[=''style'']

'''--no-demangle'''

: Dessa optioner styr om C++-symbolnamn ska avmanglas när utdata skrivs ut.

: Standard är att avmangla symboler.

: Option '''--no-demangle''' kan användas för att stänga av avmangling.

: Olika kompilatorer har olika manglingsstilar.

: Det valfria avmanglingsstilargumentet kan användas för att välja en lämplig avmanglingsstil för din kompilator.

=== Analysoptioner ===

'''-a'''

'''--no-static'''

: Option '''-a''' gör att "gprof" undertrycker utskrift av statiskt deklarerade, privata, funktioner.

: Dessa är funktioner vars namn inte listas som globala och som inte är synliga utanför filen, funktionen eller blocket där de definierades.

: Tid spenderad i dessa funktioner, anrop till/från dem, och så vidare, kommer alla att tillskrivas funktionen som laddades direkt före den i den körbara filen.

: Denna option påverkar både den platta profilen och anropsgrafen.

'''-c'''

'''--static-call-graph'''

: Option '''-c''' gör att programmets anropsgraf utökas med en heuristik som undersöker objektfilens textutrymme och identifierar funktionsanrop i den binära maskinkoden.

: Eftersom normala anropsgrafposter endast genereras när funktioner anges identifierar denna option barn som kunde ha anropats, men aldrig blev det.

: Anrop till funktioner som inte kompilerats med profilering aktiverad identifieras också, men endast om symboltabellposter finns för dem.

: Anrop till dynamiska biblioteksrutiner hittas typiskt ''inte'' av denna option.

: Föräldrar eller barn som identifieras via denna heuristik anges i anropsgrafen med anropsantalet '''0'''.

'''-D'''

'''--ignore-non-functions'''

: Option '''-D''' gör att "gprof" ignorerar symboler som inte är kända som funktioner.

: Denna option ger mer exakta profileringsdata på system där den stöds, till exempel Solaris och HPUX.

'''-k''' ''from''/''to''

: Option '''-k''' låter dig ta bort från anropsgrafen alla bågar från symboler som matchar symspec ''from'' till de som matchar symspec ''to''.

'''-l'''

'''--line'''

: Option '''-l''' aktiverar rad-för-rad-profilering, vilket gör att histogramträffar debiteras enskilda källkodsrader i stället för funktioner.

: Denna funktion fungerar endast med program kompilerade av äldre versioner av kompilatorn "gcc".

: Nyare versioner av "gcc" är utformade för att fungera med verktyget "gcov" i stället.

: Om programmet kompilerades med grundblocks-räkning aktiverad identifierar denna option också hur många gånger varje kodrad kördes.

: Även om rad-för-rad-profilering kan hjälpa till att isolera var i en stor funktion ett program spenderar sin tid, ökar den också avsevärt körtiden för "gprof" och förstorar statistiska inexaktheter.

'''--inline-file-names'''

: Denna option gör att "gprof" skriver ut källfilen efter varje symbol i både den platta profilen och anropsgrafen.

: Den fullständiga sökvägen till filen skrivs ut om den används med optionen '''-L'''.

'''-m''' ''num''

'''--min-count=''' ''num''

: Denna option påverkar endast utdata för exekveringsräkning.

: Symboler som körs färre än ''num'' gånger undertrycks.

'''-n''' ''symspec''

'''--time=''' ''symspec''

: Option '''-n''' gör att "gprof", i sin anropsgrafanalys, endast propagerar tider för symboler som matchar ''symspec''.

'''-N''' ''symspec''

'''--no-time=''' ''symspec''

: Option '''-n''' gör att "gprof", i sin anropsgrafanalys, inte propagerar tider för symboler som matchar ''symspec''.

'''-S''' ''filename''

'''--external-symbol-table=''' ''filename''

: Option '''-S''' gör att "gprof" läser en extern symboltabellfil, såsom ''/proc/kallsyms'', i stället för att läsa symboltabellen från den givna objektfilen; standard är "a.out".

: Detta är användbart för profilering av kärnmoduler.

'''-z'''

'''--display-unused-functions'''

: Om du anger optionen '''-z''' nämner "gprof" alla funktioner i den platta profilen, även de som aldrig anropades och som ingen tid spenderades i.

: Detta är användbart tillsammans med optionen '''-c''' för att upptäcka vilka rutiner som aldrig anropades.

=== Diverse optioner ===

'''-d'''[''num'']

'''--debug'''[=''num'']

: Option '''-d''' ''num'' anger felsökningsoptioner.

: Om ''num'' inte anges aktiveras all felsökning.

'''-h'''

'''--help'''

: Option '''-h''' skriver ut kommandoradsanvändning.

'''-O''' ''name''

'''--file-format=''' ''name''

: Väljer formatet för profileringsdatafilerna.

: Kända format är '''auto''', standard, '''bsd''', '''4.4bsd''', '''magic''' och '''prof''', ännu inte stött.

'''-s'''

'''--sum'''

: Option '''-s''' gör att "gprof" sammanfattar informationen i profileringsdatafilerna som den läste in, och skriver ut en profileringsdatafil kallad ''gmon.sum'', som innehåller all information från profileringsdatafilerna som "gprof" läste in.

: Filen ''gmon.sum'' kan vara en av de angivna indatafilerna; effekten av detta är att slå samman data i de andra indatafilerna in i ''gmon.sum''.

: Slutligen kan du köra "gprof" igen utan '''-s''' för att analysera de kumulativa data i filen ''gmon.sum''.

'''-v'''

'''--version'''

: Flaggan '''-v''' gör att "gprof" skriver ut aktuellt versionsnummer och sedan avslutar.

=== Föråldrade optioner ===

Dessa optioner har ersatts med nyare versioner som använder symspecs.

'''-e''' ''function_name''

: Option '''-e''' ''function'' säger åt "gprof" att inte skriva ut information om funktionen ''function_name'', och dess barn, i anropsgrafen.

: Funktionen listas fortfarande som ett barn till alla funktioner som anropar den, men dess indexnummer visas som '''[not printed]'''.

: Mer än en option '''-e''' kan anges; endast ett ''function_name'' kan anges med varje option '''-e'''.

'''-E''' ''function_name''

: Option "-E ''function''" fungerar som option "-e", men tid som spenderas i funktionen, och barn som inte anropades från någon annanstans, används inte för att beräkna tidsprocenter för anropsgrafen.

: Mer än en option '''-E''' kan anges; endast ett ''function_name'' kan anges med varje option '''-E'''.

'''-f''' ''function_name''

: Option '''-f''' ''function'' gör att "gprof" begränsar anropsgrafen till funktionen ''function_name'' och dess barn, och deras barn.

: Mer än en option '''-f''' kan anges; endast ett ''function_name'' kan anges med varje option '''-f'''.

'''-F''' ''function_name''

: Option '''-F''' ''function'' fungerar som option "-f", men endast tid som spenderas i funktionen och dess barn, och deras barn, används för att bestämma total tid och tidsprocenter för anropsgrafen.

: Mer än en option '''-F''' kan anges; endast ett ''function_name'' kan anges med varje option '''-F'''.

: Option '''-F''' åsidosätter option '''-E'''.

== FILER ==

''a.out''

: namelisten och textutrymmet.

''gmon.out''

: dynamisk anropsgraf och profil.

''gmon.sum''

: sammanfattad dynamisk anropsgraf och profil.

== FEL ==

Samplingens granularitet visas, men förblir i bästa fall statistisk.

Vi antar att tiden för varje exekvering av en funktion kan uttryckas som den totala tiden för funktionen delad med antalet gånger funktionen anropas.

Därmed är tiden som propageras längs anropsgrafens bågar till funktionens föräldrar direkt proportionell mot antalet gånger den bågen traverseras.

Föräldrar som inte själva profileras får tiden för sina profilerade barn propagerad till sig, men de kommer att framstå som spontant anropade i anropsgraflistningen, och deras tid kommer inte att propageras vidare.

På liknande sätt kommer signalhanterare, även om de profileras, att framstå som spontana, även om det är av mer obskyra skäl.

Eventuella profilerade barn till signalhanterare bör få sina tider propagerade korrekt, om inte signalhanteraren anropades under exekveringen av profileringsrutinen, i vilket fall allt är förlorat.

Det profilerade programmet måste anropa "exit"(2) eller returnera normalt för att profileringsinformationen ska sparas i filen ''gmon.out''.

== SE ÄVEN ==

'''monitor'''(3), '''profil'''(2), '''cc'''(1), '''prof'''(1), och Info-posten för ''gprof''.

"An Execution Profiler for Modular Programs", av S. Graham, P. Kessler, M. McKusick; ''Software - Practice and Experience'', Vol. 13, s. 671-685, 1983.

"gprof: A Call Graph Execution Profiler", av S. Graham, P. Kessler, M. McKusick; ''Proceedings of the SIGPLAN '82 Symposium on Compiler Construction'', ''SIGPLAN Notices'', Vol. 17, nr 6, s. 120-126, juni 1982.

== UPPHOVSRÄTT ==

Copyright (c) 1988-2026 Free Software Foundation, Inc.

Tillstånd ges att kopiera, distribuera och/eller modifiera detta dokument enligt villkoren i GNU Free Documentation License, version 1.3 eller någon senare version publicerad av Free Software Foundation; utan oföränderliga avsnitt, utan framsidestexter och utan baksidestexter.

En kopia av licensen ingår i avsnittet med titeln "GNU Free Documentation License".

== KOLOFON ==

Denna sida är en del av projektet ''binutils'', en samling verktyg för arbete med körbara binärer.

Information om projektet finns på:

<pre>
http://www.gnu.org/software/binutils/
</pre>

Om du har en felrapport för denna manualsida, se:

<pre>
http://sourceware.org/bugzilla/enter_bug.cgi?product=binutils
</pre>

Denna sida hämtades från arkivet:

<pre>
binutils-with-gold-2.46.tar.gz
</pre>

hämtat från:

<pre>
https://ftp.gnu.org/gnu/binutils/
</pre>

den 24 maj 2026.

Om du upptäcker renderingsproblem i denna HTML-version av sidan, eller om du anser att det finns en bättre eller mer aktuell källa för sidan, eller om du har rättelser eller förbättringar av informationen i denna KOLOFON, som inte är en del av den ursprungliga manualsidan, skicka e-post till:

<pre>
man-pages@man7.org
</pre>

gprof(1)

2026-08-14T06:46:07Z

Admin: /* KOLOFON */

{{DISPLAYTITLE:gprof(1)}}

== NAMN ==

'''gprof''' – visa profileringsdata för anropsgraf

== SYNOPSIS ==

<pre>
gprof [ -[abcDhilLrsTvwxyz] ] [ -[ABCeEfFJnNOpPqQRStZ][name] ]
[ -I dirs ] [ -d[num] ] [ -k from/to ]
[ -m min-count ] [ -R map_file ] [ -t table-length ]
[ --[no-]annotated-source[=name] ]
[ --[no-]exec-counts[=name] ]
[ --[no-]flat-profile[=name] ] [ --[no-]graph[=name] ]
[ --[no-]time=name] [ --all-lines ] [ --brief ]
[ --debug[=level] ] [ --function-ordering ]
[ --file-ordering map_file ] [ --directory-path=dirs ]
[ --display-unused-functions ] [ --file-format=name ]
[ --file-info ] [ --help ] [ --line ] [ --inline-file-names ]
[ --min-count=n ] [ --no-static ] [ --print-path ]
[ --separate-files ] [ --static-call-graph ] [ --sum ]
[ --table-length=len ] [ --traditional ] [ --version ]
[ --width=n ] [ --ignore-non-functions ]
[ --demangle[=STYLE] ] [ --no-demangle ]
[--external-symbol-table=name]
[ image-file ] [ profile-file ... ]
</pre>

== BESKRIVNING ==

"gprof" producerar en körningsprofil för C-, Pascal- eller Fortran77-program.
Effekten av anropade rutiner införlivas i profilen för varje anropare.
Profileringsdata tas från anropsgrafens profileringsfil, ''gmon.out'' som standard, vilken skapas av program som kompilerats med optionen '''-pg''' för "cc", "pc" och "f77".
Optionen '''-pg''' länkar också in versioner av biblioteksrutinerna som är kompilerade för profilering.
"Gprof" läser den givna objektfilen, standard är "a.out", och fastställer relationen mellan dess symboltabell och anropsgrafprofilen från ''gmon.out''.

om mer än en profileringsfil anges visar "gprof"-utdata summan av profileringsinformationen i de givna profileringsfilerna.

"Gprof" beräknar mängden tid som spenderats i varje rutin.

Därefter propageras dessa tider längs kanterna i anropsgrafen.

Cykler upptäcks, och anrop in i en cykel får dela cykelns tid.

Flera former av utdata finns tillgängliga från analysen.

Den ''platta profilen'' visar hur mycket tid ditt program spenderade i varje funktion och hur många gånger den funktionen anropades.

Om du helt enkelt vill veta vilka funktioner som förbrukar flest cykler anges det kortfattat här.

''Anropsgrafen'' visar, för varje funktion, vilka funktioner som anropade den, vilka andra funktioner den anropade och hur många gånger.

Det finns också en uppskattning av hur mycket tid som spenderades i underrutinerna för varje funktion.

Detta kan föreslå platser där du kan försöka eliminera funktionsanrop som använder mycket tid.

Den ''annoterade källkodslistningen'' är en kopia av programmets källkod, märkt med antalet gånger varje rad i programmet kördes.

== OPTIONER ==

Dessa optioner anger vilket av flera utdataformat "gprof" ska producera.

Många av dessa optioner tar en valfri ''symspec'' för att ange funktioner som ska inkluderas eller exkluderas.

Dessa optioner kan anges flera gånger, med olika symspecs, för att inkludera eller exkludera uppsättningar av symboler.

Att ange någon av dessa optioner åsidosätter standardvärdet, '''-p -q''', vilket skriver ut en platt profil och anropsgrafanalys för alla funktioner.

'''-A'''[''symspec'']

'''--annotated-source'''[=''symspec'']

: Option '''-A''' gör att "gprof" skriver ut annoterad källkod.

: Om ''symspec'' anges skrivs utdata endast ut för matchande symboler.

'''-b'''

'''--brief'''

: Om optionen '''-b''' anges skriver "gprof" inte ut de utförliga förklaringar som försöker förklara betydelsen av alla fält i tabellerna.

: Detta är användbart om du avser att skriva ut utdatan, eller är trött på att se förklaringarna.

'''-B'''

: Option '''-B''' gör att "gprof" skriver ut anropsgrafanalysen.

'''-C'''[''symspec'']

'''--exec-counts'''[=''symspec'']

: Option '''-C''' gör att "gprof" skriver ut en summering av funktioner och antalet gånger varje sådan anropades.

: Om ''symspec'' anges skrivs summering endast ut för matchande symboler.

: Om profileringsdatafilen innehåller grundblocks-räkningsposter, gör angivande av optionen '''-l''' tillsammans med '''-C''' att exekveringsräkningar för grundblock summeras och visas.

'''-i'''

'''--file-info'''

: Option '''-i''' gör att "gprof" visar sammanfattningsinformation om profileringsdatafilen eller profileringsdatafilerna och sedan avslutar.

: Antalet histogram-, anropsgraf- och grundblocks-räkningsposter visas.

'''-I''' ''dirs''

'''--directory-path=''' ''dirs''

: Option '''-I''' anger en lista över sökkataloger där källfiler ska hittas.

: Miljövariabeln ''GPROF_PATH'' kan också användas för att förmedla denna information.

: Används mest för annoterad källkodsutdata.

'''-J'''[''symspec'']

'''--no-annotated-source'''[=''symspec'']

: Option '''-J''' gör att "gprof" inte skriver ut annoterad källkod.

: Om ''symspec'' anges skriver "gprof" ut annoterad källkod, men exkluderar matchande symboler.

'''-L'''

'''--print-path'''

: Normalt skrivs källfilnamn ut med sökvägskomponenten undertryckt.

: Option '''-L''' gör att "gprof" skriver ut den fullständiga sökvägen för källfilnamn, vilken bestäms från symbolisk felsökningsinformation i image-filen och är relativ till katalogen där kompilatorn anropades.

'''-p'''[''symspec'']

'''--flat-profile'''[=''symspec'']

: Option '''-p''' gör att "gprof" skriver ut en platt profil.

: Om ''symspec'' anges skrivs platt profil endast ut för matchande symboler.

'''-P'''[''symspec'']

'''--no-flat-profile'''[=''symspec'']

: Option '''-P''' gör att "gprof" undertrycker utskrift av en platt profil.

: Om ''symspec'' anges skriver "gprof" ut en platt profil, men exkluderar matchande symboler.

'''-q'''[''symspec'']

'''--graph'''[=''symspec'']

: Option '''-q''' gör att "gprof" skriver ut anropsgrafanalysen.

: Om ''symspec'' anges skrivs anropsgraf endast ut för matchande symboler och deras barn.

'''-Q'''[''symspec'']

'''--no-graph'''[=''symspec'']

: Option '''-Q''' gör att "gprof" undertrycker utskrift av anropsgrafen.

: Om ''symspec'' anges skriver "gprof" ut en anropsgraf, men exkluderar matchande symboler.

'''-t'''

'''--table-length=''' ''num''

: Option '''-t''' gör att de ''num'' mest aktiva källraderna i varje källfil listas när källannotering är aktiverad.

: Standard är 10.

'''-y'''

'''--separate-files'''

: Denna option påverkar endast annoterad källkodsutdata.

: Normalt skriver "gprof" ut annoterade källfiler till standardutdata.

: Om denna option anges genereras annoterad källa för en fil med namnet ''path/filename'' i filen ''filename-ann''.

: Om det underliggande filsystemet skulle trunkera ''filename-ann'' så att det skriver över det ursprungliga ''filename'', genererar "gprof" annoterad källa i filen ''filename.ann'' i stället; om det ursprungliga filnamnet har en ändelse ''ersätts'' den ändelsen med ''.ann''.

'''-Z'''[''symspec'']

'''--no-exec-counts'''[=''symspec'']

: Option '''-Z''' gör att "gprof" inte skriver ut en summering av funktioner och antalet gånger varje sådan anropades.

: Om ''symspec'' anges skrivs summering ut, men matchande symboler exkluderas.

'''-r'''

'''--function-ordering'''

: Option '''--function-ordering''' gör att "gprof" skriver ut en föreslagen funktionsordning för programmet baserat på profileringsdata.

: Denna option föreslår en ordning som kan förbättra paging-, tlb- och cachebeteende för programmet på system som stöder godtycklig ordning av funktioner i en körbar fil.

: De exakta detaljerna för hur länkaren ska tvingas placera funktioner i en viss ordning är systemberoende och ligger utanför denna manuals omfång.

'''-R''' ''map_file''

'''--file-ordering''' ''map_file''

: Option '''--file-ordering''' gör att "gprof" skriver ut en föreslagen .o-länkordning för programmet baserat på profileringsdata.

: Denna option föreslår en ordning som kan förbättra paging-, tlb- och cachebeteende för programmet på system som inte stöder godtycklig ordning av funktioner i en körbar fil.

: Användning av argumentet '''-a''' rekommenderas starkt med denna option.

: Argumentet ''map_file'' är en sökväg till en fil som tillhandahåller mappningar från funktionsnamn till objektfil.

: Filens format liknar utdata från programmet "nm".

<pre>
c-parse.o:00000000 T yyparse
c-parse.o:00000004 C yyerrflag
c-lang.o:00000000 T maybe_objc_method_name
c-lang.o:00000000 T print_lang_statistics
c-lang.o:00000000 T recognize_objc_keyword
c-decl.o:00000000 T print_lang_identifier
c-decl.o:00000000 T print_lang_type
...
</pre>

: För att skapa en ''map_file'' med GNU "nm", skriv ett kommando som "nm --extern-only --defined-only -v --print-file-name program-name".

'''-T'''

'''--traditional'''

: Option '''-T''' gör att "gprof" skriver ut sina utdata i "traditionell" BSD-stil.

'''-w''' ''width''

'''--width=''' ''width''

: Sätter bredden på utdatarader till ''width''.

: För närvarande används detta endast vid utskrift av funktionsindexet längst ned i anropsgrafen.

'''-x'''

'''--all-lines'''

: Denna option påverkar endast annoterad källkodsutdata.

: Som standard annoteras endast raderna i början av ett grundblock.

: Om denna option anges annoteras varje rad i ett grundblock genom att upprepa annoteringen för den första raden.

: Detta beteende liknar "tcov":s '''-a'''.

'''--demangle'''[=''style'']

'''--no-demangle'''

: Dessa optioner styr om C++-symbolnamn ska avmanglas när utdata skrivs ut.

: Standard är att avmangla symboler.

: Option '''--no-demangle''' kan användas för att stänga av avmangling.

: Olika kompilatorer har olika manglingsstilar.

: Det valfria avmanglingsstilargumentet kan användas för att välja en lämplig avmanglingsstil för din kompilator.

=== Analysoptioner ===

'''-a'''

'''--no-static'''

: Option '''-a''' gör att "gprof" undertrycker utskrift av statiskt deklarerade, privata, funktioner.

: Dessa är funktioner vars namn inte listas som globala och som inte är synliga utanför filen, funktionen eller blocket där de definierades.

: Tid spenderad i dessa funktioner, anrop till/från dem, och så vidare, kommer alla att tillskrivas funktionen som laddades direkt före den i den körbara filen.

: Denna option påverkar både den platta profilen och anropsgrafen.

'''-c'''

'''--static-call-graph'''

: Option '''-c''' gör att programmets anropsgraf utökas med en heuristik som undersöker objektfilens textutrymme och identifierar funktionsanrop i den binära maskinkoden.

: Eftersom normala anropsgrafposter endast genereras när funktioner anges identifierar denna option barn som kunde ha anropats, men aldrig blev det.

: Anrop till funktioner som inte kompilerats med profilering aktiverad identifieras också, men endast om symboltabellposter finns för dem.

: Anrop till dynamiska biblioteksrutiner hittas typiskt ''inte'' av denna option.

: Föräldrar eller barn som identifieras via denna heuristik anges i anropsgrafen med anropsantalet '''0'''.

'''-D'''

'''--ignore-non-functions'''

: Option '''-D''' gör att "gprof" ignorerar symboler som inte är kända som funktioner.

: Denna option ger mer exakta profileringsdata på system där den stöds, till exempel Solaris och HPUX.

'''-k''' ''from''/''to''

: Option '''-k''' låter dig ta bort från anropsgrafen alla bågar från symboler som matchar symspec ''from'' till de som matchar symspec ''to''.

'''-l'''

'''--line'''

: Option '''-l''' aktiverar rad-för-rad-profilering, vilket gör att histogramträffar debiteras enskilda källkodsrader i stället för funktioner.

: Denna funktion fungerar endast med program kompilerade av äldre versioner av kompilatorn "gcc".

: Nyare versioner av "gcc" är utformade för att fungera med verktyget "gcov" i stället.

: Om programmet kompilerades med grundblocks-räkning aktiverad identifierar denna option också hur många gånger varje kodrad kördes.

: Även om rad-för-rad-profilering kan hjälpa till att isolera var i en stor funktion ett program spenderar sin tid, ökar den också avsevärt körtiden för "gprof" och förstorar statistiska inexaktheter.

'''--inline-file-names'''

: Denna option gör att "gprof" skriver ut källfilen efter varje symbol i både den platta profilen och anropsgrafen.

: Den fullständiga sökvägen till filen skrivs ut om den används med optionen '''-L'''.

'''-m''' ''num''

'''--min-count=''' ''num''

: Denna option påverkar endast utdata för exekveringsräkning.

: Symboler som körs färre än ''num'' gånger undertrycks.

'''-n''' ''symspec''

'''--time=''' ''symspec''

: Option '''-n''' gör att "gprof", i sin anropsgrafanalys, endast propagerar tider för symboler som matchar ''symspec''.

'''-N''' ''symspec''

'''--no-time=''' ''symspec''

: Option '''-n''' gör att "gprof", i sin anropsgrafanalys, inte propagerar tider för symboler som matchar ''symspec''.

'''-S''' ''filename''

'''--external-symbol-table=''' ''filename''

: Option '''-S''' gör att "gprof" läser en extern symboltabellfil, såsom ''/proc/kallsyms'', i stället för att läsa symboltabellen från den givna objektfilen; standard är "a.out".

: Detta är användbart för profilering av kärnmoduler.

'''-z'''

'''--display-unused-functions'''

: Om du anger optionen '''-z''' nämner "gprof" alla funktioner i den platta profilen, även de som aldrig anropades och som ingen tid spenderades i.

: Detta är användbart tillsammans med optionen '''-c''' för att upptäcka vilka rutiner som aldrig anropades.

=== Diverse optioner ===

'''-d'''[''num'']

'''--debug'''[=''num'']

: Option '''-d''' ''num'' anger felsökningsoptioner.

: Om ''num'' inte anges aktiveras all felsökning.

'''-h'''

'''--help'''

: Option '''-h''' skriver ut kommandoradsanvändning.

'''-O''' ''name''

'''--file-format=''' ''name''

: Väljer formatet för profileringsdatafilerna.

: Kända format är '''auto''', standard, '''bsd''', '''4.4bsd''', '''magic''' och '''prof''', ännu inte stött.

'''-s'''

'''--sum'''

: Option '''-s''' gör att "gprof" sammanfattar informationen i profileringsdatafilerna som den läste in, och skriver ut en profileringsdatafil kallad ''gmon.sum'', som innehåller all information från profileringsdatafilerna som "gprof" läste in.

: Filen ''gmon.sum'' kan vara en av de angivna indatafilerna; effekten av detta är att slå samman data i de andra indatafilerna in i ''gmon.sum''.

: Slutligen kan du köra "gprof" igen utan '''-s''' för att analysera de kumulativa data i filen ''gmon.sum''.

'''-v'''

'''--version'''

: Flaggan '''-v''' gör att "gprof" skriver ut aktuellt versionsnummer och sedan avslutar.

=== Föråldrade optioner ===

Dessa optioner har ersatts med nyare versioner som använder symspecs.

'''-e''' ''function_name''

: Option '''-e''' ''function'' säger åt "gprof" att inte skriva ut information om funktionen ''function_name'', och dess barn, i anropsgrafen.

: Funktionen listas fortfarande som ett barn till alla funktioner som anropar den, men dess indexnummer visas som '''[not printed]'''.

: Mer än en option '''-e''' kan anges; endast ett ''function_name'' kan anges med varje option '''-e'''.

'''-E''' ''function_name''

: Option "-E ''function''" fungerar som option "-e", men tid som spenderas i funktionen, och barn som inte anropades från någon annanstans, används inte för att beräkna tidsprocenter för anropsgrafen.

: Mer än en option '''-E''' kan anges; endast ett ''function_name'' kan anges med varje option '''-E'''.

'''-f''' ''function_name''

: Option '''-f''' ''function'' gör att "gprof" begränsar anropsgrafen till funktionen ''function_name'' och dess barn, och deras barn.

: Mer än en option '''-f''' kan anges; endast ett ''function_name'' kan anges med varje option '''-f'''.

'''-F''' ''function_name''

: Option '''-F''' ''function'' fungerar som option "-f", men endast tid som spenderas i funktionen och dess barn, och deras barn, används för att bestämma total tid och tidsprocenter för anropsgrafen.

: Mer än en option '''-F''' kan anges; endast ett ''function_name'' kan anges med varje option '''-F'''.

: Option '''-F''' åsidosätter option '''-E'''.

== FILER ==

''a.out''

: namelisten och textutrymmet.

''gmon.out''

: dynamisk anropsgraf och profil.

''gmon.sum''

: sammanfattad dynamisk anropsgraf och profil.

== FEL ==

Samplingens granularitet visas, men förblir i bästa fall statistisk.

Vi antar att tiden för varje exekvering av en funktion kan uttryckas som den totala tiden för funktionen delad med antalet gånger funktionen anropas.

Därmed är tiden som propageras längs anropsgrafens bågar till funktionens föräldrar direkt proportionell mot antalet gånger den bågen traverseras.

Föräldrar som inte själva profileras får tiden för sina profilerade barn propagerad till sig, men de kommer att framstå som spontant anropade i anropsgraflistningen, och deras tid kommer inte att propageras vidare.

På liknande sätt kommer signalhanterare, även om de profileras, att framstå som spontana, även om det är av mer obskyra skäl.

Eventuella profilerade barn till signalhanterare bör få sina tider propagerade korrekt, om inte signalhanteraren anropades under exekveringen av profileringsrutinen, i vilket fall allt är förlorat.

Det profilerade programmet måste anropa "exit"(2) eller returnera normalt för att profileringsinformationen ska sparas i filen ''gmon.out''.

== SE ÄVEN ==

'''monitor'''(3), [[profil(2)|'''profil'''(2)]], [[cc(1)|'''cc'''(1)]], [[prof(1)|'''prof'''(1)]], och Info-posten för ''gprof''.

"An Execution Profiler for Modular Programs", av S. Graham, P. Kessler, M. McKusick; ''Software - Practice and Experience'', Vol. 13, s. 671-685, 1983.

"gprof: A Call Graph Execution Profiler", av S. Graham, P. Kessler, M. McKusick; ''Proceedings of the SIGPLAN '82 Symposium on Compiler Construction'', ''SIGPLAN Notices'', Vol. 17, nr 6, s. 120-126, juni 1982.

== UPPHOVSRÄTT ==

Copyright (c) 1988-2026 Free Software Foundation, Inc.

Tillstånd ges att kopiera, distribuera och/eller modifiera detta dokument enligt villkoren i GNU Free Documentation License, version 1.3 eller någon senare version publicerad av Free Software Foundation; utan oföränderliga avsnitt, utan framsidestexter och utan baksidestexter.

En kopia av licensen ingår i avsnittet med titeln "GNU Free Documentation License".

== KOLOFON ==

Denna sida är en del av projektet ''binutils'', en samling verktyg för arbete med körbara binärer.

Information om projektet finns på:
http://www.gnu.org/software/binutils/

Om du har en felrapport för denna manualsida, se:
http://sourceware.org/bugzilla/enter_bug.cgi?product=binutils
Denna sida hämtades från arkivet:

<pre>
binutils-with-gold-2.46.tar.gz
</pre>

hämtat från: https://ftp.gnu.org/gnu/binutils/

den 24 maj 2026.

Om du upptäcker renderingsproblem i denna HTML-version av sidan, eller om du anser att det finns en bättre eller mer aktuell källa för sidan, eller om du har rättelser eller förbättringar av informationen i denna KOLOFON, som inte är en del av den ursprungliga manualsidan, skicka e-post till:

<pre>
man-pages@man7.org
</pre>

= Sidslut =
Orginalhemsidan på Engelska https://man7.org/linux/man-pages/man1/gprof.1.html
Det här är en maskinöversättning av Linux man sidor till svenska. Om du hittar fel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret som finns på
https://www.linux.se/kontaka-linux-se/
 Tack till [https://Datorhjalp.se Datorservice] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell.

[[Kategori:Linuxmanual grupp 1]]
[[Kategori:Linuxmanual]]

gprof(1)

2026-08-14T06:45:15Z

Admin: /* SE ÄVEN */

{{DISPLAYTITLE:gprof(1)}}

== NAMN ==

'''gprof''' – visa profileringsdata för anropsgraf

== SYNOPSIS ==

<pre>
gprof [ -[abcDhilLrsTvwxyz] ] [ -[ABCeEfFJnNOpPqQRStZ][name] ]
[ -I dirs ] [ -d[num] ] [ -k from/to ]
[ -m min-count ] [ -R map_file ] [ -t table-length ]
[ --[no-]annotated-source[=name] ]
[ --[no-]exec-counts[=name] ]
[ --[no-]flat-profile[=name] ] [ --[no-]graph[=name] ]
[ --[no-]time=name] [ --all-lines ] [ --brief ]
[ --debug[=level] ] [ --function-ordering ]
[ --file-ordering map_file ] [ --directory-path=dirs ]
[ --display-unused-functions ] [ --file-format=name ]
[ --file-info ] [ --help ] [ --line ] [ --inline-file-names ]
[ --min-count=n ] [ --no-static ] [ --print-path ]
[ --separate-files ] [ --static-call-graph ] [ --sum ]
[ --table-length=len ] [ --traditional ] [ --version ]
[ --width=n ] [ --ignore-non-functions ]
[ --demangle[=STYLE] ] [ --no-demangle ]
[--external-symbol-table=name]
[ image-file ] [ profile-file ... ]
</pre>

== BESKRIVNING ==

"gprof" producerar en körningsprofil för C-, Pascal- eller Fortran77-program.
Effekten av anropade rutiner införlivas i profilen för varje anropare.
Profileringsdata tas från anropsgrafens profileringsfil, ''gmon.out'' som standard, vilken skapas av program som kompilerats med optionen '''-pg''' för "cc", "pc" och "f77".
Optionen '''-pg''' länkar också in versioner av biblioteksrutinerna som är kompilerade för profilering.
"Gprof" läser den givna objektfilen, standard är "a.out", och fastställer relationen mellan dess symboltabell och anropsgrafprofilen från ''gmon.out''.

om mer än en profileringsfil anges visar "gprof"-utdata summan av profileringsinformationen i de givna profileringsfilerna.

"Gprof" beräknar mängden tid som spenderats i varje rutin.

Därefter propageras dessa tider längs kanterna i anropsgrafen.

Cykler upptäcks, och anrop in i en cykel får dela cykelns tid.

Flera former av utdata finns tillgängliga från analysen.

Den ''platta profilen'' visar hur mycket tid ditt program spenderade i varje funktion och hur många gånger den funktionen anropades.

Om du helt enkelt vill veta vilka funktioner som förbrukar flest cykler anges det kortfattat här.

''Anropsgrafen'' visar, för varje funktion, vilka funktioner som anropade den, vilka andra funktioner den anropade och hur många gånger.

Det finns också en uppskattning av hur mycket tid som spenderades i underrutinerna för varje funktion.

Detta kan föreslå platser där du kan försöka eliminera funktionsanrop som använder mycket tid.

Den ''annoterade källkodslistningen'' är en kopia av programmets källkod, märkt med antalet gånger varje rad i programmet kördes.

== OPTIONER ==

Dessa optioner anger vilket av flera utdataformat "gprof" ska producera.

Många av dessa optioner tar en valfri ''symspec'' för att ange funktioner som ska inkluderas eller exkluderas.

Dessa optioner kan anges flera gånger, med olika symspecs, för att inkludera eller exkludera uppsättningar av symboler.

Att ange någon av dessa optioner åsidosätter standardvärdet, '''-p -q''', vilket skriver ut en platt profil och anropsgrafanalys för alla funktioner.

'''-A'''[''symspec'']

'''--annotated-source'''[=''symspec'']

: Option '''-A''' gör att "gprof" skriver ut annoterad källkod.

: Om ''symspec'' anges skrivs utdata endast ut för matchande symboler.

'''-b'''

'''--brief'''

: Om optionen '''-b''' anges skriver "gprof" inte ut de utförliga förklaringar som försöker förklara betydelsen av alla fält i tabellerna.

: Detta är användbart om du avser att skriva ut utdatan, eller är trött på att se förklaringarna.

'''-B'''

: Option '''-B''' gör att "gprof" skriver ut anropsgrafanalysen.

'''-C'''[''symspec'']

'''--exec-counts'''[=''symspec'']

: Option '''-C''' gör att "gprof" skriver ut en summering av funktioner och antalet gånger varje sådan anropades.

: Om ''symspec'' anges skrivs summering endast ut för matchande symboler.

