Admin: Skapade sidan med '= zshmisc(1) = == NAMN == zshmisc – allt och lite till == ENKLA KOMMANDON & RÖRLEDNINGAR == Ett ''enkelt kommando'' är en sekvens av valfria parametertildelningar följt av blankseparerade ord, med valfria omdirigeringar insprängda. Det första ordet är kommandot som ska köras, och återstående ord, om några, är argument till kommandot. Om ett kommandonamn anges påverkar parametertildelningarna kommandots miljö när det körs. Värdet (returkoden) för...'

2025-09-07T04:50:26Z

Skapade sidan med '= zshmisc(1) = == NAMN == zshmisc – allt och lite till == ENKLA KOMMANDON & RÖRLEDNINGAR == Ett ''enkelt kommando'' är en sekvens av valfria parametertildelningar följt av blankseparerade ord, med valfria omdirigeringar insprängda. Det första ordet är kommandot som ska köras, och återstående ord, om några, är argument till kommandot. Om ett kommandonamn anges påverkar parametertildelningarna kommandots miljö när det körs. Värdet (returkoden) för...'

Ny sida

= zshmisc(1) =

== NAMN ==
zshmisc – allt och lite till

== ENKLA KOMMANDON & RÖRLEDNINGAR ==

Ett ''enkelt kommando'' är en sekvens av valfria parametertildelningar följt av blankseparerade ord, med valfria omdirigeringar insprängda. Det första ordet är kommandot som ska köras, och återstående ord, om några, är argument till kommandot. Om ett kommandonamn anges påverkar parametertildelningarna kommandots miljö när det körs. Värdet (returkoden) för ett enkelt kommando är dess avslutsstatus, eller 128 plus signalnumret om det avbryts av en signal.

Exempel:
<pre class="code">echo foo</pre>
när ''echo'' är ett enkelt kommando med argument.

En ''rörledning'' (pipeline) är antingen ett enkelt kommando, eller en sekvens av två eller fler enkla kommandon där varje kommando separeras från nästa med ''|'' eller ''|&''.

* Med ''|'' kopplas standard ut från föregående kommando till standard in på nästa.
* ''|&'' är en förkortning av ''2>&1 |'', vilket kopplar både standard ut och standard fel till standard in på nästa kommando.

Returvärdet för en pipeline är värdet från det sista kommandot, såvida inte pipelinen föregås av ''!'' – då inverteras det sista kommandots sanningsvärde.

Exempel:
<pre class="code">echo foo | sed 's/foo/bar/'</pre>
när utdata (''foo'' + nyrad) från första kommandot skickas till det andra.

Om en pipeline föregås av ''coproc'' körs den som en medprocess (coprocess); en tvåvägspipe upprättas mellan den och förälderskalet. Skal kan läsa/skriva via omdirigerarna ''>&p'' och ''<&p'' eller kommandona ''print -p'' och ''read -p''. En pipeline kan inte föregås av både ''coproc'' och ''!''. Med jobbkontroll aktiv kan medprocessen behandlas som ett vanligt bakgrundsjobb vad gäller input/output.

En ''sublista'' är antingen en enskild pipeline, eller en sekvens av två eller fler pipelines separerade av ''&&'' eller ''||''. Med ''&&'' körs den andra pipelinen bara om den första lyckas (retur 0). Med ''||'' körs den andra bara om den första misslyckas (retur ≠ 0). Båda operatorerna har samma prioritetsnivå och är vänsterassociativa. Returvärdet för sublistan är värdet från den sista pipeline som kördes.

Exempel:
<pre class="code">dmesg | grep panic && print yes</pre>
Här körs det andra kommandot endast om ''grep'' returnerar 0.

En ''lista'' är en sekvens av noll eller fler sublistor där varje sublista avslutas med '';'', ''&'', ''&|'', ''&!'' eller nyrad. Terminatorn kan utelämnas för den sista sublistan inuti ''(...)'' eller ''{...}''. Med '';'' eller nyrad väntar skalet på att sublistan avslutas. Med ''&'', ''&|'' eller ''&!'' körs sista pipelinen i bakgrunden och skalet väntar inte (till skillnad från vissa andra skal). En bakgrundad pipeline returnerar 0.

