Firefox - Versionshistorik

Admin: /* Ladda hem akutell version */

2025-12-09T05:27:43Z

Ladda hem akutell version

← Äldre version		Versionen från 9 december 2025 kl. 05.27
Rad 60:		Rad 60:
	Vi har valt att länka till Linux och x86-64 versionen, vill du ha en annan version är det bara att bläddra runt på firefox server.		Vi har valt att länka till Linux och x86-64 versionen, vill du ha en annan version är det bara att bläddra runt på firefox server.

	https://ftp.mozilla.org/pub/firefox/releases/~~145~~.0/linux-x86_64/sv-SE/		https://ftp.mozilla.org/pub/firefox/releases/146.0/linux-x86_64/sv-SE/

	= Artiklar om Firefox på Linux.se =		= Artiklar om Firefox på Linux.se =

Admin den 11 november 2025 kl. 08.58

2025-11-11T08:58:27Z

← Äldre version		Versionen från 11 november 2025 kl. 08.58
Rad 51:		Rad 51:
	* '''Flikgrupper (grupperade flikar)''' - Möjlighet att organisera flikar i grupper med förhandsvisning vid hovring, vilket ger bättre överblick över många flikar.		* '''Flikgrupper (grupperade flikar)''' - Möjlighet att organisera flikar i grupper med förhandsvisning vid hovring, vilket ger bättre överblick över många flikar.
	* '''Kopiera länk till markering''' - Skapar en URL som pekar på den valda texten på en webbsida, vilket underlättar delning av citat och instruktioner.		* '''Kopiera länk till markering''' - Skapar en URL som pekar på den valda texten på en webbsida, vilket underlättar delning av citat och instruktioner.
	* '''Semantisk sökning i historiken''' - En experimentell funktion som låter användaren söka med naturligt språk inom surfhistoriken, exempelvis ~~”den~~ Linux-artikel om ~~Varnish”~~. All bearbetning sker lokalt för att skydda integriteten.		* '''Semantisk sökning i historiken''' - En experimentell funktion som låter användaren söka med naturligt språk inom surfhistoriken, exempelvis den Linux-artikel om Varnish. All bearbetning sker lokalt för att skydda integriteten.
	* '''Stöd för Matroska (.mkv)''' - Utökat stöd för öppna videoformat som Matroska med vanliga codecs (AVC, HEVC, VP8, VP9, AV1, AAC, Opus, Vorbis). Detta möjliggör smidigare uppspelning utan externa tillägg.		* '''Stöd för Matroska (.mkv)''' - Utökat stöd för öppna videoformat som Matroska med vanliga codecs (AVC, HEVC, VP8, VP9, AV1, AAC, Opus, Vorbis). Detta möjliggör smidigare uppspelning utan externa tillägg.

Admin: /* Ladda hem akutell version */

2025-11-11T08:47:37Z

Ladda hem akutell version

← Äldre version		Versionen från 11 november 2025 kl. 08.47
Rad 58:		Rad 58:
	= Ladda hem akutell version =		= Ladda hem akutell version =

	Vi har valt att länka till Linux och x86-64 versionen, ~~vidu~~ ha en annan version är det bara att bläddra runt på firefox server.		Vi har valt att länka till Linux och x86-64 versionen, vill du ha en annan version är det bara att bläddra runt på firefox server.

	https://ftp.mozilla.org/pub/firefox/releases/145.0/linux-x86_64/sv-SE/		https://ftp.mozilla.org/pub/firefox/releases/145.0/linux-x86_64/sv-SE/

Admin: /* Viktiga funktioner i senaste versionen (Firefox 145, november 2025) */

2025-11-11T08:47:07Z

Viktiga funktioner i senaste versionen (Firefox 145, november 2025)

← Äldre version		Versionen från 11 november 2025 kl. 08.47
Rad 48:		Rad 48:
	== Viktiga funktioner i senaste versionen (Firefox 145, november 2025) ==		== Viktiga funktioner i senaste versionen (Firefox 145, november 2025) ==