: Om profileringsdatafilen innehåller grundblocks-räkningsposter, gör angivande av optionen '''-l''' tillsammans med '''-C''' att exekveringsräkningar för grundblock summeras och visas.

'''-i'''

'''--file-info'''

: Option '''-i''' gör att "gprof" visar sammanfattningsinformation om profileringsdatafilen eller profileringsdatafilerna och sedan avslutar.

: Antalet histogram-, anropsgraf- och grundblocks-räkningsposter visas.

'''-I''' ''dirs''

'''--directory-path=''' ''dirs''

: Option '''-I''' anger en lista över sökkataloger där källfiler ska hittas.

: Miljövariabeln ''GPROF_PATH'' kan också användas för att förmedla denna information.

: Används mest för annoterad källkodsutdata.

'''-J'''[''symspec'']

'''--no-annotated-source'''[=''symspec'']

: Option '''-J''' gör att "gprof" inte skriver ut annoterad källkod.

: Om ''symspec'' anges skriver "gprof" ut annoterad källkod, men exkluderar matchande symboler.

'''-L'''

'''--print-path'''

: Normalt skrivs källfilnamn ut med sökvägskomponenten undertryckt.

: Option '''-L''' gör att "gprof" skriver ut den fullständiga sökvägen för källfilnamn, vilken bestäms från symbolisk felsökningsinformation i image-filen och är relativ till katalogen där kompilatorn anropades.

'''-p'''[''symspec'']

'''--flat-profile'''[=''symspec'']

: Option '''-p''' gör att "gprof" skriver ut en platt profil.

: Om ''symspec'' anges skrivs platt profil endast ut för matchande symboler.

'''-P'''[''symspec'']

'''--no-flat-profile'''[=''symspec'']

: Option '''-P''' gör att "gprof" undertrycker utskrift av en platt profil.

: Om ''symspec'' anges skriver "gprof" ut en platt profil, men exkluderar matchande symboler.

'''-q'''[''symspec'']

'''--graph'''[=''symspec'']

: Option '''-q''' gör att "gprof" skriver ut anropsgrafanalysen.

: Om ''symspec'' anges skrivs anropsgraf endast ut för matchande symboler och deras barn.

'''-Q'''[''symspec'']

'''--no-graph'''[=''symspec'']

: Option '''-Q''' gör att "gprof" undertrycker utskrift av anropsgrafen.

: Om ''symspec'' anges skriver "gprof" ut en anropsgraf, men exkluderar matchande symboler.

'''-t'''

'''--table-length=''' ''num''

: Option '''-t''' gör att de ''num'' mest aktiva källraderna i varje källfil listas när källannotering är aktiverad.

: Standard är 10.

'''-y'''

'''--separate-files'''

: Denna option påverkar endast annoterad källkodsutdata.

: Normalt skriver "gprof" ut annoterade källfiler till standardutdata.

: Om denna option anges genereras annoterad källa för en fil med namnet ''path/filename'' i filen ''filename-ann''.

: Om det underliggande filsystemet skulle trunkera ''filename-ann'' så att det skriver över det ursprungliga ''filename'', genererar "gprof" annoterad källa i filen ''filename.ann'' i stället; om det ursprungliga filnamnet har en ändelse ''ersätts'' den ändelsen med ''.ann''.

'''-Z'''[''symspec'']

'''--no-exec-counts'''[=''symspec'']

: Option '''-Z''' gör att "gprof" inte skriver ut en summering av funktioner och antalet gånger varje sådan anropades.

: Om ''symspec'' anges skrivs summering ut, men matchande symboler exkluderas.

'''-r'''

'''--function-ordering'''

: Option '''--function-ordering''' gör att "gprof" skriver ut en föreslagen funktionsordning för programmet baserat på profileringsdata.

: Denna option föreslår en ordning som kan förbättra paging-, tlb- och cachebeteende för programmet på system som stöder godtycklig ordning av funktioner i en körbar fil.

: De exakta detaljerna för hur länkaren ska tvingas placera funktioner i en viss ordning är systemberoende och ligger utanför denna manuals omfång.

'''-R''' ''map_file''

'''--file-ordering''' ''map_file''

: Option '''--file-ordering''' gör att "gprof" skriver ut en föreslagen .o-länkordning för programmet baserat på profileringsdata.

: Denna option föreslår en ordning som kan förbättra paging-, tlb- och cachebeteende för programmet på system som inte stöder godtycklig ordning av funktioner i en körbar fil.

: Användning av argumentet '''-a''' rekommenderas starkt med denna option.

: Argumentet ''map_file'' är en sökväg till en fil som tillhandahåller mappningar från funktionsnamn till objektfil.

: Filens format liknar utdata från programmet "nm".

<pre>
c-parse.o:00000000 T yyparse
c-parse.o:00000004 C yyerrflag
c-lang.o:00000000 T maybe_objc_method_name
c-lang.o:00000000 T print_lang_statistics
c-lang.o:00000000 T recognize_objc_keyword
c-decl.o:00000000 T print_lang_identifier
c-decl.o:00000000 T print_lang_type
...
</pre>

: För att skapa en ''map_file'' med GNU "nm", skriv ett kommando som "nm --extern-only --defined-only -v --print-file-name program-name".

'''-T'''

'''--traditional'''

: Option '''-T''' gör att "gprof" skriver ut sina utdata i "traditionell" BSD-stil.

'''-w''' ''width''

'''--width=''' ''width''

: Sätter bredden på utdatarader till ''width''.

: För närvarande används detta endast vid utskrift av funktionsindexet längst ned i anropsgrafen.

'''-x'''

'''--all-lines'''

: Denna option påverkar endast annoterad källkodsutdata.

: Som standard annoteras endast raderna i början av ett grundblock.

: Om denna option anges annoteras varje rad i ett grundblock genom att upprepa annoteringen för den första raden.

: Detta beteende liknar "tcov":s '''-a'''.

'''--demangle'''[=''style'']

'''--no-demangle'''

: Dessa optioner styr om C++-symbolnamn ska avmanglas när utdata skrivs ut.

: Standard är att avmangla symboler.

: Option '''--no-demangle''' kan användas för att stänga av avmangling.

: Olika kompilatorer har olika manglingsstilar.

: Det valfria avmanglingsstilargumentet kan användas för att välja en lämplig avmanglingsstil för din kompilator.

=== Analysoptioner ===

'''-a'''

'''--no-static'''

: Option '''-a''' gör att "gprof" undertrycker utskrift av statiskt deklarerade, privata, funktioner.

: Dessa är funktioner vars namn inte listas som globala och som inte är synliga utanför filen, funktionen eller blocket där de definierades.

: Tid spenderad i dessa funktioner, anrop till/från dem, och så vidare, kommer alla att tillskrivas funktionen som laddades direkt före den i den körbara filen.

: Denna option påverkar både den platta profilen och anropsgrafen.

'''-c'''

'''--static-call-graph'''

: Option '''-c''' gör att programmets anropsgraf utökas med en heuristik som undersöker objektfilens textutrymme och identifierar funktionsanrop i den binära maskinkoden.

: Eftersom normala anropsgrafposter endast genereras när funktioner anges identifierar denna option barn som kunde ha anropats, men aldrig blev det.

: Anrop till funktioner som inte kompilerats med profilering aktiverad identifieras också, men endast om symboltabellposter finns för dem.

: Anrop till dynamiska biblioteksrutiner hittas typiskt ''inte'' av denna option.

: Föräldrar eller barn som identifieras via denna heuristik anges i anropsgrafen med anropsantalet '''0'''.

'''-D'''

'''--ignore-non-functions'''

: Option '''-D''' gör att "gprof" ignorerar symboler som inte är kända som funktioner.

: Denna option ger mer exakta profileringsdata på system där den stöds, till exempel Solaris och HPUX.

'''-k''' ''from''/''to''

: Option '''-k''' låter dig ta bort från anropsgrafen alla bågar från symboler som matchar symspec ''from'' till de som matchar symspec ''to''.

'''-l'''

'''--line'''

: Option '''-l''' aktiverar rad-för-rad-profilering, vilket gör att histogramträffar debiteras enskilda källkodsrader i stället för funktioner.

: Denna funktion fungerar endast med program kompilerade av äldre versioner av kompilatorn "gcc".

: Nyare versioner av "gcc" är utformade för att fungera med verktyget "gcov" i stället.

: Om programmet kompilerades med grundblocks-räkning aktiverad identifierar denna option också hur många gånger varje kodrad kördes.

: Även om rad-för-rad-profilering kan hjälpa till att isolera var i en stor funktion ett program spenderar sin tid, ökar den också avsevärt körtiden för "gprof" och förstorar statistiska inexaktheter.

'''--inline-file-names'''

: Denna option gör att "gprof" skriver ut källfilen efter varje symbol i både den platta profilen och anropsgrafen.

: Den fullständiga sökvägen till filen skrivs ut om den används med optionen '''-L'''.

'''-m''' ''num''

'''--min-count=''' ''num''

: Denna option påverkar endast utdata för exekveringsräkning.

: Symboler som körs färre än ''num'' gånger undertrycks.

'''-n''' ''symspec''

'''--time=''' ''symspec''

: Option '''-n''' gör att "gprof", i sin anropsgrafanalys, endast propagerar tider för symboler som matchar ''symspec''.

'''-N''' ''symspec''

'''--no-time=''' ''symspec''

: Option '''-n''' gör att "gprof", i sin anropsgrafanalys, inte propagerar tider för symboler som matchar ''symspec''.

'''-S''' ''filename''

'''--external-symbol-table=''' ''filename''

: Option '''-S''' gör att "gprof" läser en extern symboltabellfil, såsom ''/proc/kallsyms'', i stället för att läsa symboltabellen från den givna objektfilen; standard är "a.out".

: Detta är användbart för profilering av kärnmoduler.

'''-z'''

'''--display-unused-functions'''

: Om du anger optionen '''-z''' nämner "gprof" alla funktioner i den platta profilen, även de som aldrig anropades och som ingen tid spenderades i.

: Detta är användbart tillsammans med optionen '''-c''' för att upptäcka vilka rutiner som aldrig anropades.

=== Diverse optioner ===

'''-d'''[''num'']

'''--debug'''[=''num'']

: Option '''-d''' ''num'' anger felsökningsoptioner.

: Om ''num'' inte anges aktiveras all felsökning.

'''-h'''

'''--help'''

: Option '''-h''' skriver ut kommandoradsanvändning.

'''-O''' ''name''

'''--file-format=''' ''name''

: Väljer formatet för profileringsdatafilerna.

: Kända format är '''auto''', standard, '''bsd''', '''4.4bsd''', '''magic''' och '''prof''', ännu inte stött.

'''-s'''

'''--sum'''

: Option '''-s''' gör att "gprof" sammanfattar informationen i profileringsdatafilerna som den läste in, och skriver ut en profileringsdatafil kallad ''gmon.sum'', som innehåller all information från profileringsdatafilerna som "gprof" läste in.

: Filen ''gmon.sum'' kan vara en av de angivna indatafilerna; effekten av detta är att slå samman data i de andra indatafilerna in i ''gmon.sum''.

: Slutligen kan du köra "gprof" igen utan '''-s''' för att analysera de kumulativa data i filen ''gmon.sum''.

'''-v'''

'''--version'''

: Flaggan '''-v''' gör att "gprof" skriver ut aktuellt versionsnummer och sedan avslutar.

=== Föråldrade optioner ===

Dessa optioner har ersatts med nyare versioner som använder symspecs.

'''-e''' ''function_name''

: Option '''-e''' ''function'' säger åt "gprof" att inte skriva ut information om funktionen ''function_name'', och dess barn, i anropsgrafen.

: Funktionen listas fortfarande som ett barn till alla funktioner som anropar den, men dess indexnummer visas som '''[not printed]'''.

: Mer än en option '''-e''' kan anges; endast ett ''function_name'' kan anges med varje option '''-e'''.

'''-E''' ''function_name''

: Option "-E ''function''" fungerar som option "-e", men tid som spenderas i funktionen, och barn som inte anropades från någon annanstans, används inte för att beräkna tidsprocenter för anropsgrafen.

: Mer än en option '''-E''' kan anges; endast ett ''function_name'' kan anges med varje option '''-E'''.

'''-f''' ''function_name''

: Option '''-f''' ''function'' gör att "gprof" begränsar anropsgrafen till funktionen ''function_name'' och dess barn, och deras barn.

: Mer än en option '''-f''' kan anges; endast ett ''function_name'' kan anges med varje option '''-f'''.

'''-F''' ''function_name''

: Option '''-F''' ''function'' fungerar som option "-f", men endast tid som spenderas i funktionen och dess barn, och deras barn, används för att bestämma total tid och tidsprocenter för anropsgrafen.

: Mer än en option '''-F''' kan anges; endast ett ''function_name'' kan anges med varje option '''-F'''.

: Option '''-F''' åsidosätter option '''-E'''.

== FILER ==

''a.out''

: namelisten och textutrymmet.

''gmon.out''

: dynamisk anropsgraf och profil.

''gmon.sum''

: sammanfattad dynamisk anropsgraf och profil.

== FEL ==

Samplingens granularitet visas, men förblir i bästa fall statistisk.

Vi antar att tiden för varje exekvering av en funktion kan uttryckas som den totala tiden för funktionen delad med antalet gånger funktionen anropas.

Därmed är tiden som propageras längs anropsgrafens bågar till funktionens föräldrar direkt proportionell mot antalet gånger den bågen traverseras.

Föräldrar som inte själva profileras får tiden för sina profilerade barn propagerad till sig, men de kommer att framstå som spontant anropade i anropsgraflistningen, och deras tid kommer inte att propageras vidare.

På liknande sätt kommer signalhanterare, även om de profileras, att framstå som spontana, även om det är av mer obskyra skäl.

Eventuella profilerade barn till signalhanterare bör få sina tider propagerade korrekt, om inte signalhanteraren anropades under exekveringen av profileringsrutinen, i vilket fall allt är förlorat.

Det profilerade programmet måste anropa "exit"(2) eller returnera normalt för att profileringsinformationen ska sparas i filen ''gmon.out''.

== SE ÄVEN ==

'''monitor'''(3), [[profil(2)|'''profil'''(2)]], [[cc(1)|'''cc'''(1)]], [[prof(1)|'''prof'''(1)]], och Info-posten för ''gprof''.

"An Execution Profiler for Modular Programs", av S. Graham, P. Kessler, M. McKusick; ''Software - Practice and Experience'', Vol. 13, s. 671-685, 1983.

"gprof: A Call Graph Execution Profiler", av S. Graham, P. Kessler, M. McKusick; ''Proceedings of the SIGPLAN '82 Symposium on Compiler Construction'', ''SIGPLAN Notices'', Vol. 17, nr 6, s. 120-126, juni 1982.

== UPPHOVSRÄTT ==

Copyright (c) 1988-2026 Free Software Foundation, Inc.

Tillstånd ges att kopiera, distribuera och/eller modifiera detta dokument enligt villkoren i GNU Free Documentation License, version 1.3 eller någon senare version publicerad av Free Software Foundation; utan oföränderliga avsnitt, utan framsidestexter och utan baksidestexter.

En kopia av licensen ingår i avsnittet med titeln "GNU Free Documentation License".

== KOLOFON ==

Denna sida är en del av projektet ''binutils'', en samling verktyg för arbete med körbara binärer.

Information om projektet finns på:

<pre>
http://www.gnu.org/software/binutils/
</pre>

Om du har en felrapport för denna manualsida, se:

<pre>
http://sourceware.org/bugzilla/enter_bug.cgi?product=binutils
</pre>

Denna sida hämtades från arkivet:

<pre>
binutils-with-gold-2.46.tar.gz
</pre>

hämtat från:

<pre>
https://ftp.gnu.org/gnu/binutils/
</pre>

den 24 maj 2026.

Om du upptäcker renderingsproblem i denna HTML-version av sidan, eller om du anser att det finns en bättre eller mer aktuell källa för sidan, eller om du har rättelser eller förbättringar av informationen i denna KOLOFON, som inte är en del av den ursprungliga manualsidan, skicka e-post till:

<pre>
man-pages@man7.org
</pre>

= Sidslut =
Orginalhemsidan på Engelska https://man7.org/linux/man-pages/man1/gprof.1.html
Det här är en maskinöversättning av Linux man sidor till svenska. Om du hittar fel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret som finns på
https://www.linux.se/kontaka-linux-se/
 Tack till [https://Datorhjalp.se Datorservice] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell.

[[Kategori:Linuxmanual grupp 1]]
[[Kategori:Linuxmanual]]

gprof(1)

2026-08-14T06:44:40Z

Admin: /* BESKRIVNING */

{{DISPLAYTITLE:gprof(1)}}

== NAMN ==

'''gprof''' – visa profileringsdata för anropsgraf

== SYNOPSIS ==

<pre>
gprof [ -[abcDhilLrsTvwxyz] ] [ -[ABCeEfFJnNOpPqQRStZ][name] ]
[ -I dirs ] [ -d[num] ] [ -k from/to ]
[ -m min-count ] [ -R map_file ] [ -t table-length ]
[ --[no-]annotated-source[=name] ]
[ --[no-]exec-counts[=name] ]
[ --[no-]flat-profile[=name] ] [ --[no-]graph[=name] ]
[ --[no-]time=name] [ --all-lines ] [ --brief ]
[ --debug[=level] ] [ --function-ordering ]
[ --file-ordering map_file ] [ --directory-path=dirs ]
[ --display-unused-functions ] [ --file-format=name ]
[ --file-info ] [ --help ] [ --line ] [ --inline-file-names ]
[ --min-count=n ] [ --no-static ] [ --print-path ]
[ --separate-files ] [ --static-call-graph ] [ --sum ]
[ --table-length=len ] [ --traditional ] [ --version ]
[ --width=n ] [ --ignore-non-functions ]
[ --demangle[=STYLE] ] [ --no-demangle ]
[--external-symbol-table=name]
[ image-file ] [ profile-file ... ]
</pre>

== BESKRIVNING ==

"gprof" producerar en körningsprofil för C-, Pascal- eller Fortran77-program.
Effekten av anropade rutiner införlivas i profilen för varje anropare.
Profileringsdata tas från anropsgrafens profileringsfil, ''gmon.out'' som standard, vilken skapas av program som kompilerats med optionen '''-pg''' för "cc", "pc" och "f77".
Optionen '''-pg''' länkar också in versioner av biblioteksrutinerna som är kompilerade för profilering.
"Gprof" läser den givna objektfilen, standard är "a.out", och fastställer relationen mellan dess symboltabell och anropsgrafprofilen från ''gmon.out''.

om mer än en profileringsfil anges visar "gprof"-utdata summan av profileringsinformationen i de givna profileringsfilerna.

"Gprof" beräknar mängden tid som spenderats i varje rutin.

Därefter propageras dessa tider längs kanterna i anropsgrafen.

Cykler upptäcks, och anrop in i en cykel får dela cykelns tid.

Flera former av utdata finns tillgängliga från analysen.

Den ''platta profilen'' visar hur mycket tid ditt program spenderade i varje funktion och hur många gånger den funktionen anropades.

Om du helt enkelt vill veta vilka funktioner som förbrukar flest cykler anges det kortfattat här.

''Anropsgrafen'' visar, för varje funktion, vilka funktioner som anropade den, vilka andra funktioner den anropade och hur många gånger.

Det finns också en uppskattning av hur mycket tid som spenderades i underrutinerna för varje funktion.

Detta kan föreslå platser där du kan försöka eliminera funktionsanrop som använder mycket tid.

Den ''annoterade källkodslistningen'' är en kopia av programmets källkod, märkt med antalet gånger varje rad i programmet kördes.

== OPTIONER ==

Dessa optioner anger vilket av flera utdataformat "gprof" ska producera.

Många av dessa optioner tar en valfri ''symspec'' för att ange funktioner som ska inkluderas eller exkluderas.

Dessa optioner kan anges flera gånger, med olika symspecs, för att inkludera eller exkludera uppsättningar av symboler.

Att ange någon av dessa optioner åsidosätter standardvärdet, '''-p -q''', vilket skriver ut en platt profil och anropsgrafanalys för alla funktioner.

'''-A'''[''symspec'']

'''--annotated-source'''[=''symspec'']

: Option '''-A''' gör att "gprof" skriver ut annoterad källkod.

: Om ''symspec'' anges skrivs utdata endast ut för matchande symboler.

'''-b'''

'''--brief'''

: Om optionen '''-b''' anges skriver "gprof" inte ut de utförliga förklaringar som försöker förklara betydelsen av alla fält i tabellerna.

: Detta är användbart om du avser att skriva ut utdatan, eller är trött på att se förklaringarna.

'''-B'''

: Option '''-B''' gör att "gprof" skriver ut anropsgrafanalysen.

'''-C'''[''symspec'']

'''--exec-counts'''[=''symspec'']

: Option '''-C''' gör att "gprof" skriver ut en summering av funktioner och antalet gånger varje sådan anropades.

: Om ''symspec'' anges skrivs summering endast ut för matchande symboler.

: Om profileringsdatafilen innehåller grundblocks-räkningsposter, gör angivande av optionen '''-l''' tillsammans med '''-C''' att exekveringsräkningar för grundblock summeras och visas.

'''-i'''

'''--file-info'''

: Option '''-i''' gör att "gprof" visar sammanfattningsinformation om profileringsdatafilen eller profileringsdatafilerna och sedan avslutar.

: Antalet histogram-, anropsgraf- och grundblocks-räkningsposter visas.

'''-I''' ''dirs''

'''--directory-path=''' ''dirs''

: Option '''-I''' anger en lista över sökkataloger där källfiler ska hittas.

: Miljövariabeln ''GPROF_PATH'' kan också användas för att förmedla denna information.

: Används mest för annoterad källkodsutdata.

'''-J'''[''symspec'']

'''--no-annotated-source'''[=''symspec'']

: Option '''-J''' gör att "gprof" inte skriver ut annoterad källkod.

: Om ''symspec'' anges skriver "gprof" ut annoterad källkod, men exkluderar matchande symboler.

'''-L'''

'''--print-path'''

: Normalt skrivs källfilnamn ut med sökvägskomponenten undertryckt.

: Option '''-L''' gör att "gprof" skriver ut den fullständiga sökvägen för källfilnamn, vilken bestäms från symbolisk felsökningsinformation i image-filen och är relativ till katalogen där kompilatorn anropades.

'''-p'''[''symspec'']

'''--flat-profile'''[=''symspec'']

: Option '''-p''' gör att "gprof" skriver ut en platt profil.

: Om ''symspec'' anges skrivs platt profil endast ut för matchande symboler.

'''-P'''[''symspec'']

'''--no-flat-profile'''[=''symspec'']

: Option '''-P''' gör att "gprof" undertrycker utskrift av en platt profil.

: Om ''symspec'' anges skriver "gprof" ut en platt profil, men exkluderar matchande symboler.

'''-q'''[''symspec'']

'''--graph'''[=''symspec'']

: Option '''-q''' gör att "gprof" skriver ut anropsgrafanalysen.

: Om ''symspec'' anges skrivs anropsgraf endast ut för matchande symboler och deras barn.

'''-Q'''[''symspec'']

'''--no-graph'''[=''symspec'']

: Option '''-Q''' gör att "gprof" undertrycker utskrift av anropsgrafen.

: Om ''symspec'' anges skriver "gprof" ut en anropsgraf, men exkluderar matchande symboler.

'''-t'''

'''--table-length=''' ''num''

: Option '''-t''' gör att de ''num'' mest aktiva källraderna i varje källfil listas när källannotering är aktiverad.

: Standard är 10.

'''-y'''

'''--separate-files'''

: Denna option påverkar endast annoterad källkodsutdata.

: Normalt skriver "gprof" ut annoterade källfiler till standardutdata.

: Om denna option anges genereras annoterad källa för en fil med namnet ''path/filename'' i filen ''filename-ann''.

: Om det underliggande filsystemet skulle trunkera ''filename-ann'' så att det skriver över det ursprungliga ''filename'', genererar "gprof" annoterad källa i filen ''filename.ann'' i stället; om det ursprungliga filnamnet har en ändelse ''ersätts'' den ändelsen med ''.ann''.

'''-Z'''[''symspec'']

'''--no-exec-counts'''[=''symspec'']

: Option '''-Z''' gör att "gprof" inte skriver ut en summering av funktioner och antalet gånger varje sådan anropades.

: Om ''symspec'' anges skrivs summering ut, men matchande symboler exkluderas.

'''-r'''

'''--function-ordering'''

: Option '''--function-ordering''' gör att "gprof" skriver ut en föreslagen funktionsordning för programmet baserat på profileringsdata.

: Denna option föreslår en ordning som kan förbättra paging-, tlb- och cachebeteende för programmet på system som stöder godtycklig ordning av funktioner i en körbar fil.

: De exakta detaljerna för hur länkaren ska tvingas placera funktioner i en viss ordning är systemberoende och ligger utanför denna manuals omfång.

'''-R''' ''map_file''

'''--file-ordering''' ''map_file''

: Option '''--file-ordering''' gör att "gprof" skriver ut en föreslagen .o-länkordning för programmet baserat på profileringsdata.

: Denna option föreslår en ordning som kan förbättra paging-, tlb- och cachebeteende för programmet på system som inte stöder godtycklig ordning av funktioner i en körbar fil.

: Användning av argumentet '''-a''' rekommenderas starkt med denna option.

: Argumentet ''map_file'' är en sökväg till en fil som tillhandahåller mappningar från funktionsnamn till objektfil.

: Filens format liknar utdata från programmet "nm".

<pre>
c-parse.o:00000000 T yyparse
c-parse.o:00000004 C yyerrflag
c-lang.o:00000000 T maybe_objc_method_name
c-lang.o:00000000 T print_lang_statistics
c-lang.o:00000000 T recognize_objc_keyword
c-decl.o:00000000 T print_lang_identifier
c-decl.o:00000000 T print_lang_type
...
</pre>

: För att skapa en ''map_file'' med GNU "nm", skriv ett kommando som "nm --extern-only --defined-only -v --print-file-name program-name".

'''-T'''

'''--traditional'''

: Option '''-T''' gör att "gprof" skriver ut sina utdata i "traditionell" BSD-stil.

'''-w''' ''width''

'''--width=''' ''width''

: Sätter bredden på utdatarader till ''width''.

: För närvarande används detta endast vid utskrift av funktionsindexet längst ned i anropsgrafen.

'''-x'''

'''--all-lines'''

: Denna option påverkar endast annoterad källkodsutdata.

: Som standard annoteras endast raderna i början av ett grundblock.

: Om denna option anges annoteras varje rad i ett grundblock genom att upprepa annoteringen för den första raden.

: Detta beteende liknar "tcov":s '''-a'''.

'''--demangle'''[=''style'']

'''--no-demangle'''

: Dessa optioner styr om C++-symbolnamn ska avmanglas när utdata skrivs ut.

: Standard är att avmangla symboler.

: Option '''--no-demangle''' kan användas för att stänga av avmangling.

: Olika kompilatorer har olika manglingsstilar.

: Det valfria avmanglingsstilargumentet kan användas för att välja en lämplig avmanglingsstil för din kompilator.

=== Analysoptioner ===

'''-a'''

'''--no-static'''

: Option '''-a''' gör att "gprof" undertrycker utskrift av statiskt deklarerade, privata, funktioner.

: Dessa är funktioner vars namn inte listas som globala och som inte är synliga utanför filen, funktionen eller blocket där de definierades.

: Tid spenderad i dessa funktioner, anrop till/från dem, och så vidare, kommer alla att tillskrivas funktionen som laddades direkt före den i den körbara filen.

: Denna option påverkar både den platta profilen och anropsgrafen.

'''-c'''

'''--static-call-graph'''

: Option '''-c''' gör att programmets anropsgraf utökas med en heuristik som undersöker objektfilens textutrymme och identifierar funktionsanrop i den binära maskinkoden.

: Eftersom normala anropsgrafposter endast genereras när funktioner anges identifierar denna option barn som kunde ha anropats, men aldrig blev det.

: Anrop till funktioner som inte kompilerats med profilering aktiverad identifieras också, men endast om symboltabellposter finns för dem.

: Anrop till dynamiska biblioteksrutiner hittas typiskt ''inte'' av denna option.

: Föräldrar eller barn som identifieras via denna heuristik anges i anropsgrafen med anropsantalet '''0'''.

'''-D'''

'''--ignore-non-functions'''

: Option '''-D''' gör att "gprof" ignorerar symboler som inte är kända som funktioner.

: Denna option ger mer exakta profileringsdata på system där den stöds, till exempel Solaris och HPUX.

'''-k''' ''from''/''to''

: Option '''-k''' låter dig ta bort från anropsgrafen alla bågar från symboler som matchar symspec ''from'' till de som matchar symspec ''to''.

'''-l'''

'''--line'''

: Option '''-l''' aktiverar rad-för-rad-profilering, vilket gör att histogramträffar debiteras enskilda källkodsrader i stället för funktioner.

: Denna funktion fungerar endast med program kompilerade av äldre versioner av kompilatorn "gcc".

: Nyare versioner av "gcc" är utformade för att fungera med verktyget "gcov" i stället.

: Om programmet kompilerades med grundblocks-räkning aktiverad identifierar denna option också hur många gånger varje kodrad kördes.

: Även om rad-för-rad-profilering kan hjälpa till att isolera var i en stor funktion ett program spenderar sin tid, ökar den också avsevärt körtiden för "gprof" och förstorar statistiska inexaktheter.

'''--inline-file-names'''

: Denna option gör att "gprof" skriver ut källfilen efter varje symbol i både den platta profilen och anropsgrafen.

: Den fullständiga sökvägen till filen skrivs ut om den används med optionen '''-L'''.

'''-m''' ''num''

'''--min-count=''' ''num''

: Denna option påverkar endast utdata för exekveringsräkning.

: Symboler som körs färre än ''num'' gånger undertrycks.

'''-n''' ''symspec''

'''--time=''' ''symspec''

: Option '''-n''' gör att "gprof", i sin anropsgrafanalys, endast propagerar tider för symboler som matchar ''symspec''.

'''-N''' ''symspec''

'''--no-time=''' ''symspec''

: Option '''-n''' gör att "gprof", i sin anropsgrafanalys, inte propagerar tider för symboler som matchar ''symspec''.

'''-S''' ''filename''

'''--external-symbol-table=''' ''filename''

: Option '''-S''' gör att "gprof" läser en extern symboltabellfil, såsom ''/proc/kallsyms'', i stället för att läsa symboltabellen från den givna objektfilen; standard är "a.out".

: Detta är användbart för profilering av kärnmoduler.

'''-z'''

'''--display-unused-functions'''

: Om du anger optionen '''-z''' nämner "gprof" alla funktioner i den platta profilen, även de som aldrig anropades och som ingen tid spenderades i.

: Detta är användbart tillsammans med optionen '''-c''' för att upptäcka vilka rutiner som aldrig anropades.

=== Diverse optioner ===

'''-d'''[''num'']

'''--debug'''[=''num'']

: Option '''-d''' ''num'' anger felsökningsoptioner.

: Om ''num'' inte anges aktiveras all felsökning.

'''-h'''

'''--help'''

: Option '''-h''' skriver ut kommandoradsanvändning.

'''-O''' ''name''

'''--file-format=''' ''name''

: Väljer formatet för profileringsdatafilerna.

: Kända format är '''auto''', standard, '''bsd''', '''4.4bsd''', '''magic''' och '''prof''', ännu inte stött.

'''-s'''

'''--sum'''

: Option '''-s''' gör att "gprof" sammanfattar informationen i profileringsdatafilerna som den läste in, och skriver ut en profileringsdatafil kallad ''gmon.sum'', som innehåller all information från profileringsdatafilerna som "gprof" läste in.

: Filen ''gmon.sum'' kan vara en av de angivna indatafilerna; effekten av detta är att slå samman data i de andra indatafilerna in i ''gmon.sum''.

: Slutligen kan du köra "gprof" igen utan '''-s''' för att analysera de kumulativa data i filen ''gmon.sum''.

'''-v'''

'''--version'''

: Flaggan '''-v''' gör att "gprof" skriver ut aktuellt versionsnummer och sedan avslutar.

=== Föråldrade optioner ===

Dessa optioner har ersatts med nyare versioner som använder symspecs.

'''-e''' ''function_name''

: Option '''-e''' ''function'' säger åt "gprof" att inte skriva ut information om funktionen ''function_name'', och dess barn, i anropsgrafen.

: Funktionen listas fortfarande som ett barn till alla funktioner som anropar den, men dess indexnummer visas som '''[not printed]'''.

: Mer än en option '''-e''' kan anges; endast ett ''function_name'' kan anges med varje option '''-e'''.

'''-E''' ''function_name''

: Option "-E ''function''" fungerar som option "-e", men tid som spenderas i funktionen, och barn som inte anropades från någon annanstans, används inte för att beräkna tidsprocenter för anropsgrafen.

: Mer än en option '''-E''' kan anges; endast ett ''function_name'' kan anges med varje option '''-E'''.

'''-f''' ''function_name''

: Option '''-f''' ''function'' gör att "gprof" begränsar anropsgrafen till funktionen ''function_name'' och dess barn, och deras barn.

: Mer än en option '''-f''' kan anges; endast ett ''function_name'' kan anges med varje option '''-f'''.

'''-F''' ''function_name''

: Option '''-F''' ''function'' fungerar som option "-f", men endast tid som spenderas i funktionen och dess barn, och deras barn, används för att bestämma total tid och tidsprocenter för anropsgrafen.

: Mer än en option '''-F''' kan anges; endast ett ''function_name'' kan anges med varje option '''-F'''.

: Option '''-F''' åsidosätter option '''-E'''.

== FILER ==

''a.out''

: namelisten och textutrymmet.

''gmon.out''

: dynamisk anropsgraf och profil.

''gmon.sum''

: sammanfattad dynamisk anropsgraf och profil.

== FEL ==

Samplingens granularitet visas, men förblir i bästa fall statistisk.

Vi antar att tiden för varje exekvering av en funktion kan uttryckas som den totala tiden för funktionen delad med antalet gånger funktionen anropas.

Därmed är tiden som propageras längs anropsgrafens bågar till funktionens föräldrar direkt proportionell mot antalet gånger den bågen traverseras.

Föräldrar som inte själva profileras får tiden för sina profilerade barn propagerad till sig, men de kommer att framstå som spontant anropade i anropsgraflistningen, och deras tid kommer inte att propageras vidare.

På liknande sätt kommer signalhanterare, även om de profileras, att framstå som spontana, även om det är av mer obskyra skäl.

Eventuella profilerade barn till signalhanterare bör få sina tider propagerade korrekt, om inte signalhanteraren anropades under exekveringen av profileringsrutinen, i vilket fall allt är förlorat.

Det profilerade programmet måste anropa "exit"(2) eller returnera normalt för att profileringsinformationen ska sparas i filen ''gmon.out''.

== SE ÄVEN ==

'''monitor'''(3), '''profil'''(2), '''cc'''(1), '''prof'''(1), och Info-posten för ''gprof''.

"An Execution Profiler for Modular Programs", av S. Graham, P. Kessler, M. McKusick; ''Software - Practice and Experience'', Vol. 13, s. 671-685, 1983.

"gprof: A Call Graph Execution Profiler", av S. Graham, P. Kessler, M. McKusick; ''Proceedings of the SIGPLAN '82 Symposium on Compiler Construction'', ''SIGPLAN Notices'', Vol. 17, nr 6, s. 120-126, juni 1982.

== UPPHOVSRÄTT ==

Copyright (c) 1988-2026 Free Software Foundation, Inc.

