UNIX - Versionshistorik

Admin: /* Klassiska och kommersiella UNIX-system */

2025-10-30T16:23:49Z

Klassiska och kommersiella UNIX-system

← Äldre version		Versionen från 30 oktober 2025 kl. 16.23
Rad 18:		Rad 18:

	• Fleranvändarsystem – flera användare kan arbeta samtidigt utan att störa varandra.		• Fleranvändarsystem – flera användare kan arbeta samtidigt utan att störa varandra.

	• Multitasking – flera program kan köras parallellt.		• Multitasking – flera program kan köras parallellt.

	• Filbaserad struktur – allting representeras som filer, även enheter och processer.		• Filbaserad struktur – allting representeras som filer, även enheter och processer.

	• Rörlighet – systemet kan kompileras för olika maskinarkitekturer.		• Rörlighet – systemet kan kompileras för olika maskinarkitekturer.

	• Enkelhet och modularitet – små program kombineras via kommandoraden för att utföra komplexa uppgifter.		• Enkelhet och modularitet – små program kombineras via kommandoraden för att utföra komplexa uppgifter.

	• Text som standardformat – konfiguration, loggar och kommunikation mellan program sker via textfiler och standardströmmar.		• Text som standardformat – konfiguration, loggar och kommunikation mellan program sker via textfiler och standardströmmar.

Rad 31:		Rad 36:
	=== Klassiska och kommersiella UNIX-system ===		=== Klassiska och kommersiella UNIX-system ===
	• System V – utvecklad av AT&T, en av de mest spridda kommersiella standarderna.		• System V – utvecklad av AT&T, en av de mest spridda kommersiella standarderna.

	• BSD (Berkeley Software Distribution) – utvecklad vid University of California, Berkeley.		• BSD (Berkeley Software Distribution) – utvecklad vid University of California, Berkeley.

	• AIX – IBM:s version av UNIX för stordatorer och servrar.		• AIX – IBM:s version av UNIX för stordatorer och servrar.

	• HP-UX – Hewlett-Packards UNIX-variant för deras maskiner.		• HP-UX – Hewlett-Packards UNIX-variant för deras maskiner.

	• Solaris – ursprungligen SunOS från Sun Microsystems, senare baserad på System V.		• Solaris – ursprungligen SunOS från Sun Microsystems, senare baserad på System V.

	• SCO UNIX – kommersiell version för Intel x86.		• SCO UNIX – kommersiell version för Intel x86.

	• IRIX – UNIX för Silicon Graphics-arbetsstationer.		• IRIX – UNIX för Silicon Graphics-arbetsstationer.

	• Tru64 UNIX – Digital Equipment Corporations version för Alpha-arkitekturen.		• Tru64 UNIX – Digital Equipment Corporations version för Alpha-arkitekturen.

Rad 43:		Rad 55:

	• FreeBSD – stabil och säker BSD-variant med fokus på servrar.		• FreeBSD – stabil och säker BSD-variant med fokus på servrar.

	• NetBSD – känd för att kunna köras på nästan vilken hårdvara som helst.		• NetBSD – känd för att kunna köras på nästan vilken hårdvara som helst.

	• OpenBSD – fokuserar på säkerhet och kodkvalitet.		• OpenBSD – fokuserar på säkerhet och kodkvalitet.

	• DragonFly BSD – modern utvecklingsgren från FreeBSD.		• DragonFly BSD – modern utvecklingsgren från FreeBSD.

	• Linux – inte en direkt UNIX-klon men starkt inspirerad av UNIX-principerna.		• Linux – inte en direkt UNIX-klon men starkt inspirerad av UNIX-principerna.

	• MINIX – utbildningssystem utvecklat av Andrew Tanenbaum som inspirerade till Linux.		• MINIX – utbildningssystem utvecklat av Andrew Tanenbaum som inspirerade till Linux.

Rad 53:		Rad 70:

	• AIX		• AIX

	• HP-UX		• HP-UX

	• macOS (från och med version 10.5 Leopard)		• macOS (från och med version 10.5 Leopard)

	• Solaris (äldre versioner)		• Solaris (äldre versioner)

Rad 63:		Rad 83:

	• POSIX (Portable Operating System Interface) – definierar API:er och kommandon som alla UNIX-liknande system bör följa.		• POSIX (Portable Operating System Interface) – definierar API:er och kommandon som alla UNIX-liknande system bör följa.

	• SUS (Single UNIX Specification) – definierar vad som krävs för att ett system officiellt ska få kallas UNIX.		• SUS (Single UNIX Specification) – definierar vad som krävs för att ett system officiellt ska få kallas UNIX.