	* '''Inbyggda PDF-kommentarer''' - PDF-läsaren har fått stöd för att lägga till, redigera och ta bort kommentarer direkt i webbläsaren. Användaren kan markera text och skriva anteckningar i en sidopanel utan att ladda ned filen<~~ref>[[https://linuxiac.com/firefox-145-now-available-for-download/](https://linuxiac.com/firefox-145-now-available-for-download/) Linuxiac - Firefox 145]</~~ref>.		* '''Inbyggda PDF-kommentarer''' - PDF-läsaren har fått stöd för att lägga till, redigera och ta bort kommentarer direkt i webbläsaren. Användaren kan markera text och skriva anteckningar i en sidopanel utan att ladda ned filen<ref>.
	* '''Flikgrupper (grupperade flikar)''' - Möjlighet att organisera flikar i grupper med förhandsvisning vid hovring, vilket ger bättre överblick över många flikar.		* '''Flikgrupper (grupperade flikar)''' - Möjlighet att organisera flikar i grupper med förhandsvisning vid hovring, vilket ger bättre överblick över många flikar.
	* '''Kopiera länk till markering''' - Skapar en URL som pekar på den valda texten på en webbsida, vilket underlättar delning av citat och instruktioner.		* '''Kopiera länk till markering''' - Skapar en URL som pekar på den valda texten på en webbsida, vilket underlättar delning av citat och instruktioner.

Admin: /* Mozilla Firefox */

2025-11-11T08:43:05Z

Mozilla Firefox

← Äldre version		Versionen från 11 november 2025 kl. 08.43
Rad 3:		Rad 3:
	Mozilla Firefox är en fri och öppen källkods-webbläsare utvecklad av [[Mozilla Foundation]] och dess dotterbolag [[Mozilla Corporation]]. Webbläsaren använder renderingsmotorn Gecko för att återge webbsidor<ref>[[https://en.wikipedia.org/wiki/Firefox](https://en.wikipedia.org/wiki/Firefox) Firefox - Wikipedia]</ref>. Firefox betraktas ofta som efterträdaren till [[Netscape Navigator]], eftersom Netscape i slutet av 1990-talet initierade [[Mozilla-projektet]], vilket senare resulterade i Firefox.		Mozilla Firefox är en fri och öppen källkods-webbläsare utvecklad av [[Mozilla Foundation]] och dess dotterbolag [[Mozilla Corporation]]. Webbläsaren använder renderingsmotorn Gecko för att återge webbsidor<ref>[[https://en.wikipedia.org/wiki/Firefox](https://en.wikipedia.org/wiki/Firefox) Firefox - Wikipedia]</ref>. Firefox betraktas ofta som efterträdaren till [[Netscape Navigator]], eftersom Netscape i slutet av 1990-talet initierade [[Mozilla-projektet]], vilket senare resulterade i Firefox.

	Den 22 januari 1998 meddelade Netscape att man skulle frisläppa källkoden till sin webbläsare Navigator under öppen licens. Detta blev starten för Mozilla-projektet, som först resulterade i den kompletta Mozilla-sviten (Mozilla 1.0, 2002~~<ref>[[https://sv.wikipedia.org/wiki/Netscape_(datorprogram)](https://sv.wikipedia.org/wiki/Netscape_%28datorprogram%29) Netscape - Wikipedia]</ref>~~), och därefter i den fristående webbläsaren Firefox. Utvecklingen av Firefox inleddes under kodnamnet Phoenix (senare Firebird) av utvecklare som ville skapa ett lättare alternativ till den omfattande Mozilla-sviten. Efter flera namnändringar blev slutnamnet Firefox, och version 1.0 släpptes den 9 november 2004.		Den 22 januari 1998 meddelade Netscape att man skulle frisläppa källkoden till sin webbläsare Navigator under öppen licens. Detta blev starten för Mozilla-projektet, som först resulterade i den kompletta Mozilla-sviten (Mozilla 1.0, 2002), och därefter i den fristående webbläsaren Firefox. Utvecklingen av Firefox inleddes under kodnamnet Phoenix (senare Firebird) av utvecklare som ville skapa ett lättare alternativ till den omfattande Mozilla-sviten. Efter flera namnändringar blev slutnamnet Firefox, och version 1.0 släpptes den 9 november 2004.

