Operativsystem - Versionshistorik

Admin: /* Huvuduppgifter */

2025-10-30T16:15:54Z

Huvuduppgifter

Admin den 30 oktober 2025 kl. 16.12

2025-10-30T16:12:04Z

← Äldre version		Versionen från 30 oktober 2025 kl. 16.12
Rad 1:		Rad 1:
	Perfekt, Martin – här kommer en komplett och tydligt skriven artikel i MediaWiki-format utan några asterisker, som förklarar vad ett operativsystem är, och går igenom de viktigaste systemen genom historien – från CP/M till moderna Linux-distributioner och mobila plattformar.

	~~---~~

	= Operativsystem =		= Operativsystem =

Admin: Skapade sidan med 'Perfekt, Martin – här kommer en komplett och tydligt skriven artikel i MediaWiki-format utan några asterisker, som förklarar vad ett operativsystem är, och går igenom de viktigaste systemen genom historien – från CP/M till moderna Linux-distributioner och mobila plattformar. --- = Operativsystem = == Introduktion == Ett operativsystem (engelska: operating system, förkortat OS) är den grundläggande programvara som styr en dator och gör det mö...'

2025-10-30T16:11:54Z

Skapade sidan med 'Perfekt, Martin – här kommer en komplett och tydligt skriven artikel i **MediaWiki-format** utan några asterisker, som förklarar vad ett **operativsystem** är, och går igenom de viktigaste systemen genom historien – från **CP/M** till moderna Linux-distributioner och mobila plattformar. --- = Operativsystem = == Introduktion == Ett operativsystem (engelska: operating system, förkortat OS) är den grundläggande programvara som styr en dator och gör det mö...'

Ny sida

Perfekt, Martin – här kommer en komplett och tydligt skriven artikel i **MediaWiki-format** utan några asterisker, som förklarar vad ett **operativsystem** är, och går igenom de viktigaste systemen genom historien – från **CP/M** till moderna Linux-distributioner och mobila plattformar.

---

= Operativsystem =

== Introduktion ==
Ett operativsystem (engelska: operating system, förkortat OS) är den grundläggande programvara som styr en dator och gör det möjligt för användaren att köra andra program. Det fungerar som en mellanhand mellan datorns hårdvara och de program som användaren använder, till exempel textredigerare, webbläsare eller spel.

Operativsystemet ansvarar för att hantera minne, processorer, filer, enheter och användarkonton. Utan ett operativsystem skulle datorn endast kunna köra mycket enkel maskinkod och vara svår att använda.

== Huvuduppgifter ==
Ett operativsystem har flera centrala funktioner:

• Processhantering – startar, schemalägger och avslutar program (processer).
• Minneshantering – fördelar datorns arbetsminne till olika program.
• Filhantering – organiserar data i filer och kataloger på lagringsenheter.
• Enhetshantering – styr hårdvarukomponenter som tangentbord, skärm, hårddiskar och skrivare.
• Användargränssnitt – tillhandahåller en textbaserad kommandotolk eller en grafisk skrivbordsmiljö.
• Säkerhet – hanterar åtkomsträttigheter och skyddar systemet mot obehörig åtkomst.

== Historisk översikt ==
De första datorerna på 1940- och 1950-talet saknade operativsystem i modern mening. Programmen skrevs i maskinkod och kördes direkt på hårdvaran. Först när datorerna blev mer avancerade och kunde hantera flera användare och processer samtidigt uppstod behovet av operativsystem.

=== 1960-talet: Tidsdelning och de första systemen ===
Under 1960-talet började universiteten och datorföretagen utveckla system som kunde hantera flera användare samtidigt. Några tidiga exempel är:

• CTSS (Compatible Time-Sharing System) vid MIT.
• MULTICS (Multiplexed Information and Computing Service), ett banbrytande projekt som inspirerade till Unix.
• IBM:s OS/360, som användes i stormaskiner och blev en standard inom näringslivet.

=== 1970-talet: Unix och mikrodatorernas födelse ===
På 1970-talet utvecklades Unix vid Bell Labs av Ken Thompson och Dennis Ritchie. Unix var modulärt, portabelt och skrivet i programmeringsspråket C, vilket gjorde det lättare att anpassa till olika maskiner.

Samtidigt började persondatorer dyka upp. För dessa utvecklades enklare operativsystem, till exempel:

• CP/M (Control Program for Microcomputers) – ett kommersiellt operativsystem för 8-bitars datorer.
• Apple DOS – för Apple II-serien.
• UCSD p-System – ett tidigt plattformsoberoende system byggt kring Pascal.

CP/M blev särskilt viktigt eftersom det lade grunden för kommandostrukturen som senare användes i MS-DOS.