Tillstånd ges att kopiera, distribuera och/eller modifiera detta dokument enligt villkoren i GNU Free Documentation License, version 1.3 eller någon senare version publicerad av Free Software Foundation; utan oföränderliga avsnitt, utan framsidestexter och utan baksidestexter.

En kopia av licensen ingår i avsnittet med titeln "GNU Free Documentation License".

== KOLOFON ==

Denna sida är en del av projektet ''binutils'', en samling verktyg för arbete med körbara binärer.

Information om projektet finns på:

<pre>
http://www.gnu.org/software/binutils/
</pre>

Om du har en felrapport för denna manualsida, se:

<pre>
http://sourceware.org/bugzilla/enter_bug.cgi?product=binutils
</pre>

Denna sida hämtades från arkivet:

<pre>
binutils-with-gold-2.46.tar.gz
</pre>

hämtat från:

<pre>
https://ftp.gnu.org/gnu/binutils/
</pre>

den 24 maj 2026.

Om du upptäcker renderingsproblem i denna HTML-version av sidan, eller om du anser att det finns en bättre eller mer aktuell källa för sidan, eller om du har rättelser eller förbättringar av informationen i denna KOLOFON, som inte är en del av den ursprungliga manualsidan, skicka e-post till:

<pre>
man-pages@man7.org
</pre>

= Sidslut =
Orginalhemsidan på Engelska https://man7.org/linux/man-pages/man1/gprof.1.html
Det här är en maskinöversättning av Linux man sidor till svenska. Om du hittar fel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret som finns på
https://www.linux.se/kontaka-linux-se/
 Tack till [https://Datorhjalp.se Datorservice] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell.

[[Kategori:Linuxmanual grupp 1]]
[[Kategori:Linuxmanual]]

gprof(1)

2026-08-14T06:44:19Z

Admin:

gprof(1)

2026-08-14T06:34:12Z

Admin: Skapade sidan med '= Sidslut = Orginalhemsidan på Engelska https://man7.org/linux/man-pages/man1/gprof.1.html Det här är en maskinöversättning av Linux man sidor till svenska. Om du hittar fel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret som finns på https://www.linux.se/kontaka-linux-se/ Tack till [https://Datorhjalp.se Datorservice] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell. Kategori:Linuxmanual grupp 1 Kategori:Linuxmanual'

= Sidslut =
Orginalhemsidan på Engelska https://man7.org/linux/man-pages/man1/gprof.1.html
Det här är en maskinöversättning av Linux man sidor till svenska. Om du hittar fel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret som finns på
https://www.linux.se/kontaka-linux-se/
 Tack till [https://Datorhjalp.se Datorservice] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell.

[[Kategori:Linuxmanual grupp 1]]
[[Kategori:Linuxmanual]]

patch(1)

2026-08-14T06:32:50Z

Admin: /* KOPIERING */

{{DISPLAYTITLE:patch(1)}}

== NAMN ==

'''patch''' – applicera en diff-fil på ett original

== SYNOPSIS ==

<pre>
patch [options] [originalfile [patchfile]]

men vanligen bara

patch -pnum <patchfile
</pre>

== BESKRIVNING ==

'''patch''' tar en patchfil ''patchfile'' som innehåller en differenslista producerad av programmet '''diff''' och applicerar dessa skillnader på en eller flera originalfiler, vilket producerar patchade versioner. Normalt läggs de patchade versionerna i originalens ställe. Säkerhetskopior kan skapas; se optionen '''-b''' eller '''--backup'''. Namnen på filerna som ska patchas tas vanligen från patchfilen, men om det bara finns en fil som ska patchas kan den anges på kommandoraden som ''originalfile''.

Vid start försöker patch bestämma typen av diff-listan, om detta inte åsidosätts av optionen '''-c''' ('''--context'''), '''-e''' ('''--ed'''), '''-n''' ('''--normal''') eller '''-u''' ('''--unified'''). Kontext-diffar, gammal stil, ny stil och unified, samt normala diffar appliceras av programmet '''patch''' självt, medan '''ed'''-diffar helt enkelt matas till editorn '''ed'''(1) via en pipe.

'''patch''' försöker hoppa över allt inledande skräp, applicera diffen och sedan hoppa över allt avslutande skräp. Därför kan du mata ett e-postmeddelande som innehåller en diff-lista till '''patch''', och det bör fungera. Om hela diffen är indragen med ett konsekvent antal tecken, om rader slutar med CRLF, eller om en diff är inkapslad en eller flera gånger genom att lägga till "'''- '''" framför rader som börjar med "'''-'''" enligt Internet RFC 934, tas detta hänsyn till. Efter att indragning eller inkapsling tagits bort ignoreras rader som börjar med '''#''', eftersom de betraktas som kommentarer.

Med kontext-diffar, och i mindre grad med normala diffar, kan '''patch''' upptäcka när radnumren som nämns i patchen är felaktiga och försöker hitta rätt plats att applicera varje hunk i patchen. Som första gissning tar den radnumret som nämns för hunken, plus eller minus eventuell offset som använts vid applicering av föregående hunk. Om det inte är rätt plats söker '''patch''' både framåt och bakåt efter en uppsättning rader som matchar kontexten som anges i hunken. Först letar '''patch''' efter en plats där alla kontextrader matchar. Om ingen sådan plats hittas, och det är en kontext-diff, och den maximala fuzz-faktorn är satt till 1 eller mer, görs en ny sökning där första och sista kontextraden ignoreras. Om det misslyckas, och den maximala fuzz-faktorn är satt till 2 eller mer, ignoreras de första två och sista två kontextraderna och en ny sökning görs. Standardvärdet för maximal fuzz-faktor är 2.

Hunkar med mindre prefixkontext än suffixkontext, efter applicering av fuzz, måste appliceras i början av filen om deras första radnummer är 1. Hunkar med mer prefixkontext än suffixkontext, efter applicering av fuzz, måste appliceras i slutet av filen.

Om '''patch''' inte kan hitta en plats att installera den hunken av patchen, lägger den hunken i en reject-fil, som normalt är namnet på utdatafilen plus suffixet '''.rej''', eller '''#''' om '''.rej''' skulle skapa ett filnamn som är för långt. Om till och med att lägga till det enskilda tecknet '''#''' gör filnamnet för långt ersätter '''#''' filnamnets sista tecken.

Den avvisade hunken skrivs ut i unified- eller context-diff-format. Om indatan var en normal diff är många av kontexterna helt enkelt null. Radnumren för hunkarna i reject-filen kan skilja sig från dem i patchfilen: de återspeglar den ungefärliga plats där patch tror att de misslyckade hunkarna hör hemma i den nya filen snarare än i den gamla.

När varje hunk är klar får du veta om hunken misslyckades, och i så fall på vilken rad, i den nya filen, '''patch''' trodde att hunken skulle placeras. Om hunken installeras på en annan rad än radnumret som anges i diffen får du veta offseten. En enda stor offset ''kan'' indikera att en hunk installerades på fel plats. Du får också veta om en fuzz-faktor användes för att skapa matchningen, i vilket fall du också bör vara något misstänksam. Om optionen '''--verbose''' anges får du också veta om hunkar som matchar exakt.

Om ingen originalfil ''origfile'' anges på kommandoraden försöker '''patch''' räkna ut från det inledande skräpet vad namnet på filen som ska redigeras är, enligt följande regler.

Först tar '''patch''' en ordnad lista över kandidatfilnamn enligt följande:

* Om huvudet är ett huvud för en kontext-diff tar '''patch''' de gamla och nya filnamnen i huvudet. Ett namn ignoreras om det inte har tillräckligt många snedstreck för att uppfylla optionen '''-p''' ''num'' eller '''--strip=''' ''num''. Namnet '''/dev/null''' ignoreras också.

* Om det finns en '''Index:'''-rad i det inledande skräpet och om antingen de gamla och nya namnen båda saknas eller om '''patch''' följer POSIX, tar '''patch''' namnet i '''Index:'''-raden.

* För syftet med följande regler betraktas kandidatfilnamnen i ordningen gammal, ny, index, oavsett ordningen de förekommer i huvudet.

Sedan väljer '''patch''' ett filnamn från kandidatlistan enligt följande:

* Om några av de namngivna filerna finns väljer '''patch''' det första namnet om det följer POSIX, och annars det bästa namnet.

* Om '''patch''' inte ignorerar RCS, ClearCase, Perforce och SCCS, se optionen '''-g''' ''num'' eller '''--get=''' ''num'', och inga namngivna filer finns men en RCS-, ClearCase-, Perforce- eller SCCS-master hittas, väljer '''patch''' den första namngivna filen med en RCS-, ClearCase-, Perforce- eller SCCS-master.

* Om inga namngivna filer finns, ingen RCS-, ClearCase-, Perforce- eller SCCS-master hittades, några namn anges, '''patch''' inte följer POSIX, och patchen verkar skapa en fil, väljer '''patch''' det bästa namnet som kräver skapande av minst antal kataloger.

* Om inget filnamn resulterar från ovanstående heuristik ombeds du ange namnet på filen som ska patchas, och '''patch''' väljer det namnet.

För att bestämma det ''bästa'' av en icke-tom lista med filnamn tar '''patch''' först alla namn med minst antal sökvägskomponenter; av dessa tar den sedan alla namn med kortast basnamn; av dessa tar den sedan alla kortaste namn; slutligen tar den det första återstående namnet.

Dessutom, om det inledande skräpet innehåller en '''Prereq:'''-rad, tar '''patch''' det första ordet från förutsättningsraden, normalt ett versionsnummer, och kontrollerar originalfilen för att se om det ordet kan hittas. Om inte ber '''patch''' om bekräftelse innan den fortsätter.

Resultatet av allt detta är att du bör kunna köra något som följande shellkommando:

<pre>
patch -d /usr/src/local/blurfl
</pre>

och patcha en fil i katalogen '''blurfl''' direkt från en patch som läses från standardindata.

Om patchfilen innehåller mer än en patch försöker '''patch''' applicera var och en av dem som om de kom från separata patchfiler. Detta betyder bland annat att det antas att namnet på filen som ska patchas måste bestämmas för varje diff-lista, och att skräpet före varje diff-lista innehåller intressanta saker som filnamn och revisionsnivå, som nämnts tidigare.

== OPTIONER ==

'''-b''' eller '''--backup'''

: Skapa säkerhetskopior. Det vill säga, vid patchning av en fil, byt namn på eller kopiera originalet i stället för att ta bort det. Se optionen '''-V''' eller '''--version-control''' för detaljer om hur säkerhetskopiefilnamn bestäms.

'''--backup-if-mismatch'''

: Säkerhetskopiera en fil om patchen inte matchar filen exakt och om säkerhetskopior inte annars begärs. Detta är standard om inte '''patch''' följer POSIX.

'''--no-backup-if-mismatch'''

: Säkerhetskopiera inte en fil om patchen inte matchar filen exakt och om säkerhetskopior inte annars begärs. Detta är standard om '''patch''' följer POSIX.

'''-B''' ''pref'' eller '''--prefix=''' ''pref''

: Använd metoden '''simple''' för att bestämma säkerhetskopiefilnamn, se optionen '''-V''' ''method'' eller '''--version-control''' ''method'', och lägg till ''pref'' till ett filnamn när dess säkerhetskopiefilnamn genereras. Till exempel, med '''-B /junk/''' är det enkla säkerhetskopiefilnamnet för '''src/patch/util.c''' '''/junk/src/patch/util.c'''.

'''--binary'''

: Skriv alla filer i binärt läge, förutom standardutdata och '''/dev/tty'''. Vid läsning, inaktivera heuristiken för att omvandla CRLF-radslut till LF-radslut. Denna option behövs på POSIX-system när patchar som genererats på icke-POSIX-system appliceras på icke-POSIX-filer. På POSIX-system omvandlar filläsningar och filskrivningar aldrig radslut. På Windows omvandlar läsningar och skrivningar radslut som standard, och patchar bör genereras med '''diff --binary''' när radslut är betydelsefulla.

'''-c''' eller '''--context'''

: Tolka patchfilen som en vanlig kontext-diff.

'''-d''' ''dir'' eller '''--directory=''' ''dir''

: Byt till katalogen ''dir'' omedelbart, innan något annat görs.

'''-D''' ''define'' eller '''--ifdef=''' ''define''

: Använd konstruktionen '''#ifdef''' ... '''#endif''' för att markera ändringar, med ''define'' som den särskiljande symbolen.

'''--dry-run'''

: Skriv ut resultatet av att applicera patcharna utan att faktiskt ändra några filer.

'''-e''' eller '''--ed'''

: Tolka patchfilen som ett '''ed'''-skript.

'''-E''' eller '''--remove-empty-files'''

: Ta bort utdatafiler som är tomma efter att patcharna har applicerats. Normalt är denna option onödig, eftersom '''patch''' kan undersöka tidsstämplarna i huvudet för att avgöra om en fil ska finnas efter patchning. Om indatan inte är en kontext-diff eller om '''patch''' följer POSIX, tar '''patch''' dock inte bort tomma patchade filer om inte denna option anges. När '''patch''' tar bort en fil försöker den också ta bort eventuella tomma överordnade kataloger.

'''-f''' eller '''--force'''

: Anta att användaren vet exakt vad han eller hon gör, och ställ inga frågor. Hoppa över patchar vars huvuden inte säger vilken fil som ska patchas; patcha filer även om de har fel version för '''Prereq:'''-raden i patchen; och anta att patchar inte är omvända även om de ser ut som om de är det. Denna option undertrycker inte kommentarer; använd '''-s''' för det.

'''-F''' ''num'' eller '''--fuzz=''' ''num''

: Sätt den maximala fuzz-faktorn. Denna option gäller bara diffar som har kontext, och gör att '''patch''' ignorerar upp till så många kontextrader vid sökning efter platser att installera en hunk. Observera att en större fuzz-faktor ökar sannolikheten för en felaktig patch. Standard-fuzz-faktorn är 2. En fuzz-faktor större än eller lika med antalet kontextrader i kontext-diffen, vanligen 3, ignorerar all kontext.

'''-g''' ''num'' eller '''--get=''' ''num''

: Denna option styr '''patch'''s åtgärder när en fil är under RCS- eller SCCS-kontroll och inte finns eller är skrivskyddad och matchar standardversionen, eller när en fil är under ClearCase- eller Perforce-kontroll och inte finns. Om ''num'' är positivt hämtar, eller checkar ut, '''patch''' filen från versionshanteringssystemet; om noll ignorerar '''patch''' RCS, ClearCase, Perforce och SCCS och hämtar inte filen; och om negativt frågar '''patch''' användaren om filen ska hämtas. Standardvärdet för denna option ges av värdet på miljövariabeln '''PATCH_GET''' om den är satt; om inte är standardvärdet noll.

'''--help'''

: Skriv ut en sammanfattning av optioner och avsluta.

'''-i''' ''patchfile'' eller '''--input=''' ''patchfile''

: Läs patchen från ''patchfile''. Om ''patchfile'' är '''-''', läs från standardindata, standardvärdet.

'''-l''' eller '''--ignore-whitespace'''

: Matcha mönster löst, om tabbar eller blanksteg har förvanskats i dina filer. Varje sekvens av ett eller flera blanktecken i patchfilen matchar valfri sekvens i originalfilen, och sekvenser av blanktecken vid radslut ignoreras. Normala tecken måste fortfarande matcha exakt. Varje kontextrad måste fortfarande matcha en rad i originalfilen.

'''--merge''' eller '''--merge=merge''' eller '''--merge=diff3'''

: Slå samman en patchfil med originalfilerna liknande [[diff3(1)]] eller '''merge'''(1). Om en konflikt hittas skriver '''patch''' ut en varning och omger konflikten med raderna '''<<<<<<<''' och '''>>>>>>>'''. En typisk konflikt ser ut så här:

<pre>
<<<<<<<
lines from the original file
|||||||
original lines from the patch
=======
new lines from the patch
>>>>>>>
</pre>

: Det valfria argumentet till '''--merge''' bestämmer utdataformatet för konflikter: diff3-formatet visar sektionen '''|||||||''' med originalraderna från patchen; i merge-formatet saknas denna sektion. Merge-formatet är standard.

: Denna option implicerar '''--forward''' och tar inte hänsyn till optionen '''--fuzz=''' ''num''.

'''-n''' eller '''--normal'''

: Tolka patchfilen som en normal diff.

'''-N''' eller '''--forward'''

: När en patch inte går att applicera kontrollerar patch vanligen om patchen ser ut att redan ha applicerats genom att försöka omvänd-applicera den första hunken. Option '''--forward''' förhindrar detta. Se även '''-R'''.

'''-o''' ''outfile'' eller '''--output=''' ''outfile''

: Skicka utdata till ''outfile'' i stället för att patcha filer på plats. Använd inte denna option om ''outfile'' är en av filerna som ska patchas. När ''outfile'' är '''-''', skicka utdata till standardutdata och skicka alla meddelanden som vanligtvis skulle gå till standardutdata till standardfel.

'''-p''' ''num'' eller '''--strip=''' ''num''

: Ta bort det minsta prefixet som innehåller ''num'' inledande snedstreck från varje filnamn som hittas i patchfilen. En sekvens av ett eller flera intilliggande snedstreck räknas som ett enda snedstreck. Detta styr hur filnamn som hittas i patchfilen behandlas, om du håller dina filer i en annan katalog än personen som skickade ut patchen. Anta till exempel att filnamnet i patchfilen var:

<pre>
/u/howard/src/blurfl/blurfl.c
</pre>

: att sätta '''-p0''' ger hela filnamnet oförändrat, '''-p1''' ger:

<pre>
u/howard/src/blurfl/blurfl.c
</pre>

: utan det inledande snedstrecket, '''-p4''' ger:

<pre>
blurfl/blurfl.c
</pre>

: och att inte ange '''-p''' alls ger bara '''blurfl.c'''. Vad du än får fram letas efter antingen i den aktuella katalogen eller i katalogen som anges med optionen '''-d'''.

'''--posix'''

: Följ POSIX-standarden striktare, enligt följande.

:* Ta den första befintliga filen från listan gammal, ny, index när filnamn härleds från diff-huvuden.
:* Ta inte bort filer som är tomma efter patchning.
:* Fråga inte om filer ska hämtas från RCS, ClearCase, Perforce eller SCCS.
:* Kräv att alla optioner föregår filerna på kommandoraden.
:* Säkerhetskopiera inte filer när det finns en missmatchning.

'''--quoting-style=''' ''word''

: Använd stilen ''word'' för att citera utdatanamn. ''word'' ska vara ett av följande:

'''literal'''

: Skriv ut namn som de är.

'''shell'''

: Citera namn för skalet om de innehåller skalmetatecken eller skulle orsaka tvetydig utdata.

'''shell-always'''

: Citera namn för skalet även om de normalt inte skulle kräva citering.

'''c'''

: Citera namn som för en C-språksträng.

'''escape'''

: Citera som med '''c''' förutom att utelämna de omgivande dubbla citattecknen.

: Du kan ange standardvärdet för optionen '''--quoting-style''' med miljövariabeln '''QUOTING_STYLE'''. Om den miljövariabeln inte är satt är standardvärdet '''shell'''.

'''-r''' ''rejectfile'' eller '''--reject-file=''' ''rejectfile''

: Lägg rejects i ''rejectfile'' i stället för standardfilen '''.rej'''. När ''rejectfile'' är '''-''', kasta rejects.

'''-R''' eller '''--reverse'''

: Anta att denna patch skapades med de gamla och nya filerna omkastade. Ja, jag är rädd att det händer ibland, mänsklig natur som den är. '''patch''' försöker byta riktning på varje hunk innan den appliceras. Rejects skrivs ut i det omkastade formatet. Option '''-R''' fungerar inte med '''ed'''-diffskript eftersom det finns för lite information för att rekonstruera den omvända operationen.

: Om den första hunken i en patch misslyckas vänder '''patch''' hunken för att se om den kan appliceras på det sättet. Om den kan det får du frågan om du vill att optionen '''-R''' ska sättas. Om den inte kan det fortsätter patchen att appliceras normalt. Observera: denna metod kan inte upptäcka en omvänd patch om den är en normal diff och om det första kommandot är en append, det vill säga det borde ha varit en delete, eftersom append alltid lyckas på grund av att en null-kontext matchar var som helst. Lyckligtvis lägger de flesta patchar till eller ändrar rader snarare än tar bort dem, så de flesta omvända normala diffar börjar med en delete, som misslyckas och utlöser heuristiken.

'''--read-only=''' ''behavior''

: Bete dig som begärt när en skrivskyddad fil ska ändras: '''ignore''' problemet, '''warn''' om det, standard, eller '''fail'''.

'''--reject-format=''' ''format''

: Skapa reject-filer i angivet ''format'', antingen '''context''' eller '''unified'''. Utan denna option skrivs avvisade hunkar ut i unified diff-format om indatapatchen hade det formatet, annars i vanligt context diff-format.

'''-s''' eller '''--silent''' eller '''--quiet'''

: Arbeta tyst, om inget fel inträffar.

'''--follow-symlinks'''

: Följ symboliska länkar när indatafiler söks. Ersätter de symboliska länkarna, i stället för att ändra filerna som de symboliska länkarna pekar på. Git-stilpatchar till symboliska länkar kommer inte längre att kunna appliceras. Denna option finns för bakåtkompatibilitet med tidigare versioner av patch; dess användning avråds.

'''-t''' eller '''--batch'''

: Undertryck frågor likt '''-f''', men gör några andra antaganden: hoppa över patchar vars huvuden inte innehåller filnamn, samma som '''-f'''; hoppa över patchar för vilka filen har fel version för '''Prereq:'''-raden i patchen; och anta att patchar är omvända om de ser ut som om de är det.

'''-T''' eller '''--set-time'''

: Sätt ändrings- och åtkomsttider för patchade filer från tidsstämplar som anges i context diff-huvuden. Om inte annat anges i tidsstämplarna, anta att context diff-huvudena använder lokal tid.

: Användning av denna option med tidsstämplar som inte inkluderar tidszoner rekommenderas inte, eftersom patchar som använder lokal tid inte lätt kan användas av personer i andra tidszoner, och eftersom lokala tidsstämplar är tvetydiga när lokala klockor flyttas bakåt under justeringar för sommartid. Se till att tidsstämplar inkluderar tidszoner, eller generera patchar med UTC och använd optionen '''-Z''' eller '''--set-utc''' i stället.

'''-u''' eller '''--unified'''

: Tolka patchfilen som en unified context diff.

'''-v''' eller '''--version'''

: Skriv ut '''patch'''s revisionshuvud och patchnivå, och avsluta.

'''-V''' ''method'' eller '''--version-control=''' ''method''

: Använd ''method'' för att bestämma säkerhetskopiefilnamn. Metoden kan också anges av miljövariabeln '''PATCH_VERSION_CONTROL''', eller, om den inte är satt, '''VERSION_CONTROL''', som åsidosätts av denna option. Metoden påverkar inte om säkerhetskopior görs; den påverkar bara namnen på eventuella säkerhetskopior som görs.

: Värdet på ''method'' är som GNU Emacs version-control-variabel; '''patch''' känner också igen synonymer som är mer beskrivande. De giltiga värdena för ''method'' är, unika förkortningar accepteras:

'''existing''' eller '''nil'''

: Skapa numrerade säkerhetskopior av filer som redan har sådana, annars enkla säkerhetskopior. Detta är standard.

'''numbered''' eller '''t'''

: Skapa numrerade säkerhetskopior. Det numrerade säkerhetskopiefilnamnet för ''F'' är ''F''''' .~''' ''N'' '''~''' där ''N'' är versionsnumret.

'''simple''' eller '''never'''

: Skapa enkla säkerhetskopior. Optionerna '''-B''' eller '''--prefix''', '''-Y''' eller '''--basename-prefix''', och '''-z''' eller '''--suffix''' anger det enkla säkerhetskopiefilnamnet. Om ingen av dessa optioner anges används ett enkelt säkerhetskopiesuffix; det är värdet på miljövariabeln '''SIMPLE_BACKUP_SUFFIX''' om den är satt, och annars '''.orig'''.

: Med numrerade eller enkla säkerhetskopior används säkerhetskopiesuffixet '''~''' om säkerhetskopiefilnamnet är för långt; om till och med att lägga till '''~''' skulle göra namnet för långt ersätter '''~''' filnamnets sista tecken.

'''--verbose'''

: Skriv ut extra information om arbetet som utförs.

'''-x''' ''num'' eller '''--debug=''' ''num''

: Sätt interna felsökningsflaggor av intresse endast för '''patch'''-patchare.

'''-Y''' ''pref'' eller '''--basename-prefix=''' ''pref''

: Använd metoden '''simple''' för att bestämma säkerhetskopiefilnamn, se optionen '''-V''' ''method'' eller '''--version-control''' ''method'', och prefixa ''pref'' till basnamnet för ett filnamn när dess säkerhetskopiefilnamn genereras. Till exempel, med '''-Y .del/''' är det enkla säkerhetskopiefilnamnet för '''src/patch/util.c''' '''src/patch/.del/util.c'''.

'''-z''' ''suffix'' eller '''--suffix=''' ''suffix''

: Använd metoden '''simple''' för att bestämma säkerhetskopiefilnamn, se optionen '''-V''' ''method'' eller '''--version-control''' ''method'', och använd ''suffix'' som suffix. Till exempel, med '''-z -''' är säkerhetskopiefilnamnet för '''src/patch/util.c''' '''src/patch/util.c-'''.

'''-Z''' eller '''--set-utc'''

: Sätt ändrings- och åtkomsttider för patchade filer från tidsstämplar som anges i context diff-huvuden. Om inte annat anges i tidsstämplarna, anta att context diff-huvudena använder Coordinated Universal Time, UTC, ofta känt som GMT. Se också optionen '''-T''' eller '''--set-time'''.

: Optionerna '''-Z''' eller '''--set-utc''' och '''-T''' eller '''--set-time''' avstår normalt från att sätta en fils tid om filens ursprungliga tid inte matchar tiden som anges i patchhuvudet, eller om dess innehåll inte matchar patchen exakt. Om optionen '''-f''' eller '''--force''' anges sätts dock filtiden oavsett.

: På grund av begränsningarna i '''diff'''-utdataformatet kan dessa optioner inte uppdatera tiderna för filer vars innehåll inte har ändrats. Om du använder dessa optioner bör du dessutom ta bort, t.ex. med '''make clean''', alla filer som beror på de patchade filerna, så att senare körningar av '''make''' inte förvirras av de patchade filernas tider.

== MILJÖ ==

'''PATCH_GET'''

: Detta anger om '''patch''' som standard hämtar saknade eller skrivskyddade filer från RCS, ClearCase, Perforce eller SCCS; se optionen '''-g''' eller '''--get'''.

'''POSIXLY_CORRECT'''

: Om satt följer '''patch''' POSIX-standarden striktare som standard: se optionen '''--posix'''.

'''QUOTING_STYLE'''

: Standardvärde för optionen '''--quoting-style'''.

'''SIMPLE_BACKUP_SUFFIX'''

: Ändelse att använda för enkla säkerhetskopiefilnamn i stället för '''.orig'''.

'''TMPDIR''', '''TMP''', '''TEMP'''

: Katalog där temporära filer ska placeras; '''patch''' använder den första miljövariabeln i denna lista som är satt. Om ingen är satt är standardvärdet systemberoende; det är normalt '''/tmp''' på Unix-värdar.

'''VERSION_CONTROL''' eller '''PATCH_VERSION_CONTROL'''

: Väljer version-control-stil; se optionen '''-v''' eller '''--version-control'''.

== FILER ==

''$TMPDIR'''''/p*'''

: temporära filer

'''/dev/tty'''

: styrande terminal; används för att få svar på frågor som ställs till användaren

== SE ÄVEN ==

[[diff(1)]], '''ed'''(1), '''merge'''(1).

Marshall T. Rose och Einar A. Stefferud, ''Proposed Standard for Message Encapsulation'', Internet RFC 934:

<pre>
https://datatracker.ietf.org/doc/html/rfc934
</pre>

1985-01.

== ANMÄRKNINGAR FÖR PATCH-SÄNDARE ==

Det finns flera saker du bör ha i åtanke om du ska skicka ut patchar.

Skapa din patch systematiskt. När du använder ett versionshanteringssystem bör detta vara enkelt; med Git kan du till exempel använda '''git diff'''. Annars är en bra metod kommandot '''diff -Naur''' ''old new'' där ''old'' och ''new'' identifierar de gamla och nya katalogerna. Namnen ''old'' och ''new'' bör inte innehålla några snedstreck.

Om patchen ska kommunicera filtidsstämplar såväl som filinnehåll bör dess '''diff'''-kommandons huvuden ha datum och tider i Universal Time med traditionellt Unix-format, så att patchmottagare kan använda optionen '''-Z''' eller '''--set-utc'''. Här är ett exempelkommando för att generera sådana huvuden, med Bourne shell-syntax:

<pre>
LC_ALL=C TZ=UTC0 diff -Naur myprog-2.7 myprog-2.8
</pre>

Tala om för dina mottagare hur patchen ska appliceras genom att tala om vilken katalog de ska '''cd''' till och vilka '''patch'''-optioner som ska användas. Optionssträngen '''-Np1''' rekommenderas. Testa din procedur genom att låtsas vara en mottagare och applicera din patch på en kopia av originalfilerna.

Du kan spara människor mycket bekymmer genom att hålla en '''patchlevel.h'''-fil som patchas för att öka patchnivån som första diff i patchfilen du skickar ut. Om du lägger in en '''Prereq:'''-rad med patchen låter den dem inte applicera patchar i fel ordning utan någon varning.

Du kan skapa en fil genom att skicka ut en diff som jämför '''/dev/null''' eller en tom fil daterad epoken, 1970-01-01 00:00:00 UTC, med filen du vill skapa. Detta fungerar bara om filen du vill skapa inte redan finns i målkatalogen. Omvänt kan du ta bort en fil genom att skicka ut en context-diff som jämför filen som ska tas bort med en tom fil daterad epoken. Filen tas bort om inte '''patch''' följer POSIX och optionen '''-E''' eller '''--remove-empty-files''' inte anges. Ett enkelt sätt att generera patchar som skapar och tar bort filer är att använda GNU '''diff'''s option '''-N''' eller '''--new-file'''.

Om mottagaren ska använda optionen '''-p''' ''N'', skicka inte utdata som ser ut så här:

<pre>
diff -Naur v2.0.29/prog/README prog/README
--- v2.0.29/prog/README Mon Mar 10 15:13:12 2024
+++ prog/README Mon Mar 17 14:58:22 2024
</pre>

eftersom de två filnamnen har olika antal snedstreck, och olika versioner av '''patch''' tolkar filnamnen olika. För att undvika förvirring, skicka utdata som ser ut så här i stället:

<pre>
diff -Naur v2.0.29/prog/README v2.0.30/prog/README
--- v2.0.29/prog/README Mon Mar 10 15:13:12 2024
+++ v2.0.30/prog/README Mon Mar 17 14:58:22 2024
</pre>

Undvik att skicka patchar som jämför säkerhetskopiefilnamn som '''README.orig''', eftersom detta kan förvirra '''patch''' till att patcha en säkerhetskopia i stället för den riktiga filen. Skicka i stället patchar som jämför samma basfilnamn i olika kataloger, t.ex. '''old/README''' och '''new/README'''.

Var noga med att inte skicka ut omvända patchar, eftersom det får människor att undra om de redan har applicerat patchen.

Försök att inte låta din patch ändra härledda filer, t.ex. filen '''configure''' där det finns en rad '''configure: configure.ac''' i din makefile, eftersom mottagaren ändå bör kunna regenerera de härledda filerna. Om du måste skicka diffar av härledda filer, generera diffarna med UTC, låt mottagarna applicera patchen med optionen '''-Z''' eller '''--set-utc''', och låt dem ta bort alla opatchade filer som beror på patchade filer, t.ex. med '''make clean'''.

Även om du kanske kan komma undan med att lägga 582 diff-listor i en fil, kan det vara klokare att gruppera relaterade patchar i separata filer ifall något går snett.

== DIAGNOSTIK ==

Diagnostik indikerar i allmänhet att '''patch''' inte kunde tolka din patchfil.

Om optionen '''--verbose''' anges indikerar meddelandet '''Hmm...''' att det finns obearbetad text i patchfilen och att '''patch''' försöker härleda om det finns en patch i den texten och, i så fall, vilken typ av patch det är.

'''patch'''s avslutningsstatus är 0 om alla hunkar appliceras framgångsrikt, 1 om vissa hunkar inte kan appliceras eller om det finns merge-konflikter, och 2 om det finns allvarligare problem. När en uppsättning patchar appliceras i en loop bör du kontrollera denna avslutningsstatus så att du inte applicerar en senare patch på en delvis patchad fil.

== VARNINGAR OCH BEGRÄNSNINGAR ==

Context-diffar kan inte tillförlitligt representera skapande eller borttagning av tomma filer, tomma kataloger eller specialfiler såsom symboliska länkar. De kan inte heller representera ändringar av filmetadata som ägarskap, behörigheter eller om en fil är en hård länk till en annan. Om sådana ändringar också krävs bör separata instruktioner, t.ex. ett shellskript, följa med patchen.

'''patch''' kan inte avgöra om radnumren är fel i ett '''ed'''-skript, och kan upptäcka dåliga radnummer i en normal diff endast när den hittar en ändring eller borttagning. En context-diff som använder fuzz-faktor 3 kan ha samma problem. Du bör förmodligen göra en context-diff i dessa fall för att se om ändringarna var rimliga. Att kompilera utan fel är förstås en ganska bra indikation på att patchen fungerade, men inte alltid.

'''patch''' producerar vanligen korrekta resultat, även när den måste gissa mycket. Resultaten garanteras dock bara vara korrekta när patchen appliceras på exakt samma version av filen som patchen genererades från.

== KOMPATIBILITETSPROBLEM ==

POSIX-standarden specificerar beteende som skiljer sig från GNU '''patch'''.

* I POSIX '''patch''', när '''-b''' inte används, görs inga säkerhetskopior även när det finns en missmatchning. I GNU '''patch''' aktiveras detta beteende med optionen '''--no-backup-if-mismatch''', eller genom att följa POSIX med optionen '''--posix''' eller genom att sätta miljövariabeln '''POSIXLY_CORRECT'''.

* När namnet på filen som ska patchas härleds från patchhuvudet använder '''patch''' en komplicerad metod som valfritt följer POSIX. Metoden är ekvivalent med POSIX om filnamnen i context diff-huvudet och '''Index:'''-raden alla är identiska efter prefixborttagning. Din patch är normalt kompatibel om varje huvuds filnamn alla innehåller samma antal snedstreck.

* Begränsa dig till följande optioner när du skickar instruktioner avsedda att köras av vem som helst som kör GNU '''patch''' eller en '''patch''' som följer POSIX. Blanksteg är valfria i följande lista.

<pre>
-b
-c
-d dir
-D define
-e
-i patchfile
-l
-n
-N
-o outfile
-p num
-R
-r rejectfile
-u
</pre>

== FEL ==

Rapportera fel via e-post till:

<pre>
bug-patch@gnu.org
</pre>

Om kod har duplicerats, till exempel med '''#ifdef OLDCODE''' ... '''#else ... #endif''', är '''patch''' oförmögen att patcha båda versionerna, och, om det alls fungerar, kommer den sannolikt att patcha fel version och dessutom säga att den lyckades.

Om du applicerar en patch som du redan har applicerat tror '''patch''' att det är en omvänd patch och erbjuder sig att ta bort patchen. Detta skulle kunna tolkas som en funktion.