Rad 71:		Rad 92:

	• Gör en sak och gör den väl.		• Gör en sak och gör den väl.

	• Bygg program som kan samarbeta.		• Bygg program som kan samarbeta.

	• Använd text som universellt gränssnitt.		• Använd text som universellt gränssnitt.

Rad 80:		Rad 103:

	• Linux, som driver det mesta av internet, servrar, superdatorer och Android, bygger på UNIX-idéer.		• Linux, som driver det mesta av internet, servrar, superdatorer och Android, bygger på UNIX-idéer.

	• macOS och iOS är direkt baserade på BSD och NeXTSTEP, som i sin tur bygger på UNIX.		• macOS och iOS är direkt baserade på BSD och NeXTSTEP, som i sin tur bygger på UNIX.

	• Många standardkommandon och programmeringsverktyg, som grep, ls, vi och tar, har sitt ursprung i UNIX.		• Många standardkommandon och programmeringsverktyg, som grep, ls, vi och tar, har sitt ursprung i UNIX.

	• Programmeringsspråket C, som skapades för att skriva UNIX, blev det mest inflytelserika språket i datorhistorien.		• Programmeringsspråket C, som skapades för att skriva UNIX, blev det mest inflytelserika språket i datorhistorien.

	• UNIX-koncept som rörlig kod, rörledningar (pipes), skript och filbaserad systemstruktur har blivit grundläggande inom mjukvaruutveckling.		• UNIX-koncept som rörlig kod, rörledningar (pipes), skript och filbaserad systemstruktur har blivit grundläggande inom mjukvaruutveckling.

Rad 99:		Rad 126:
	== Se även ==		== Se även ==
	• [[Linuxkärnan]]		• [[Linuxkärnan]]

	• [[Operativsystem]]		• [[Operativsystem]]

	• [[KDE Plasma]]		• [[KDE Plasma]]


	== Externa länkar ==		== Externa länkar ==
	• [[https://www.opengroup.org/unix/](https://www.opengroup.org/unix/) The Open Group – officiell UNIX-standard]		• [[https://www.opengroup.org/unix/](https://www.opengroup.org/unix/) The Open Group – officiell UNIX-standard]

	• [[https://en.wikipedia.org/wiki/Unix](https://en.wikipedia.org/wiki/Unix) Engelskspråkig artikel om UNIX]		• [[https://en.wikipedia.org/wiki/Unix](https://en.wikipedia.org/wiki/Unix) Engelskspråkig artikel om UNIX]

	• [[https://www.freebsd.org/](https://www.freebsd.org/) FreeBSD-projektets webbplats]		• [[https://www.freebsd.org/](https://www.freebsd.org/) FreeBSD-projektets webbplats]

	• [[https://www.openbsd.org/](https://www.openbsd.org/) OpenBSD-projektets webbplats]		• [[https://www.openbsd.org/](https://www.openbsd.org/) OpenBSD-projektets webbplats]
	• [[https://www.kernel.org/](https://www.kernel.org/) Linuxkärnans webbplats]		• [[https://www.kernel.org/](https://www.kernel.org/) Linuxkärnans webbplats]


	• ChromeOS		• ChromeOS
Rad 128:		Rad 157:
	• [[UNIX]]		• [[UNIX]]

	== ~~Externa länkar ==~~		== Sidslut ==
	~~• [[https://en.wikipedia.org/wiki/Operating_system](https://en.wikipedia.org/wiki/Operating_system) Engelskspråkig artikel om operativsystem]~~
	~~• [[https://www.gnu.org/](https://www.gnu.org/) GNU-projektets officiella webbplats]~~
	~~• [[https://kernel.org/](https://kernel.org/) Linuxkärnans officiella webbplats]~~
	~~• [[https://bsd.org/](https://bsd.org/) BSD-projektens gemensamma webbplats]~~

	= ~~Sidslut~~ =

	Om du hittar faktafel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret som finns på		Om du hittar faktafel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret som finns på
	https://www.linux.se/kontaka-linux-se/		https://www.linux.se/kontaka-linux-se/
	<BR><BR>Tack till [https://datorhjalp.se/web/datorhjalp-hemma/ Datorhjälp Hemma] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell.		<BR><BR>Tack till [https://datorhjalp.se/web/datorhjalp-hemma/ Datorhjälp Hemma] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell.

