<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
	<id>https://wiki.linux.se/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=GNU_Project</id>
	<title>GNU Project - Versionshistorik</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://wiki.linux.se/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=GNU_Project"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.linux.se/index.php?title=GNU_Project&amp;action=history"/>
	<updated>2026-05-14T02:54:44Z</updated>
	<subtitle>Versionshistorik för denna sida på wikin</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.38.4</generator>
	<entry>
		<id>https://wiki.linux.se/index.php?title=GNU_Project&amp;diff=7934&amp;oldid=prev</id>
		<title>Admin: /* Sammanfattning */</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.linux.se/index.php?title=GNU_Project&amp;diff=7934&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2025-07-13T16:15:27Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;span dir=&quot;auto&quot;&gt;&lt;span class=&quot;autocomment&quot;&gt;Sammanfattning&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table style=&quot;background-color: #fff; color: #202122;&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 13 juli 2025 kl. 16.15&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l66&quot;&gt;Rad 66:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 66:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br/&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br/&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;GNU-projektet är mer än bara en samling verktyg – det är en filosofi om frihet och kontroll över datoranvändning. Utan GNU hade dagens öppna systemlandskap, inklusive Linux-distributioner, sett mycket annorlunda ut. Trots att termen &amp;quot;Linux&amp;quot; ofta används som benämning på hela operativsystemet, är det i realiteten &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;GNU&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; som tillhandahåller huvuddelen av det användarna möter, från skal och kommandon till kompilatorer och utvecklingsmiljöer.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;GNU-projektet är mer än bara en samling verktyg – det är en filosofi om frihet och kontroll över datoranvändning. Utan GNU hade dagens öppna systemlandskap, inklusive Linux-distributioner, sett mycket annorlunda ut. Trots att termen &amp;quot;Linux&amp;quot; ofta används som benämning på hela operativsystemet, är det i realiteten &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;GNU&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; som tillhandahåller huvuddelen av det användarna möter, från skal och kommandon till kompilatorer och utvecklingsmiljöer.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-side-deleted&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;+&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-side-deleted&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;+&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;= Sidslut =&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-side-deleted&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;+&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;https://www.linux.se/kontaka-linux-se/&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-side-deleted&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;+&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;&amp;lt;BR&gt;&amp;lt;BR&gt;Tack till [https://datorhjalp.se/web/ Datorhjälp] som har  sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell.&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Admin</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.linux.se/index.php?title=GNU_Project&amp;diff=7933&amp;oldid=prev</id>
		<title>Admin: Skapade sidan med &#039;= Vad ingår i GNU-projektet? =  &#039;&#039;&#039;GNU-projektet&#039;&#039;&#039; (GNU Project) är ett initiativ som lanserades av Richard Stallman 1983 med målet att utveckla ett komplett, fritt operativsystem som är kompatibelt med Unix. Namnet &#039;&#039;&#039;GNU&#039;&#039;&#039; är en rekursiv akronym för &#039;&#039;GNU&#039;s Not Unix&#039;&#039;. Till skillnad från Unix är GNU-systemet fri programvara: användare har friheten att köra, kopiera, distribuera, studera, ändra och förbättra programmen.  Sedan starten har GNU-projektet pr...&#039;</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.linux.se/index.php?title=GNU_Project&amp;diff=7933&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2025-07-13T16:13:07Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Skapade sidan med &amp;#039;= Vad ingår i GNU-projektet? =  &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;GNU-projektet&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; (GNU Project) är ett initiativ som lanserades av Richard Stallman 1983 med målet att utveckla ett komplett, fritt operativsystem som är kompatibelt med Unix. Namnet &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;GNU&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; är en rekursiv akronym för &amp;#039;&amp;#039;GNU&amp;#039;s Not Unix&amp;#039;&amp;#039;. Till skillnad från Unix är GNU-systemet fri programvara: användare har friheten att köra, kopiera, distribuera, studera, ändra och förbättra programmen.  Sedan starten har GNU-projektet pr...&amp;#039;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;Ny sida&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;= Vad ingår i GNU-projektet? =&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;GNU-projektet&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; (GNU Project) är ett initiativ som lanserades av Richard Stallman 1983 med målet att utveckla ett komplett, fritt operativsystem som är kompatibelt med Unix. Namnet &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;GNU&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; är en rekursiv akronym för &amp;#039;&amp;#039;GNU&amp;#039;s Not Unix&amp;#039;&amp;#039;. Till skillnad från Unix är GNU-systemet fri programvara: användare har friheten att köra, kopiera, distribuera, studera, ändra och förbättra programmen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sedan starten har GNU-projektet producerat hundratals program, bibliotek och verktyg. Dessa utgör grunden för många moderna operativsystem, framför allt det som ofta kallas &amp;quot;Linux&amp;quot;, men som mer korrekt bör kallas &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;GNU/Linux&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; eftersom GNU-verktygen står för huvuddelen av användarmiljön medan Linux är kärnan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Grundläggande komponenter i GNU-systemet ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== GNU C Library (glibc) ===&lt;br /&gt;
Glibc är det centrala C-standardbiblioteket för GNU-systemet. Det används av alla program skrivna i C och är nödvändigt för att köra nästan alla program i ett GNU-baserat system.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== GNU Compiler Collection (GCC) ===&lt;br /&gt;
GCC är en samling kompilatorer för flera språk, inklusive C, C++, Objective-C, Fortran, Ada och mer. Det är en hörnsten i fri programvaruutveckling och används i många system världen över.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== GNU Bash (Bourne Again SHell) ===&lt;br /&gt;
Bash är den vanligaste kommandotolkaren i GNU-systemet och standardskal i många Linux-distributioner. Den erbjuder skriptstöd och interaktiv användning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== GNU Core Utilities (coreutils) ===&lt;br /&gt;