Att beräkna hur en hunk ska slås samman är betydligt svårare än att använda den vanliga fuzzy-algoritmen. Större hunkar, mer kontext, en större offset från den ursprungliga platsen och en sämre matchning gör alla algoritmen långsammare.

== KOPIERING ==

Copyright © 1989–2026 Free Software Foundation, Inc.
Copyright © 1984–1986, 1988 Larry Wall.

== FÖRFATTARE ==

Larry Wall skrev den ursprungliga versionen av patch.
Paul Eggert tog bort patchs godtyckliga gränser; lade till stöd för binärfiler, att sätta filtider och att ta bort filer; och fick den att följa POSIX bättre.
Andra bidragsgivare inkluderar Wayne Davison, som lade till unified-diff-stöd, och David MacKenzie, som lade till konfigurations- och säkerhetskopiestöd.

== KOLOFON ==

Denna sida är en del av projektet ''patch'', ett verktyg för att applicera diff-filer på original.

Information om projektet finns på:

<pre>
https://savannah.gnu.org/projects/patch/
</pre>

Om du har en felrapport för denna manualsida, skicka den till:

<pre>
bug-patch@gnu.org
</pre>

Denna sida hämtades från projektets uppströms Git-förråd:

<pre>
git://git.savannah.gnu.org/patch.git
</pre>

den 24 maj 2026.

Vid den tidpunkten var datumet för den senaste commit som hittades i förrådet 12 maj 2026.

Om du upptäcker renderingsproblem i denna HTML-version av sidan, eller om du anser att det finns en bättre eller mer aktuell källa för sidan, eller om du har rättelser eller förbättringar av informationen i denna KOLOFON, som inte är en del av den ursprungliga manualsidan, skicka e-post till:

<pre>
man-pages@man7.org
</pre>

= Sidslut =
Orginalhemsidan på Engelska https://www.man7.org/linux/man-pages/man1/patch.1.html
Det här är en maskinöversättning av Linux man sidor till svenska. Om du hittar fel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret som finns på
https://www.linux.se/kontaka-linux-se/
 Tack till [https://Datorhjalp.se Datorservice] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell.

[[Kategori:Linuxmanual grupp 1]]
[[Kategori:Linuxmanual]]

patch(1)

2026-08-14T06:32:39Z

Admin: /* FÖRFATTARE */

{{DISPLAYTITLE:patch(1)}}

== NAMN ==

'''patch''' – applicera en diff-fil på ett original

== SYNOPSIS ==

<pre>
patch [options] [originalfile [patchfile]]

men vanligen bara

patch -pnum <patchfile
</pre>

== BESKRIVNING ==

'''patch''' tar en patchfil ''patchfile'' som innehåller en differenslista producerad av programmet '''diff''' och applicerar dessa skillnader på en eller flera originalfiler, vilket producerar patchade versioner. Normalt läggs de patchade versionerna i originalens ställe. Säkerhetskopior kan skapas; se optionen '''-b''' eller '''--backup'''. Namnen på filerna som ska patchas tas vanligen från patchfilen, men om det bara finns en fil som ska patchas kan den anges på kommandoraden som ''originalfile''.

Vid start försöker patch bestämma typen av diff-listan, om detta inte åsidosätts av optionen '''-c''' ('''--context'''), '''-e''' ('''--ed'''), '''-n''' ('''--normal''') eller '''-u''' ('''--unified'''). Kontext-diffar, gammal stil, ny stil och unified, samt normala diffar appliceras av programmet '''patch''' självt, medan '''ed'''-diffar helt enkelt matas till editorn '''ed'''(1) via en pipe.

'''patch''' försöker hoppa över allt inledande skräp, applicera diffen och sedan hoppa över allt avslutande skräp. Därför kan du mata ett e-postmeddelande som innehåller en diff-lista till '''patch''', och det bör fungera. Om hela diffen är indragen med ett konsekvent antal tecken, om rader slutar med CRLF, eller om en diff är inkapslad en eller flera gånger genom att lägga till "'''- '''" framför rader som börjar med "'''-'''" enligt Internet RFC 934, tas detta hänsyn till. Efter att indragning eller inkapsling tagits bort ignoreras rader som börjar med '''#''', eftersom de betraktas som kommentarer.

Med kontext-diffar, och i mindre grad med normala diffar, kan '''patch''' upptäcka när radnumren som nämns i patchen är felaktiga och försöker hitta rätt plats att applicera varje hunk i patchen. Som första gissning tar den radnumret som nämns för hunken, plus eller minus eventuell offset som använts vid applicering av föregående hunk. Om det inte är rätt plats söker '''patch''' både framåt och bakåt efter en uppsättning rader som matchar kontexten som anges i hunken. Först letar '''patch''' efter en plats där alla kontextrader matchar. Om ingen sådan plats hittas, och det är en kontext-diff, och den maximala fuzz-faktorn är satt till 1 eller mer, görs en ny sökning där första och sista kontextraden ignoreras. Om det misslyckas, och den maximala fuzz-faktorn är satt till 2 eller mer, ignoreras de första två och sista två kontextraderna och en ny sökning görs. Standardvärdet för maximal fuzz-faktor är 2.

Hunkar med mindre prefixkontext än suffixkontext, efter applicering av fuzz, måste appliceras i början av filen om deras första radnummer är 1. Hunkar med mer prefixkontext än suffixkontext, efter applicering av fuzz, måste appliceras i slutet av filen.

Om '''patch''' inte kan hitta en plats att installera den hunken av patchen, lägger den hunken i en reject-fil, som normalt är namnet på utdatafilen plus suffixet '''.rej''', eller '''#''' om '''.rej''' skulle skapa ett filnamn som är för långt. Om till och med att lägga till det enskilda tecknet '''#''' gör filnamnet för långt ersätter '''#''' filnamnets sista tecken.

Den avvisade hunken skrivs ut i unified- eller context-diff-format. Om indatan var en normal diff är många av kontexterna helt enkelt null. Radnumren för hunkarna i reject-filen kan skilja sig från dem i patchfilen: de återspeglar den ungefärliga plats där patch tror att de misslyckade hunkarna hör hemma i den nya filen snarare än i den gamla.

När varje hunk är klar får du veta om hunken misslyckades, och i så fall på vilken rad, i den nya filen, '''patch''' trodde att hunken skulle placeras. Om hunken installeras på en annan rad än radnumret som anges i diffen får du veta offseten. En enda stor offset ''kan'' indikera att en hunk installerades på fel plats. Du får också veta om en fuzz-faktor användes för att skapa matchningen, i vilket fall du också bör vara något misstänksam. Om optionen '''--verbose''' anges får du också veta om hunkar som matchar exakt.

Om ingen originalfil ''origfile'' anges på kommandoraden försöker '''patch''' räkna ut från det inledande skräpet vad namnet på filen som ska redigeras är, enligt följande regler.

Först tar '''patch''' en ordnad lista över kandidatfilnamn enligt följande:

* Om huvudet är ett huvud för en kontext-diff tar '''patch''' de gamla och nya filnamnen i huvudet. Ett namn ignoreras om det inte har tillräckligt många snedstreck för att uppfylla optionen '''-p''' ''num'' eller '''--strip=''' ''num''. Namnet '''/dev/null''' ignoreras också.

* Om det finns en '''Index:'''-rad i det inledande skräpet och om antingen de gamla och nya namnen båda saknas eller om '''patch''' följer POSIX, tar '''patch''' namnet i '''Index:'''-raden.

* För syftet med följande regler betraktas kandidatfilnamnen i ordningen gammal, ny, index, oavsett ordningen de förekommer i huvudet.

Sedan väljer '''patch''' ett filnamn från kandidatlistan enligt följande:

* Om några av de namngivna filerna finns väljer '''patch''' det första namnet om det följer POSIX, och annars det bästa namnet.

* Om '''patch''' inte ignorerar RCS, ClearCase, Perforce och SCCS, se optionen '''-g''' ''num'' eller '''--get=''' ''num'', och inga namngivna filer finns men en RCS-, ClearCase-, Perforce- eller SCCS-master hittas, väljer '''patch''' den första namngivna filen med en RCS-, ClearCase-, Perforce- eller SCCS-master.

* Om inga namngivna filer finns, ingen RCS-, ClearCase-, Perforce- eller SCCS-master hittades, några namn anges, '''patch''' inte följer POSIX, och patchen verkar skapa en fil, väljer '''patch''' det bästa namnet som kräver skapande av minst antal kataloger.

* Om inget filnamn resulterar från ovanstående heuristik ombeds du ange namnet på filen som ska patchas, och '''patch''' väljer det namnet.

För att bestämma det ''bästa'' av en icke-tom lista med filnamn tar '''patch''' först alla namn med minst antal sökvägskomponenter; av dessa tar den sedan alla namn med kortast basnamn; av dessa tar den sedan alla kortaste namn; slutligen tar den det första återstående namnet.

Dessutom, om det inledande skräpet innehåller en '''Prereq:'''-rad, tar '''patch''' det första ordet från förutsättningsraden, normalt ett versionsnummer, och kontrollerar originalfilen för att se om det ordet kan hittas. Om inte ber '''patch''' om bekräftelse innan den fortsätter.

Resultatet av allt detta är att du bör kunna köra något som följande shellkommando:

<pre>
patch -d /usr/src/local/blurfl
</pre>

och patcha en fil i katalogen '''blurfl''' direkt från en patch som läses från standardindata.

Om patchfilen innehåller mer än en patch försöker '''patch''' applicera var och en av dem som om de kom från separata patchfiler. Detta betyder bland annat att det antas att namnet på filen som ska patchas måste bestämmas för varje diff-lista, och att skräpet före varje diff-lista innehåller intressanta saker som filnamn och revisionsnivå, som nämnts tidigare.

== OPTIONER ==

'''-b''' eller '''--backup'''

: Skapa säkerhetskopior. Det vill säga, vid patchning av en fil, byt namn på eller kopiera originalet i stället för att ta bort det. Se optionen '''-V''' eller '''--version-control''' för detaljer om hur säkerhetskopiefilnamn bestäms.

'''--backup-if-mismatch'''

: Säkerhetskopiera en fil om patchen inte matchar filen exakt och om säkerhetskopior inte annars begärs. Detta är standard om inte '''patch''' följer POSIX.

'''--no-backup-if-mismatch'''

: Säkerhetskopiera inte en fil om patchen inte matchar filen exakt och om säkerhetskopior inte annars begärs. Detta är standard om '''patch''' följer POSIX.

'''-B''' ''pref'' eller '''--prefix=''' ''pref''

: Använd metoden '''simple''' för att bestämma säkerhetskopiefilnamn, se optionen '''-V''' ''method'' eller '''--version-control''' ''method'', och lägg till ''pref'' till ett filnamn när dess säkerhetskopiefilnamn genereras. Till exempel, med '''-B /junk/''' är det enkla säkerhetskopiefilnamnet för '''src/patch/util.c''' '''/junk/src/patch/util.c'''.

'''--binary'''

: Skriv alla filer i binärt läge, förutom standardutdata och '''/dev/tty'''. Vid läsning, inaktivera heuristiken för att omvandla CRLF-radslut till LF-radslut. Denna option behövs på POSIX-system när patchar som genererats på icke-POSIX-system appliceras på icke-POSIX-filer. På POSIX-system omvandlar filläsningar och filskrivningar aldrig radslut. På Windows omvandlar läsningar och skrivningar radslut som standard, och patchar bör genereras med '''diff --binary''' när radslut är betydelsefulla.

'''-c''' eller '''--context'''

: Tolka patchfilen som en vanlig kontext-diff.

'''-d''' ''dir'' eller '''--directory=''' ''dir''

: Byt till katalogen ''dir'' omedelbart, innan något annat görs.

'''-D''' ''define'' eller '''--ifdef=''' ''define''

: Använd konstruktionen '''#ifdef''' ... '''#endif''' för att markera ändringar, med ''define'' som den särskiljande symbolen.

'''--dry-run'''

: Skriv ut resultatet av att applicera patcharna utan att faktiskt ändra några filer.

'''-e''' eller '''--ed'''

: Tolka patchfilen som ett '''ed'''-skript.

'''-E''' eller '''--remove-empty-files'''

: Ta bort utdatafiler som är tomma efter att patcharna har applicerats. Normalt är denna option onödig, eftersom '''patch''' kan undersöka tidsstämplarna i huvudet för att avgöra om en fil ska finnas efter patchning. Om indatan inte är en kontext-diff eller om '''patch''' följer POSIX, tar '''patch''' dock inte bort tomma patchade filer om inte denna option anges. När '''patch''' tar bort en fil försöker den också ta bort eventuella tomma överordnade kataloger.

'''-f''' eller '''--force'''

: Anta att användaren vet exakt vad han eller hon gör, och ställ inga frågor. Hoppa över patchar vars huvuden inte säger vilken fil som ska patchas; patcha filer även om de har fel version för '''Prereq:'''-raden i patchen; och anta att patchar inte är omvända även om de ser ut som om de är det. Denna option undertrycker inte kommentarer; använd '''-s''' för det.

'''-F''' ''num'' eller '''--fuzz=''' ''num''

: Sätt den maximala fuzz-faktorn. Denna option gäller bara diffar som har kontext, och gör att '''patch''' ignorerar upp till så många kontextrader vid sökning efter platser att installera en hunk. Observera att en större fuzz-faktor ökar sannolikheten för en felaktig patch. Standard-fuzz-faktorn är 2. En fuzz-faktor större än eller lika med antalet kontextrader i kontext-diffen, vanligen 3, ignorerar all kontext.

'''-g''' ''num'' eller '''--get=''' ''num''

: Denna option styr '''patch'''s åtgärder när en fil är under RCS- eller SCCS-kontroll och inte finns eller är skrivskyddad och matchar standardversionen, eller när en fil är under ClearCase- eller Perforce-kontroll och inte finns. Om ''num'' är positivt hämtar, eller checkar ut, '''patch''' filen från versionshanteringssystemet; om noll ignorerar '''patch''' RCS, ClearCase, Perforce och SCCS och hämtar inte filen; och om negativt frågar '''patch''' användaren om filen ska hämtas. Standardvärdet för denna option ges av värdet på miljövariabeln '''PATCH_GET''' om den är satt; om inte är standardvärdet noll.

'''--help'''

: Skriv ut en sammanfattning av optioner och avsluta.

'''-i''' ''patchfile'' eller '''--input=''' ''patchfile''

: Läs patchen från ''patchfile''. Om ''patchfile'' är '''-''', läs från standardindata, standardvärdet.

'''-l''' eller '''--ignore-whitespace'''

: Matcha mönster löst, om tabbar eller blanksteg har förvanskats i dina filer. Varje sekvens av ett eller flera blanktecken i patchfilen matchar valfri sekvens i originalfilen, och sekvenser av blanktecken vid radslut ignoreras. Normala tecken måste fortfarande matcha exakt. Varje kontextrad måste fortfarande matcha en rad i originalfilen.

'''--merge''' eller '''--merge=merge''' eller '''--merge=diff3'''

: Slå samman en patchfil med originalfilerna liknande [[diff3(1)]] eller '''merge'''(1). Om en konflikt hittas skriver '''patch''' ut en varning och omger konflikten med raderna '''<<<<<<<''' och '''>>>>>>>'''. En typisk konflikt ser ut så här:

<pre>
<<<<<<<
lines from the original file
|||||||
original lines from the patch
=======
new lines from the patch
>>>>>>>
</pre>

: Det valfria argumentet till '''--merge''' bestämmer utdataformatet för konflikter: diff3-formatet visar sektionen '''|||||||''' med originalraderna från patchen; i merge-formatet saknas denna sektion. Merge-formatet är standard.

: Denna option implicerar '''--forward''' och tar inte hänsyn till optionen '''--fuzz=''' ''num''.

'''-n''' eller '''--normal'''

: Tolka patchfilen som en normal diff.

'''-N''' eller '''--forward'''

: När en patch inte går att applicera kontrollerar patch vanligen om patchen ser ut att redan ha applicerats genom att försöka omvänd-applicera den första hunken. Option '''--forward''' förhindrar detta. Se även '''-R'''.

'''-o''' ''outfile'' eller '''--output=''' ''outfile''

: Skicka utdata till ''outfile'' i stället för att patcha filer på plats. Använd inte denna option om ''outfile'' är en av filerna som ska patchas. När ''outfile'' är '''-''', skicka utdata till standardutdata och skicka alla meddelanden som vanligtvis skulle gå till standardutdata till standardfel.

'''-p''' ''num'' eller '''--strip=''' ''num''

: Ta bort det minsta prefixet som innehåller ''num'' inledande snedstreck från varje filnamn som hittas i patchfilen. En sekvens av ett eller flera intilliggande snedstreck räknas som ett enda snedstreck. Detta styr hur filnamn som hittas i patchfilen behandlas, om du håller dina filer i en annan katalog än personen som skickade ut patchen. Anta till exempel att filnamnet i patchfilen var:

<pre>
/u/howard/src/blurfl/blurfl.c
</pre>

: att sätta '''-p0''' ger hela filnamnet oförändrat, '''-p1''' ger:

<pre>
u/howard/src/blurfl/blurfl.c
</pre>

: utan det inledande snedstrecket, '''-p4''' ger:

<pre>
blurfl/blurfl.c
</pre>

: och att inte ange '''-p''' alls ger bara '''blurfl.c'''. Vad du än får fram letas efter antingen i den aktuella katalogen eller i katalogen som anges med optionen '''-d'''.

'''--posix'''

: Följ POSIX-standarden striktare, enligt följande.

:* Ta den första befintliga filen från listan gammal, ny, index när filnamn härleds från diff-huvuden.
:* Ta inte bort filer som är tomma efter patchning.
:* Fråga inte om filer ska hämtas från RCS, ClearCase, Perforce eller SCCS.
:* Kräv att alla optioner föregår filerna på kommandoraden.
:* Säkerhetskopiera inte filer när det finns en missmatchning.

'''--quoting-style=''' ''word''

: Använd stilen ''word'' för att citera utdatanamn. ''word'' ska vara ett av följande:

'''literal'''

: Skriv ut namn som de är.

'''shell'''

: Citera namn för skalet om de innehåller skalmetatecken eller skulle orsaka tvetydig utdata.

'''shell-always'''

: Citera namn för skalet även om de normalt inte skulle kräva citering.

'''c'''

: Citera namn som för en C-språksträng.

'''escape'''

: Citera som med '''c''' förutom att utelämna de omgivande dubbla citattecknen.

: Du kan ange standardvärdet för optionen '''--quoting-style''' med miljövariabeln '''QUOTING_STYLE'''. Om den miljövariabeln inte är satt är standardvärdet '''shell'''.

'''-r''' ''rejectfile'' eller '''--reject-file=''' ''rejectfile''

: Lägg rejects i ''rejectfile'' i stället för standardfilen '''.rej'''. När ''rejectfile'' är '''-''', kasta rejects.

'''-R''' eller '''--reverse'''

: Anta att denna patch skapades med de gamla och nya filerna omkastade. Ja, jag är rädd att det händer ibland, mänsklig natur som den är. '''patch''' försöker byta riktning på varje hunk innan den appliceras. Rejects skrivs ut i det omkastade formatet. Option '''-R''' fungerar inte med '''ed'''-diffskript eftersom det finns för lite information för att rekonstruera den omvända operationen.

: Om den första hunken i en patch misslyckas vänder '''patch''' hunken för att se om den kan appliceras på det sättet. Om den kan det får du frågan om du vill att optionen '''-R''' ska sättas. Om den inte kan det fortsätter patchen att appliceras normalt. Observera: denna metod kan inte upptäcka en omvänd patch om den är en normal diff och om det första kommandot är en append, det vill säga det borde ha varit en delete, eftersom append alltid lyckas på grund av att en null-kontext matchar var som helst. Lyckligtvis lägger de flesta patchar till eller ändrar rader snarare än tar bort dem, så de flesta omvända normala diffar börjar med en delete, som misslyckas och utlöser heuristiken.

'''--read-only=''' ''behavior''

: Bete dig som begärt när en skrivskyddad fil ska ändras: '''ignore''' problemet, '''warn''' om det, standard, eller '''fail'''.

'''--reject-format=''' ''format''

: Skapa reject-filer i angivet ''format'', antingen '''context''' eller '''unified'''. Utan denna option skrivs avvisade hunkar ut i unified diff-format om indatapatchen hade det formatet, annars i vanligt context diff-format.

'''-s''' eller '''--silent''' eller '''--quiet'''

: Arbeta tyst, om inget fel inträffar.

'''--follow-symlinks'''

: Följ symboliska länkar när indatafiler söks. Ersätter de symboliska länkarna, i stället för att ändra filerna som de symboliska länkarna pekar på. Git-stilpatchar till symboliska länkar kommer inte längre att kunna appliceras. Denna option finns för bakåtkompatibilitet med tidigare versioner av patch; dess användning avråds.

'''-t''' eller '''--batch'''

: Undertryck frågor likt '''-f''', men gör några andra antaganden: hoppa över patchar vars huvuden inte innehåller filnamn, samma som '''-f'''; hoppa över patchar för vilka filen har fel version för '''Prereq:'''-raden i patchen; och anta att patchar är omvända om de ser ut som om de är det.

'''-T''' eller '''--set-time'''

: Sätt ändrings- och åtkomsttider för patchade filer från tidsstämplar som anges i context diff-huvuden. Om inte annat anges i tidsstämplarna, anta att context diff-huvudena använder lokal tid.

: Användning av denna option med tidsstämplar som inte inkluderar tidszoner rekommenderas inte, eftersom patchar som använder lokal tid inte lätt kan användas av personer i andra tidszoner, och eftersom lokala tidsstämplar är tvetydiga när lokala klockor flyttas bakåt under justeringar för sommartid. Se till att tidsstämplar inkluderar tidszoner, eller generera patchar med UTC och använd optionen '''-Z''' eller '''--set-utc''' i stället.

'''-u''' eller '''--unified'''

: Tolka patchfilen som en unified context diff.

'''-v''' eller '''--version'''

: Skriv ut '''patch'''s revisionshuvud och patchnivå, och avsluta.

'''-V''' ''method'' eller '''--version-control=''' ''method''

: Använd ''method'' för att bestämma säkerhetskopiefilnamn. Metoden kan också anges av miljövariabeln '''PATCH_VERSION_CONTROL''', eller, om den inte är satt, '''VERSION_CONTROL''', som åsidosätts av denna option. Metoden påverkar inte om säkerhetskopior görs; den påverkar bara namnen på eventuella säkerhetskopior som görs.

: Värdet på ''method'' är som GNU Emacs version-control-variabel; '''patch''' känner också igen synonymer som är mer beskrivande. De giltiga värdena för ''method'' är, unika förkortningar accepteras:

'''existing''' eller '''nil'''

: Skapa numrerade säkerhetskopior av filer som redan har sådana, annars enkla säkerhetskopior. Detta är standard.

'''numbered''' eller '''t'''

: Skapa numrerade säkerhetskopior. Det numrerade säkerhetskopiefilnamnet för ''F'' är ''F''''' .~''' ''N'' '''~''' där ''N'' är versionsnumret.

'''simple''' eller '''never'''

: Skapa enkla säkerhetskopior. Optionerna '''-B''' eller '''--prefix''', '''-Y''' eller '''--basename-prefix''', och '''-z''' eller '''--suffix''' anger det enkla säkerhetskopiefilnamnet. Om ingen av dessa optioner anges används ett enkelt säkerhetskopiesuffix; det är värdet på miljövariabeln '''SIMPLE_BACKUP_SUFFIX''' om den är satt, och annars '''.orig'''.

: Med numrerade eller enkla säkerhetskopior används säkerhetskopiesuffixet '''~''' om säkerhetskopiefilnamnet är för långt; om till och med att lägga till '''~''' skulle göra namnet för långt ersätter '''~''' filnamnets sista tecken.

'''--verbose'''

: Skriv ut extra information om arbetet som utförs.

'''-x''' ''num'' eller '''--debug=''' ''num''

: Sätt interna felsökningsflaggor av intresse endast för '''patch'''-patchare.

'''-Y''' ''pref'' eller '''--basename-prefix=''' ''pref''

: Använd metoden '''simple''' för att bestämma säkerhetskopiefilnamn, se optionen '''-V''' ''method'' eller '''--version-control''' ''method'', och prefixa ''pref'' till basnamnet för ett filnamn när dess säkerhetskopiefilnamn genereras. Till exempel, med '''-Y .del/''' är det enkla säkerhetskopiefilnamnet för '''src/patch/util.c''' '''src/patch/.del/util.c'''.

'''-z''' ''suffix'' eller '''--suffix=''' ''suffix''

: Använd metoden '''simple''' för att bestämma säkerhetskopiefilnamn, se optionen '''-V''' ''method'' eller '''--version-control''' ''method'', och använd ''suffix'' som suffix. Till exempel, med '''-z -''' är säkerhetskopiefilnamnet för '''src/patch/util.c''' '''src/patch/util.c-'''.

'''-Z''' eller '''--set-utc'''

: Sätt ändrings- och åtkomsttider för patchade filer från tidsstämplar som anges i context diff-huvuden. Om inte annat anges i tidsstämplarna, anta att context diff-huvudena använder Coordinated Universal Time, UTC, ofta känt som GMT. Se också optionen '''-T''' eller '''--set-time'''.

: Optionerna '''-Z''' eller '''--set-utc''' och '''-T''' eller '''--set-time''' avstår normalt från att sätta en fils tid om filens ursprungliga tid inte matchar tiden som anges i patchhuvudet, eller om dess innehåll inte matchar patchen exakt. Om optionen '''-f''' eller '''--force''' anges sätts dock filtiden oavsett.

: På grund av begränsningarna i '''diff'''-utdataformatet kan dessa optioner inte uppdatera tiderna för filer vars innehåll inte har ändrats. Om du använder dessa optioner bör du dessutom ta bort, t.ex. med '''make clean''', alla filer som beror på de patchade filerna, så att senare körningar av '''make''' inte förvirras av de patchade filernas tider.

== MILJÖ ==

'''PATCH_GET'''

: Detta anger om '''patch''' som standard hämtar saknade eller skrivskyddade filer från RCS, ClearCase, Perforce eller SCCS; se optionen '''-g''' eller '''--get'''.

'''POSIXLY_CORRECT'''

: Om satt följer '''patch''' POSIX-standarden striktare som standard: se optionen '''--posix'''.

'''QUOTING_STYLE'''

: Standardvärde för optionen '''--quoting-style'''.

'''SIMPLE_BACKUP_SUFFIX'''

: Ändelse att använda för enkla säkerhetskopiefilnamn i stället för '''.orig'''.

'''TMPDIR''', '''TMP''', '''TEMP'''

: Katalog där temporära filer ska placeras; '''patch''' använder den första miljövariabeln i denna lista som är satt. Om ingen är satt är standardvärdet systemberoende; det är normalt '''/tmp''' på Unix-värdar.

'''VERSION_CONTROL''' eller '''PATCH_VERSION_CONTROL'''

: Väljer version-control-stil; se optionen '''-v''' eller '''--version-control'''.

== FILER ==

''$TMPDIR'''''/p*'''

: temporära filer

'''/dev/tty'''

: styrande terminal; används för att få svar på frågor som ställs till användaren

== SE ÄVEN ==

[[diff(1)]], '''ed'''(1), '''merge'''(1).

Marshall T. Rose och Einar A. Stefferud, ''Proposed Standard for Message Encapsulation'', Internet RFC 934:

<pre>
https://datatracker.ietf.org/doc/html/rfc934
</pre>

1985-01.

== ANMÄRKNINGAR FÖR PATCH-SÄNDARE ==

Det finns flera saker du bör ha i åtanke om du ska skicka ut patchar.

Skapa din patch systematiskt. När du använder ett versionshanteringssystem bör detta vara enkelt; med Git kan du till exempel använda '''git diff'''. Annars är en bra metod kommandot '''diff -Naur''' ''old new'' där ''old'' och ''new'' identifierar de gamla och nya katalogerna. Namnen ''old'' och ''new'' bör inte innehålla några snedstreck.

Om patchen ska kommunicera filtidsstämplar såväl som filinnehåll bör dess '''diff'''-kommandons huvuden ha datum och tider i Universal Time med traditionellt Unix-format, så att patchmottagare kan använda optionen '''-Z''' eller '''--set-utc'''. Här är ett exempelkommando för att generera sådana huvuden, med Bourne shell-syntax:

<pre>
LC_ALL=C TZ=UTC0 diff -Naur myprog-2.7 myprog-2.8
</pre>

Tala om för dina mottagare hur patchen ska appliceras genom att tala om vilken katalog de ska '''cd''' till och vilka '''patch'''-optioner som ska användas. Optionssträngen '''-Np1''' rekommenderas. Testa din procedur genom att låtsas vara en mottagare och applicera din patch på en kopia av originalfilerna.

Du kan spara människor mycket bekymmer genom att hålla en '''patchlevel.h'''-fil som patchas för att öka patchnivån som första diff i patchfilen du skickar ut. Om du lägger in en '''Prereq:'''-rad med patchen låter den dem inte applicera patchar i fel ordning utan någon varning.

Du kan skapa en fil genom att skicka ut en diff som jämför '''/dev/null''' eller en tom fil daterad epoken, 1970-01-01 00:00:00 UTC, med filen du vill skapa. Detta fungerar bara om filen du vill skapa inte redan finns i målkatalogen. Omvänt kan du ta bort en fil genom att skicka ut en context-diff som jämför filen som ska tas bort med en tom fil daterad epoken. Filen tas bort om inte '''patch''' följer POSIX och optionen '''-E''' eller '''--remove-empty-files''' inte anges. Ett enkelt sätt att generera patchar som skapar och tar bort filer är att använda GNU '''diff'''s option '''-N''' eller '''--new-file'''.

Om mottagaren ska använda optionen '''-p''' ''N'', skicka inte utdata som ser ut så här:

<pre>
diff -Naur v2.0.29/prog/README prog/README
--- v2.0.29/prog/README Mon Mar 10 15:13:12 2024
+++ prog/README Mon Mar 17 14:58:22 2024
</pre>

eftersom de två filnamnen har olika antal snedstreck, och olika versioner av '''patch''' tolkar filnamnen olika. För att undvika förvirring, skicka utdata som ser ut så här i stället:

<pre>
diff -Naur v2.0.29/prog/README v2.0.30/prog/README
--- v2.0.29/prog/README Mon Mar 10 15:13:12 2024
+++ v2.0.30/prog/README Mon Mar 17 14:58:22 2024
</pre>

Undvik att skicka patchar som jämför säkerhetskopiefilnamn som '''README.orig''', eftersom detta kan förvirra '''patch''' till att patcha en säkerhetskopia i stället för den riktiga filen. Skicka i stället patchar som jämför samma basfilnamn i olika kataloger, t.ex. '''old/README''' och '''new/README'''.

Var noga med att inte skicka ut omvända patchar, eftersom det får människor att undra om de redan har applicerat patchen.

Försök att inte låta din patch ändra härledda filer, t.ex. filen '''configure''' där det finns en rad '''configure: configure.ac''' i din makefile, eftersom mottagaren ändå bör kunna regenerera de härledda filerna. Om du måste skicka diffar av härledda filer, generera diffarna med UTC, låt mottagarna applicera patchen med optionen '''-Z''' eller '''--set-utc''', och låt dem ta bort alla opatchade filer som beror på patchade filer, t.ex. med '''make clean'''.

Även om du kanske kan komma undan med att lägga 582 diff-listor i en fil, kan det vara klokare att gruppera relaterade patchar i separata filer ifall något går snett.

== DIAGNOSTIK ==

Diagnostik indikerar i allmänhet att '''patch''' inte kunde tolka din patchfil.

Om optionen '''--verbose''' anges indikerar meddelandet '''Hmm...''' att det finns obearbetad text i patchfilen och att '''patch''' försöker härleda om det finns en patch i den texten och, i så fall, vilken typ av patch det är.

'''patch'''s avslutningsstatus är 0 om alla hunkar appliceras framgångsrikt, 1 om vissa hunkar inte kan appliceras eller om det finns merge-konflikter, och 2 om det finns allvarligare problem. När en uppsättning patchar appliceras i en loop bör du kontrollera denna avslutningsstatus så att du inte applicerar en senare patch på en delvis patchad fil.

== VARNINGAR OCH BEGRÄNSNINGAR ==

Context-diffar kan inte tillförlitligt representera skapande eller borttagning av tomma filer, tomma kataloger eller specialfiler såsom symboliska länkar. De kan inte heller representera ändringar av filmetadata som ägarskap, behörigheter eller om en fil är en hård länk till en annan. Om sådana ändringar också krävs bör separata instruktioner, t.ex. ett shellskript, följa med patchen.

'''patch''' kan inte avgöra om radnumren är fel i ett '''ed'''-skript, och kan upptäcka dåliga radnummer i en normal diff endast när den hittar en ändring eller borttagning. En context-diff som använder fuzz-faktor 3 kan ha samma problem. Du bör förmodligen göra en context-diff i dessa fall för att se om ändringarna var rimliga. Att kompilera utan fel är förstås en ganska bra indikation på att patchen fungerade, men inte alltid.

'''patch''' producerar vanligen korrekta resultat, även när den måste gissa mycket. Resultaten garanteras dock bara vara korrekta när patchen appliceras på exakt samma version av filen som patchen genererades från.

== KOMPATIBILITETSPROBLEM ==

POSIX-standarden specificerar beteende som skiljer sig från GNU '''patch'''.

* I POSIX '''patch''', när '''-b''' inte används, görs inga säkerhetskopior även när det finns en missmatchning. I GNU '''patch''' aktiveras detta beteende med optionen '''--no-backup-if-mismatch''', eller genom att följa POSIX med optionen '''--posix''' eller genom att sätta miljövariabeln '''POSIXLY_CORRECT'''.

* När namnet på filen som ska patchas härleds från patchhuvudet använder '''patch''' en komplicerad metod som valfritt följer POSIX. Metoden är ekvivalent med POSIX om filnamnen i context diff-huvudet och '''Index:'''-raden alla är identiska efter prefixborttagning. Din patch är normalt kompatibel om varje huvuds filnamn alla innehåller samma antal snedstreck.

* Begränsa dig till följande optioner när du skickar instruktioner avsedda att köras av vem som helst som kör GNU '''patch''' eller en '''patch''' som följer POSIX. Blanksteg är valfria i följande lista.

<pre>
-b
-c
-d dir
-D define
-e
-i patchfile
-l
-n
-N
-o outfile
-p num
-R
-r rejectfile
-u
</pre>

== FEL ==

Rapportera fel via e-post till:

<pre>
bug-patch@gnu.org
</pre>

Om kod har duplicerats, till exempel med '''#ifdef OLDCODE''' ... '''#else ... #endif''', är '''patch''' oförmögen att patcha båda versionerna, och, om det alls fungerar, kommer den sannolikt att patcha fel version och dessutom säga att den lyckades.

Om du applicerar en patch som du redan har applicerat tror '''patch''' att det är en omvänd patch och erbjuder sig att ta bort patchen. Detta skulle kunna tolkas som en funktion.

Att beräkna hur en hunk ska slås samman är betydligt svårare än att använda den vanliga fuzzy-algoritmen. Större hunkar, mer kontext, en större offset från den ursprungliga platsen och en sämre matchning gör alla algoritmen långsammare.