Admin: /* Externa länkar */

2025-10-30T16:19:10Z

Externa länkar

@@ Rad 101: / Rad 101: @@
 • [[Operativsystem]]
 • [[KDE Plasma]]
 == Externa länkar ==
@@ Rad 108: / Rad 109: @@
 • [[https://www.openbsd.org/](https://www.openbsd.org/) OpenBSD-projektets webbplats]
 • [[https://www.kernel.org/](https://www.kernel.org/) Linuxkärnans webbplats]

Admin den 30 oktober 2025 kl. 16.18

2025-10-30T16:18:21Z

← Äldre version		Versionen från 30 oktober 2025 kl. 16.18
Rad 1:		Rad 1:
	Här kommer en komplett och pedagogisk artikel i MediaWiki-format om UNIX, skriven i samma stil som dina tidigare artiklar – helt utan asterisker och med fokus på dess historia, varianter och betydelse för moderna operativsystem.

	~~---~~

	= UNIX =		= UNIX =

Admin: Skapade sidan med 'Här kommer en komplett och pedagogisk artikel i MediaWiki-format om UNIX, skriven i samma stil som dina tidigare artiklar – helt utan asterisker och med fokus på dess historia, varianter och betydelse för moderna operativsystem. --- = UNIX = == Introduktion == UNIX är ett fleranvändarsystem och multitasking-operativsystem som ursprungligen utvecklades på 1960-talet. Det har haft en enorm betydelse för datorhistorien och utgör grunden till många mode...'

2025-10-30T16:18:11Z

Skapade sidan med 'Här kommer en komplett och pedagogisk artikel i **MediaWiki-format** om **UNIX**, skriven i samma stil som dina tidigare artiklar – helt utan asterisker och med fokus på dess historia, varianter och betydelse för moderna operativsystem. --- = UNIX = == Introduktion == UNIX är ett fleranvändarsystem och multitasking-operativsystem som ursprungligen utvecklades på 1960-talet. Det har haft en enorm betydelse för datorhistorien och utgör grunden till många mode...'

Ny sida

Här kommer en komplett och pedagogisk artikel i **MediaWiki-format** om **UNIX**, skriven i samma stil som dina tidigare artiklar – helt utan asterisker och med fokus på dess historia, varianter och betydelse för moderna operativsystem.

---

= UNIX =

== Introduktion ==
UNIX är ett fleranvändarsystem och multitasking-operativsystem som ursprungligen utvecklades på 1960-talet. Det har haft en enorm betydelse för datorhistorien och utgör grunden till många moderna operativsystem, inklusive Linux, macOS, Android och flera BSD-varianter.

UNIX kännetecknas av sin enkla, modulära design, sitt kommandoradsskal och sin filosofi att varje program ska göra en sak – och göra den väl.
Denna filosofi har påverkat hela datorvärlden och lagt grunden för begreppet open source och systemadministration i dagens form.

== Historik ==
UNIX utvecklades 1969 vid Bell Labs (AT&T) av Ken Thompson, Dennis Ritchie och flera andra forskare. Målet var att skapa ett effektivt och portabelt operativsystem för programmering, textbehandling och forskning.

Det som gjorde UNIX unikt var att det skrevs nästan helt i programmeringsspråket C, som också utvecklades vid Bell Labs. Detta gjorde det möjligt att enkelt anpassa och flytta systemet till olika datorarkitekturer – något som tidigare varit mycket svårt.

Under 1970-talet började UNIX spridas till universitet, särskilt genom versioner som kom från University of California, Berkeley. Dessa kom att kallas BSD (Berkeley Software Distribution), och utgjorde grunden för många framtida system.

== Grundläggande egenskaper ==
UNIX var byggt på ett antal viktiga principer:

• Fleranvändarsystem – flera användare kan arbeta samtidigt utan att störa varandra.
• Multitasking – flera program kan köras parallellt.
• Filbaserad struktur – allting representeras som filer, även enheter och processer.
• Rörlighet – systemet kan kompileras för olika maskinarkitekturer.
• Enkelhet och modularitet – små program kombineras via kommandoraden för att utföra komplexa uppgifter.
• Text som standardformat – konfiguration, loggar och kommunikation mellan program sker via textfiler och standardströmmar.

Dessa idéer lever vidare i moderna operativsystem och är grunden till många av de verktyg och koncept som används inom programmering och systemadministration.

== UNIX-varianter (smaker) ==
Under åren har många olika versioner och implementationer av UNIX skapats, både kommersiella och fria. De kallas ofta för UNIX-smaker.

=== Klassiska och kommersiella UNIX-system ===
• System V – utvecklad av AT&T, en av de mest spridda kommersiella standarderna.
• BSD (Berkeley Software Distribution) – utvecklad vid University of California, Berkeley.
• AIX – IBM:s version av UNIX för stordatorer och servrar.
• HP-UX – Hewlett-Packards UNIX-variant för deras maskiner.
• Solaris – ursprungligen SunOS från Sun Microsystems, senare baserad på System V.
• SCO UNIX – kommersiell version för Intel x86.
• IRIX – UNIX för Silicon Graphics-arbetsstationer.
• Tru64 UNIX – Digital Equipment Corporations version för Alpha-arkitekturen.