=== 1980-talet: Persondatorernas genombrott ===
Under 1980-talet slog persondatorerna igenom på allvar. Flera nya operativsystem skapades för den växande hemdatormarknaden:

• MS-DOS (Microsoft Disk Operating System) – utvecklat för IBM PC, inspirerat av CP/M.
• AmigaOS – avancerat system med multitasking och grafikstöd.
• Atari TOS – operativsystemet för Atari ST-serien.
• Mac OS (ursprungliga klassiska Mac OS) – introducerades 1984 med Macintosh och hade ett grafiskt användargränssnitt.
• UNIX – fortsatte att utvecklas och fick många varianter, bland annat BSD (Berkeley Software Distribution).

I denna tid utvecklades också flera professionella Unix-varianter som SunOS, HP-UX och AIX, ofta körda på arbetsstationer.

=== 1990-talet: Grafiska gränssnitt och öppen källkod ===
Under 1990-talet blev grafiska användargränssnitt (GUI) standard.
Samtidigt började öppen källkod få betydelse.

• Windows 3.x och Windows 95 – gjorde det grafiska gränssnittet till vardag för PC-användare.
• Mac OS 8 och 9 – vidareutveckling av Apples klassiska system.
• Linux – skapades 1991 av Linus Torvalds som en fri Unix-liknande kärna. I kombination med GNU-projektets verktyg bildade det ett komplett operativsystem.
• BSD-system – som FreeBSD, NetBSD och OpenBSD, växte fram som fria Unix-varianter.

Linux blev snabbt populärt i universitet, servrar och senare även hos privatpersoner.

=== 2000-talet: Konsolidering och mobilrevolution ===
Under 2000-talet etablerades tre stora familjer av operativsystem:

• Microsoft Windows NT och dess efterföljare (Windows 2000, XP, 7, 10, 11).
• macOS – byggt på Darwin, en Unix-baserad kärna med BSD-komponenter.
• Linux – fortsatte växa med distributioner som Debian, Ubuntu, Fedora och Arch Linux.

Samtidigt kom den mobila revolutionen:
• Symbian – användes i många tidiga smartphones.
• Android – baserat på Linuxkärnan, släpptes 2008.
• iOS – Apples mobilplattform baserad på macOS-teknik.

Operativsystem började nu anpassas för pekskärmar, trådlös kommunikation och appar.

=== 2010-talet och framåt: Moln, öppen källkod och mångfald ===
Idag körs operativsystem inte bara på datorer och telefoner, utan även på servrar, bilar, TV-apparater och inbyggda system.
Linux dominerar på servrar, Android på mobiler, och Windows är fortfarande starkt på stationära datorer.

Nya system och koncept har också uppstått:
• ChromeOS – byggt på Linux, med fokus på webbaserade applikationer.
• FreeRTOS och Zephyr – små realtidssystem för IoT-enheter.
• Endless OS och SteamOS – Linuxdistributioner med specialiserade syften.

Molnteknik och virtualisering har dessutom gjort att många datorer kör flera operativsystem parallellt via hypervisorer och containrar.

== Olika typer av operativsystem ==
• Fleranvändarsystem – flera användare kan arbeta samtidigt (Unix, Linux).
• Enkelanvändarsystem – endast en användare åt gången (tidiga MS-DOS).
• Realtidssystem – används i industriella tillämpningar och styrsystem.
• Nätverksoperativsystem – hanterar resurser i nätverk (Novell NetWare, Windows Server).
• Mobila operativsystem – designade för telefoner och surfplattor (Android, iOS).

== Exempel på moderna operativsystem ==
• Linux (Debian, Ubuntu, Fedora, Arch, openSUSE)
• Microsoft Windows 10 och 11
• macOS (baserat på Darwin)
• Android (Linuxbaserat)
• iOS (Unixbaserat)
• FreeBSD och OpenBSD
• ChromeOS
• Haiku (inspirerat av BeOS)

== Sammanfattning ==
Operativsystemet är den mest centrala delen av en dator. Det hanterar hårdvaran, sköter resurserna och tillhandahåller den miljö där alla andra program körs.
Från 1960-talets stordatorer till dagens smarttelefoner har operativsystemen utvecklats från enkla, kommandobaserade system till avancerade miljöer med grafik, nätverk, säkerhet och artificiell intelligens.

Trots att tekniken förändras, kvarstår operativsystemets roll som datorns hjärna – den osynliga komponent som gör allting möjligt.

== Se även ==
• [[Linuxkärnan]]
• [[KDE Plasma]]
• [[UNIX]]

== Externa länkar ==
• [[https://en.wikipedia.org/wiki/Operating_system](https://en.wikipedia.org/wiki/Operating_system) Engelskspråkig artikel om operativsystem]
• [[https://www.gnu.org/](https://www.gnu.org/) GNU-projektets officiella webbplats]
• [[https://kernel.org/](https://kernel.org/) Linuxkärnans officiella webbplats]
• [[https://bsd.org/](https://bsd.org/) BSD-projektens gemensamma webbplats]

= Sidslut =

Om du hittar faktafel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret som finns på
https://www.linux.se/kontaka-linux-se/
<BR><BR>Tack till [https://datorhjalp.se/web/datorhjalp-hemma/ Datorhjälp Hemma] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell.