Generellt kan en lista ses som ett godtyckligt set av skalkommandon, inklusive komplexa kommandon nedan.

== FÖRKOMMANDO‑MODIFIERARE (Precommand Modifiers) ==

Ett enkelt kommando kan föregås av en ''förkommando‑modifierare'' som ändrar hur kommandot tolkas. Modifierarna är inbyggda kommandon, utom ''nocorrect'' som är ett reserverat ord.

{| class="wikitable"
! Modifierare/kommando !! Flagga(r) !! Beskrivning
|-
| ''-'' || – || Kör kommandot med ett ledande ''-'' framför ''argv[0]'' (behandlas som inloggningsskal i vissa sammanhang).
|-
| builtin || – || Tolka ordet som namnet på ett inbyggt (builtin) kommando, inte en funktion eller extern binär.
|-
| command || ''-p'', ''-v'', ''-V'' || Tolka ordet som extern binär (inte funktion/inbyggd). ''-p'': använd standard‑sökväg i stället för ''$path''. ''-v'': liknar ''whence''; ''-V'': motsvarar ''whence -v''.
|-
| exec || ''-c'', ''-l'', ''-a'' ''argv0'' || Kör nästa kommando i nuvarande process (ingen fork); skalet ersätts. ''-c'': rensa miljön. ''-l'': ekvivalent med modifieraren ''-'' (login‑stil) och prefixar ''argv[0]'' med ''-''. ''-a argv0'': sätt explicit ''argv[0]'' (motsvarar env‑variabeln ''ARGV0''). ''TRAPEXIT'' körs inte; ''zlogout'' läses inte.
|-
| nocorrect || – || Ingen stavningskorrigering på något ord. Måste stå före andra precommand‑modifierare. Ingen effekt i icke‑interaktiva skal.
|-
| noglob || – || Filnamnsgenerering (globbing) utförs inte på några ord.
|}

== KOMPLEXA KOMMANDON ==

Följande strukturer är ''komplexa kommandon'' i zsh:

; ''if'' ''lista'' ''then'' ''lista'' [ ''elif'' ''lista'' ''then'' ''lista'' ] ... [ ''else'' ''lista'' ] ''fi''
: Kör första listan; om retur 0, kör ''then''‑listan, annars prövas varje ''elif''. Om ingen lyckas, körs ''else''‑listan.

; ''for'' ''namn'' ... [ ''in'' ''ord'' ... ] ''term'' ''do'' ''lista'' ''done''
: Iterera över ord (eller positionsparametrar om ''in'' utelämnas). Flera ''namn'' stöds; vid N namn tilldelas nästa N ord per varv.

; ''for (('' [expr1] '';'' [expr2] '';'' [expr3] '')) do'' ''lista'' ''done''
: C‑lik aritmetisk for‑loop. Utvärdera expr1, sen så länge expr2 ≠ 0: kör listan och utvärdera expr3.

; ''while'' ''lista'' ''do'' ''lista'' ''done''
: Kör ''do''‑listan så länge testlistan returnerar 0.

; ''until'' ''lista'' ''do'' ''lista'' ''done''
: Kör ''do''‑listan så länge testlistan returnerar ≠ 0.

; ''repeat'' ''ord'' ''do'' ''lista'' ''done''
: ''ord'' tolkas aritmetiskt till n; kör listan n gånger.

; ''case'' ''ord'' ''in'' [(] ''mönster'' [ ''|'' ''mönster'' ] ... '')'' ''lista'' ('';;''|'';&''|'';|'') ] ... ''esac''
: Kör listan för första matchande mönstret. '';&'': fall‑genom och kör nästa lista också. '';|'': fortsätt matcha vidare utan att re‑expandera ''ord''.

; ''select'' ''namn'' [ ''in'' ''ord'' ... ''term'' ] ''do'' ''lista'' ''done''
: Presentera meny av ''ord'' med nummer; läs val till ''namn''. Värdet i ''REPLY''. Kör listan per val.

; ''('' lista '')'' – kör i underskal (traps återställs).

; ''{'' lista ''}'' – kör listan i aktuellt skal.