== KOPIERING ==

<pre>
Copyright © 1989–2026 Free Software Foundation, Inc.
Copyright © 1984–1986, 1988 Larry Wall.
</pre>

== FÖRFATTARE ==

Larry Wall skrev den ursprungliga versionen av patch.
Paul Eggert tog bort patchs godtyckliga gränser; lade till stöd för binärfiler, att sätta filtider och att ta bort filer; och fick den att följa POSIX bättre.
Andra bidragsgivare inkluderar Wayne Davison, som lade till unified-diff-stöd, och David MacKenzie, som lade till konfigurations- och säkerhetskopiestöd.

== KOLOFON ==

Denna sida är en del av projektet ''patch'', ett verktyg för att applicera diff-filer på original.

Information om projektet finns på:

<pre>
https://savannah.gnu.org/projects/patch/
</pre>

Om du har en felrapport för denna manualsida, skicka den till:

<pre>
bug-patch@gnu.org
</pre>

Denna sida hämtades från projektets uppströms Git-förråd:

<pre>
git://git.savannah.gnu.org/patch.git
</pre>

den 24 maj 2026.

Vid den tidpunkten var datumet för den senaste commit som hittades i förrådet 12 maj 2026.

Om du upptäcker renderingsproblem i denna HTML-version av sidan, eller om du anser att det finns en bättre eller mer aktuell källa för sidan, eller om du har rättelser eller förbättringar av informationen i denna KOLOFON, som inte är en del av den ursprungliga manualsidan, skicka e-post till:

<pre>
man-pages@man7.org
</pre>

= Sidslut =
Orginalhemsidan på Engelska https://www.man7.org/linux/man-pages/man1/patch.1.html
Det här är en maskinöversättning av Linux man sidor till svenska. Om du hittar fel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret som finns på
https://www.linux.se/kontaka-linux-se/
 Tack till [https://Datorhjalp.se Datorservice] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell.

[[Kategori:Linuxmanual grupp 1]]
[[Kategori:Linuxmanual]]

patch(1)

2026-08-14T06:31:57Z

Admin:

{{DISPLAYTITLE:patch(1)}}

== NAMN ==

'''patch''' – applicera en diff-fil på ett original

== SYNOPSIS ==

<pre>
patch [options] [originalfile [patchfile]]

men vanligen bara

patch -pnum <patchfile
</pre>

== BESKRIVNING ==

'''patch''' tar en patchfil ''patchfile'' som innehåller en differenslista producerad av programmet '''diff''' och applicerar dessa skillnader på en eller flera originalfiler, vilket producerar patchade versioner. Normalt läggs de patchade versionerna i originalens ställe. Säkerhetskopior kan skapas; se optionen '''-b''' eller '''--backup'''. Namnen på filerna som ska patchas tas vanligen från patchfilen, men om det bara finns en fil som ska patchas kan den anges på kommandoraden som ''originalfile''.

Vid start försöker patch bestämma typen av diff-listan, om detta inte åsidosätts av optionen '''-c''' ('''--context'''), '''-e''' ('''--ed'''), '''-n''' ('''--normal''') eller '''-u''' ('''--unified'''). Kontext-diffar, gammal stil, ny stil och unified, samt normala diffar appliceras av programmet '''patch''' självt, medan '''ed'''-diffar helt enkelt matas till editorn '''ed'''(1) via en pipe.

'''patch''' försöker hoppa över allt inledande skräp, applicera diffen och sedan hoppa över allt avslutande skräp. Därför kan du mata ett e-postmeddelande som innehåller en diff-lista till '''patch''', och det bör fungera. Om hela diffen är indragen med ett konsekvent antal tecken, om rader slutar med CRLF, eller om en diff är inkapslad en eller flera gånger genom att lägga till "'''- '''" framför rader som börjar med "'''-'''" enligt Internet RFC 934, tas detta hänsyn till. Efter att indragning eller inkapsling tagits bort ignoreras rader som börjar med '''#''', eftersom de betraktas som kommentarer.

Med kontext-diffar, och i mindre grad med normala diffar, kan '''patch''' upptäcka när radnumren som nämns i patchen är felaktiga och försöker hitta rätt plats att applicera varje hunk i patchen. Som första gissning tar den radnumret som nämns för hunken, plus eller minus eventuell offset som använts vid applicering av föregående hunk. Om det inte är rätt plats söker '''patch''' både framåt och bakåt efter en uppsättning rader som matchar kontexten som anges i hunken. Först letar '''patch''' efter en plats där alla kontextrader matchar. Om ingen sådan plats hittas, och det är en kontext-diff, och den maximala fuzz-faktorn är satt till 1 eller mer, görs en ny sökning där första och sista kontextraden ignoreras. Om det misslyckas, och den maximala fuzz-faktorn är satt till 2 eller mer, ignoreras de första två och sista två kontextraderna och en ny sökning görs. Standardvärdet för maximal fuzz-faktor är 2.

Hunkar med mindre prefixkontext än suffixkontext, efter applicering av fuzz, måste appliceras i början av filen om deras första radnummer är 1. Hunkar med mer prefixkontext än suffixkontext, efter applicering av fuzz, måste appliceras i slutet av filen.

Om '''patch''' inte kan hitta en plats att installera den hunken av patchen, lägger den hunken i en reject-fil, som normalt är namnet på utdatafilen plus suffixet '''.rej''', eller '''#''' om '''.rej''' skulle skapa ett filnamn som är för långt. Om till och med att lägga till det enskilda tecknet '''#''' gör filnamnet för långt ersätter '''#''' filnamnets sista tecken.

Den avvisade hunken skrivs ut i unified- eller context-diff-format. Om indatan var en normal diff är många av kontexterna helt enkelt null. Radnumren för hunkarna i reject-filen kan skilja sig från dem i patchfilen: de återspeglar den ungefärliga plats där patch tror att de misslyckade hunkarna hör hemma i den nya filen snarare än i den gamla.

När varje hunk är klar får du veta om hunken misslyckades, och i så fall på vilken rad, i den nya filen, '''patch''' trodde att hunken skulle placeras. Om hunken installeras på en annan rad än radnumret som anges i diffen får du veta offseten. En enda stor offset ''kan'' indikera att en hunk installerades på fel plats. Du får också veta om en fuzz-faktor användes för att skapa matchningen, i vilket fall du också bör vara något misstänksam. Om optionen '''--verbose''' anges får du också veta om hunkar som matchar exakt.

Om ingen originalfil ''origfile'' anges på kommandoraden försöker '''patch''' räkna ut från det inledande skräpet vad namnet på filen som ska redigeras är, enligt följande regler.

Först tar '''patch''' en ordnad lista över kandidatfilnamn enligt följande:

* Om huvudet är ett huvud för en kontext-diff tar '''patch''' de gamla och nya filnamnen i huvudet. Ett namn ignoreras om det inte har tillräckligt många snedstreck för att uppfylla optionen '''-p''' ''num'' eller '''--strip=''' ''num''. Namnet '''/dev/null''' ignoreras också.

* Om det finns en '''Index:'''-rad i det inledande skräpet och om antingen de gamla och nya namnen båda saknas eller om '''patch''' följer POSIX, tar '''patch''' namnet i '''Index:'''-raden.

* För syftet med följande regler betraktas kandidatfilnamnen i ordningen gammal, ny, index, oavsett ordningen de förekommer i huvudet.

Sedan väljer '''patch''' ett filnamn från kandidatlistan enligt följande:

* Om några av de namngivna filerna finns väljer '''patch''' det första namnet om det följer POSIX, och annars det bästa namnet.

* Om '''patch''' inte ignorerar RCS, ClearCase, Perforce och SCCS, se optionen '''-g''' ''num'' eller '''--get=''' ''num'', och inga namngivna filer finns men en RCS-, ClearCase-, Perforce- eller SCCS-master hittas, väljer '''patch''' den första namngivna filen med en RCS-, ClearCase-, Perforce- eller SCCS-master.

* Om inga namngivna filer finns, ingen RCS-, ClearCase-, Perforce- eller SCCS-master hittades, några namn anges, '''patch''' inte följer POSIX, och patchen verkar skapa en fil, väljer '''patch''' det bästa namnet som kräver skapande av minst antal kataloger.

* Om inget filnamn resulterar från ovanstående heuristik ombeds du ange namnet på filen som ska patchas, och '''patch''' väljer det namnet.

För att bestämma det ''bästa'' av en icke-tom lista med filnamn tar '''patch''' först alla namn med minst antal sökvägskomponenter; av dessa tar den sedan alla namn med kortast basnamn; av dessa tar den sedan alla kortaste namn; slutligen tar den det första återstående namnet.

Dessutom, om det inledande skräpet innehåller en '''Prereq:'''-rad, tar '''patch''' det första ordet från förutsättningsraden, normalt ett versionsnummer, och kontrollerar originalfilen för att se om det ordet kan hittas. Om inte ber '''patch''' om bekräftelse innan den fortsätter.

Resultatet av allt detta är att du bör kunna köra något som följande shellkommando:

<pre>
patch -d /usr/src/local/blurfl
</pre>

och patcha en fil i katalogen '''blurfl''' direkt från en patch som läses från standardindata.

Om patchfilen innehåller mer än en patch försöker '''patch''' applicera var och en av dem som om de kom från separata patchfiler. Detta betyder bland annat att det antas att namnet på filen som ska patchas måste bestämmas för varje diff-lista, och att skräpet före varje diff-lista innehåller intressanta saker som filnamn och revisionsnivå, som nämnts tidigare.

== OPTIONER ==

'''-b''' eller '''--backup'''

: Skapa säkerhetskopior. Det vill säga, vid patchning av en fil, byt namn på eller kopiera originalet i stället för att ta bort det. Se optionen '''-V''' eller '''--version-control''' för detaljer om hur säkerhetskopiefilnamn bestäms.

'''--backup-if-mismatch'''

: Säkerhetskopiera en fil om patchen inte matchar filen exakt och om säkerhetskopior inte annars begärs. Detta är standard om inte '''patch''' följer POSIX.

'''--no-backup-if-mismatch'''

: Säkerhetskopiera inte en fil om patchen inte matchar filen exakt och om säkerhetskopior inte annars begärs. Detta är standard om '''patch''' följer POSIX.

'''-B''' ''pref'' eller '''--prefix=''' ''pref''

: Använd metoden '''simple''' för att bestämma säkerhetskopiefilnamn, se optionen '''-V''' ''method'' eller '''--version-control''' ''method'', och lägg till ''pref'' till ett filnamn när dess säkerhetskopiefilnamn genereras. Till exempel, med '''-B /junk/''' är det enkla säkerhetskopiefilnamnet för '''src/patch/util.c''' '''/junk/src/patch/util.c'''.

'''--binary'''

: Skriv alla filer i binärt läge, förutom standardutdata och '''/dev/tty'''. Vid läsning, inaktivera heuristiken för att omvandla CRLF-radslut till LF-radslut. Denna option behövs på POSIX-system när patchar som genererats på icke-POSIX-system appliceras på icke-POSIX-filer. På POSIX-system omvandlar filläsningar och filskrivningar aldrig radslut. På Windows omvandlar läsningar och skrivningar radslut som standard, och patchar bör genereras med '''diff --binary''' när radslut är betydelsefulla.

'''-c''' eller '''--context'''

: Tolka patchfilen som en vanlig kontext-diff.

'''-d''' ''dir'' eller '''--directory=''' ''dir''

: Byt till katalogen ''dir'' omedelbart, innan något annat görs.

'''-D''' ''define'' eller '''--ifdef=''' ''define''

: Använd konstruktionen '''#ifdef''' ... '''#endif''' för att markera ändringar, med ''define'' som den särskiljande symbolen.

'''--dry-run'''

: Skriv ut resultatet av att applicera patcharna utan att faktiskt ändra några filer.

'''-e''' eller '''--ed'''

: Tolka patchfilen som ett '''ed'''-skript.

'''-E''' eller '''--remove-empty-files'''

: Ta bort utdatafiler som är tomma efter att patcharna har applicerats. Normalt är denna option onödig, eftersom '''patch''' kan undersöka tidsstämplarna i huvudet för att avgöra om en fil ska finnas efter patchning. Om indatan inte är en kontext-diff eller om '''patch''' följer POSIX, tar '''patch''' dock inte bort tomma patchade filer om inte denna option anges. När '''patch''' tar bort en fil försöker den också ta bort eventuella tomma överordnade kataloger.

'''-f''' eller '''--force'''

: Anta att användaren vet exakt vad han eller hon gör, och ställ inga frågor. Hoppa över patchar vars huvuden inte säger vilken fil som ska patchas; patcha filer även om de har fel version för '''Prereq:'''-raden i patchen; och anta att patchar inte är omvända även om de ser ut som om de är det. Denna option undertrycker inte kommentarer; använd '''-s''' för det.

'''-F''' ''num'' eller '''--fuzz=''' ''num''

: Sätt den maximala fuzz-faktorn. Denna option gäller bara diffar som har kontext, och gör att '''patch''' ignorerar upp till så många kontextrader vid sökning efter platser att installera en hunk. Observera att en större fuzz-faktor ökar sannolikheten för en felaktig patch. Standard-fuzz-faktorn är 2. En fuzz-faktor större än eller lika med antalet kontextrader i kontext-diffen, vanligen 3, ignorerar all kontext.

'''-g''' ''num'' eller '''--get=''' ''num''

: Denna option styr '''patch'''s åtgärder när en fil är under RCS- eller SCCS-kontroll och inte finns eller är skrivskyddad och matchar standardversionen, eller när en fil är under ClearCase- eller Perforce-kontroll och inte finns. Om ''num'' är positivt hämtar, eller checkar ut, '''patch''' filen från versionshanteringssystemet; om noll ignorerar '''patch''' RCS, ClearCase, Perforce och SCCS och hämtar inte filen; och om negativt frågar '''patch''' användaren om filen ska hämtas. Standardvärdet för denna option ges av värdet på miljövariabeln '''PATCH_GET''' om den är satt; om inte är standardvärdet noll.

'''--help'''

: Skriv ut en sammanfattning av optioner och avsluta.

'''-i''' ''patchfile'' eller '''--input=''' ''patchfile''

: Läs patchen från ''patchfile''. Om ''patchfile'' är '''-''', läs från standardindata, standardvärdet.

'''-l''' eller '''--ignore-whitespace'''

: Matcha mönster löst, om tabbar eller blanksteg har förvanskats i dina filer. Varje sekvens av ett eller flera blanktecken i patchfilen matchar valfri sekvens i originalfilen, och sekvenser av blanktecken vid radslut ignoreras. Normala tecken måste fortfarande matcha exakt. Varje kontextrad måste fortfarande matcha en rad i originalfilen.

'''--merge''' eller '''--merge=merge''' eller '''--merge=diff3'''

: Slå samman en patchfil med originalfilerna liknande [[diff3(1)]] eller '''merge'''(1). Om en konflikt hittas skriver '''patch''' ut en varning och omger konflikten med raderna '''<<<<<<<''' och '''>>>>>>>'''. En typisk konflikt ser ut så här:

<pre>
<<<<<<<
lines from the original file
|||||||
original lines from the patch
=======
new lines from the patch
>>>>>>>
</pre>

: Det valfria argumentet till '''--merge''' bestämmer utdataformatet för konflikter: diff3-formatet visar sektionen '''|||||||''' med originalraderna från patchen; i merge-formatet saknas denna sektion. Merge-formatet är standard.

: Denna option implicerar '''--forward''' och tar inte hänsyn till optionen '''--fuzz=''' ''num''.

'''-n''' eller '''--normal'''

: Tolka patchfilen som en normal diff.

'''-N''' eller '''--forward'''

: När en patch inte går att applicera kontrollerar patch vanligen om patchen ser ut att redan ha applicerats genom att försöka omvänd-applicera den första hunken. Option '''--forward''' förhindrar detta. Se även '''-R'''.

'''-o''' ''outfile'' eller '''--output=''' ''outfile''

: Skicka utdata till ''outfile'' i stället för att patcha filer på plats. Använd inte denna option om ''outfile'' är en av filerna som ska patchas. När ''outfile'' är '''-''', skicka utdata till standardutdata och skicka alla meddelanden som vanligtvis skulle gå till standardutdata till standardfel.

'''-p''' ''num'' eller '''--strip=''' ''num''

: Ta bort det minsta prefixet som innehåller ''num'' inledande snedstreck från varje filnamn som hittas i patchfilen. En sekvens av ett eller flera intilliggande snedstreck räknas som ett enda snedstreck. Detta styr hur filnamn som hittas i patchfilen behandlas, om du håller dina filer i en annan katalog än personen som skickade ut patchen. Anta till exempel att filnamnet i patchfilen var:

<pre>
/u/howard/src/blurfl/blurfl.c
</pre>

: att sätta '''-p0''' ger hela filnamnet oförändrat, '''-p1''' ger:

<pre>
u/howard/src/blurfl/blurfl.c
</pre>

: utan det inledande snedstrecket, '''-p4''' ger:

<pre>
blurfl/blurfl.c
</pre>

: och att inte ange '''-p''' alls ger bara '''blurfl.c'''. Vad du än får fram letas efter antingen i den aktuella katalogen eller i katalogen som anges med optionen '''-d'''.

'''--posix'''

: Följ POSIX-standarden striktare, enligt följande.

:* Ta den första befintliga filen från listan gammal, ny, index när filnamn härleds från diff-huvuden.
:* Ta inte bort filer som är tomma efter patchning.
:* Fråga inte om filer ska hämtas från RCS, ClearCase, Perforce eller SCCS.
:* Kräv att alla optioner föregår filerna på kommandoraden.
:* Säkerhetskopiera inte filer när det finns en missmatchning.

'''--quoting-style=''' ''word''

: Använd stilen ''word'' för att citera utdatanamn. ''word'' ska vara ett av följande:

'''literal'''

: Skriv ut namn som de är.

'''shell'''

: Citera namn för skalet om de innehåller skalmetatecken eller skulle orsaka tvetydig utdata.

'''shell-always'''

: Citera namn för skalet även om de normalt inte skulle kräva citering.

'''c'''

: Citera namn som för en C-språksträng.

'''escape'''

: Citera som med '''c''' förutom att utelämna de omgivande dubbla citattecknen.

: Du kan ange standardvärdet för optionen '''--quoting-style''' med miljövariabeln '''QUOTING_STYLE'''. Om den miljövariabeln inte är satt är standardvärdet '''shell'''.

'''-r''' ''rejectfile'' eller '''--reject-file=''' ''rejectfile''

: Lägg rejects i ''rejectfile'' i stället för standardfilen '''.rej'''. När ''rejectfile'' är '''-''', kasta rejects.

'''-R''' eller '''--reverse'''

: Anta att denna patch skapades med de gamla och nya filerna omkastade. Ja, jag är rädd att det händer ibland, mänsklig natur som den är. '''patch''' försöker byta riktning på varje hunk innan den appliceras. Rejects skrivs ut i det omkastade formatet. Option '''-R''' fungerar inte med '''ed'''-diffskript eftersom det finns för lite information för att rekonstruera den omvända operationen.

: Om den första hunken i en patch misslyckas vänder '''patch''' hunken för att se om den kan appliceras på det sättet. Om den kan det får du frågan om du vill att optionen '''-R''' ska sättas. Om den inte kan det fortsätter patchen att appliceras normalt. Observera: denna metod kan inte upptäcka en omvänd patch om den är en normal diff och om det första kommandot är en append, det vill säga det borde ha varit en delete, eftersom append alltid lyckas på grund av att en null-kontext matchar var som helst. Lyckligtvis lägger de flesta patchar till eller ändrar rader snarare än tar bort dem, så de flesta omvända normala diffar börjar med en delete, som misslyckas och utlöser heuristiken.

'''--read-only=''' ''behavior''

: Bete dig som begärt när en skrivskyddad fil ska ändras: '''ignore''' problemet, '''warn''' om det, standard, eller '''fail'''.

'''--reject-format=''' ''format''

: Skapa reject-filer i angivet ''format'', antingen '''context''' eller '''unified'''. Utan denna option skrivs avvisade hunkar ut i unified diff-format om indatapatchen hade det formatet, annars i vanligt context diff-format.

'''-s''' eller '''--silent''' eller '''--quiet'''

: Arbeta tyst, om inget fel inträffar.

'''--follow-symlinks'''

: Följ symboliska länkar när indatafiler söks. Ersätter de symboliska länkarna, i stället för att ändra filerna som de symboliska länkarna pekar på. Git-stilpatchar till symboliska länkar kommer inte längre att kunna appliceras. Denna option finns för bakåtkompatibilitet med tidigare versioner av patch; dess användning avråds.

'''-t''' eller '''--batch'''

: Undertryck frågor likt '''-f''', men gör några andra antaganden: hoppa över patchar vars huvuden inte innehåller filnamn, samma som '''-f'''; hoppa över patchar för vilka filen har fel version för '''Prereq:'''-raden i patchen; och anta att patchar är omvända om de ser ut som om de är det.

'''-T''' eller '''--set-time'''

: Sätt ändrings- och åtkomsttider för patchade filer från tidsstämplar som anges i context diff-huvuden. Om inte annat anges i tidsstämplarna, anta att context diff-huvudena använder lokal tid.

: Användning av denna option med tidsstämplar som inte inkluderar tidszoner rekommenderas inte, eftersom patchar som använder lokal tid inte lätt kan användas av personer i andra tidszoner, och eftersom lokala tidsstämplar är tvetydiga när lokala klockor flyttas bakåt under justeringar för sommartid. Se till att tidsstämplar inkluderar tidszoner, eller generera patchar med UTC och använd optionen '''-Z''' eller '''--set-utc''' i stället.

'''-u''' eller '''--unified'''

: Tolka patchfilen som en unified context diff.

'''-v''' eller '''--version'''

: Skriv ut '''patch'''s revisionshuvud och patchnivå, och avsluta.

'''-V''' ''method'' eller '''--version-control=''' ''method''

: Använd ''method'' för att bestämma säkerhetskopiefilnamn. Metoden kan också anges av miljövariabeln '''PATCH_VERSION_CONTROL''', eller, om den inte är satt, '''VERSION_CONTROL''', som åsidosätts av denna option. Metoden påverkar inte om säkerhetskopior görs; den påverkar bara namnen på eventuella säkerhetskopior som görs.

: Värdet på ''method'' är som GNU Emacs version-control-variabel; '''patch''' känner också igen synonymer som är mer beskrivande. De giltiga värdena för ''method'' är, unika förkortningar accepteras:

'''existing''' eller '''nil'''

: Skapa numrerade säkerhetskopior av filer som redan har sådana, annars enkla säkerhetskopior. Detta är standard.

'''numbered''' eller '''t'''

: Skapa numrerade säkerhetskopior. Det numrerade säkerhetskopiefilnamnet för ''F'' är ''F''''' .~''' ''N'' '''~''' där ''N'' är versionsnumret.

'''simple''' eller '''never'''

: Skapa enkla säkerhetskopior. Optionerna '''-B''' eller '''--prefix''', '''-Y''' eller '''--basename-prefix''', och '''-z''' eller '''--suffix''' anger det enkla säkerhetskopiefilnamnet. Om ingen av dessa optioner anges används ett enkelt säkerhetskopiesuffix; det är värdet på miljövariabeln '''SIMPLE_BACKUP_SUFFIX''' om den är satt, och annars '''.orig'''.

: Med numrerade eller enkla säkerhetskopior används säkerhetskopiesuffixet '''~''' om säkerhetskopiefilnamnet är för långt; om till och med att lägga till '''~''' skulle göra namnet för långt ersätter '''~''' filnamnets sista tecken.

'''--verbose'''

: Skriv ut extra information om arbetet som utförs.

'''-x''' ''num'' eller '''--debug=''' ''num''

: Sätt interna felsökningsflaggor av intresse endast för '''patch'''-patchare.

'''-Y''' ''pref'' eller '''--basename-prefix=''' ''pref''

: Använd metoden '''simple''' för att bestämma säkerhetskopiefilnamn, se optionen '''-V''' ''method'' eller '''--version-control''' ''method'', och prefixa ''pref'' till basnamnet för ett filnamn när dess säkerhetskopiefilnamn genereras. Till exempel, med '''-Y .del/''' är det enkla säkerhetskopiefilnamnet för '''src/patch/util.c''' '''src/patch/.del/util.c'''.

'''-z''' ''suffix'' eller '''--suffix=''' ''suffix''

: Använd metoden '''simple''' för att bestämma säkerhetskopiefilnamn, se optionen '''-V''' ''method'' eller '''--version-control''' ''method'', och använd ''suffix'' som suffix. Till exempel, med '''-z -''' är säkerhetskopiefilnamnet för '''src/patch/util.c''' '''src/patch/util.c-'''.

'''-Z''' eller '''--set-utc'''

: Sätt ändrings- och åtkomsttider för patchade filer från tidsstämplar som anges i context diff-huvuden. Om inte annat anges i tidsstämplarna, anta att context diff-huvudena använder Coordinated Universal Time, UTC, ofta känt som GMT. Se också optionen '''-T''' eller '''--set-time'''.

: Optionerna '''-Z''' eller '''--set-utc''' och '''-T''' eller '''--set-time''' avstår normalt från att sätta en fils tid om filens ursprungliga tid inte matchar tiden som anges i patchhuvudet, eller om dess innehåll inte matchar patchen exakt. Om optionen '''-f''' eller '''--force''' anges sätts dock filtiden oavsett.

: På grund av begränsningarna i '''diff'''-utdataformatet kan dessa optioner inte uppdatera tiderna för filer vars innehåll inte har ändrats. Om du använder dessa optioner bör du dessutom ta bort, t.ex. med '''make clean''', alla filer som beror på de patchade filerna, så att senare körningar av '''make''' inte förvirras av de patchade filernas tider.

== MILJÖ ==

'''PATCH_GET'''

: Detta anger om '''patch''' som standard hämtar saknade eller skrivskyddade filer från RCS, ClearCase, Perforce eller SCCS; se optionen '''-g''' eller '''--get'''.

'''POSIXLY_CORRECT'''

: Om satt följer '''patch''' POSIX-standarden striktare som standard: se optionen '''--posix'''.

'''QUOTING_STYLE'''

: Standardvärde för optionen '''--quoting-style'''.

'''SIMPLE_BACKUP_SUFFIX'''

: Ändelse att använda för enkla säkerhetskopiefilnamn i stället för '''.orig'''.

'''TMPDIR''', '''TMP''', '''TEMP'''

: Katalog där temporära filer ska placeras; '''patch''' använder den första miljövariabeln i denna lista som är satt. Om ingen är satt är standardvärdet systemberoende; det är normalt '''/tmp''' på Unix-värdar.

'''VERSION_CONTROL''' eller '''PATCH_VERSION_CONTROL'''

: Väljer version-control-stil; se optionen '''-v''' eller '''--version-control'''.

== FILER ==

''$TMPDIR'''''/p*'''

: temporära filer

'''/dev/tty'''

: styrande terminal; används för att få svar på frågor som ställs till användaren

== SE ÄVEN ==

[[diff(1)]], '''ed'''(1), '''merge'''(1).

Marshall T. Rose och Einar A. Stefferud, ''Proposed Standard for Message Encapsulation'', Internet RFC 934:

<pre>
https://datatracker.ietf.org/doc/html/rfc934
</pre>

1985-01.

== ANMÄRKNINGAR FÖR PATCH-SÄNDARE ==

Det finns flera saker du bör ha i åtanke om du ska skicka ut patchar.

Skapa din patch systematiskt. När du använder ett versionshanteringssystem bör detta vara enkelt; med Git kan du till exempel använda '''git diff'''. Annars är en bra metod kommandot '''diff -Naur''' ''old new'' där ''old'' och ''new'' identifierar de gamla och nya katalogerna. Namnen ''old'' och ''new'' bör inte innehålla några snedstreck.

Om patchen ska kommunicera filtidsstämplar såväl som filinnehåll bör dess '''diff'''-kommandons huvuden ha datum och tider i Universal Time med traditionellt Unix-format, så att patchmottagare kan använda optionen '''-Z''' eller '''--set-utc'''. Här är ett exempelkommando för att generera sådana huvuden, med Bourne shell-syntax:

<pre>
LC_ALL=C TZ=UTC0 diff -Naur myprog-2.7 myprog-2.8
</pre>

Tala om för dina mottagare hur patchen ska appliceras genom att tala om vilken katalog de ska '''cd''' till och vilka '''patch'''-optioner som ska användas. Optionssträngen '''-Np1''' rekommenderas. Testa din procedur genom att låtsas vara en mottagare och applicera din patch på en kopia av originalfilerna.

Du kan spara människor mycket bekymmer genom att hålla en '''patchlevel.h'''-fil som patchas för att öka patchnivån som första diff i patchfilen du skickar ut. Om du lägger in en '''Prereq:'''-rad med patchen låter den dem inte applicera patchar i fel ordning utan någon varning.

Du kan skapa en fil genom att skicka ut en diff som jämför '''/dev/null''' eller en tom fil daterad epoken, 1970-01-01 00:00:00 UTC, med filen du vill skapa. Detta fungerar bara om filen du vill skapa inte redan finns i målkatalogen. Omvänt kan du ta bort en fil genom att skicka ut en context-diff som jämför filen som ska tas bort med en tom fil daterad epoken. Filen tas bort om inte '''patch''' följer POSIX och optionen '''-E''' eller '''--remove-empty-files''' inte anges. Ett enkelt sätt att generera patchar som skapar och tar bort filer är att använda GNU '''diff'''s option '''-N''' eller '''--new-file'''.

Om mottagaren ska använda optionen '''-p''' ''N'', skicka inte utdata som ser ut så här:

<pre>
diff -Naur v2.0.29/prog/README prog/README
--- v2.0.29/prog/README Mon Mar 10 15:13:12 2024
+++ prog/README Mon Mar 17 14:58:22 2024
</pre>

eftersom de två filnamnen har olika antal snedstreck, och olika versioner av '''patch''' tolkar filnamnen olika. För att undvika förvirring, skicka utdata som ser ut så här i stället:

<pre>
diff -Naur v2.0.29/prog/README v2.0.30/prog/README
--- v2.0.29/prog/README Mon Mar 10 15:13:12 2024
+++ v2.0.30/prog/README Mon Mar 17 14:58:22 2024
</pre>

Undvik att skicka patchar som jämför säkerhetskopiefilnamn som '''README.orig''', eftersom detta kan förvirra '''patch''' till att patcha en säkerhetskopia i stället för den riktiga filen. Skicka i stället patchar som jämför samma basfilnamn i olika kataloger, t.ex. '''old/README''' och '''new/README'''.

Var noga med att inte skicka ut omvända patchar, eftersom det får människor att undra om de redan har applicerat patchen.

Försök att inte låta din patch ändra härledda filer, t.ex. filen '''configure''' där det finns en rad '''configure: configure.ac''' i din makefile, eftersom mottagaren ändå bör kunna regenerera de härledda filerna. Om du måste skicka diffar av härledda filer, generera diffarna med UTC, låt mottagarna applicera patchen med optionen '''-Z''' eller '''--set-utc''', och låt dem ta bort alla opatchade filer som beror på patchade filer, t.ex. med '''make clean'''.

Även om du kanske kan komma undan med att lägga 582 diff-listor i en fil, kan det vara klokare att gruppera relaterade patchar i separata filer ifall något går snett.

== DIAGNOSTIK ==

Diagnostik indikerar i allmänhet att '''patch''' inte kunde tolka din patchfil.

Om optionen '''--verbose''' anges indikerar meddelandet '''Hmm...''' att det finns obearbetad text i patchfilen och att '''patch''' försöker härleda om det finns en patch i den texten och, i så fall, vilken typ av patch det är.

'''patch'''s avslutningsstatus är 0 om alla hunkar appliceras framgångsrikt, 1 om vissa hunkar inte kan appliceras eller om det finns merge-konflikter, och 2 om det finns allvarligare problem. När en uppsättning patchar appliceras i en loop bör du kontrollera denna avslutningsstatus så att du inte applicerar en senare patch på en delvis patchad fil.

== VARNINGAR OCH BEGRÄNSNINGAR ==

Context-diffar kan inte tillförlitligt representera skapande eller borttagning av tomma filer, tomma kataloger eller specialfiler såsom symboliska länkar. De kan inte heller representera ändringar av filmetadata som ägarskap, behörigheter eller om en fil är en hård länk till en annan. Om sådana ändringar också krävs bör separata instruktioner, t.ex. ett shellskript, följa med patchen.

'''patch''' kan inte avgöra om radnumren är fel i ett '''ed'''-skript, och kan upptäcka dåliga radnummer i en normal diff endast när den hittar en ändring eller borttagning. En context-diff som använder fuzz-faktor 3 kan ha samma problem. Du bör förmodligen göra en context-diff i dessa fall för att se om ändringarna var rimliga. Att kompilera utan fel är förstås en ganska bra indikation på att patchen fungerade, men inte alltid.

'''patch''' producerar vanligen korrekta resultat, även när den måste gissa mycket. Resultaten garanteras dock bara vara korrekta när patchen appliceras på exakt samma version av filen som patchen genererades från.

== KOMPATIBILITETSPROBLEM ==

POSIX-standarden specificerar beteende som skiljer sig från GNU '''patch'''.

* I POSIX '''patch''', när '''-b''' inte används, görs inga säkerhetskopior även när det finns en missmatchning. I GNU '''patch''' aktiveras detta beteende med optionen '''--no-backup-if-mismatch''', eller genom att följa POSIX med optionen '''--posix''' eller genom att sätta miljövariabeln '''POSIXLY_CORRECT'''.

* När namnet på filen som ska patchas härleds från patchhuvudet använder '''patch''' en komplicerad metod som valfritt följer POSIX. Metoden är ekvivalent med POSIX om filnamnen i context diff-huvudet och '''Index:'''-raden alla är identiska efter prefixborttagning. Din patch är normalt kompatibel om varje huvuds filnamn alla innehåller samma antal snedstreck.

* Begränsa dig till följande optioner när du skickar instruktioner avsedda att köras av vem som helst som kör GNU '''patch''' eller en '''patch''' som följer POSIX. Blanksteg är valfria i följande lista.

<pre>
-b
-c
-d dir
-D define
-e
-i patchfile
-l
-n
-N
-o outfile
-p num
-R
-r rejectfile
-u
</pre>

== FEL ==

Rapportera fel via e-post till:

<pre>
bug-patch@gnu.org
</pre>

Om kod har duplicerats, till exempel med '''#ifdef OLDCODE''' ... '''#else ... #endif''', är '''patch''' oförmögen att patcha båda versionerna, och, om det alls fungerar, kommer den sannolikt att patcha fel version och dessutom säga att den lyckades.

Om du applicerar en patch som du redan har applicerat tror '''patch''' att det är en omvänd patch och erbjuder sig att ta bort patchen. Detta skulle kunna tolkas som en funktion.

Att beräkna hur en hunk ska slås samman är betydligt svårare än att använda den vanliga fuzzy-algoritmen. Större hunkar, mer kontext, en större offset från den ursprungliga platsen och en sämre matchning gör alla algoritmen långsammare.

== KOPIERING ==

<pre>
Copyright © 1989–2026 Free Software Foundation, Inc.
Copyright © 1984–1986, 1988 Larry Wall.
</pre>

== FÖRFATTARE ==

<pre>
Larry Wall skrev den ursprungliga versionen av patch.
Paul Eggert tog bort patchs godtyckliga gränser; lade till stöd för binärfiler, att sätta filtider och att ta bort filer; och fick den att följa POSIX bättre.
Andra bidragsgivare inkluderar Wayne Davison, som lade till unified-diff-stöd, och David MacKenzie, som lade till konfigurations- och säkerhetskopiestöd.
</pre>

== KOLOFON ==

Denna sida är en del av projektet ''patch'', ett verktyg för att applicera diff-filer på original.