	== Utveckling och versioner ==		== Utveckling och versioner ==
Rad 24:		Rad 24:
	Firefox hade under mitten av 2000-talet en betydande del av webbläsarmarknaden. Enligt mätningar nådde den en toppandel på omkring 32,21 % i november 2009. Därefter minskade andelen gradvis i takt med att konkurrenter som [[Google Chrome]] växte.		Firefox hade under mitten av 2000-talet en betydande del av webbläsarmarknaden. Enligt mätningar nådde den en toppandel på omkring 32,21 % i november 2009. Därefter minskade andelen gradvis i takt med att konkurrenter som [[Google Chrome]] växte.

	I början av 2025 låg Firefox på cirka 6-7 % bland stationära webbläsare, och enligt [[StatCounter]] hade webbläsaren i oktober 2025 endast omkring 2,2 % global marknadsandel (alla plattformar). Den aktiva användarbasen har alltså minskat kraftigt sedan toppåren, även om Firefox fortfarande laddas ned av hundratals miljoner användare.		I början av 2025 låg Firefox på cirka 6-7 % bland stationära webbläsare, och enligt StatCounter hade webbläsaren i oktober 2025 endast omkring 2,2 % global marknadsandel (alla plattformar). Den aktiva användarbasen har alltså minskat kraftigt sedan toppåren, även om Firefox fortfarande laddas ned av hundratals miljoner användare.

	== Teknisk grund ==		== Teknisk grund ==

Admin den 11 november 2025 kl. 08.41

2025-11-11T08:41:15Z

← Äldre version		Versionen från 11 november 2025 kl. 08.41
Rad 1:		Rad 1:
	== Mozilla Firefox ==		== Mozilla Firefox ==

	Mozilla Firefox är en fri och öppen källkods-webbläsare utvecklad av [[Mozilla Foundation]] och dess dotterbolag [[Mozilla Corporation]]. Webbläsaren använder renderingsmotorn Gecko för att återge webbsidor<ref>[[https://en.wikipedia.org/wiki/Firefox](https://en.wikipedia.org/wiki/Firefox) Firefox – Wikipedia]</ref>. Firefox betraktas ofta som efterträdaren till [[Netscape Navigator]], eftersom Netscape i slutet av 1990-talet initierade [[Mozilla-projektet]], vilket senare resulterade i Firefox.		Mozilla Firefox är en fri och öppen källkods-webbläsare utvecklad av [[Mozilla Foundation]] och dess dotterbolag [[Mozilla Corporation]]. Webbläsaren använder renderingsmotorn Gecko för att återge webbsidor<ref>[[https://en.wikipedia.org/wiki/Firefox](https://en.wikipedia.org/wiki/Firefox) Firefox - Wikipedia]</ref>. Firefox betraktas ofta som efterträdaren till [[Netscape Navigator]], eftersom Netscape i slutet av 1990-talet initierade [[Mozilla-projektet]], vilket senare resulterade i Firefox.

	Den 22 januari 1998 meddelade Netscape att man skulle frisläppa källkoden till sin webbläsare Navigator under öppen licens. Detta blev starten för Mozilla-projektet, som först resulterade i den kompletta Mozilla-sviten (Mozilla 1.0, 2002<ref>[[https://sv.wikipedia.org/wiki/Netscape_(datorprogram)](https://sv.wikipedia.org/wiki/Netscape_%28datorprogram%29) Netscape – Wikipedia]</ref>), och därefter i den fristående webbläsaren Firefox. Utvecklingen av Firefox inleddes under kodnamnet Phoenix (senare Firebird) av utvecklare som ville skapa ett lättare alternativ till den omfattande Mozilla-sviten. Efter flera namnändringar blev slutnamnet Firefox, och version 1.0 släpptes den 9 november 2004.		Den 22 januari 1998 meddelade Netscape att man skulle frisläppa källkoden till sin webbläsare Navigator under öppen licens. Detta blev starten för Mozilla-projektet, som först resulterade i den kompletta Mozilla-sviten (Mozilla 1.0, 2002<ref>[[https://sv.wikipedia.org/wiki/Netscape_(datorprogram)](https://sv.wikipedia.org/wiki/Netscape_%28datorprogram%29) Netscape - Wikipedia]</ref>), och därefter i den fristående webbläsaren Firefox. Utvecklingen av Firefox inleddes under kodnamnet Phoenix (senare Firebird) av utvecklare som ville skapa ett lättare alternativ till den omfattande Mozilla-sviten. Efter flera namnändringar blev slutnamnet Firefox, och version 1.0 släpptes den 9 november 2004.