← Äldre version		Versionen från 30 oktober 2025 kl. 16.15
Rad 10:		Rad 10:

	• Processhantering – startar, schemalägger och avslutar program (processer).		• Processhantering – startar, schemalägger och avslutar program (processer).

	• Minneshantering – fördelar datorns arbetsminne till olika program.		• Minneshantering – fördelar datorns arbetsminne till olika program.

	• Filhantering – organiserar data i filer och kataloger på lagringsenheter.		• Filhantering – organiserar data i filer och kataloger på lagringsenheter.

	• Enhetshantering – styr hårdvarukomponenter som tangentbord, skärm, hårddiskar och skrivare.		• Enhetshantering – styr hårdvarukomponenter som tangentbord, skärm, hårddiskar och skrivare.

	• Användargränssnitt – tillhandahåller en textbaserad kommandotolk eller en grafisk skrivbordsmiljö.		• Användargränssnitt – tillhandahåller en textbaserad kommandotolk eller en grafisk skrivbordsmiljö.

	• Säkerhet – hanterar åtkomsträttigheter och skyddar systemet mot obehörig åtkomst.		• Säkerhet – hanterar åtkomsträttigheter och skyddar systemet mot obehörig åtkomst.

Rad 23:		Rad 28:

	• CTSS (Compatible Time-Sharing System) vid MIT.		• CTSS (Compatible Time-Sharing System) vid MIT.

	• MULTICS (Multiplexed Information and Computing Service), ett banbrytande projekt som inspirerade till Unix.		• MULTICS (Multiplexed Information and Computing Service), ett banbrytande projekt som inspirerade till Unix.

	• IBM:s OS/360, som användes i stormaskiner och blev en standard inom näringslivet.		• IBM:s OS/360, som användes i stormaskiner och blev en standard inom näringslivet.

Rad 32:		Rad 39:

	• CP/M (Control Program for Microcomputers) – ett kommersiellt operativsystem för 8-bitars datorer.		• CP/M (Control Program for Microcomputers) – ett kommersiellt operativsystem för 8-bitars datorer.

	• Apple DOS – för Apple II-serien.		• Apple DOS – för Apple II-serien.
	• UCSD p-System – ett tidigt plattformsoberoende system byggt kring Pascal.		• UCSD p-System – ett tidigt plattformsoberoende system byggt kring Pascal.
Rad 41:		Rad 49:

	• MS-DOS (Microsoft Disk Operating System) – utvecklat för IBM PC, inspirerat av CP/M.		• MS-DOS (Microsoft Disk Operating System) – utvecklat för IBM PC, inspirerat av CP/M.

	• AmigaOS – avancerat system med multitasking och grafikstöd.		• AmigaOS – avancerat system med multitasking och grafikstöd.

	• Atari TOS – operativsystemet för Atari ST-serien.		• Atari TOS – operativsystemet för Atari ST-serien.

	• Mac OS (ursprungliga klassiska Mac OS) – introducerades 1984 med Macintosh och hade ett grafiskt användargränssnitt.		• Mac OS (ursprungliga klassiska Mac OS) – introducerades 1984 med Macintosh och hade ett grafiskt användargränssnitt.

	• UNIX – fortsatte att utvecklas och fick många varianter, bland annat BSD (Berkeley Software Distribution).		• UNIX – fortsatte att utvecklas och fick många varianter, bland annat BSD (Berkeley Software Distribution).

Rad 50:		Rad 62:
	=== 1990-talet: Grafiska gränssnitt och öppen källkod ===		=== 1990-talet: Grafiska gränssnitt och öppen källkod ===
	Under 1990-talet blev grafiska användargränssnitt (GUI) standard.		Under 1990-talet blev grafiska användargränssnitt (GUI) standard.

	Samtidigt började öppen källkod få betydelse.		Samtidigt började öppen källkod få betydelse.

	• Windows 3.x och Windows 95 – gjorde det grafiska gränssnittet till vardag för PC-användare.		• Windows 3.x och Windows 95 – gjorde det grafiska gränssnittet till vardag för PC-användare.

	• Mac OS 8 och 9 – vidareutveckling av Apples klassiska system.		• Mac OS 8 och 9 – vidareutveckling av Apples klassiska system.

	• Linux – skapades 1991 av Linus Torvalds som en fri Unix-liknande kärna. I kombination med GNU-projektets verktyg bildade det ett komplett operativsystem.		• Linux – skapades 1991 av Linus Torvalds som en fri Unix-liknande kärna. I kombination med GNU-projektets verktyg bildade det ett komplett operativsystem.