; ''{'' try‑lista ''} always {'' always‑lista ''}'' – kör alltid‑blocket oavsett fel/break/continue/return; ''TRY_BLOCK_ERROR'' anger felstatus (1 fel, 0 inget fel). Sätt ''TRY_BLOCK_ERROR=0'' i always‑block för att rensa felet.

; ''function'' ''ord'' ... [ ''()'' ] [ ''term'' ] ''{'' lista ''}''
; ''ord'' ... ''()'' [ ''term'' ] ''{'' lista ''}''
; ''ord'' ... ''()'' [ ''term'' ] ''kommando''
: Definiera funktion(er). Se avsnittet ''Funktioner''.

; ''time'' [ ''pipeline'' ] – kör och skriv tidsstatistik enligt ''$TIMEFMT''; utan argument skriv statistik för skalet och dess barn.

; ''[['' ''uttryck'' ''']]'' – utvärdera villkorligt uttryck; returnera 0 om sant. Se ''Villkorliga uttryck''.

== ALTERNATIVA FORMER FÖR KOMPLEXA KOMMANDON ==

Vissa kortformer finns (anser föråldrade) och kräver antingen att ''sublist'' är ''{ lista }'' eller att optionen ''SHORT_LOOPS'' är satt. För detaljer och exempel, se originalsektionen. Kortformer finns för ''if'', ''for'', ''foreach'', ''while'', ''until'', ''repeat'', ''case'', ''select''.

== RESERVERADE ORD ==

Följande ord känns igen som reserverade när de används som första ordet i ett kommando (såvida de inte citeras eller inaktiveras med ''disable -r''):

''do done esac then elif else fi for case if while function repeat time until select coproc nocorrect foreach end ! [[ { }''

Dessutom känns ''}'' igen var som helst om ''IGNORE_BRACES'' inte är satt.

== KOMMENTARER ==

I icke‑interaktiva skal, eller interaktiva med optionen ''INTERACTIVE_COMMENTS'' satt, ignoreras ett ord som börjar med tredje tecknet i ''$histchars'' (''#'' som standard) samt all text till nyrad.

== ALIAS ==

Varje token i skalets indata kontrolleras mot definierade alias. Om alias finns ersätts ordet av aliastexten när det står i kommandoposition (eller aliaset är globalt). Slutar aliastexten med ett blanktecken behandlas nästa ord som i kommandoposition. Alias definieras med ''alias'' (''-g'' för globala alias). Aliasexpansion sker före annan expansion (utom historikexpansion).

Vanligt problem: alias expanderas när raden läses, inte vid körning, t.ex.:
<pre class="code">alias echobar='echo bar'; echobar</pre>
kan ge ”kommando ej funnet” då aliaset ej gällde vid körning. I skript/funktioner rekommenderas funktioner i stället för alias.

== CITATTECKEN (Quoting) ==

Tecken kan citeras med ''\\''. ''\\'' följt av nyrad ignoreras.

Sträng mellan ''$'...''' behandlas som argument till ''print'' och anses fullständigt citerad. En literal ''\\'':'' kan införas som ''\\'''.

Enkelcitat ''''...'''' citerar allt; ett enkelt citattecken kan inte förekomma inuti, utom om ''RC_QUOTES'' är satt – då blir '''''''' → ''''.

Inuti dubbla citat \"...\" sker parameter‑ och kommandosubstitution; ''\\'' citerar ''\\'', ''\"'', ''$'' och ''''.

== OMDIRIGERING (Redirection) ==

Om ett kommando följs av ''&'' och jobbkontroll inte är aktiv används ''/dev/null'' som standard in. Annars är filbeskrivarevs miljövs tillståndvs.

Nedanstående kan förekomma var som helst i ett enkelt kommando eller före/efter ett komplext kommando. Expansion sker före ''ord''/''siffra'' används (med angivna undantag). Om substitution av ''ord'' ger fler än ett filnamn sker omdirigering för varje fil i turordning.