	== Utveckling och versioner ==		== Utveckling och versioner ==
Rad 9:		Rad 9:
	Efter lanseringen av Firefox 1.0 (2004) följde en rad större versioner:		Efter lanseringen av Firefox 1.0 (2004) följde en rad större versioner:

	* '''1.5''' – november 2005		* '''1.5''' - november 2005
	* '''2.0''' – oktober 2006		* '''2.0''' - oktober 2006
	* '''3.0''' – juni 2008		* '''3.0''' - juni 2008
	* '''4.0''' – mars 2011		* '''4.0''' - mars 2011

	Från och med version 5.0 (hösten 2011) övergick Firefox till en snabbare release-cykel med ungefär månadsvisa uppdateringar. Vid slutet av 2011 fanns version 9, och vid slutet av 2012 version 17.		Från och med version 5.0 (hösten 2011) övergick Firefox till en snabbare release-cykel med ungefär månadsvisa uppdateringar. Vid slutet av 2011 fanns version 9, och vid slutet av 2012 version 17.
Rad 24:		Rad 24:
	Firefox hade under mitten av 2000-talet en betydande del av webbläsarmarknaden. Enligt mätningar nådde den en toppandel på omkring 32,21 % i november 2009. Därefter minskade andelen gradvis i takt med att konkurrenter som [[Google Chrome]] växte.		Firefox hade under mitten av 2000-talet en betydande del av webbläsarmarknaden. Enligt mätningar nådde den en toppandel på omkring 32,21 % i november 2009. Därefter minskade andelen gradvis i takt med att konkurrenter som [[Google Chrome]] växte.

	I början av 2025 låg Firefox på cirka ~~6–7~~ % bland stationära webbläsare, och enligt [[StatCounter]] hade webbläsaren i oktober 2025 endast omkring 2,2 % global marknadsandel (alla plattformar). Den aktiva användarbasen har alltså minskat kraftigt sedan toppåren, även om Firefox fortfarande laddas ned av hundratals miljoner användare.		I början av 2025 låg Firefox på cirka 6-7 % bland stationära webbläsare, och enligt [[StatCounter]] hade webbläsaren i oktober 2025 endast omkring 2,2 % global marknadsandel (alla plattformar). Den aktiva användarbasen har alltså minskat kraftigt sedan toppåren, även om Firefox fortfarande laddas ned av hundratals miljoner användare.

	== Teknisk grund ==		== Teknisk grund ==
Rad 48:		Rad 48:
	== Viktiga funktioner i senaste versionen (Firefox 145, november 2025) ==		== Viktiga funktioner i senaste versionen (Firefox 145, november 2025) ==