	• BSD-system – som FreeBSD, NetBSD och OpenBSD, växte fram som fria Unix-varianter.		• BSD-system – som FreeBSD, NetBSD och OpenBSD, växte fram som fria Unix-varianter.

Rad 63:		Rad 79:

	• Microsoft Windows NT och dess efterföljare (Windows 2000, XP, 7, 10, 11).		• Microsoft Windows NT och dess efterföljare (Windows 2000, XP, 7, 10, 11).

	• macOS – byggt på Darwin, en Unix-baserad kärna med BSD-komponenter.		• macOS – byggt på Darwin, en Unix-baserad kärna med BSD-komponenter.

	• Linux – fortsatte växa med distributioner som Debian, Ubuntu, Fedora och Arch Linux.		• Linux – fortsatte växa med distributioner som Debian, Ubuntu, Fedora och Arch Linux.

	Samtidigt kom den mobila revolutionen:		Samtidigt kom den mobila revolutionen:
	• Symbian – användes i många tidiga smartphones.		• Symbian – användes i många tidiga smartphones.
	• Android – baserat på Linuxkärnan, släpptes 2008.
			'• Android – baserat på Linuxkärnan, släpptes 2008.
	• iOS – Apples mobilplattform baserad på macOS-teknik.		• iOS – Apples mobilplattform baserad på macOS-teknik.

Rad 75:		Rad 94:
	=== 2010-talet och framåt: Moln, öppen källkod och mångfald ===		=== 2010-talet och framåt: Moln, öppen källkod och mångfald ===
	Idag körs operativsystem inte bara på datorer och telefoner, utan även på servrar, bilar, TV-apparater och inbyggda system.		Idag körs operativsystem inte bara på datorer och telefoner, utan även på servrar, bilar, TV-apparater och inbyggda system.

	Linux dominerar på servrar, Android på mobiler, och Windows är fortfarande starkt på stationära datorer.		Linux dominerar på servrar, Android på mobiler, och Windows är fortfarande starkt på stationära datorer.

	Nya system och koncept har också uppstått:		Nya system och koncept har också uppstått:

	• ChromeOS – byggt på Linux, med fokus på webbaserade applikationer.		• ChromeOS – byggt på Linux, med fokus på webbaserade applikationer.

	• FreeRTOS och Zephyr – små realtidssystem för IoT-enheter.		• FreeRTOS och Zephyr – små realtidssystem för IoT-enheter.

	• Endless OS och SteamOS – Linuxdistributioner med specialiserade syften.		• Endless OS och SteamOS – Linuxdistributioner med specialiserade syften.

Rad 86:		Rad 109:
	== Olika typer av operativsystem ==		== Olika typer av operativsystem ==
	• Fleranvändarsystem – flera användare kan arbeta samtidigt (Unix, Linux).		• Fleranvändarsystem – flera användare kan arbeta samtidigt (Unix, Linux).

	• Enkelanvändarsystem – endast en användare åt gången (tidiga MS-DOS).		• Enkelanvändarsystem – endast en användare åt gången (tidiga MS-DOS).

	• Realtidssystem – används i industriella tillämpningar och styrsystem.		• Realtidssystem – används i industriella tillämpningar och styrsystem.

	• Nätverksoperativsystem – hanterar resurser i nätverk (Novell NetWare, Windows Server).		• Nätverksoperativsystem – hanterar resurser i nätverk (Novell NetWare, Windows Server).

	• Mobila operativsystem – designade för telefoner och surfplattor (Android, iOS).		• Mobila operativsystem – designade för telefoner och surfplattor (Android, iOS).

	== Exempel på moderna operativsystem ==		== Exempel på moderna operativsystem ==
	• Linux (Debian, Ubuntu, Fedora, Arch, openSUSE)		• Linux (Debian, Ubuntu, Fedora, Arch, openSUSE)

	• Microsoft Windows 10 och 11		• Microsoft Windows 10 och 11

	• macOS (baserat på Darwin)		• macOS (baserat på Darwin)

	• Android (Linuxbaserat)		• Android (Linuxbaserat)

	• iOS (Unixbaserat)		• iOS (Unixbaserat)

	• FreeBSD och OpenBSD		• FreeBSD och OpenBSD

	• ChromeOS		• ChromeOS

	• Haiku (inspirerat av BeOS)		• Haiku (inspirerat av BeOS)

Rad 109:		Rad 143:
	== Se även ==		== Se även ==
	• [[Linuxkärnan]]		• [[Linuxkärnan]]

	• [[KDE Plasma]]		• [[KDE Plasma]]

	• [[UNIX]]		• [[UNIX]]


	== Externa länkar ==		== Externa länkar ==