Information om projektet finns på:

<pre>
https://savannah.gnu.org/projects/patch/
</pre>

Om du har en felrapport för denna manualsida, skicka den till:

<pre>
bug-patch@gnu.org
</pre>

Denna sida hämtades från projektets uppströms Git-förråd:

<pre>
git://git.savannah.gnu.org/patch.git
</pre>

den 24 maj 2026.

Vid den tidpunkten var datumet för den senaste commit som hittades i förrådet 12 maj 2026.

Om du upptäcker renderingsproblem i denna HTML-version av sidan, eller om du anser att det finns en bättre eller mer aktuell källa för sidan, eller om du har rättelser eller förbättringar av informationen i denna KOLOFON, som inte är en del av den ursprungliga manualsidan, skicka e-post till:

<pre>
man-pages@man7.org
</pre>

= Sidslut =
Orginalhemsidan på Engelska https://www.man7.org/linux/man-pages/man1/patch.1.html
Det här är en maskinöversättning av Linux man sidor till svenska. Om du hittar fel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret som finns på
https://www.linux.se/kontaka-linux-se/
 Tack till [https://Datorhjalp.se Datorservice] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell.

[[Kategori:Linuxmanual grupp 1]]
[[Kategori:Linuxmanual]]

patch(1)

2026-08-14T06:09:46Z

Admin: Skapade sidan med '= Sidslut = Orginalhemsidan på Engelska https://www.man7.org/linux/man-pages/man1/patch.1.html Det här är en maskinöversättning av Linux man sidor till svenska. Om du hittar fel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret som finns på https://www.linux.se/kontaka-linux-se/ Tack till [https://Datorhjalp.se Datorservice] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell. Kategori:Linuxmanual grupp 1 Kategori:Linuxmanual'

= Sidslut =
Orginalhemsidan på Engelska https://www.man7.org/linux/man-pages/man1/patch.1.html
Det här är en maskinöversättning av Linux man sidor till svenska. Om du hittar fel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret som finns på
https://www.linux.se/kontaka-linux-se/
 Tack till [https://Datorhjalp.se Datorservice] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell.

[[Kategori:Linuxmanual grupp 1]]
[[Kategori:Linuxmanual]]

lp(1)

2026-08-12T11:31:41Z

Admin: /* KOLOFON */

{{DISPLAYTITLE:lp(1)}}

== NAMN ==

'''lp''' – skriv ut filer

== SYNOPSIS ==

<pre>
lp [ -h hostname[:port] ] [ -E ] [ -U username ] [ -c ]
[ -d destination[/instance] ] [ -m ] [ -n num-copies ]
[ -o option[=value] ] [ -q priority ] [ -s ] [ -t title ]
[ -H handling ] [ -P page-list ] [ -- ] [ file(s) ]

lp [ -h hostname[:port] ] [ -E ] [ -U username ] [ -c ]
[ -i job-id ] [ -n num-copies ] [ -o option[=value] ]
[ -q priority ] [ -t title ] [ -H handling ] [ -P page-list ]
</pre>

== BESKRIVNING ==

'''lp''' skickar filer för utskrift eller ändrar ett väntande jobb.

Använd filnamnet "-" för att tvinga utskrift från standardindata.

=== STANDARDDESTINATIONEN ===

CUPS tillhandahåller många sätt att sätta standarddestinationen.

Miljövariablerna '''LPDEST''' och '''PRINTER''' konsulteras först.

Om ingen av dem är satt används den aktuella standard som satts med kommandot [[lpoptions(1)]], följt av standarden som satts med kommandot [[lpadmin(8)]].

== OPTIONER ==

Följande optioner känns igen av ''lp'':

'''--'''

: Markerar slutet på optionerna; använd detta för att skriva ut en fil vars namn börjar med ett bindestreck (-).

'''-E'''

: Tvingar kryptering vid anslutning till servern.

'''-U''' ''username''

: Anger användarnamnet som ska användas vid anslutning till servern.

'''-c'''

: Denna option tillhandahålls endast för bakåtkompatibilitet.

: På system som stöder den tvingar denna option utskriftsfilen att kopieras till spool-katalogen före utskrift.

: I CUPS skickas utskriftsfiler alltid till schemaläggaren via IPP, vilket har samma effekt.

'''-d''' ''destination''

: Skriver ut filer till den namngivna skrivaren.

'''-h''' ''hostname''[''':''' ''port'']

: Väljer en alternativ server.

: Observera: Denna option måste förekomma före alla andra.

'''-i''' ''job-id''

: Anger ett befintligt jobb att ändra.

'''-m'''

: Skickar ett e-postmeddelande när jobbet är färdigt.

'''-n''' ''copies''

: Sätter antalet kopior som ska skrivas ut.

'''-o "''' ''name'' '''=''' ''value'' '''[ ...''' ''name'' '''=''' ''value'' ''']"'''

: Sätter en eller flera jobboptioner.

: Se "VANLIGA JOBBOPTIONER" nedan.

'''-q''' ''priority''

: Sätter jobbprioriteten från 1, lägst, till 100, högst.

: Standardprioriteten är 50.

'''-s'''

: Rapportera inte de resulterande jobb-ID:na, tyst läge.

'''-t "''' ''name'' '''"'''

: Sätter jobbnamnet.

'''-H''' ''hh:mm''

'''-H hold'''

'''-H immediate'''

'''-H restart'''

'''-H resume'''

: Anger när jobbet ska skrivas ut.

: Värdet ''immediate'' skriver ut filen omedelbart, värdet ''hold'' håller jobbet på obestämd tid, och ett UTC-tidsvärde, HH:MM, håller jobbet till den angivna UTC-tiden, inte lokal tid.

: Använd värdet ''resume'' med optionen ''-i'' för att återuppta ett hållet jobb.

: Använd värdet ''restart'' med optionen ''-i'' för att starta om ett slutfört jobb.

'''-P''' ''page-list''

: Anger vilka sidor som ska skrivas ut i dokumentet.

: Listan kan innehålla en lista med nummer och intervall (#-#) separerade med kommatecken, t.ex. "1,3-5,16".

: Sidnumren avser utdatasidorna och inte dokumentets ursprungliga sidor – optioner som "number-up" kan påverka sidnumreringen.

=== VANLIGA JOBBOPTIONER ===

Förutom de skrivarspecifika optioner som rapporteras av kommandot [[lpoptions(1)]] är följande generiska optioner tillgängliga:

'''-o job-sheets=''' ''name''

: Skriver ut ett försättsblad, banner, med dokumentet.

: "name" kan vara "classified", "confidential", "secret", "standard", "topsecret" eller "unclassified".

'''-o media=''' ''size''

: Sätter sidstorleken till ''size''.

: De flesta skrivare stöder åtminstone storleksnamnen "a4", "letter" och "legal".

'''-o number-up='''{''2|4|6|9|16''}

: Skriver ut 2, 4, 6, 9 eller 16 dokument-, indata-, sidor på varje utdatasida.

'''-o orientation-requested=4'''

: Skriver ut jobbet i liggande format, roterat 90 grader moturs.

'''-o orientation-requested=5'''

: Skriver ut jobbet i liggande format, roterat 90 grader medurs.

'''-o orientation-requested=6'''

: Skriver ut jobbet i omvänt stående format, roterat 180 grader.

'''-o print-as-raster'''

: Skriver ut jobbet som raster.

'''-o print-quality=3'''

'''-o print-quality=4'''

'''-o print-quality=5'''

: Anger utdatakvaliteten – draft (3), normal (4) eller best (5).

'''-o sides=one-sided'''

: Skriver ut på ena sidan av papperet.

'''-o sides=two-sided-long-edge'''

: Skriver ut på båda sidor av papperet för stående utdata.

'''-o sides=two-sided-short-edge'''

: Skriver ut på båda sidor av papperet för liggande utdata.

== MILJÖ ==

Följande miljövariabler åsidosätter standarddestinationen:

'''LPDEST'''

: Anger standardutskriftskön, System V-standard.

'''PRINTER'''

: Anger standardutskriftskön, Berkeley-standard.

== ÖVERENSSTÄMMER MED ==

Till skillnad från System V-utskriftssystemet tillåter CUPS att skrivarnamn innehåller alla utskrivbara tecken utom SPACE, TAB, "/" eller "#".

Dessutom är skrivar- och klassnamn ''inte'' skiftlägeskänsliga.

Optionen ''-q'' accepterar ett annat värdeintervall än Solaris lp-kommando, vilket matchar IPP-jobbprioritetsvärdena, 1-100, 100 är högsta prioritet, i stället för Solaris-värdena, 0-39, 0 är högsta prioritet.

== EXEMPEL ==

Skriv ut två kopior av ett dokument till standardskrivaren:

<pre>
lp -n 2 filename
</pre>

Skriv ut ett dubbelsidigt legal-dokument till en skrivare kallad "foo":

<pre>
lp -d foo -o media=legal -o sides=two-sided-long-edge filename
</pre>

Skriv ut ett presentationsdokument 2-up till en skrivare kallad "bar":

<pre>
lp -d bar -o number-up=2 filename
</pre>

== SE ÄVEN ==

[[cancel(1)]], [[lpadmin(8)]], [[lpoptions(1)]], [[lpq(1)]], [[lpr(1)]], [[lprm(1)]], [[lpstat(1)]], CUPS Online Help

<pre>
http://localhost:631/help
</pre>

== UPPHOVSRÄTT ==

Copyright © 2020-2024 by OpenPrinting.

== KOLOFON ==

Denna sida är en del av projektet ''CUPS'', ett standardbaserat utskriftssystem med öppen källkod.

Information om projektet finns på:

https://github.com/openprinting/cups

Om du har en felrapport för denna manualsida, se:
https://github.com/OpenPrinting/cups/issues

Denna sida hämtades från projektets uppströms Git-förråd:

https://github.com/openprinting/cups

den 24 maj 2026.

Vid den tidpunkten var datumet för den senaste commit som hittades i förrådet 22 maj 2026.

Om du upptäcker renderingsproblem i denna HTML-version av sidan, eller om du anser att det finns en bättre eller mer aktuell källa för sidan, eller om du har rättelser eller förbättringar av informationen i denna KOLOFON, som inte är en del av den ursprungliga manualsidan, skicka e-post till:
man-pages@man7.org

= Sidslut =
Orginalhemsidan på Engelska https://man7.org/linux/man-pages/man1/lp.1.html
Det här är en maskinöversättning av Linux man sidor till svenska. Om du hittar fel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret som finns på
https://www.linux.se/kontaka-linux-se/
 Tack till [https://Datorhjalp.se Datorservice] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell.

[[Kategori:Linuxmanual grupp 1]]
[[Kategori:Linuxmanual]]

lp(1)

2026-08-12T11:31:02Z

Admin:

{{DISPLAYTITLE:lp(1)}}

== NAMN ==

'''lp''' – skriv ut filer

== SYNOPSIS ==

<pre>
lp [ -h hostname[:port] ] [ -E ] [ -U username ] [ -c ]
[ -d destination[/instance] ] [ -m ] [ -n num-copies ]
[ -o option[=value] ] [ -q priority ] [ -s ] [ -t title ]
[ -H handling ] [ -P page-list ] [ -- ] [ file(s) ]

lp [ -h hostname[:port] ] [ -E ] [ -U username ] [ -c ]
[ -i job-id ] [ -n num-copies ] [ -o option[=value] ]
[ -q priority ] [ -t title ] [ -H handling ] [ -P page-list ]
</pre>

== BESKRIVNING ==

'''lp''' skickar filer för utskrift eller ändrar ett väntande jobb.

Använd filnamnet "-" för att tvinga utskrift från standardindata.

=== STANDARDDESTINATIONEN ===

CUPS tillhandahåller många sätt att sätta standarddestinationen.

Miljövariablerna '''LPDEST''' och '''PRINTER''' konsulteras först.

Om ingen av dem är satt används den aktuella standard som satts med kommandot [[lpoptions(1)]], följt av standarden som satts med kommandot [[lpadmin(8)]].

== OPTIONER ==

Följande optioner känns igen av ''lp'':

'''--'''

: Markerar slutet på optionerna; använd detta för att skriva ut en fil vars namn börjar med ett bindestreck (-).

'''-E'''

: Tvingar kryptering vid anslutning till servern.

'''-U''' ''username''

: Anger användarnamnet som ska användas vid anslutning till servern.

'''-c'''

: Denna option tillhandahålls endast för bakåtkompatibilitet.

: På system som stöder den tvingar denna option utskriftsfilen att kopieras till spool-katalogen före utskrift.

: I CUPS skickas utskriftsfiler alltid till schemaläggaren via IPP, vilket har samma effekt.

'''-d''' ''destination''

: Skriver ut filer till den namngivna skrivaren.

'''-h''' ''hostname''[''':''' ''port'']

: Väljer en alternativ server.

: Observera: Denna option måste förekomma före alla andra.

'''-i''' ''job-id''

: Anger ett befintligt jobb att ändra.

'''-m'''

: Skickar ett e-postmeddelande när jobbet är färdigt.

'''-n''' ''copies''

: Sätter antalet kopior som ska skrivas ut.

'''-o "''' ''name'' '''=''' ''value'' '''[ ...''' ''name'' '''=''' ''value'' ''']"'''

: Sätter en eller flera jobboptioner.

: Se "VANLIGA JOBBOPTIONER" nedan.

'''-q''' ''priority''

: Sätter jobbprioriteten från 1, lägst, till 100, högst.

: Standardprioriteten är 50.

'''-s'''

: Rapportera inte de resulterande jobb-ID:na, tyst läge.

'''-t "''' ''name'' '''"'''

: Sätter jobbnamnet.

'''-H''' ''hh:mm''

'''-H hold'''

'''-H immediate'''

'''-H restart'''

'''-H resume'''

: Anger när jobbet ska skrivas ut.

: Värdet ''immediate'' skriver ut filen omedelbart, värdet ''hold'' håller jobbet på obestämd tid, och ett UTC-tidsvärde, HH:MM, håller jobbet till den angivna UTC-tiden, inte lokal tid.

: Använd värdet ''resume'' med optionen ''-i'' för att återuppta ett hållet jobb.

: Använd värdet ''restart'' med optionen ''-i'' för att starta om ett slutfört jobb.

'''-P''' ''page-list''

: Anger vilka sidor som ska skrivas ut i dokumentet.

: Listan kan innehålla en lista med nummer och intervall (#-#) separerade med kommatecken, t.ex. "1,3-5,16".

: Sidnumren avser utdatasidorna och inte dokumentets ursprungliga sidor – optioner som "number-up" kan påverka sidnumreringen.

=== VANLIGA JOBBOPTIONER ===

Förutom de skrivarspecifika optioner som rapporteras av kommandot [[lpoptions(1)]] är följande generiska optioner tillgängliga:

'''-o job-sheets=''' ''name''

: Skriver ut ett försättsblad, banner, med dokumentet.

: "name" kan vara "classified", "confidential", "secret", "standard", "topsecret" eller "unclassified".

'''-o media=''' ''size''

: Sätter sidstorleken till ''size''.

: De flesta skrivare stöder åtminstone storleksnamnen "a4", "letter" och "legal".

'''-o number-up='''{''2|4|6|9|16''}

: Skriver ut 2, 4, 6, 9 eller 16 dokument-, indata-, sidor på varje utdatasida.

'''-o orientation-requested=4'''

: Skriver ut jobbet i liggande format, roterat 90 grader moturs.

'''-o orientation-requested=5'''

: Skriver ut jobbet i liggande format, roterat 90 grader medurs.

'''-o orientation-requested=6'''

: Skriver ut jobbet i omvänt stående format, roterat 180 grader.

'''-o print-as-raster'''

: Skriver ut jobbet som raster.

'''-o print-quality=3'''

'''-o print-quality=4'''

'''-o print-quality=5'''

: Anger utdatakvaliteten – draft (3), normal (4) eller best (5).

'''-o sides=one-sided'''

: Skriver ut på ena sidan av papperet.

'''-o sides=two-sided-long-edge'''

: Skriver ut på båda sidor av papperet för stående utdata.

'''-o sides=two-sided-short-edge'''

: Skriver ut på båda sidor av papperet för liggande utdata.

== MILJÖ ==

Följande miljövariabler åsidosätter standarddestinationen:

'''LPDEST'''

: Anger standardutskriftskön, System V-standard.

'''PRINTER'''

: Anger standardutskriftskön, Berkeley-standard.

== ÖVERENSSTÄMMER MED ==

Till skillnad från System V-utskriftssystemet tillåter CUPS att skrivarnamn innehåller alla utskrivbara tecken utom SPACE, TAB, "/" eller "#".

Dessutom är skrivar- och klassnamn ''inte'' skiftlägeskänsliga.

Optionen ''-q'' accepterar ett annat värdeintervall än Solaris lp-kommando, vilket matchar IPP-jobbprioritetsvärdena, 1-100, 100 är högsta prioritet, i stället för Solaris-värdena, 0-39, 0 är högsta prioritet.

== EXEMPEL ==

Skriv ut två kopior av ett dokument till standardskrivaren:

<pre>
lp -n 2 filename
</pre>

Skriv ut ett dubbelsidigt legal-dokument till en skrivare kallad "foo":

<pre>
lp -d foo -o media=legal -o sides=two-sided-long-edge filename
</pre>

Skriv ut ett presentationsdokument 2-up till en skrivare kallad "bar":

<pre>
lp -d bar -o number-up=2 filename
</pre>

== SE ÄVEN ==

[[cancel(1)]], [[lpadmin(8)]], [[lpoptions(1)]], [[lpq(1)]], [[lpr(1)]], [[lprm(1)]], [[lpstat(1)]], CUPS Online Help

<pre>
http://localhost:631/help
</pre>

== UPPHOVSRÄTT ==

Copyright © 2020-2024 by OpenPrinting.

== KOLOFON ==

Denna sida är en del av projektet ''CUPS'', ett standardbaserat utskriftssystem med öppen källkod.

Information om projektet finns på:

<pre>
https://github.com/openprinting/cups
</pre>

Om du har en felrapport för denna manualsida, se:

<pre>
https://github.com/OpenPrinting/cups/issues
</pre>

Denna sida hämtades från projektets uppströms Git-förråd:

<pre>
https://github.com/openprinting/cups
</pre>

den 24 maj 2026.

Vid den tidpunkten var datumet för den senaste commit som hittades i förrådet 22 maj 2026.

Om du upptäcker renderingsproblem i denna HTML-version av sidan, eller om du anser att det finns en bättre eller mer aktuell källa för sidan, eller om du har rättelser eller förbättringar av informationen i denna KOLOFON, som inte är en del av den ursprungliga manualsidan, skicka e-post till:

<pre>
man-pages@man7.org
</pre>

= Sidslut =
Orginalhemsidan på Engelska https://man7.org/linux/man-pages/man1/lp.1.html
Det här är en maskinöversättning av Linux man sidor till svenska. Om du hittar fel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret som finns på
https://www.linux.se/kontaka-linux-se/
 Tack till [https://Datorhjalp.se Datorservice] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell.

[[Kategori:Linuxmanual grupp 1]]
[[Kategori:Linuxmanual]]

lp(1)

2026-08-12T11:28:15Z

Admin: Skapade sidan med '= Sidslut = Orginalhemsidan på Engelska https://man7.org/linux/man-pages/man1/lp.1.html Det här är en maskinöversättning av Linux man sidor till svenska. Om du hittar fel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret som finns på https://www.linux.se/kontaka-linux-se/ Tack till [https://Datorhjalp.se Datorservice] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell. Kategori:Linuxmanual grupp 1 Kategori:Linuxmanual'

= Sidslut =
Orginalhemsidan på Engelska https://man7.org/linux/man-pages/man1/lp.1.html
Det här är en maskinöversättning av Linux man sidor till svenska. Om du hittar fel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret som finns på
https://www.linux.se/kontaka-linux-se/
 Tack till [https://Datorhjalp.se Datorservice] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell.

[[Kategori:Linuxmanual grupp 1]]
[[Kategori:Linuxmanual]]

lpstat(1)

2026-08-12T11:27:21Z

Admin:

{{DISPLAYTITLE:lpstat(1)}}

== NAMN ==

'''lpstat''' – skriv ut CUPS-statusinformation

== SYNOPSIS ==

<pre>
lpstat [ -h hostname[:port] ] [ -E ] [ -H ] [ -U username ] [ -l ]
[ -W which-jobs ] [ -a [ destination(s) ] ] [ -c [ class(es) ] ]
[ -d ] [ -e ] [ -o [ destination(s) ] ] [ -p [ printer(s) ] ] [ -r ]
[ -R ] [ -s ] [ -t ] [ -u [ user(s) ] ] [ -v [ printer(s) ] ]
</pre>

== BESKRIVNING ==

'''lpstat''' visar statusinformation om aktuella klasser, jobb och skrivare.

När det körs utan argument listar '''lpstat''' aktiva jobb som köats av den aktuella användaren.

== OPTIONER ==

Kommandot '''lpstat''' stöder följande optioner:

'''-E'''

: Tvingar kryptering vid anslutning till servern.

'''-H'''

: Visar serverns värdnamn och port.

'''-R'''

: Visar rangordningen för utskriftsjobb.

'''-U''' ''username''

: Anger ett alternativt användarnamn.

'''-W''' ''which-jobs''

: Anger vilka jobb som ska visas, "all", "successful", "completed" eller "not-completed", standard.

: Denna option ''måste'' förekomma före optionen ''-o'' och/eller eventuella skrivarnamn, annars används standardvärdet, "not-completed", i begäran till schemaläggaren.

'''-a''' [''printer(s)'']

: Visar accepteringsstatus för skrivarköer.

: Om inga skrivare anges listas alla skrivare.

'''-c''' [''class(es)'']

: Visar skrivarklasserna och skrivarna som tillhör dem.

: Om inga klasser anges listas alla klasser.

'''-d'''

: Visar aktuell standarddestination, antingen [[lpoptions(1)]]-standard, om satt, eller schemaläggarens standard, annars.

'''-e'''

: Visar alla tillgängliga destinationer på det lokala nätverket.

'''-h''' ''server''[''':''' ''port'']

: Anger en alternativ server.

: Observera: Denna option måste förekomma före alla andra.

'''-l'''

: Visar en lång lista över skrivare, klasser eller jobb.

'''-o''' [''destination(s)'']

: Visar jobben som köats på de angivna destinationerna.

: Om inga destinationer anges visas alla jobb.

'''-p''' [''printer(s)'']

: Visar skrivarna och om de är aktiverade för utskrift.

: Om inga skrivare anges listas alla skrivare.

'''-r'''

: Visar om CUPS-servern körs.

'''-s'''

: Visar en statussammanfattning, inklusive standarddestinationen, en lista över klasser och deras medlemsskrivare, och en lista över skrivare och deras associerade enheter.

: Detta motsvarar att använda optionerna ''-d'', ''-c'' och ''-v''.

'''-t'''

: Visar all statusinformation.

: Detta motsvarar att använda optionerna ''-r'', ''-d'', ''-c'', ''-v'', ''-a'', ''-p'' och ''-o''.

'''-u''' [''user(s)'']

: Visar en lista över utskriftsjobb köade av de angivna användarna.

: Om inga användare anges listas jobben som köats av den aktuella användaren.

'''-v''' [''printer(s)'']

: Visar skrivarna och vilken enhet de är anslutna till.

: Om inga skrivare anges listas alla skrivare.

== MILJÖ ==

Följande miljövariabler åsidosätter standarddestinationen:

'''LPDEST'''

: Anger standardutskriftskön, System V-standard.

'''PRINTER'''

: Anger standardutskriftskön, Berkeley-standard.

== ÖVERENSSTÄMMER MED ==

Till skillnad från System V-utskriftssystemet tillåter CUPS att skrivarnamn innehåller alla utskrivbara tecken utom SPACE, TAB, "/" och "#".

Dessutom är skrivar- och klassnamn ''inte'' skiftlägeskänsliga.

Optionerna ''-h'', ''-e'', ''-E'', ''-U'' och ''-W'' är unika för CUPS.

Solaris-optionerna ''-f'', ''-P'' och ''-S'' ignoreras tyst.

== SE ÄVEN ==

[[cancel(1)]], [[lp(1)]], [[lpq(1)]], [[lpr(1)]], [[lprm(1)]], CUPS Online Help

<pre>
http://localhost:631/help
</pre>

== UPPHOVSRÄTT ==

Copyright © 2020-2024 by OpenPrinting.

== KOLOFON ==

Denna sida är en del av projektet ''CUPS'', ett standardbaserat utskriftssystem med öppen källkod.

Information om projektet finns på:

<pre>
https://github.com/openprinting/cups
</pre>

Om du har en felrapport för denna manualsida, se:

<pre>
https://github.com/OpenPrinting/cups/issues
</pre>

Denna sida hämtades från projektets uppströms Git-förråd:

https://github.com/openprinting/cups
den 24 maj 2026.
Vid den tidpunkten var datumet för den senaste commit som hittades i förrådet 22 maj 2026.
Om du upptäcker renderingsproblem i denna HTML-version av sidan, eller om du anser att det finns en bättre eller mer aktuell källa för sidan, eller om du har rättelser eller förbättringar av informationen i denna KOLOFON, som inte är en del av den ursprungliga manualsidan, skicka e-post till:
man-pages@man7.org

= Sidslut =
Orginalhemsidan på Engelska https://man7.org/linux/man-pages/man1/lpstat.1.html
Det här är en maskinöversättning av Linux man sidor till svenska. Om du hittar fel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret som finns på
https://www.linux.se/kontaka-linux-se/
 Tack till [https://Datorhjalp.se Datorservice] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell.

[[Kategori:Linuxmanual grupp 1]]
[[Kategori:Linuxmanual]]

lpstat(1)

2026-08-12T11:25:57Z

Admin: Skapade sidan med '= Sidslut = Orginalhemsidan på Engelska https://man7.org/linux/man-pages/man1/lpstat.1.html Det här är en maskinöversättning av Linux man sidor till svenska. Om du hittar fel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret som finns på https://www.linux.se/kontaka-linux-se/ Tack till [https://Datorhjalp.se Datorservice] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell. Kategori:Linuxmanual grupp 1 Kategori:Linuxmanual'

= Sidslut =
Orginalhemsidan på Engelska https://man7.org/linux/man-pages/man1/lpstat.1.html
Det här är en maskinöversättning av Linux man sidor till svenska. Om du hittar fel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret som finns på
https://www.linux.se/kontaka-linux-se/
 Tack till [https://Datorhjalp.se Datorservice] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell.

[[Kategori:Linuxmanual grupp 1]]
[[Kategori:Linuxmanual]]

yum-versionlock(1)

2026-08-12T11:22:47Z

Admin: /* KOLOFON */

{{DISPLAYTITLE:yum-versionlock(1)}}

== NAMN ==

'''yum-versionlock''' – versionslås rpm-paket

== SYNOPSIS ==

<pre>
yum-versionlock [ package-name [ package-name]] ...
</pre>

== BESKRIVNING ==

[[yum-versionlock(1)]] är ett Yum-insticksprogram som tar en uppsättning namn/versioner för paket och exkluderar alla andra versioner av dessa paket, inklusive valfritt följande obsoletes.

Detta låter dig skydda paket från att uppdateras av nyare versioner.

Insticksprogrammet tillhandahåller ett kommando "versionlock" som låter dig visa och redigera listan över låsta paket enkelt.

'''yum versionlock add <package-wildcard>...'''

: Lägg till ett versionlock för alla paket i rpmdb som matchar de givna jokertecknen.

'''yum versionlock exclude <package-wildcard>...'''

: Motsatsen; tillåt inte för närvarande tillgängliga versioner av paketen som matchar de givna jokertecknen.

'''yum versionlock list'''

: Lista de aktuella versionlock-posterna.

'''yum versionlock status'''

: Lista alla tillgängliga uppdateringar som för närvarande blockeras av versionlock.

: Det vill säga, för varje post i låslistan, skriv ut det nyaste paketet som finns tillgängligt i förråden om det inte är den specifika låsta/exkluderade versionen.

'''yum versionlock delete <entry-wildcard>...'''

: Ta bort alla matchande versionlock-poster.

'''yum versionlock clear'''

: Ta bort alla versionlock-poster.

== FILER ==

''/etc/yum/pluginconf.d/versionlock.conf''

: Den systemomfattande konfigurationsfilen.

: Se [[yum-versionlock.conf(5)]] för mer information.

''/etc/yum/pluginconf.d/versionlock.list''

: Standardplatsen för att lägga information om paketversionslås, ett paket och en version per rad.

: Filen tar poster i följande format '''EPOCH:NAME-VERSION-RELEASE.ARCH'''.

: Se [[rpm(8)]] för mer information om anpassade frågeformat.

: Om paketet inte har en EPOCH blir numret standardmässigt 0.

== FEL ==

Det finns förstås inga fel, men om du skulle hitta några bör du först konsultera FAQ-avsnittet på:

<pre>
http://yum.baseurl.org/wiki/Faq
</pre>

och om det inte lyckas hitta en lösning, kontakta e-postlistan:

<pre>
yum-devel@lists.baseurl.org
</pre>

För att rapportera ett fel, använd:

<pre>
http://bugzilla.redhat.com
</pre>

för Fedora/RHEL/Centos-relaterade fel och:

<pre>
http://yum.baseurl.org/report
</pre>

för alla andra fel.

== TILLGÄNGLIGHET ==

yum-versionlock är tillgängligt via:

<pre>
# yum install yum-versionlock
</pre>

== FÖRFATTARE ==

<pre>
Panu Matilainen <pmatilai@laiskiainen.org>
James Antill <james@and.org>
Dokumentation ändrad av:
Gerhardus Geldenhuis <gerhardus.geldenhuis@gmail.com>
</pre>

== SE ÄVEN ==

[[yum(1)|'''yum'''(1)]]

== KOLOFON ==

Denna sida är en del av projektet ''yum-utils'', Yum Package Manager-verktyg.

Information om projektet finns på:

https://github.com/rpm-software-management/yum

Det är inte känt hur man rapporterar fel för denna manualsida; om du vet, skicka e-post till:

man-pages@man7.org

Denna sida hämtades från projektets uppströms Git-förråd:
https://github.com/rpm-software-management/yum-utils.git

den 24 maj 2026.

Vid den tidpunkten var datumet för den senaste commit som hittades i förrådet 11 mars 2020.

Om du upptäcker renderingsproblem i denna HTML-version av sidan, eller om du anser att det finns en bättre eller mer aktuell källa för sidan, eller om du har rättelser eller förbättringar av informationen i denna KOLOFON, som inte är en del av den ursprungliga manualsidan, skicka e-post till:
man-pages@man7.org

= Sidslut =
Orginalhemsidan på Engelska https://man7.org/linux/man-pages/man1/yum-versionlock.1.html
Det här är en maskinöversättning av Linux man sidor till svenska. Om du hittar fel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret som finns på
https://www.linux.se/kontaka-linux-se/
 Tack till [https://Datorhjalp.se Datorservice] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell.

[[Kategori:Linuxmanual grupp 1]]
[[Kategori:Linuxmanual]]

yum-versionlock(1)

2026-08-12T11:21:26Z

Admin: /* SE ÄVEN */

{{DISPLAYTITLE:yum-versionlock(1)}}

== NAMN ==

'''yum-versionlock''' – versionslås rpm-paket

== SYNOPSIS ==

<pre>
yum-versionlock [ package-name [ package-name]] ...
</pre>

== BESKRIVNING ==

[[yum-versionlock(1)]] är ett Yum-insticksprogram som tar en uppsättning namn/versioner för paket och exkluderar alla andra versioner av dessa paket, inklusive valfritt följande obsoletes.

Detta låter dig skydda paket från att uppdateras av nyare versioner.

Insticksprogrammet tillhandahåller ett kommando "versionlock" som låter dig visa och redigera listan över låsta paket enkelt.

'''yum versionlock add <package-wildcard>...'''

: Lägg till ett versionlock för alla paket i rpmdb som matchar de givna jokertecknen.

'''yum versionlock exclude <package-wildcard>...'''

: Motsatsen; tillåt inte för närvarande tillgängliga versioner av paketen som matchar de givna jokertecknen.

'''yum versionlock list'''

: Lista de aktuella versionlock-posterna.

'''yum versionlock status'''

: Lista alla tillgängliga uppdateringar som för närvarande blockeras av versionlock.

: Det vill säga, för varje post i låslistan, skriv ut det nyaste paketet som finns tillgängligt i förråden om det inte är den specifika låsta/exkluderade versionen.

'''yum versionlock delete <entry-wildcard>...'''

: Ta bort alla matchande versionlock-poster.

'''yum versionlock clear'''

: Ta bort alla versionlock-poster.

== FILER ==

''/etc/yum/pluginconf.d/versionlock.conf''

: Den systemomfattande konfigurationsfilen.

: Se [[yum-versionlock.conf(5)]] för mer information.

''/etc/yum/pluginconf.d/versionlock.list''

: Standardplatsen för att lägga information om paketversionslås, ett paket och en version per rad.

: Filen tar poster i följande format '''EPOCH:NAME-VERSION-RELEASE.ARCH'''.

: Se [[rpm(8)]] för mer information om anpassade frågeformat.

: Om paketet inte har en EPOCH blir numret standardmässigt 0.

== FEL ==

Det finns förstås inga fel, men om du skulle hitta några bör du först konsultera FAQ-avsnittet på:

<pre>
http://yum.baseurl.org/wiki/Faq
</pre>

och om det inte lyckas hitta en lösning, kontakta e-postlistan:

<pre>
yum-devel@lists.baseurl.org
</pre>

För att rapportera ett fel, använd:

<pre>
http://bugzilla.redhat.com
</pre>

för Fedora/RHEL/Centos-relaterade fel och:

<pre>
http://yum.baseurl.org/report
</pre>

för alla andra fel.

== TILLGÄNGLIGHET ==

yum-versionlock är tillgängligt via:

<pre>
# yum install yum-versionlock
</pre>

== FÖRFATTARE ==

<pre>
Panu Matilainen <pmatilai@laiskiainen.org>
James Antill <james@and.org>
Dokumentation ändrad av:
Gerhardus Geldenhuis <gerhardus.geldenhuis@gmail.com>
</pre>

== SE ÄVEN ==

[[yum(1)|'''yum'''(1)]]

== KOLOFON ==

Denna sida är en del av projektet ''yum-utils'', Yum Package Manager-verktyg.

Information om projektet finns på:

<pre>
https://github.com/rpm-software-management/yum
</pre>

Det är inte känt hur man rapporterar fel för denna manualsida; om du vet, skicka e-post till:

<pre>
man-pages@man7.org
</pre>

Denna sida hämtades från projektets uppströms Git-förråd:

<pre>
https://github.com/rpm-software-management/yum-utils.git
</pre>

den 24 maj 2026.

Vid den tidpunkten var datumet för den senaste commit som hittades i förrådet 11 mars 2020.

Om du upptäcker renderingsproblem i denna HTML-version av sidan, eller om du anser att det finns en bättre eller mer aktuell källa för sidan, eller om du har rättelser eller förbättringar av informationen i denna KOLOFON, som inte är en del av den ursprungliga manualsidan, skicka e-post till:

<pre>
man-pages@man7.org
</pre>

= Sidslut =
Orginalhemsidan på Engelska https://man7.org/linux/man-pages/man1/yum-versionlock.1.html
Det här är en maskinöversättning av Linux man sidor till svenska. Om du hittar fel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret som finns på
https://www.linux.se/kontaka-linux-se/
 Tack till [https://Datorhjalp.se Datorservice] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell.