Coreutils innehåller grundläggande UNIX-liknande verktyg såsom &amp;lt;code&amp;gt;ls&amp;lt;/code&amp;gt;, &amp;lt;code&amp;gt;cp&amp;lt;/code&amp;gt;, &amp;lt;code&amp;gt;mv&amp;lt;/code&amp;gt;, &amp;lt;code&amp;gt;rm&amp;lt;/code&amp;gt;, &amp;lt;code&amp;gt;cat&amp;lt;/code&amp;gt;, &amp;lt;code&amp;gt;touch&amp;lt;/code&amp;gt;, &amp;lt;code&amp;gt;echo&amp;lt;/code&amp;gt;, &amp;lt;code&amp;gt;pwd&amp;lt;/code&amp;gt; med flera.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== GNU Binutils ===&lt;br /&gt;
Binutils är en samling verktyg för att skapa och hantera binärfiler. Det inkluderar &amp;lt;code&amp;gt;as&amp;lt;/code&amp;gt; (assembler), &amp;lt;code&amp;gt;ld&amp;lt;/code&amp;gt; (länkare), &amp;lt;code&amp;gt;objdump&amp;lt;/code&amp;gt;, &amp;lt;code&amp;gt;nm&amp;lt;/code&amp;gt; med flera.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== GNU Make ===&lt;br /&gt;
Make används för att automatisera byggprocessen av program. Genom så kallade &amp;#039;&amp;#039;Makefiles&amp;#039;&amp;#039; styrs vilka filer som ska kompilera om när källkoden förändras.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== GNU Debugger (GDB) ===&lt;br /&gt;
GDB är ett kraftfullt verktyg för felsökning av program som skrivits i bland annat C och C++. Det möjliggör inspektion av programkörning i realtid, brytpunkter, variabelvärden med mera.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== GNU Emacs ===&lt;br /&gt;
Emacs är en utbyggbar, programmerbar texteditor som kan användas för allt från enkel redigering till e-post, kompilering, versionshantering och till och med webbsurfning.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== GNU Autotools ===&lt;br /&gt;
Autotools är en samling verktyg (autoconf, automake, libtool) som används för att bygga portabel programvara som fungerar på många olika Unix-liknande system.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== GNU GRUB (GRand Unified Bootloader) ===&lt;br /&gt;
GRUB är en bootloader som används för att ladda kärnor vid uppstart av ett system. Den är mycket konfigurerbar och stöder flera operativsystem.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Ytterligare verktyg och program ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
GNU-projektet innefattar också ett stort antal andra program och bibliotek:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;GnuPG&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; (GNU Privacy Guard) – Fri implementation av OpenPGP-standarden för kryptering och signering.&lt;br /&gt;
* &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;wget&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; – Ett nedladdningsverktyg för HTTP, HTTPS och FTP.&lt;br /&gt;
* &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;GNU tar&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;, &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;gzip&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;, &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;bzip2&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;, &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;xz&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; – Verktyg för arkivering och komprimering.&lt;br /&gt;
* &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;GNU sed&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;, &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;grep&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;, &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;awk&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;, &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;diffutils&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; – Kraftfulla text- och jämförelseverktyg.&lt;br /&gt;
* &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;parted&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; – Diskpartitioneringsverktyg.&lt;br /&gt;
* &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;screen&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; / &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;tmux&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; – Terminalmultiplexers för att hantera flera terminalsessioner.&lt;br /&gt;
* &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;PSPP&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; – Ett alternativ till statistikprogrammet SPSS.&lt;br /&gt;
* &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Octave&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; – En fri ersättning för MATLAB.&lt;br /&gt;
* &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;GNU Radio&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; – Ramverk för programvarudefinierad radio.&lt;br /&gt;
* &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;GNU Chess&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; – En schackmotor med flera användargränssnitt.&lt;br /&gt;
* &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;GNU Health&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; – Ett heltäckande sjukvårdsinformationssystem.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== GNU/Hurd – Det fullständiga GNU-operativsystemet ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Kärnan i ett operativsystem är själva kärnprogrammet som hanterar minne, processer och resurser. GNU-projektet utvecklade sin egen mikrokärna, kallad &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Hurd&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;, som ett alternativ till UNIX-kärnor. Hurd bygger på mikrokärnan Mach och erbjuder ett mycket modulärt arkitekturellt tillvägagångssätt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Även om GNU/Hurd fortfarande är under utveckling, används GNU-systemet i praktiken tillsammans med &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Linux-kärnan&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; – vilket resulterar i det som brukar kallas &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;GNU/Linux&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;. De flesta GNU-program fungerar även på andra kärnor som BSD eller Windows (via Cygwin/MSYS2).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Licens och filosofi ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Alla GNU-program licensieras under &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;GNU General Public License (GPL)&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; eller relaterade fria licenser. GPL garanterar att programvaran förblir fri även vid modifiering och vidaredistribution, vilket säkerställer att användarens friheter inte tas ifrån dem i senare versioner.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
== Sammanfattning ==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
GNU-projektet är mer än bara en samling verktyg – det är en filosofi om frihet och kontroll över datoranvändning. Utan GNU hade dagens öppna systemlandskap, inklusive Linux-distributioner, sett mycket annorlunda ut. Trots att termen &amp;quot;Linux&amp;quot; ofta används som benämning på hela operativsystemet, är det i realiteten &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;GNU&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; som tillhandahåller huvuddelen av det användarna möter, från skal och kommandon till kompilatorer och utvecklingsmiljöer.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Admin</name></author>
	</entry>
</feed>