	* '''Inbyggda PDF-kommentarer''' – PDF-läsaren har fått stöd för att lägga till, redigera och ta bort kommentarer direkt i webbläsaren. Användaren kan markera text och skriva anteckningar i en sidopanel utan att ladda ned filen<ref>[[https://linuxiac.com/firefox-145-now-available-for-download/](https://linuxiac.com/firefox-145-now-available-for-download/) Linuxiac – Firefox 145]</ref>.		* '''Inbyggda PDF-kommentarer''' - PDF-läsaren har fått stöd för att lägga till, redigera och ta bort kommentarer direkt i webbläsaren. Användaren kan markera text och skriva anteckningar i en sidopanel utan att ladda ned filen<ref>[[https://linuxiac.com/firefox-145-now-available-for-download/](https://linuxiac.com/firefox-145-now-available-for-download/) Linuxiac - Firefox 145]</ref>.
	* '''Flikgrupper (grupperade flikar)''' – Möjlighet att organisera flikar i grupper med förhandsvisning vid hovring, vilket ger bättre överblick över många flikar.		* '''Flikgrupper (grupperade flikar)''' - Möjlighet att organisera flikar i grupper med förhandsvisning vid hovring, vilket ger bättre överblick över många flikar.
	* '''Kopiera länk till markering''' – Skapar en URL som pekar på den valda texten på en webbsida, vilket underlättar delning av citat och instruktioner.		* '''Kopiera länk till markering''' - Skapar en URL som pekar på den valda texten på en webbsida, vilket underlättar delning av citat och instruktioner.
	* '''Semantisk sökning i historiken''' – En experimentell funktion som låter användaren söka med naturligt språk inom surfhistoriken, exempelvis ”den Linux-artikel om Varnish”. All bearbetning sker lokalt för att skydda integriteten.		* '''Semantisk sökning i historiken''' - En experimentell funktion som låter användaren söka med naturligt språk inom surfhistoriken, exempelvis ”den Linux-artikel om Varnish”. All bearbetning sker lokalt för att skydda integriteten.
	* '''Stöd för Matroska (.mkv)''' – Utökat stöd för öppna videoformat som Matroska med vanliga codecs (AVC, HEVC, VP8, VP9, AV1, AAC, Opus, Vorbis). Detta möjliggör smidigare uppspelning utan externa tillägg.		* '''Stöd för Matroska (.mkv)''' - Utökat stöd för öppna videoformat som Matroska med vanliga codecs (AVC, HEVC, VP8, VP9, AV1, AAC, Opus, Vorbis). Detta möjliggör smidigare uppspelning utan externa tillägg.

	Andra förbättringar i version 145 inkluderar gränssnittsjusteringar med rundade flikar och bättre integration mot tilläggsbutiken.		Andra förbättringar i version 145 inkluderar gränssnittsjusteringar med rundade flikar och bättre integration mot tilläggsbutiken.

Admin: /* Artiklar om Firefox på Linux.se */

2025-11-11T08:36:29Z

Artiklar om Firefox på Linux.se

← Äldre version		Versionen från 11 november 2025 kl. 08.36
Rad 63:		Rad 63:

	= Artiklar om Firefox på Linux.se =		= Artiklar om Firefox på Linux.se =
	Linux.se är uppdelad i två sektioner: wiki.linux.se och [[www.linux.se]]. På [[linux.se]] skriver vi artiklar om öppen källkod och Linux. Genom att klicka på länken får du fram alla artiklar om Firefox som är taggade med Firefox.		Linux.se är uppdelad i två sektioner: wiki.linux.se och [https://linux.se www.linux.se]. På [https://linux.se linux.se] skriver vi artiklar om öppen källkod och Linux. Genom att klicka på länken får du fram alla artiklar om Firefox som är taggade med Firefox.

	https://www.linux.se/tag/firefox/		https://www.linux.se/tag/firefox/

Admin: /* Mozilla Firefox */

2025-11-11T08:35:07Z

Mozilla Firefox

← Äldre version		Versionen från 11 november 2025 kl. 08.35
Rad 1:		Rad 1:
	== Mozilla Firefox ==		== Mozilla Firefox ==

	~~'''~~Mozilla Firefox~~'''~~ är en fri och öppen källkods-webbläsare utvecklad av [[Mozilla Foundation]] och dess dotterbolag [[Mozilla Corporation]]. Webbläsaren använder renderingsmotorn ~~'''~~Gecko~~'''~~ för att återge webbsidor<ref>[[https://en.wikipedia.org/wiki/Firefox](https://en.wikipedia.org/wiki/Firefox) Firefox – Wikipedia]</ref>. Firefox betraktas ofta som efterträdaren till [[Netscape Navigator]], eftersom Netscape i slutet av 1990-talet initierade [[Mozilla-projektet]], vilket senare resulterade i Firefox.		Mozilla Firefox är en fri och öppen källkods-webbläsare utvecklad av [[Mozilla Foundation]] och dess dotterbolag [[Mozilla Corporation]]. Webbläsaren använder renderingsmotorn Gecko för att återge webbsidor<ref>[[https://en.wikipedia.org/wiki/Firefox](https://en.wikipedia.org/wiki/Firefox) Firefox – Wikipedia]</ref>. Firefox betraktas ofta som efterträdaren till [[Netscape Navigator]], eftersom Netscape i slutet av 1990-talet initierade [[Mozilla-projektet]], vilket senare resulterade i Firefox.