=== Fria och öppna UNIX-liknande system ===
När UNIX blev mer kommersiellt började fria alternativ växa fram:

• FreeBSD – stabil och säker BSD-variant med fokus på servrar.
• NetBSD – känd för att kunna köras på nästan vilken hårdvara som helst.
• OpenBSD – fokuserar på säkerhet och kodkvalitet.
• DragonFly BSD – modern utvecklingsgren från FreeBSD.
• Linux – inte en direkt UNIX-klon men starkt inspirerad av UNIX-principerna.
• MINIX – utbildningssystem utvecklat av Andrew Tanenbaum som inspirerade till Linux.

=== UNIX-certifierade system idag ===
Enligt The Open Group, som förvaltar UNIX-varumärket, får bara vissa system kalla sig officiellt UNIX. Några exempel:

• AIX
• HP-UX
• macOS (från och med version 10.5 Leopard)
• Solaris (äldre versioner)

Linux och BSD uppfyller tekniskt sett många UNIX-standarder, men de är inte alltid formellt certifierade.

== UNIX-standarder ==
När olika UNIX-varianter började skilja sig åt skapades standardiseringsprojekt som:

• POSIX (Portable Operating System Interface) – definierar API:er och kommandon som alla UNIX-liknande system bör följa.
• SUS (Single UNIX Specification) – definierar vad som krävs för att ett system officiellt ska få kallas UNIX.

Dessa standarder gör det möjligt att skriva program som fungerar på flera olika UNIX-liknande system utan ändringar.

== UNIX-filosofin ==
UNIX-filosofin är en samling principer för hur mjukvara bör designas. Några av de mest kända är:

• Gör en sak och gör den väl.
• Bygg program som kan samarbeta.
• Använd text som universellt gränssnitt.

Denna filosofi har format utvecklingen av hela ekosystemet kring Linux, GNU och moderna utvecklingsverktyg som bash, awk, grep, sed och make.

== Betydelse för moderna datorer ==
UNIX har haft djupgående inflytande på all modern datorteknik. Några exempel:

• Linux, som driver det mesta av internet, servrar, superdatorer och Android, bygger på UNIX-idéer.
• macOS och iOS är direkt baserade på BSD och NeXTSTEP, som i sin tur bygger på UNIX.
• Många standardkommandon och programmeringsverktyg, som grep, ls, vi och tar, har sitt ursprung i UNIX.
• Programmeringsspråket C, som skapades för att skriva UNIX, blev det mest inflytelserika språket i datorhistorien.
• UNIX-koncept som rörlig kod, rörledningar (pipes), skript och filbaserad systemstruktur har blivit grundläggande inom mjukvaruutveckling.

Kort sagt är nästan alla moderna operativsystem – oavsett om de körs på servrar, telefoner eller inbyggda system – antingen direkt baserade på UNIX eller starkt inspirerade av dess design.

== UNIX idag ==
Idag används klassiska UNIX-varianter främst i specialiserade företagsmiljöer, medan fria system som Linux och BSD har tagit över i öppen källkods-världen.
Trots detta lever UNIX vidare genom standarder, kommandon och designfilosofier som formar nästan varje datoranvändares vardag – ofta utan att man tänker på det.

== Sammanfattning ==
UNIX är mer än ett operativsystem – det är ett koncept, en filosofi och en standard som format hela datorindustrin.
Från 1960-talets forskningsprojekt vid Bell Labs till dagens moderna Linux- och macOS-system har UNIX skapat grunden för hur datorer fungerar, hur program kommunicerar och hur utvecklare tänker.

Utan UNIX hade dagens datorvärld, internet och öppna källkodsrörelse sett helt annorlunda ut.

== Se även ==
• [[Linuxkärnan]]
• [[Operativsystem]]
• [[KDE Plasma]]

== Externa länkar ==
• [[https://www.opengroup.org/unix/](https://www.opengroup.org/unix/) The Open Group – officiell UNIX-standard]
• [[https://en.wikipedia.org/wiki/Unix](https://en.wikipedia.org/wiki/Unix) Engelskspråkig artikel om UNIX]
• [[https://www.freebsd.org/](https://www.freebsd.org/) FreeBSD-projektets webbplats]
• [[https://www.openbsd.org/](https://www.openbsd.org/) OpenBSD-projektets webbplats]
• [[https://www.kernel.org/](https://www.kernel.org/) Linuxkärnans webbplats]