[[Kategori:Linuxmanual grupp 1]]
[[Kategori:Linuxmanual]]

yum-versionlock(1)

2026-08-12T11:21:06Z

Admin: Skapade sidan med '{{DISPLAYTITLE:yum-versionlock(1)}} == NAMN == '''yum-versionlock''' – versionslås rpm-paket == SYNOPSIS == <pre> yum-versionlock [ package-name [ package-name]] ... </pre> == BESKRIVNING == yum-versionlock(1) är ett Yum-insticksprogram som tar en uppsättning namn/versioner för paket och exkluderar alla andra versioner av dessa paket, inklusive valfritt följande obsoletes. Detta låter dig skydda paket från att uppdateras av nyare versioner. Insticksp...'

{{DISPLAYTITLE:yum-versionlock(1)}}

== NAMN ==

'''yum-versionlock''' – versionslås rpm-paket

== SYNOPSIS ==

<pre>
yum-versionlock [ package-name [ package-name]] ...
</pre>

== BESKRIVNING ==

[[yum-versionlock(1)]] är ett Yum-insticksprogram som tar en uppsättning namn/versioner för paket och exkluderar alla andra versioner av dessa paket, inklusive valfritt följande obsoletes.

Detta låter dig skydda paket från att uppdateras av nyare versioner.

Insticksprogrammet tillhandahåller ett kommando "versionlock" som låter dig visa och redigera listan över låsta paket enkelt.

'''yum versionlock add <package-wildcard>...'''

: Lägg till ett versionlock för alla paket i rpmdb som matchar de givna jokertecknen.

'''yum versionlock exclude <package-wildcard>...'''

: Motsatsen; tillåt inte för närvarande tillgängliga versioner av paketen som matchar de givna jokertecknen.

'''yum versionlock list'''

: Lista de aktuella versionlock-posterna.

'''yum versionlock status'''

: Lista alla tillgängliga uppdateringar som för närvarande blockeras av versionlock.

: Det vill säga, för varje post i låslistan, skriv ut det nyaste paketet som finns tillgängligt i förråden om det inte är den specifika låsta/exkluderade versionen.

'''yum versionlock delete <entry-wildcard>...'''

: Ta bort alla matchande versionlock-poster.

'''yum versionlock clear'''

: Ta bort alla versionlock-poster.

== FILER ==

''/etc/yum/pluginconf.d/versionlock.conf''

: Den systemomfattande konfigurationsfilen.

: Se [[yum-versionlock.conf(5)]] för mer information.

''/etc/yum/pluginconf.d/versionlock.list''

: Standardplatsen för att lägga information om paketversionslås, ett paket och en version per rad.

: Filen tar poster i följande format '''EPOCH:NAME-VERSION-RELEASE.ARCH'''.

: Se [[rpm(8)]] för mer information om anpassade frågeformat.

: Om paketet inte har en EPOCH blir numret standardmässigt 0.

== FEL ==

Det finns förstås inga fel, men om du skulle hitta några bör du först konsultera FAQ-avsnittet på:

<pre>
http://yum.baseurl.org/wiki/Faq
</pre>

och om det inte lyckas hitta en lösning, kontakta e-postlistan:

<pre>
yum-devel@lists.baseurl.org
</pre>

För att rapportera ett fel, använd:

<pre>
http://bugzilla.redhat.com
</pre>

för Fedora/RHEL/Centos-relaterade fel och:

<pre>
http://yum.baseurl.org/report
</pre>

för alla andra fel.

== TILLGÄNGLIGHET ==

yum-versionlock är tillgängligt via:

<pre>
# yum install yum-versionlock
</pre>

== FÖRFATTARE ==

<pre>
Panu Matilainen <pmatilai@laiskiainen.org>
James Antill <james@and.org>
Dokumentation ändrad av:
Gerhardus Geldenhuis <gerhardus.geldenhuis@gmail.com>
</pre>

== SE ÄVEN ==

'''yum'''(1)

== KOLOFON ==

Denna sida är en del av projektet ''yum-utils'', Yum Package Manager-verktyg.

Information om projektet finns på:

<pre>
https://github.com/rpm-software-management/yum
</pre>

Det är inte känt hur man rapporterar fel för denna manualsida; om du vet, skicka e-post till:

<pre>
man-pages@man7.org
</pre>

Denna sida hämtades från projektets uppströms Git-förråd:

<pre>
https://github.com/rpm-software-management/yum-utils.git
</pre>

den 24 maj 2026.

Vid den tidpunkten var datumet för den senaste commit som hittades i förrådet 11 mars 2020.

Om du upptäcker renderingsproblem i denna HTML-version av sidan, eller om du anser att det finns en bättre eller mer aktuell källa för sidan, eller om du har rättelser eller förbättringar av informationen i denna KOLOFON, som inte är en del av den ursprungliga manualsidan, skicka e-post till:

<pre>
man-pages@man7.org
</pre>

= Sidslut =
Orginalhemsidan på Engelska https://man7.org/linux/man-pages/man1/yum-versionlock.1.html
Det här är en maskinöversättning av Linux man sidor till svenska. Om du hittar fel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret som finns på
https://www.linux.se/kontaka-linux-se/
 Tack till [https://Datorhjalp.se Datorservice] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell.

[[Kategori:Linuxmanual grupp 1]]
[[Kategori:Linuxmanual]]

udpdump(1)

2026-08-12T11:15:42Z

Admin:

{{DISPLAYTITLE:udpdump(1)}}

== NAMN ==

'''udpdump''' – tillhandahåll en UDP-mottagare som tar emot paket från nätverksenheter, som Aruba-routrar, och exporterar dem i PCAP-format.

== SYNOPSIS ==

<pre>
udpdump [ --help ] [ --version ] [ --extcap-interfaces ]
[ --extcap-dlts ] [ --extcap-interface=<interface> ]
[ --extcap-config ] [ --capture ]
[ --fifo=<path to file or pipe> ]
[ --port=<port> ] [ --payload=<type> ]
</pre>

== BESKRIVNING ==

'''udpdump''' är ett extcap-verktyg som tillhandahåller en UDP-mottagare som lyssnar efter exporterade datagram som kommer från valfri källa, som Aruba-routrar, och exporterar dem i PCAP-format.

Detta ger användaren två grundläggande funktioner: den första är att ha en lyssnare som förhindrar localhost från att skicka tillbaka ett ICMP port-unreachable-paket.

Den andra är att strippa bort de lägre lagren, lager 2, IP, UDP, som är onödiga, de används bara som exportvektor.

Formatet för de exporterade datagrammen är EXPORTED_PDU, såsom specificerat i:

<pre>
https://gitlab.com/wireshark/wireshark/-/raw/master/epan/exported_pdu.h
</pre>

== OPTIONER ==

'''--help'''

: Skriv ut programargument.

'''--version'''

: Skriv ut programversion.

'''--extcap-interfaces'''

: Lista tillgängliga gränssnitt.

'''--extcap-interface=<interface>'''

: Använd angivna gränssnitt.

'''--extcap-dlts'''

: Lista DLT:er för angivet gränssnitt.

'''--extcap-config'''

: Lista konfigurationsoptioner för angivet gränssnitt.

'''--capture'''

: Starta fångst från angivet gränssnitt och spara det på platsen som anges av --fifo.

'''--fifo=<path to file or pipe>'''

: Spara fångat paket till fil eller skicka det genom pipe.

'''--port=<port>'''

: Sätt lyssnarporten.

: Port 5555 är standard.

'''--payload=<type>'''

: Sätt payload för den exporterade PDU:n.

: Standard: data.

== EXEMPEL ==

För att se programargument:

<pre>
udpdump --help
</pre>

För att se programversion:

<pre>
udpdump --version
</pre>

För att se gränssnitt:

<pre>
udpdump --extcap-interfaces
</pre>

'''Exempelutdata'''

<pre>
interface {value=udpdump}{display=UDP Listener remote capture}
</pre>

För att se gränssnittets DLT:er:

<pre>
udpdump --extcap-interface=udpdump --extcap-dlts
</pre>

'''Exempelutdata'''

<pre>
dlt {number=252}{name=udpdump}{display=Exported PDUs}
</pre>

För att se gränssnittets konfigurationsoptioner:

<pre>
udpdump --extcap-interface=udpdump --extcap-config
</pre>

'''Exempelutdata'''

<pre>
arg {number=0}{call=--port}{display=Listen port}{type=unsigned}{range=1,65535}{default=5555}{tooltip=The port the receiver listens on}
</pre>

För att fånga:

<pre>
udpdump --extcap-interface=randpkt --fifo=/tmp/randpkt.pcapng --capture
</pre>

'''Notera'''

För att stoppa fångst, använd CTRL+C/kill/terminera programmet.

== SE ÄVEN ==

[[wireshark(1)]], [[tshark(1)]], [[dumpcap(1)]], [[extcap(4)]]

== ANMÄRKNINGAR ==

'''udpdump''' är del av '''Wireshark'''-distributionen.

Den senaste versionen av '''Wireshark''' finns på:

<pre>
https://www.wireshark.org
</pre>

HTML-versioner av Wireshark-projektets manualsidor finns på:

<pre>
https://www.wireshark.org/docs/man-pages
</pre>

== FÖRFATTARE ==

'''Originalförfattare'''

<pre>
Dario Lombardo <lomato[AT]gmail.com>
</pre>

== KOLOFON ==

Denna sida är en del av projektet ''wireshark'', interaktiv dumpning och analys av nätverkstrafik.

Information om projektet finns på:

<pre>
https://www.wireshark.org/
</pre>

Om du har en felrapport för denna manualsida, se:

<pre>
https://gitlab.com/wireshark/wireshark/-/issues
</pre>

Denna sida hämtades från projektets uppströms Git-förråd:

<pre>
https://gitlab.com/wireshark/wireshark.git
</pre>

den 24 maj 2026.

Vid den tidpunkten var datumet för den senaste commit som hittades i förrådet 24 maj 2026.

Om du upptäcker renderingsproblem i denna HTML-version av sidan, eller om du anser att det finns en bättre eller mer aktuell källa för sidan, eller om du har rättelser eller förbättringar av informationen i denna KOLOFON, som inte är en del av den ursprungliga manualsidan, skicka e-post till:

<pre>
man-pages@man7.org
</pre>

= Sidslut =
Orginalhemsidan på Engelska https://man7.org/linux/man-pages/man1/udpdump.1.html
Det här är en maskinöversättning av Linux man sidor till svenska. Om du hittar fel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret som finns på
https://www.linux.se/kontaka-linux-se/
 Tack till [https://Datorhjalp.se Datorservice] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell.

[[Kategori:Linuxmanual grupp 1]]
[[Kategori:Linuxmanual]]

udpdump(1)

2026-08-12T11:13:37Z

Admin: Skapade sidan med '= Sidslut = Orginalhemsidan på Engelska https://man7.org/linux/man-pages/man1/udpdump.1.html Det här är en maskinöversättning av Linux man sidor till svenska. Om du hittar fel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret som finns på https://www.linux.se/kontaka-linux-se/ Tack till [https://Datorhjalp.se Datorservice] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell. Kategori:Linuxmanual grupp 1 Kategori:Linuxmanual'

= Sidslut =
Orginalhemsidan på Engelska https://man7.org/linux/man-pages/man1/udpdump.1.html
Det här är en maskinöversättning av Linux man sidor till svenska. Om du hittar fel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret som finns på
https://www.linux.se/kontaka-linux-se/
 Tack till [https://Datorhjalp.se Datorservice] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell.

[[Kategori:Linuxmanual grupp 1]]
[[Kategori:Linuxmanual]]

memusagestat(1)

2026-08-12T07:28:01Z

Admin: Skapade sidan med '{{DISPLAYTITLE:memusagestat(1)}} == NAMN == '''memusagestat''' – generera grafik från minnesprofileringsdata == SYNOPSIS == <pre> memusagestat [option ...] datafile [outfile] </pre> == BESKRIVNING == '''memusagestat''' skapar en PNG-fil som innehåller en grafisk representation av minnesprofileringsdata i filen ''datafile''; den filen genereras via optionen ''-d'', eller ''--data'', för memusage(1). Den röda linjen i grafen visar heap-användningen, allok...'

{{DISPLAYTITLE:memusagestat(1)}}

== NAMN ==

'''memusagestat''' – generera grafik från minnesprofileringsdata

== SYNOPSIS ==

<pre>
memusagestat [option ...] datafile [outfile]
</pre>

== BESKRIVNING ==

'''memusagestat''' skapar en PNG-fil som innehåller en grafisk representation av minnesprofileringsdata i filen ''datafile''; den filen genereras via optionen ''-d'', eller ''--data'', för [[memusage(1)]].

Den röda linjen i grafen visar heap-användningen, allokerat minne, och den gröna linjen visar stackanvändningen.

X-skalan är antingen antalet funktionsanrop för minneshantering eller, om optionen ''-t'' anges, tid.

== OPTIONER ==

'''-o''' ''file''

'''--output=''' ''file''

: Namn på utdatafilen.

'''-s''' ''string''

'''--string=''' ''string''

: Använd ''string'' som titel inne i utdatagrafen.

'''-t'''

'''--time'''

: Använd tid, snarare än antal funktionsanrop, som skala för X-axeln.

'''-T'''

'''--total'''

: Rita också en graf över total minnesförbrukning.

'''-x''' ''size''

'''--x-size=''' ''size''

: Gör utdatagrafen ''size'' pixlar bred.

'''-y''' ''size''

'''--y-size=''' ''size''

: Gör utdatagrafen ''size'' pixlar hög.

'''-?'''

'''--help'''

: Skriv ut ett hjälpmeddelande och avsluta.

'''--usage'''

: Skriv ut ett kort användningsmeddelande och avsluta.

'''-V'''

'''--version'''

: Skriv ut versionsinformation och avsluta.

== FEL ==

För att rapportera fel, se:

<pre>
http://www.gnu.org/software/libc/bugs.html
</pre>

== EXEMPEL ==

Se [[memusage(1)]].

== SE ÄVEN ==

[[memusage(1)]], [[mtrace(1)]]

== KOLOFON ==

Denna sida är en del av projektet ''man-pages'', dokumentation för Linux-kärnans och C-bibliotekets användarrymdsgränssnitt.

Information om projektet finns på:

<pre>
https://www.kernel.org/doc/man-pages/
</pre>

Om du har en felrapport för denna manualsida, se:

<pre>
https://git.kernel.org/pub/scm/docs/man-pages/man-pages.git/tree/CONTRIBUTING
</pre>

Denna sida hämtades från arkivet:

<pre>
man-pages-6.18.tar.gz
</pre>

hämtat från:

<pre>
https://mirrors.edge.kernel.org/pub/linux/docs/man-pages/
</pre>

den 24 maj 2026.

Om du upptäcker renderingsproblem i denna HTML-version av sidan, eller om du anser att det finns en bättre eller mer aktuell källa för sidan, eller om du har rättelser eller förbättringar av informationen i denna KOLOFON, som inte är en del av den ursprungliga manualsidan, skicka e-post till:

man-pages@man7.org

= Sidslut =
Orginalhemsidan på Engelska https://man7.org/linux/man-pages/man1/memusagestat.1.html
Det här är en maskinöversättning av Linux man sidor till svenska. Om du hittar fel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret som finns på
https://www.linux.se/kontaka-linux-se/
 Tack till [https://Datorhjalp.se Datorservice] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell.

[[Kategori:Linuxmanual grupp 1]]
[[Kategori:Linuxmanual]]

nice(1p)

2026-08-12T07:19:35Z

Admin:

{{DISPLAYTITLE:nice(1p)}}

== PROLOG ==

Denna manualsida är en del av POSIX Programmer's Manual.

Linux-implementationen av detta gränssnitt kan skilja sig, se motsvarande Linux-manualsida för detaljer om Linux-beteende, eller så kanske gränssnittet inte är implementerat på Linux.

== NAMN ==

'''nice''' — anropa ett verktyg med ett ändrat nice-värde

== SYNOPSIS ==

<pre>
nice [-n increment] utility [argument...]
</pre>

== BESKRIVNING ==

Verktyget ''nice'' ska anropa ett verktyg och begära att det körs med ett annat nice-värde, se Base Definitions-volymen av POSIX.1‐2017, ''Section 3.244'', ''Nice Value''.

Utan optioner ska det körda verktyget köras med ett nice-värde som är en implementation-definierad storhet större än eller lika med nice-värdet för den aktuella processen.

Om användaren saknar lämpliga privilegier för att påverka nice-värdet på det begärda sättet ska verktyget ''nice'' inte påverka nice-värdet; i detta fall kan ett varningsmeddelande skrivas till standardfel, men detta ska inte förhindra anropet av ''utility'' eller påverka avslutningsstatusen.

== OPTIONER ==

Verktyget ''nice'' ska följa Base Definitions-volymen av POSIX.1‐2017, ''Section 12.2'', ''Utility Syntax Guidelines''.

Följande option stöds:

'''-n''' ''increment''

: Ett positivt eller negativt decimalt heltal som ska ha samma effekt på körningen av verktyget som om verktyget hade anropat funktionen ''nice''() med det numeriska värdet för optionsargumentet ''increment''.

== OPERANDER ==

Följande operander ska stödjas:

''utility''

: Namnet på ett verktyg som ska anropas.

: Om operanden ''utility'' namnger något av de särskilda inbyggda verktygen i ''Section 2.14'', ''Special Built-In Utilities'', är resultaten odefinierade.

''argument''

: En godtycklig sträng som ska tillhandahållas som ett argument när verktyget som namnges av operanden ''utility'' anropas.

== STDIN ==

Används inte.

== INDATAFILER ==

Inga.

== MILJÖVARIABLER ==

Följande miljövariabler ska påverka körningen av ''nice'':

''LANG''

: Tillhandahåll ett standardvärde för internationaliseringsvariablerna som är osatta eller null.

: Se Base Definitions-volymen av POSIX.1‐2017, ''Section 8.2'', ''Internationalization Variables'', för prioriteten för internationaliseringsvariabler som används för att bestämma värdena för lokalkategorier.

''LC_ALL''

: Om satt till ett icke-tomt strängvärde, åsidosätt värdena för alla andra internationaliseringsvariabler.

''LC_CTYPE''

: Bestäm lokalen för tolkning av sekvenser av byte av textdata som tecken, till exempel enkelbyte- i motsats till flerbytetecken i argument.

''LC_MESSAGES''

: Bestäm lokalen som ska användas för att påverka formatet och innehållet i diagnostiska meddelanden som skrivs till standardfel.

''NLSPATH''

: Bestäm platsen för meddelandekataloger för behandlingen av ''LC_MESSAGES''.

''PATH''

: Bestäm sökvägen som används för att lokalisera verktyget som ska anropas.

: Se Base Definitions-volymen av POSIX.1‐2017, ''Chapter 8'', ''Environment Variables''.

== ASYNKRONA HÄNDELSER ==

Standard.

== STDOUT ==

Används inte.

== STDERR ==

Standardfel ska endast användas för diagnostiska meddelanden.

== UTDATAFILER ==

Inga.

== UTÖKAD BESKRIVNING ==

Ingen.

== AVSLUTNINGSSTATUS ==

Om ''utility'' anropas ska avslutningsstatusen för ''nice'' vara avslutningsstatusen för ''utility''; annars ska verktyget ''nice'' avslutas med ett av följande värden:

'''1‐125'''

: Ett fel inträffade i verktyget ''nice''.

'''126'''

: Verktyget som anges av ''utility'' hittades men kunde inte anropas.

'''127'''

: Verktyget som anges av ''utility'' kunde inte hittas.

== FÖLJDER AV FEL ==

Standard.

''Följande avsnitt är informativa.''

== ANVÄNDNING I PROGRAM ==

De enda garanterat portabla användningarna av detta verktyg är:

<pre>
nice utility
</pre>

Kör ''utility'' med standardvärdet för högre eller lika nice-värde.

<pre>
nice -n <positive integer> utility
</pre>

Kör ''utility'' med ett högre nice-värde.

På vissa implementationer har de ingen urskiljbar effekt på det anropade verktyget och på vissa andra är de exakt ekvivalenta.

Historiska system har ofta stött ''positive integer'' upp till 20.

Eftersom det inte finns någon felpåföljd kopplad till att gissa ett tal som är för högt, kan användare utan tillgång till systemets konformitetsdokument, för att se vilka gränser som faktiskt gäller, använda det historiska intervallet 1 till 20 eller försöka använda mycket stora tal om jobbet verkligen ska ha låg prioritet.

Nice-värdet för en process kan visas med kommandot:

<pre>
ps -o nice
</pre>

Verktygen ''command'', ''env'', ''nice'', ''nohup'', ''time'' och ''xargs'' har specificerats att använda avslutningskod 127 om ett fel inträffar så att program kan skilja ”misslyckades att hitta ett verktyg” från ”anropat verktyg avslutades med en felindikation”.

Värdet 127 valdes eftersom det inte vanligtvis används för andra betydelser; de flesta verktyg använder små värden för ”normala feltillstånd” och värdena över 128 kan förväxlas med avslutning på grund av mottagning av en signal.

Värdet 126 valdes på liknande sätt för att indikera att verktyget kunde hittas, men inte anropas.

Vissa skript producerar meningsfulla felmeddelanden som skiljer mellan fallen 126 och 127.

Skillnaden mellan avslutningskoderna 126 och 127 baseras på KornShell-praxis som använder 127 när alla försök att ''exec'' verktyget misslyckas med '''[ENOENT]''', och använder 126 när något försök att ''exec'' verktyget misslyckas av någon annan anledning.

== EXEMPEL ==

Inga.

== BAKGRUND OCH MOTIVERING ==

4.3 BSD-versionen av ''nice'' kontrollerar inte om ''increment'' är ett giltigt decimalt heltal.

Kommandot:

<pre>
nice -x utility
</pre>

skulle till exempel behandlas på samma sätt som kommandot:

<pre>
nice --1 utility
</pre>

Om användaren inte har lämpliga privilegier resulterar detta i felet ”permission denied”.

Detta betraktas som ett fel.

När en användare utan lämpliga privilegier anger ett negativt ''increment'', behandlar System V det som kommandot:

<pre>
nice -0 utility
</pre>

medan 4.3 BSD skriver ett ”permission denied”-meddelande och inte kör verktyget.

Standarden specificerar System V-beteendet tillsammans med ett valfritt BSD-stil ”permission denied”-meddelande.

C shell har en inbyggd version av ''nice'' som har ett annat gränssnitt än det som beskrivs i denna volym av POSIX.1‐2017.

Termen ”utility” används, snarare än ”command”, för att framhäva det faktum att shell-sammansatta kommandon, pipelines och så vidare inte kan användas.

Särskilda inbyggda verktyg kan inte heller användas.

Dock inkluderar ”utility” användarprogram och shellskript, inte bara verktyg som definieras i denna volym av POSIX.1‐2017.

Historiska implementationer av ''nice'' tillhandahåller ett nice-värdeintervall på 40 eller 41 diskreta steg, där standard-nice-värdet är mittpunkten i det intervallet.

Som standard höjer de nice-värdet för det körda verktyget med 10.

Viss historisk dokumentation anger att värdet ''increment'' måste ligga inom ett fast intervall.

Detta är missvisande; de giltiga ''increment''-värdena vid varje anrop bestäms av den aktuella processens nice-värde, vilket inte alltid är standardvärdet.

Definitionen av nice-värde är inte avsedd att antyda att alla processer i ett system har prioriteter som är jämförbara.

Schemaläggningspolicyutökningar såsom realtidsprioriteterna i System Interfaces-volymen av POSIX.1‐2017 gör föreställningen om en enda underliggande prioritet för alla schemaläggningspolicyer problematisk.

Vissa implementationer kan implementera ''nice''-relaterade funktioner så att de påverkar alla processer i systemet, andra så att de endast påverkar de allmänna tidsdelningsaktiviteter som antyds av denna volym av POSIX.1‐2017, och andra kan sakna effekt helt.

På grund av användningen av ”implementation-defined” i ''nice'' och ''renice'' är ett brett urval av implementationsstrategier möjliga.

Tidigare versioner av denna standard tillät en '''-''' ''increment''-option.

Denna form specificeras inte längre av POSIX.1‐2008 men kan finnas i vissa implementationer.

== FRAMTIDA RIKTNING ==

Ingen.

== SE ÄVEN ==

''Chapter 2'', ''Shell Command Language'', [[renice(1p)]]

Base Definitions-volymen av POSIX.1‐2017, ''Section 3.244'', ''Nice Value'', ''Chapter 8'', ''Environment Variables'', ''Section 12.2'', ''Utility Syntax Guidelines''

System Interfaces-volymen av POSIX.1‐2017, [[nice(3p)]]

== UPPHOVSRÄTT ==

Delar av denna text är omtryckta och reproducerade i elektronisk form från IEEE Std 1003.1-2017, Standard for Information Technology -- Portable Operating System Interface (POSIX), The Open Group Base Specifications Issue 7, 2018 Edition, Copyright (C) 2018 by the Institute of Electrical and Electronics Engineers, Inc and The Open Group.

Vid avvikelse mellan denna version och den ursprungliga IEEE- och The Open Group-standarden är den ursprungliga IEEE- och The Open Group-standarden det avgörande dokumentet.

Den ursprungliga standarden kan erhållas online på:

<pre>
http://www.opengroup.org/unix/online.html
</pre>

Eventuella typografiska eller formateringsfel som förekommer på denna sida har troligen införts under konverteringen av källfilerna till man-page-format.

För att rapportera sådana fel, se:

<pre>
https://www.kernel.org/doc/man-pages/reporting_bugs.html
</pre>

= Sidslut =
Orginalhemsidan på Engelska https://man7.org/linux/man-pages/man1/nice.1p.html
Det här är en maskinöversättning av Linux man sidor till svenska. Om du hittar fel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret som finns på
https://www.linux.se/kontaka-linux-se/
 Tack till [https://Datorhjalp.se Datorservice] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell.

[[Kategori:Linuxmanual grupp 1]]
[[Kategori:Linuxmanual]]

nice(1p)

2026-08-12T07:19:12Z

Admin: Skapade sidan med '= Sidslut = Orginalhemsidan på Engelska https://man7.org/linux/man-pages/man1/nice.1p.html Det här är en maskinöversättning av Linux man sidor till svenska. Om du hittar fel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret som finns på https://www.linux.se/kontaka-linux-se/ Tack till [https://Datorhjalp.se Datorservice] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell. Kategori:Linuxmanual grupp 1 Kategori:Linuxmanual'

= Sidslut =
Orginalhemsidan på Engelska https://man7.org/linux/man-pages/man1/nice.1p.html
Det här är en maskinöversättning av Linux man sidor till svenska. Om du hittar fel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret som finns på
https://www.linux.se/kontaka-linux-se/
 Tack till [https://Datorhjalp.se Datorservice] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell.

[[Kategori:Linuxmanual grupp 1]]
[[Kategori:Linuxmanual]]

manconv(1)

2026-08-12T07:15:01Z

Admin:

{{DISPLAYTITLE:manconv(1)}}

== NAMN ==

'''manconv''' – konvertera manualsida från en kodning till en annan

== SYNOPSIS ==

<pre>
manconv -f [from-code[:from-code...]] -t to-code [-dqhV] [filename]
</pre>

== BESKRIVNING ==

'''manconv''' konverterar en manualsida från en kodning till en annan, likt '''iconv'''.

Till skillnad från '''iconv''' kan det prova flera möjliga indatakodningar i följd.

Detta är användbart för manualsidor installerade i kataloger utan en uttrycklig kodningsdeklaration, eftersom de kan vara i UTF-8 eller i en äldre teckenuppsättning.

Om en kodningsdeklaration hittas på manualsidans första rad åsidosätter den deklarationen alla indatakodningar som anges på '''manconv'''s kommandorad.

Kodningsdeklarationer har följande form:

<pre>
'\" -*- coding: UTF-8 -*-
</pre>

eller, om manualsidepreprocessorer också ska deklareras:

<pre>
'\" t -*- coding: ISO-8859-1 -*-
</pre>

== OPTIONER ==

'''-f''' ''encodings'', '''--from-code''' ''encodings''

: Prova var och en av ''encodings'', en kolonavgränsad lista, i följd som indatakodning.

: Standard är att gissa sannolika indatakodningar baserat på filnamnet.

'''-t''' ''encoding'', '''--to-code''' ''encoding''

: Konvertera manualsidan till ''encoding''.

'''-q''', '''--quiet'''

: Ge inte felmeddelanden när sidan inte kan konverteras.

'''-d''', '''--debug'''

: Skriv ut felsökningsinformation.

'''-h''', '''--help'''

: Skriv ut ett hjälpmeddelande och avsluta.

'''-V''', '''--version'''

: Visa versionsinformation.

== SE ÄVEN ==

[[iconv(1)]], [[man(1)]], [[man-recode(1)]]

== FÖRFATTARE ==

<pre>
Colin Watson (cjwatson@debian.org).
</pre>

== FEL ==

<pre>
https://gitlab.com/man-db/man-db/-/issues
https://savannah.nongnu.org/bugs/?group=man-db
</pre>

== KOLOFON ==

Denna sida är en del av projektet ''man-db'', manualpager-sviten.

Information om projektet finns på:

<pre>
http://www.nongnu.org/man-db/
</pre>

Om du har en felrapport för denna manualsida, skicka den till:

<pre>
man-db-devel@nongnu.org
</pre>

Denna sida hämtades från projektets uppströms Git-förråd:

<pre>
https://gitlab.com/cjwatson/man-db
</pre>

den 24 maj 2026.

Vid den tidpunkten var datumet för den senaste commit som hittades i förrådet 22 februari 2026.

Om du upptäcker renderingsproblem i denna HTML-version av sidan, eller om du anser att det finns en bättre eller mer aktuell källa för sidan, eller om du har rättelser eller förbättringar av informationen i denna KOLOFON, som inte är en del av den ursprungliga manualsidan, skicka e-post till:

<pre>
man-pages@man7.org
</pre>

= Sidslut =
Orginalhemsidan på Engelska https://man7.org/linux/man-pages/man1/manconv.1.html
Det här är en maskinöversättning av Linux man sidor till svenska. Om du hittar fel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret som finns på
https://www.linux.se/kontaka-linux-se/
 Tack till [https://Datorhjalp.se Datorservice] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell.

[[Kategori:Linuxmanual grupp 1]]
[[Kategori:Linuxmanual]]

manconv(1)

2026-08-12T07:14:17Z

Admin: Skapade sidan med '= Sidslut = Orginalhemsidan på Engelska https://man7.org/linux/man-pages/man1/manconv.1.html Det här är en maskinöversättning av Linux man sidor till svenska. Om du hittar fel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret som finns på https://www.linux.se/kontaka-linux-se/ Tack till [https://Datorhjalp.se Datorservice] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell. Kategori:Linuxmanual grupp 1 Kategori:Linuxmanual'

= Sidslut =
Orginalhemsidan på Engelska https://man7.org/linux/man-pages/man1/manconv.1.html
Det här är en maskinöversättning av Linux man sidor till svenska. Om du hittar fel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret som finns på
https://www.linux.se/kontaka-linux-se/
 Tack till [https://Datorhjalp.se Datorservice] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell.

[[Kategori:Linuxmanual grupp 1]]
[[Kategori:Linuxmanual]]

wcurl(1)

2026-08-12T07:11:54Z

Admin: /* KOLOFON */

{{DISPLAYTITLE:wcurl(1)}}

== NAMN ==

'''wcurl''' – ett enkelt omslag runt curl för att enkelt hämta filer.

== SYNOPSIS ==

<pre>
wcurl <URL>...

wcurl [--curl-options <CURL_OPTIONS>]... [--dry-run]
[--no-decode-filename] [-o|-O|--output <PATH>] [--] <URL>...

wcurl [--curl-options=<CURL_OPTIONS>]... [--dry-run]
[--no-decode-filename] [--output=<PATH>] [--] <URL>...

wcurl -V|--version

wcurl -h|--help
</pre>

== BESKRIVNING ==

'''wcurl''' är ett enkelt curl-omslag som låter dig använda curl för att hämta filer utan att behöva komma ihåg några parametrar.

Anropa '''wcurl''' med en lista över URL:er som du vill hämta och '''wcurl''' väljer rimliga standardvärden.

Om du behöver något mer komplext kan du ange valfria parametrar som stöds av curl via optionen '''--curl-options'''.

Var medveten om att du sannolikt bör använda curl direkt om ditt användningsfall inte täcks.

Som standard gör '''wcurl''' följande:

* Procentkodar blanktecken i URL:er;

* Hämtar flera URL:er parallellt om den installerade curl-versionen är >= 7.66.0 (--parallel);

* Använder totalt 5 parallella anslutningar till samma mål med protokoll + värdnamn + portnummer om den installerade curl-versionen är >= 8.16.0 (--parallel-max-host);

* Följer omdirigeringar;

* Väljer automatiskt ett filnamn som utdata;

* Undviker att skriva över filer om den installerade curl-versionen är >= 7.83.0 (--no-clobber);

* Utför återförsök;

* Sätter tidsstämpeln för den hämtade filen till värdet som tillhandahålls av servern, om tillgängligt;

* Använder https som standard om URL:en inte innehåller något schema;

* Inaktiverar curls URL-globbing-parser så att tecknen {} och [] i URL:er inte behandlas särskilt;

* Procentavkodar det resulterande filnamnet;

* Använder 'index.html' som standardfilnamn om det inte finns något i URL:en.

== OPTIONER ==

'''--curl-options''', '''--curl-options=<CURL_OPTIONS>'''...

: Ange extra optioner som ska skickas när curl anropas.

: Kan anges mer än en gång.

'''-o''', '''-O''', '''--output''', '''--output=<PATH>'''

: Använd angiven utdatasökväg i stället för att hämta den från URL:en.

: Om flera URL:er anges delar resulterande filer samma namn med ett nummer tillagt i slutet, curl >= 7.83.0.

: Om denna option anges flera gånger beaktas endast det sista värdet.

'''--no-decode-filename'''

: Procentavkoda inte utdatafilnamnet, även om procentkodningen i URL:en gjordes av '''wcurl''', t.ex. URL:en innehöll blanktecken.

'''--dry-run'''

: Kör inte curl faktiskt, skriv ut vad som skulle anropas.

'''-V''', '''--version'''

: Skriv ut versionsinformation.

'''-h''', '''--help'''

: Skriv ut hjälpmeddelande.

== CURL_OPTIONS ==

Alla optioner som stöds av curl kan sättas här.

Detta används inte av '''wcurl'''; det vidarebefordras i stället till curl-anropet.

== URL ==

URL som ska hämtas.

Allt som inte är en parameter betraktas som en URL.

Blanktecken procentkodas och URL:en skickas till curl, som sedan utför tolkningen.

Kan anges mer än en gång.

== EXEMPEL ==

Hämta en enskild fil:

<pre>
wcurl example.com/filename.txt
</pre>

Hämta två filer parallellt:

<pre>
wcurl example.com/filename1.txt example.com/filename2.txt
</pre>

Hämta en fil och skicka flaggorna '''--progress-bar''' och '''--http2''' till curl:

<pre>
wcurl --curl-options="--progress-bar --http2"
example.com/filename.txt
</pre>

Återuppta från en avbruten hämtning.

Optionerna som krävs för att återuppta hämtningen, ''--clobber --continue-at -'', måste vara de '''sista''' optionerna som anges i ''--curl-options''.