	Den 22 januari 1998 meddelade Netscape att man skulle frisläppa källkoden till sin webbläsare Navigator under öppen licens. Detta blev starten för Mozilla-projektet, som först resulterade i den kompletta ~~'''~~Mozilla-sviten~~'''~~ (Mozilla 1.0, 2002<ref>[[https://sv.wikipedia.org/wiki/Netscape_(datorprogram)](https://sv.wikipedia.org/wiki/Netscape_%28datorprogram%29) Netscape – Wikipedia]</ref>), och därefter i den fristående webbläsaren Firefox. Utvecklingen av Firefox inleddes under kodnamnet ~~'''~~Phoenix~~'''~~ (senare ~~'''~~Firebird~~'''~~) av utvecklare som ville skapa ett lättare alternativ till den omfattande Mozilla-sviten. Efter flera namnändringar blev slutnamnet ~~'''~~Firefox~~'''~~, och version 1.0 släpptes den 9 november 2004.		Den 22 januari 1998 meddelade Netscape att man skulle frisläppa källkoden till sin webbläsare Navigator under öppen licens. Detta blev starten för Mozilla-projektet, som först resulterade i den kompletta Mozilla-sviten (Mozilla 1.0, 2002<ref>[[https://sv.wikipedia.org/wiki/Netscape_(datorprogram)](https://sv.wikipedia.org/wiki/Netscape_%28datorprogram%29) Netscape – Wikipedia]</ref>), och därefter i den fristående webbläsaren Firefox. Utvecklingen av Firefox inleddes under kodnamnet Phoenix (senare Firebird) av utvecklare som ville skapa ett lättare alternativ till den omfattande Mozilla-sviten. Efter flera namnändringar blev slutnamnet Firefox, och version 1.0 släpptes den 9 november 2004.

	== Utveckling och versioner ==		== Utveckling och versioner ==
Rad 14:		Rad 14:
	* '''4.0''' – mars 2011		* '''4.0''' – mars 2011

	Från och med ~~'''~~version 5.0~~'''~~ (hösten 2011) övergick Firefox till en snabbare release-cykel med ungefär månadsvisa uppdateringar. Vid slutet av 2011 fanns version 9, och vid slutet av 2012 version 17.		Från och med version 5.0 (hösten 2011) övergick Firefox till en snabbare release-cykel med ungefär månadsvisa uppdateringar. Vid slutet av 2011 fanns version 9, och vid slutet av 2012 version 17.

	I november 2017 introducerades projektet ~~'''~~Firefox Quantum~~'''~~ (version 57), där Mozilla helt omarbetade renderingsmotorn för att dra nytta av flertrådade processorer och parallell bearbetning. Samtidigt förnyades användargränssnittet. Under 2020-talet fortsatte Mozilla att regelbundet uppdatera Firefox med fokus på prestanda, säkerhet och integritet.		I november 2017 introducerades projektet Firefox Quantum (version 57), där Mozilla helt omarbetade renderingsmotorn för att dra nytta av flertrådade processorer och parallell bearbetning. Samtidigt förnyades användargränssnittet. Under 2020-talet fortsatte Mozilla att regelbundet uppdatera Firefox med fokus på prestanda, säkerhet och integritet.

	Den senaste stabila versionen är '''Firefox 145''', släppt i november 2025<ref>[[https://linuxiac.com/firefox-145-now-available-for-download/](https://linuxiac.com/firefox-145-now-available-for-download/) Firefox 145 Now Available for Download, Here’s What’s New – Linuxiac]</ref>.		Den senaste stabila versionen är '''Firefox 145''', släppt i november 2025.