Observera att det enda sättet att återuppta avbrutna hämtningar är att tillåta wcurl att skriva över målfilen:

<pre>
wcurl --curl-options="--clobber --continue-at -"
example.com/filename.txt
</pre>

Hämta flera filer utan gräns för samtidiga anslutningar per värd, standardgränsen är 5:

<pre>
wcurl --curl-options="--parallel-max-host 0"
example.com/filename1.txt example.com/filename2.txt
</pre>

== FÖRFATTARE ==

<pre>
Samuel Henrique <samueloph@debian.org>
Sergio Durigan Junior <sergiodj@debian.org>
och många bidragsgivare, se filen AUTHORS.
</pre>

== FELRAPPORTERING ==

Om du upplever problem med '''wcurl''' som du inte upplever med curl, skicka ett ärende på GitHub:

<pre>
https://github.com/curl/wcurl
</pre>

== UPPHOVSRÄTT ==

'''wcurl''' är licensierat under curl-licensen

== SE ÄVEN ==

[[curl(1)]], '''trurl'''(1)

== KOLOFON ==

Denna sida är en del av projektet ''curl'', kommandoradsverktyg och bibliotek för överföring av data med URL:er.

Information om projektet finns på:

<pre>
https://curl.haxx.se/
</pre>

Om du har en felrapport för denna manualsida, se:

<pre>
https://curl.haxx.se/docs/bugs.html
</pre>

Denna sida hämtades från projektets uppströms Git-förråd:

https://github.com/curl/curl.git

den 24 maj 2026.

Vid den tidpunkten var datumet för den senaste commit som hittades i förrådet 24 maj 2026.

Om du upptäcker renderingsproblem i denna HTML-version av sidan, eller om du anser att det finns en bättre eller mer aktuell källa för sidan, eller om du har rättelser eller förbättringar av informationen i denna KOLOFON, som inte är en del av den ursprungliga manualsidan, skicka e-post till:

man-pages@man7.org

= Sidslut =
Orginalhemsidan på Engelska https://man7.org/linux/man-pages/man1/wcurl.1.html
Det här är en maskinöversättning av Linux man sidor till svenska. Om du hittar fel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret som finns på
https://www.linux.se/kontaka-linux-se/
 Tack till [https://Datorhjalp.se Datorservice] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell.

[[Kategori:Linuxmanual grupp 1]]
[[Kategori:Linuxmanual]]

wcurl(1)

2026-08-12T07:07:10Z

Admin: Skapade sidan med '{{DISPLAYTITLE:wcurl(1)}} == NAMN == '''wcurl''' – ett enkelt omslag runt curl för att enkelt hämta filer. == SYNOPSIS == <pre> wcurl <URL>... wcurl [--curl-options <CURL_OPTIONS>]... [--dry-run] [--no-decode-filename] [-o|-O|--output <PATH>] [--] <URL>... wcurl [--curl-options=<CURL_OPTIONS>]... [--dry-run] [--no-decode-filename] [--output=<PATH>] [--] <URL>... wcurl -V|--version wcurl -h|--help </pre> == BESKRIVNING == '''wcurl''' är ett enke...'

grohtml(1)

2026-08-12T07:01:44Z

Admin: Skapade sidan med '{{DISPLAYTITLE:grohtml(1)}} == NAMN == '''grohtml''', '''post-grohtml''', '''pre-grohtml''' – ''groff''-utdatadrivrutin för HTML == SYNOPSIS == <pre> pre-grohtml [-epV] [-a anti-aliasing-text-bits] [-D image-directory] [-F font-directory] [-g anti-aliasing-graphic-bits] [-i resolution] [-I image-stem] [-o image-vertical-offset] [-x html-dialect] troff-command troff-argument ... pre-grohtml --help pre-grohtml -v pr...'

{{DISPLAYTITLE:grohtml(1)}}

== NAMN ==

'''grohtml''', '''post-grohtml''', '''pre-grohtml''' – ''groff''-utdatadrivrutin för HTML

== SYNOPSIS ==

<pre>
pre-grohtml [-epV] [-a anti-aliasing-text-bits] [-D image-directory]
[-F font-directory] [-g anti-aliasing-graphic-bits]
[-i resolution] [-I image-stem]
[-o image-vertical-offset] [-x html-dialect]
troff-command troff-argument ...

pre-grohtml --help

pre-grohtml -v

pre-grohtml --version

post-grohtml [-bCGhlnrVy] [-F font-directory] [-j output-stem]
[-k encoding] [-s base-point-size] [-S heading-level]
[-x html-dialect] [file ...]

post-grohtml --help

post-grohtml -v

post-grohtml --version
</pre>

== BESKRIVNING ==

GNU ''roff''-systemets HTML-stöd består av en preprocessor, ''pre-grohtml'', och en utdatadrivrutin, ''post-grohtml''; tillsammans översätter de ''roff''(7)-dokument till HTML.

Eftersom en preprocessor, unikt, krävs för denna utdatadrivrutin bör användare anropa ''grohtml'' via kommandot ''groff''(1) med optionerna '''-Thtml''' eller '''-Txhtml'''.

I denna installation är '''ps''' standardutdataenhet.

Använd ''groff''s option '''-P''' för att skicka alla optioner som visas ovan till ''grohtml''.

Om inga operander anges, eller om ''file'' är “'''-'''”, läser ''grohtml'' standardindataströmmen.

Det skriver till standardutdataströmmen.

''grohtml'' anropar ''groff'' två gånger.

I första passet renderar preprocessorn ''pre-grohtml'' bilder, ekvationer och tabeller som bilder i PostScript-format med utdataenheten '''ps'''.

I andra passet översätter utdatadrivrutinen ''post-grohtml'' utdata från ''troff''(1) till HTML.

''grohtml'' skriver UTF-8-kodad utdata, men se optionen '''-k''', och producerar HTML-teckenreferenser för de flesta icke-sammansatta, icke-grundläggande latinska Unicode-tecken.

Trots detta kan ''groff'' utfärda varningar om okända specialtecken om de inte kan hittas under första passet.

Du kan ignorera dessa varningar om inte specialtecknen förekommer inne i en tabell eller ekvation.

=== Typsnitt ===

''grohtml'' stöder de fyra standardstilarna: '''R''' (roman), '''I''' (''italic''), '''B''' ('''bold''') och '''BI''' ('''''bold-italic''''').

Typsnitt grupperas i familjerna '''T''' och '''C''' med medlemmar i varje stil.

<pre>
TR Times roman
TI Times italic
TB Times bold
TBI Times bold-italic
CR Courier roman
CI Courier italic
CB Courier bold
CBI Courier bold-italic
</pre>

Ett särskilt typsnitt, '''S''', tillhandahålls också för att stödja ''roff''-dokument som förväntar sig att det alltid finns tillgängligt.

''grohtml'' stöder dessutom ett namngivningsschema för östasiatiska typsnitt som delas med ''gropdf''(1), ''grops''(1) och ''grotty''(1).

<pre>
CSH Simplified Chinese, Hei style
CSS Simplified Chinese, Song style
CTH Traditional Chinese, Hei style
CTS Traditional Chinese, Song style
JPG Japanese, Gothic style
JPM Japanese, Mincho style
KOG Korean, Gothic style
KOM Korean, Mincho style
</pre>

=== Typsnittsbeskrivningsfiler ===

Typsnittsbeskrivningsfilerna som används med ''grohtml'' exponerar samma glyfrepertoar i sina '''charset'''-sektioner.

Se ''groff_font''(5).

=== Beroenden ===

''pre-grohtml'' genererar en bild närhelst en ''eqn''-ekvation, ''tbl''-tabell eller ''pic''-bild påträffas i indatan.

''grohtml'' kan därför köra flera kommandon som del av sin funktion.

Dessa inkluderar Netpbm-verktygen ''pamcut'', ''pnmcrop'' och ''pnmtopng'', samt Ghostscripts ''gs'' och ''ps2ps''.

== OPTIONER ==

'''--help''' visar ett användningsmeddelande, medan '''-v''' och '''--version''' visar versionsinformation; alla avslutar därefter.

'''-a''' ''anti-aliasing-text-bits''

: Antal bitar antialiasinginformation som ska användas av text när PNG-bilder genereras.

: Standard är '''4''', men '''0''', '''1''' och '''2''' är också giltiga.

: Systemets version av ''gs'' måste stödja optionen '''-dTextAlphaBits''' för att kunna utnyttja antialiasing.

: Ett värde på '''0''' stoppar ''grohtml'' från att utfärda antialiasingkommandon till ''gs''.

'''-b'''

: Initiera bakgrundsfärgen till vit.

'''-C'''

: Undertryck utdata av HTML-kommentaren “CreationDate:”.

'''-D''' ''image-directory''

: Instruera ''grohtml'' att placera alla bildfiler i katalogen ''image-directory''.

'''-e'''

: Styr ''eqn'' till att producera MathML.

: Denna option bör inte anges manuellt; den syntetiseras av ''groff'' beroende på om det gavs optionen '''-Thtml''' eller '''-Txhtml'''.

'''-F''' ''font-directory''

: Lägg katalogen font-directory''/dev''name först i sökvägen för typsnitts- och enhetsbeskrivningsfiler; ''name'' är namnet på enheten, vanligtvis '''html'''.

'''-g''' ''anti-aliasing-graphic-bits''

: Antal bitar antialiasinginformation som ska användas av grafik när PNG-bilder genereras.

: Standard är '''4''', men '''0''', '''1''' och '''2''' är också giltiga.

: Systemets version av ''gs'' måste stödja optionen '''-dGraphicAlphaBits''' för att kunna utnyttja antialiasing.

: Ett värde på '''0''' stoppar ''grohtml'' från att utfärda antialiasingkommandon till ''gs''.

'''-G'''

: Undertryck utdata av HTML-kommentaren “Creator:”.

'''-h'''

: Generera sektionsrubriker genom att använda HTML-elementen '''B''' och öka teckenstorleken, i stället för HTML-elementen '''H'''.

'''-i''' ''resolution''

: Sätt bildupplösningen i pixlar per tum; standard är '''100'''.

'''-I''' ''image-stem''

: Bestäm bildfilnamnets stam.

: Om den utelämnas använder ''grohtml'' ''grohtml-''XXXXX, där ''XXXXX'' är process-ID.

: Ett bindestreck läggs till stammen för att skilja den från det följande bildnumret.

'''-j''' ''output-stem''

: Instruera ''grohtml'' att dela HTML-utdata i flera filer.

: Utdata skrivs till en ny fil vid varje sektionsrubrik, men se optionen '''-S''' nedan, namngiven ''output-stem-''n''.html''.

'''-k''' ''encoding''

: Välj teckenkodningen som används i det genererade dokumentet, vilket påverkar den deklarerade kodningen i ingressen och formen på teckenenhetsreferenser.

: Giltiga värden är “ASCII” och “UTF-8”.

: Standard är “UTF-8”.

'''-l'''

: Stäng av produktionen av automatiska sektionslänkar längst upp i dokumentet.

'''-n'''

: Generera enkla rubrikankare närhelst en sektions-/nummerrubrik hittas.

: Utan optionen är ankarvärdet den textuella rubriken.

: Detta kan orsaka problem när en rubrik innehåller ett “?” i äldre versioner av vissa webbläsare.

: Denna funktion aktiveras automatiskt om en rubrik innehåller en bild.

'''-o''' ''image-vertical-offset''

: Ange den vertikala förskjutningen för bilder i punkter.

'''-p'''

: Visa sidrenderingsförlopp till standardfelströmmen.

: ''grohtml'' visar endast ett sidnummer när en bild krävs.

'''-r'''

: Stäng av den automatiska huvud- och fotlinjen, HTML-regel.

'''-s''' ''base-type-size''

: Sätt dokumentets grundläggande teckenstorlek i punkter.

: När denna storlek används i källan motsvarar den HTML:s grundläggande teckenstorlek.

: Varje ökning med två punkter i källan producerar ett “'''big'''”-element, och omvänt, när en minskning med två punkter ses, avges ett “'''small'''”-element.

'''-S''' ''heading-level''

: När HTML-utdata delas, se optionen '''-j''' ovan, dela vid varje nästlad rubriknivå som definieras av ''heading-level'', eller högre.

: Standard är '''1'''.

'''-V'''

: Skapa en XHTML- eller HTML-validator-knapp längst ned på varje sida i dokumentet.

'''-x''' ''html-dialect''

: Välj HTML-dialekt.

: För närvarande bör ''html-dialect'' vara antingen siffran '''4''' eller bokstaven '''x''', vilket anger om ''grohtml'' ska generera HTML 4 respektive XHTML.

: Denna option bör inte anges manuellt; den syntetiseras av ''groff'' beroende på om det gavs optionen '''-Thtml''' eller '''-Txhtml'''.

'''-y'''

: Producera en högerjusterad ''groff''-signatur i slutet av dokumentet, endast om '''-V''' också anges.

== AVSLUTNINGSSTATUS ==

''pre-grohtml'' och ''post-grohtml'' avslutas vardera med status '''0''' vid framgångsrik körning, status '''2''' om programmet inte kan tolka sina kommandoradsargument, och status '''1''' om det stöter på ett fel under körning.

== MILJÖ ==

''GROFF_FONT_PATH''

: Listar kataloger där ''devhtml'', ''grohtml''s katalog med enhets- och typsnittsbeskrivningsfiler, ska sökas.

: Se ''troff''(1) och ''groff_font''(5).

''SOURCE_DATE_EPOCH''

: En tidsstämpel, uttryckt som sekunder sedan Unix-epoken, att använda som skapandetidsstämpel för utdata i stället för aktuell tid.

: Tiden konverteras till läsbar form med ''gmtime''(3) och ''asctime''(3), och registreras i en HTML-kommentar.

''TZ''

: Tidszonen som ska användas när aktuell tid konverteras till läsbar form; se ''tzset''(3).

: Om ''SOURCE_DATE_EPOCH'' används konverteras den alltid till läsbar form med UTC.

== FILER ==

''/usr/local/share/groff/1.24.1/font/devhtml/DESC''

: Beskriver utdataenheten '''html'''.

''/usr/local/share/groff/1.24.1/font/devhtml/''F

: Beskriver typsnittet känt som ''F'' på enheten '''html'''.

''/usr/local/share/groff/1.24.1/tmac/html.tmac''

: Definierar typsnittsmappningar, specialtecken och färger för användning med utdataenheten '''html'''.

: Den laddas automatiskt av ''troffrc'' när någon av utdataenheterna '''html''' eller '''xhtml''' väljs.

''/usr/local/share/groff/1.24.1/tmac/html-end.tmac''

: Slutför inställningen av utdataenheten '''html'''.

: Den laddas automatiskt av ''troffrc-end'' när någon av utdataenheterna '''html''' eller '''xhtml''' väljs.

''grohtml'' använder temporära filer.

Se ''groff''(1) för detaljer om var sådana filer skapas.

== FEL ==

''grohtml'' är fortfarande betakod.

''grohtml'' stöder inte avstavning på riktigt, men du kan lura det att avstava långa indatarader, vilket kan förekomma i HTML-utdata med ett avstavat ord följt av ett mellanslag men ingen radbrytning.

== SE ÄVEN ==

''groff''(1), ''troff''(1), ''groff_font''(5)

== KOLOFON ==

Denna sida är en del av projektet ''groff'', GNU troff.

Information om projektet finns på:

<pre>
http://www.gnu.org/software/groff/
</pre>

Om du har en felrapport för denna manualsida, se:

<pre>
http://www.gnu.org/software/groff/
</pre>

Denna sida hämtades från arkivet:

groff-1.24.1.tar.gz

hämtat från: https://ftp.gnu.org/gnu/groff/

den 24 maj 2026.

Om Ni upptäcker renderingsproblem i denna HTML-version av sidan, eller om du anser att det finns en bättre eller mer aktuell källa för sidan, eller om du har rättelser eller förbättringar av informationen i denna KOLOFON, som inte är en del av den ursprungliga manualsidan, skicka e-post till:

man-pages@man7.org

= Sidslut =
Orginalhemsidan på Engelska https://man7.org/linux/man-pages/man1/grohtml.1.html
Det här är en maskinöversättning av Linux man sidor till svenska. Om du hittar fel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret som finns på
https://www.linux.se/kontaka-linux-se/
 Tack till [https://Datorhjalp.se Datorservice] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell.

[[Kategori:Linuxmanual grupp 1]]
[[Kategori:Linuxmanual]]

iostat2pcp(1)

2026-08-12T06:56:29Z

Admin: Skapade sidan med '{{DISPLAYTITLE:iostat2pcp(1)}} == NAMN == '''iostat2pcp''' – importera iostat-data och skapa ett PCP-arkiv == SYNOPSIS == <pre> iostat2pcp [-v] [-S start] [-t intervall] [-V version] [-Z tidszon] infile outfile </pre> == BESKRIVNING == '''iostat2pcp''' läser en textfil skapad med iostat(1), ''infile'', och översätter detta till ett Performance Co-Pilot-, PCP-, arkiv med basnamnet ''outfile''. Om ''infile'' är: <pre> - </pre> läser ''iostat2pcp'' från...'

{{DISPLAYTITLE:iostat2pcp(1)}}

== NAMN ==

'''iostat2pcp''' – importera iostat-data och skapa ett PCP-arkiv

== SYNOPSIS ==

<pre>
iostat2pcp [-v] [-S start] [-t intervall] [-V version] [-Z tidszon] infile outfile
</pre>

== BESKRIVNING ==

'''iostat2pcp''' läser en textfil skapad med [[iostat(1)]], ''infile'', och översätter detta till ett Performance Co-Pilot-, PCP-, arkiv med basnamnet ''outfile''.

Om ''infile'' är:

<pre>
-
</pre>

läser ''iostat2pcp'' från standardindata, vilket möjliggör enkel förbehandling av [[iostat(1)]]-utdata med [[sed(1)]] eller liknande.

Det resulterande PCP-arkivet kan användas med alla PCP-klientverktyg för att rita grafer över delmängder av data med [[pmchart(1)]], utföra datareduktion och rapportering, filtrera med PCP-inferensmotorn [[pmie(1)]], och så vidare.

En serie fysiska filer skapas med prefixet ''outfile''.

Dessa är:

<pre>
outfile.0
outfile.meta
outfile.index
</pre>

''outfile''.'''0''' är prestandadata.

''outfile''.'''meta''' är metadata som beskriver prestandadata.

''outfile''.'''index''' är ett tidsindex för att förbättra effektiviteten vid uppspelningsoperationer för arkivet.

Om någon av dessa filer redan finns kommer '''iostat2pcp''' '''inte''' att skriva över dem, utan avslutas med ett felmeddelande.

Det första utdataexemplet från [[iostat(1)]] innehåller en statistisk sammanfattning sedan uppstart och ignoreras av ''iostat2pcp'', så den första verkliga datamängden är den andra i [[iostat(1)]]-utdata.

Bäst resultat uppnås när [[iostat(1)]] kördes med sin egen '''-t'''-flagga, så att varje utdataexempel föregås av en tidsstämpel.

Ännu bättre är '''-t''' med:

<pre>
$S_TIME_FORMAT=ISO
</pre>

satt i miljön när [[iostat(1)]] körs, i vilket fall tidsstämpeln inkluderar tidszonen.

Observera att om:

<pre>
$S_TIME_FORMAT=ISO
</pre>

'''inte''' används med optionen '''-t''' kan [[iostat(1)]] producera en tidsstämpel som styrs av '''LC_TIME''' från lokalen, i ett format som ''iostat2pcp'' inte kan tolka.

Formaten för tidsstämpeln som ''iostat2pcp'' accepterar illustreras av dessa exempel:

<pre>
2013-07-06T21:34:39+1000
</pre>

för:

<pre>
$S_TIME_FORMAT=ISO
</pre>

<pre>
2013-07-06 21:34:39
</pre>

för några av de europeiska formaten, exempelvis de_AT, de_BE, de_LU och en_DK.utf8.

<pre>
06/07/13 21:34:39
</pre>

för alla '''LC_TIME'''-inställningar för engelska lokaler utanför Nordamerika, exempelvis en_AU, en_GB, en_IE, en_NZ, en_SG och en_ZA, och alla spanska lokaler, exempelvis es_ES, es_MX och es_AR.

Observera särskilt att vissa vanliga nordamerikanska '''LC_TIME'''-inställningar '''inte''' fungerar med ''iostat2pcp'', nämligen en_US, POSIX och C, eftersom de använder formatet MM/DD som felaktigt kan konverteras med det antagna DD/MM-formatet.

Detta är ytterligare ett skäl att rekommendera att sätta:

<pre>
$S_TIME_FORMAT=ISO
</pre>

Om det inte finns några tidsstämplar i indataströmmen försöker ''iostat2pcp'' härleda samplingsintervallet om grundläggande Disk-data, optionen '''-d''' för [[iostat(1)]], hittas.

Om detta misslyckas kan optionen '''-t''' användas för att ange samplings-''intervallet'' i sekunder.

Denna option ignoreras om tidsstämplar hittas i indataströmmen.

Optionen '''-S''' kan användas för att ange starttid för det första verkliga exemplet i ''infile'', där ''start'' måste ha formatet HH:MM:SS.

Denna option ignoreras om tidsstämplar hittas i indataströmmen.

Optionen '''-V''' anger versionen för utdata-PCP-arkivet.

Som standard används arkivversionen:

<pre>
$PCP_ARCHIVE_VERSION
</pre>

satt till 3 i aktuella PCP-utgåvor, och de enda värden som för närvarande stöds för ''version'' är 2 eller 3.

Optionen '''-Z''' kan användas för att ange en tidszon.

Den måste ha formatet +HHMM, för timmar och minuter öster om UTC, eller -HHMM, för timmar och minuter väster om UTC.

Observera särskilt att '''varken''' formatet '''zoneinfo''', även kallat Olson, exempelvis Europe/Paris, eller POSIX-formatet '''TZ''', exempelvis EST+5, är tillåtet för optionen '''-Z'''.

Denna option ignoreras om ISO-tidsstämplar hittas i indataströmmen.

Om tidszonen inte anges och inte kan härledas används som standard:

<pre>
UTC
</pre>

Ytterligare diagnostisk utdata skapas med optionen '''-v'''.

'''iostat2pcp''' är ett Perl-skript som använder Perl-omslaget PCP::LogImport runt PCP-biblioteket ''libpcp_import'', och kan som sådant användas som exempel för att utveckla nya verktyg för att importera andra typer av prestandadata och skapa PCP-arkiv.

== OPTIONER ==

De tillgängliga kommandoradsoptionerna är:

'''-S''' ''start''

: Ange ''start''tid för det första exemplet.

'''-t''' ''intervall''

: Ange samplings-''intervallet'' i sekunder.

'''-v'''

: Skriv utförlig utdata.

'''-Z''' ''tidszon''

: Ange den ''tidszon'' som ska användas, se ovan.

== VARNINGAR OCH BEGRÄNSNINGAR ==

'''iostat2pcp''' kräver att ''infile'' har skapats av versionen av [[iostat(1)]] från:

<pre>
http://freshmeat.net/projects/sysstat
</pre>

'''iostat2pcp''' hanterar rapportformaten '''-c''' (CPU), '''-d''' (Disk), '''-x''' (eXtended Disk) och '''-p''' (Partition), inklusive deras '''-k''', '''-m''', '''-z''' och '''ALL'''-varianter, men stöder inte rapportformatet '''-n''' (Network Filesystem) från [[iostat(1)]]; detta är en efterfrågestyrd begränsning snarare än en teknisk begränsning.

== PCP-MILJÖ ==

Miljövariabler med prefixet '''PCP_''' används för att parameterisera fil- och katalognamnen som används av PCP.

På varje installation innehåller filen:

<pre>
/etc/pcp.conf
</pre>

de lokala värdena för dessa variabler.

Variabeln '''$PCP_CONF''' kan användas för att ange en alternativ konfigurationsfil, såsom beskrivs i [[pcp.conf(5)]].

== SE ÄVEN ==

[[iostat(1)]], [[pmchart(1)]], [[pmie(1)]], [[pmlogger(1)]], [[sed(1)]], '''Date'''::Format(3pm), '''Date'''::Parse(3pm), '''PCP'''::LogImport(3pm) och [[LOGIMPORT(3)]].

== KOLOFON ==

Denna sida är en del av projektet ''PCP'', Performance Co-Pilot.

Information om projektet finns på:

<pre>
http://www.pcp.io/
</pre>

Om du har en felrapport för denna manualsida, skicka den till:

<pre>
pcp@groups.io
</pre>

Denna sida hämtades från projektets uppströms Git-förråd:

https://github.com/performancecopilot/pcp.git

den 24 maj 2026.

Vid den tidpunkten var datumet för den senaste commit som hittades i förrådet 24 maj 2026.

Om du upptäcker renderingsproblem i denna HTML-version av sidan, eller om du anser att det finns en bättre eller mer aktuell källa för sidan, eller om du har rättelser eller förbättringar av informationen i denna KOLOFON, som inte är en del av den ursprungliga manualsidan, skicka e-post till:

man-pages@man7.org

= Sidslut =
Orginalhemsidan på Engelska https://man7.org/linux/man-pages/man1/iostat2pcp.1.html
Det här är en maskinöversättning av Linux man sidor till svenska. Om du hittar fel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret som finns på
https://www.linux.se/kontaka-linux-se/
 Tack till [https://Datorhjalp.se Datorservice] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell.

[[Kategori:Linuxmanual grupp 1]]
[[Kategori:Linuxmanual]]

nfs4 setfacl(1)

2026-08-12T06:49:20Z

Admin: Skapade sidan med '{{DISPLAYTITLE:nfs4_setfacl(1)}} == NAMN == '''nfs4_setfacl''', '''nfs4_editfacl''' – manipulera åtkomstkontrollistor för NFSv4-filer och kataloger == SYNOPSIS == <pre> nfs4_setfacl [OPTIONS] COMMAND file... nfs4_editfacl [OPTIONS] file... </pre> == BESKRIVNING == '''nfs4_setfacl''' manipulerar NFSv4 Access Control List, ACL, för en eller flera ''filer'', eller kataloger, förutsatt att de finns på ett monterat NFSv4-filsystem som stöder ACL:er. '''nfs4_edi...'

{{DISPLAYTITLE:nfs4_setfacl(1)}}

== NAMN ==

'''nfs4_setfacl''', '''nfs4_editfacl''' – manipulera åtkomstkontrollistor för NFSv4-filer och kataloger

== SYNOPSIS ==

<pre>
nfs4_setfacl [OPTIONS] COMMAND file...
nfs4_editfacl [OPTIONS] file...
</pre>

== BESKRIVNING ==

'''nfs4_setfacl''' manipulerar NFSv4 Access Control List, ACL, för en eller flera ''filer'', eller kataloger, förutsatt att de finns på ett monterat NFSv4-filsystem som stöder ACL:er.

'''nfs4_editfacl''' är ekvivalent med:

<pre>
nfs4_setfacl -e
</pre>

Se manualsidan [[nfs4_acl(5)]] för information om NFSv4 ACL-terminologi och syntax.

=== KOMMANDON ===

'''-a''' ''acl_spec''

: Lägg till ACE:erna från ''acl_spec'' till ''file''s ACL.

: ACE:er infogas med start vid standardposition 1 i ''file''s ACL.

'''-A''' ''acl_file''

: Lägg till ACE:erna från acl_spec i ''acl_file'' till ''file''s ACL.

: ACE:er infogas med start vid standardposition 1 i ''file''s ACL.

'''-x''' ''acl_spec''

: Ta bort ACE:er som matchas från ''acl_spec'' från ''file''s ACL.

: Observera att ordningen på ACE:erna i ''acl_spec'' inte spelar någon roll.

'''-X''' ''acl_file''

: Ta bort ACE:er som matchas från acl_spec i ''acl_file'' från ''file''s ACL.

: Observera att ordningen på ACE:erna i acl_spec inte spelar någon roll.

'''-i''' ''index''

: ACE:er infogas eller tas bort med start vid den ''index'':te positionen, standard: 1, i filens ACL.

: Det kan endast användas med åtgärden add eller delete.

'''-s''' ''acl_spec''

: Sätt ''file''s ACL till ''acl_spec''.

'''-S''' ''acl_file''

: Sätt ''file''s ACL till acl_spec i ''acl_file''.

'''-e''', '''--edit'''

: Redigera ''file''s ACL i editorn som definieras i miljövariabeln EDITOR, standard: '''vi'''(1), och sätt den resulterande ACL:en vid en ren avslutning, förutsatt att ändringar gjorda i editorn sparades.

: Observera att om flera ''filer'' anges kommer editorn att anropas seriellt en gång per ''file''.

'''-m''' ''from_ace to_ace''

: Ändra ''file''s ACL på plats genom att ersätta ''from_ace'' med ''to_ace''.

'''-?''', '''-h''', '''--help'''

: Visa hjälptext och avsluta.

'''--version'''

: Visa detta programs version och avsluta.

Observera: om '-' anges som ''acl_file'' med flaggorna '''-A'''/'''-X'''/'''-S''', kommer acl_spec att läsas från stdin.

=== OPTIONER ===

'''-R''', '''--recursive'''

: Tillämpa rekursivt på en katalogs filer och underkataloger.

: Liknande [[setfacl(1)]] är standardbeteendet att följa symlänkar som anges på kommandoraden och hoppa över symlänkar som påträffas under rekursion genom kataloger.

'''-L''', '''--logical'''

: I samband med '''-R'''/'''--recursive''' följer en logisk vandring alla symboliska länkar.

'''-P''', '''--physical'''

: I samband med '''-R'''/'''--recursive''' hoppar en fysisk vandring över alla symboliska länkar.

'''--dacl'''

: Verkar endast på dacl.

: Denna funktionalitet är endast tillgänglig om servern stöder NFSv4 minor version 1 eller nyare.

'''--sacl'''

: Verkar endast på sacl.

: Denna funktionalitet är endast tillgänglig om servern stöder NFSv4 minor version 1 eller nyare.

'''--test'''

: Visa resultat av '''COMMAND''', men spara inte ändringar.

== BEHÖRIGHETSALIAS ==

Med '''nfs4_setfacl''' kan man använda enkla förkortningar, ”alias”, för att uttrycka generiska ”read” ('''R'''), generiska ”write” ('''W''') och generiska ”execute” ('''X''') ''permissions'', kända från POSIX-lägesbitarna som används av exempelvis [[chmod(1)]].

För att använda dessa alias kan man placera dem i ''permissions''-fältet i en NFSv4 ACE och '''nfs4_setfacl''' kommer att konvertera dem: ett '''R''' expanderas till '''rntcy''', ett '''W''' expanderas till '''watTNcCy''', med '''D''' tillagt till katalog-ACE:er, och ett '''X''' expanderas till '''xtcy'''.

Se manualsidan [[nfs4_acl(5)]] för information om specifika NFSv4 ACE-''permissions''.

Om man exempelvis ville ge generisk ”read”- och ”write”-åtkomst på en fil skulle NFSv4-''permissions''-fältet normalt innehålla något som:

<pre>
rwatTnNcCy
</pre>

I stället kan man använda alias för att uppnå samma mål med:

<pre>
RW
</pre>

De två ''permissions'' som inte ingår i något av aliasen är '''d''' (delete) och '''o''' (write-owner).

De kan dock fortfarande användas: till exempel uttrycker ett ''permissions''-fält bestående av '''Wdo''' generisk ”write”-åtkomst samt möjligheten att radera och ändra ägarskap.

== EXEMPEL ==

Anta att filen `foo' har följande NFSv4 ACL för följande exempel:

<pre>
A::OWNER@:rwatTnNcCy
D::OWNER@:x
A:g:GROUP@:rtncy
D:g:GROUP@:waxTC
A::EVERYONE@:rtncy
D::EVERYONE@:waxTC
</pre>

- lägg till ACE som ger `alice@nfsdomain.org' generisk ”read”- och ”execute”-åtkomst, standard är att lägga ACE först i ACL:

<pre>
$ nfs4_setfacl -a A::alice@nfsdomain.org:rxtncy foo
</pre>

- lägg till samma ACE som ovan, men med alias:

<pre>
$ nfs4_setfacl -a A::alice@nfsdomain.org:RX foo
</pre>

- lägg till samma ACE som ovan, vid index 2:

<pre>
$ nfs4_setfacl -i 2 -a A::alice@nfsdomain.org:RX foo
</pre>

- redigera befintlig ACL i en texteditor och sätt ändrad ACL vid ren sparning/avslutning:

<pre>
$ nfs4_setfacl -e foo
</pre>

- sätt ACL, skriver över originalet, till innehållet i en ''spec_file'' med namnet `newacl.txt':

<pre>
$ nfs4_setfacl -S newacl.txt foo
</pre>

- sätt rekursivt ACL:erna för alla filer och underkataloger i aktuell katalog, hoppa över alla påträffade symlänkar, till ACL:en som finns i ''spec_file'' med namnet `newacl.txt':

<pre>
$ nfs4_setfacl -R -P -S newacl.txt *
</pre>

- ta bort den första ACE:n, men skriv bara ut den resulterande ACL:en, spara inte ändringar:

<pre>
$ nfs4_setfacl --test -x -i 1 foo
</pre>

- ta bort de sista två ACE:erna ovan:

<pre>
$ nfs4_setfacl -x A::EVERYONE@rtncy,D::EVERYONE@:waxTC foo
</pre>

- ändra, på plats, den andra ACE:n ovan:

<pre>
$ nfs4_setfacl -m D::OWNER@:x D::OWNER@:xo foo
</pre>

- sätt ACL:erna för `bar' och `frobaz' till ACL:en för `foo':

<pre>
$ nfs4_getfacl foo | nfs4_setfacl -S - bar frobaz
</pre>

== FÖRFATTARE ==

'''nfs4_setfacl''' skrevs av personer vid CITI, Center for Information Technology Integration:

<pre>
http://www.citi.umich.edu
</pre>

Denna manualsida skrevs av David Richter.

== KONTAKT ==

Skicka felrapporter, funktionsönskemål och kommentarer till:

<pre>
nfsv4@linux-nfs.org
</pre>

== SE ÄVEN ==

[[nfs4_getfacl(1)]], [[nfs4_acl(5)]], ''RFC3530'' (NFSv4.0), NFSv4.1 Minor Version Draft.

== KOLOFON ==

Denna sida är en del av projektet ''nfs4-acl-tools'', NFSv4 ACL-verktyg.

Information om projektet finns på:

<pre>
http://linux-nfs.org/wiki/index.php/Main_Page
</pre>

Om du har en felrapport för denna manualsida, se:

http://linux-nfs.org/wiki/index.php/Main_Page

Denna sida hämtades från projektets uppströms Git-förråd:

git://git.linux-nfs.org/projects/bfields/nfs4-acl-tools.git

den 24 maj 2026.

Vid den tidpunkten var datumet för den senaste commit som hittades i förrådet 22 november 2022.

Om du upptäcker renderingsproblem i denna HTML-version av sidan, eller om du anser att det finns en bättre eller mer aktuell källa för sidan, eller om du har rättelser eller förbättringar av informationen i denna KOLOFON, som inte är en del av den ursprungliga manualsidan, skicka e-post till:

man-pages@man7.org

= Sidslut =
Orginalhemsidan på Engelska https://man7.org/linux/man-pages/man1/nfs4_setfacl.1.html
Det här är en maskinöversättning av Linux man sidor till svenska. Om du hittar fel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret som finns på
https://www.linux.se/kontaka-linux-se/
 Tack till [https://Datorhjalp.se Datorservice] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell.

[[Kategori:Linuxmanual grupp 1]]
[[Kategori:Linuxmanual]]