	== Användare och marknadsandelar ==		== Användare och marknadsandelar ==

Admin den 11 november 2025 kl. 08.33

2025-11-11T08:33:52Z

← Äldre version		Versionen från 11 november 2025 kl. 08.33
Rad 66:		Rad 66:

	https://www.linux.se/tag/firefox/		https://www.linux.se/tag/firefox/

			= Sidslut =
			https://www.linux.se/kontaka-linux-se/
			<BR><BR>Tack till [https://datorhjalp.se/web/ Datorhjälp] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell.

			[[Kategori:Webläsare]]
			[[Kategori:Programvara]]
			[[Kategori:Linux]]

Admin: /* Teknisk grund */

2025-11-11T08:32:14Z

Teknisk grund

← Äldre version		Versionen från 11 november 2025 kl. 08.32
Rad 28:		Rad 28:
	== Teknisk grund ==		== Teknisk grund ==

	Firefox är helt öppen källkod och distribueras under [[Mozilla Public License]] (MPL), ett svagt ''copyleft''-licensavtal som används för Firefox och annan Mozilla-programvara~~<ref>[[https://en.wikipedia.org/wiki/Mozilla_Public_License](https://en.wikipedia.org/wiki/Mozilla_Public_License) Mozilla Public License – Wikipedia]</ref>~~. Detta innebär att vem som helst kan granska, ändra och distribuera koden.		Firefox är helt öppen källkod och distribueras under [[Mozilla Public License]] (MPL), ett svagt ''copyleft''-licensavtal som används för Firefox och annan Mozilla-programvara. Detta innebär att vem som helst kan granska, ändra och distribuera koden.

	Webbläsaren är huvudsakligen skriven i ~~'''~~C++~~'''~~ (för motor och kärnkomponenter) och använder ~~'''~~XUL~~'''~~ (''XML User Interface Language'') eller moderna HTML/CSS-baserade gränssnitt för användargränssnittet.		Webbläsaren är huvudsakligen skriven i C++ (för motor och kärnkomponenter) och använder XUL (''XML User Interface Language'') eller moderna HTML/CSS-baserade gränssnitt för användargränssnittet.

	Den centrala komponenten är ~~'''~~Gecko-renderingsmotorn~~'''~~, ursprungligen utvecklad av Netscape och senare vidareutvecklad av Mozilla. Gecko hanterar HTML, CSS och [[JavaScript]] i enlighet med webbstandarder från [[W3C]]. I och med projektet ~~'''~~Quantum~~'''~~ infördes förbättringar som CSS-motorn ~~'''~~Stylo~~'''~~ och flerkärnig JavaScript-exekvering för att öka prestandan.		Den centrala komponenten är Gecko-renderingsmotorn, ursprungligen utvecklad av Netscape och senare vidareutvecklad av Mozilla. Gecko hanterar HTML, CSS och [[JavaScript]] i enlighet med webbstandarder från [[W3C]]. I och med projektet Quantum infördes förbättringar som CSS-motorn Stylo och flerkärnig JavaScript-exekvering för att öka prestandan.

	Firefox har ett omfattande tilläggssystem. Tidigare användes ett XUL-baserat API, men numera används ramverket ~~'''~~WebExtensions~~'''~~, vilket även stöds av Chromium-baserade webbläsare. Detta möjliggör enklare kompatibilitet och bättre säkerhet.		Firefox har ett omfattande tilläggssystem. Tidigare användes ett XUL-baserat API, men numera används ramverket WebExtensions, vilket även stöds av Chromium-baserade webbläsare. Detta möjliggör enklare kompatibilitet och bättre säkerhet.

	== Filosofi och vision ==		== Filosofi och vision ==
Rad 58:		Rad 58:
	= Ladda hem akutell version =		= Ladda hem akutell version =

	Vi har valt att länka till Linux och x86-64 versionen, du ha en annan version är det bara att bläddra runt på firefox server.		Vi har valt att länka till Linux och x86-64 versionen, vidu ha en annan version är det bara att bläddra runt på firefox server.


	https://ftp.mozilla.org/pub/firefox/releases/145.0/linux-x86_64/sv-SE/		https://ftp.mozilla.org/pub/firefox/releases/145.0/linux-x86_64/sv-SE/