{| class="wikitable"
! Operator !! Beskrivning
|-
| ''<'' ''ord'' || Öppna fil för läsning som standard in.
|-
| ''<>'' ''ord'' || Öppna fil för läsning/skrivning som standard in; skapa om den saknas.
|-
| ''>'' ''ord'' || Öppna/sätt standard ut för skrivning; skapa vid behov. Om ''CLOBBER'' är av – fel vid befintlig fil; annars truncera.
|-
| ''>|'' ''ord'' / ''>!'' ''ord'' || Som ''>'', men tvinga truncering även om ''CLOBBER'' är av.
|-
| ''>>'' ''ord'' || Öppna för append. Om ''CLOBBER'' är av och fil saknas → fel; annars skapa.
|-
| ''>>|'' ''ord'' / ''>>!'' ''ord'' || Som ''>>'', men skapa även om ''CLOBBER'' är av.
|-
| ''<<''[''-''] ''ord'' || Here‑document till rad som är samma som ''ord'', eller EOF. Citering av ''ord'' styr expansioner i dokumentet. ''<<-'' tar bort ledande tabbar.
|-
| ''<<<'' ''ord'' || Here‑string: expandera ''ord'' och mata som standard in.
|-
| ''<&'' ''nr'' / ''>&'' ''nr'' || Duplicera standard in/ut från filbeskrivare ''nr''.
|-
| ''<&-'' / ''>&-'' || Stäng standard in/ut.
|-
| ''<&p'' / ''>&p'' || Flytta I/O från/till medprocessen till standard in/ut.
|-
| ''>&'' ''ord'' / ''&>'' ''ord'' || Omdirigera både standard ut och standard fel som ''> ord''. (Skiljer sig från ''> ord 2>&1'' med multios.)
|-
| ''>&|''/''>&!''/''&>|''/''&>!'' ''ord'' || Som ovan men tvingar truncering även om ''CLOBBER'' är av.
|-
| ''>>>&'' ''ord'' / ''&>>'' ''ord'' || Append för både standard ut och fel.
|-
| ''>>>&|''/''>>>&!''/''&>>|''/''&>>!'' ''ord'' || Append + tvingad skapelse.
|}

Om en siffra skrivs före operatorn avses den filbeskrivaren istället för 0/1. Ordningen spelar roll, t.ex. ''1>fil 2>&1'' kopplar först 1→fil, sedan 2→1 (dvs fil). Omvänt ger annat resultat.

Man kan även allokera en ny fd ≥ 10 via ''{namn}>&1'' och få numret i parametern ''namn''; stäng med ''{namn}>&-''. Parametern får inte vara readonly. ''IGNORE_BRACES'' får inte vara satt.

''|&'' är förkortning för ''2>&1 |''.

Processubstitution ''<(lista)'', ''=(lista)'' (in) och ''>(lista)'' (ut) kan kombineras med omdirigering. Se [[zshexpn(1)]].

=== Multios ===

Med optionen ''MULTIOS'' (på som standard) kan flera omdirigeringar till samma fd ske parallellt via en intern ''tee''‑process:
<pre class="code">date >foo >bar</pre>
skriver till både ''foo'' och ''bar''. En pipe räknas som implicit omdirigering, så
<pre class="code">date >foo | cat</pre>
skriver både till ''foo'' och pipar till ''cat''.

Med ''MULTIOS'' globbas även ordet efter en omdirigeringsoperator:
<pre class="code">: > *</pre>
trunkerar alla filer i katalogen (om några finns) istället för att skapa en fil ''*''.

För läsning:
<pre class="code">sort <foo <fubar</pre>
när ekvivalent med ''cat foo fubar | sort''.

Observera att output‑multios till extern process kan leda till att skalet inte väntar på att alla kopior är skrivna. Lösning: kör kommandot i aktuellt skalblock:
<pre class="code">{ cat file } >file1 >file2</pre>

=== Omdirigering utan kommando ===

Om en enkel kommando‑rad består av endast omdirigeringsoperatorer och ev. tilldelningar:
* Om ''NULLCMD'' ej satt eller ''CSH_NULLCMD'' satt → fel (csh‑beteende).
* Om ''SH_NULLCMD'' satt → infoga ''':'' som kommando med givna omdirigeringar (sh/ksh‑beteende).
* Annars används ''$NULLCMD'' (standard ''cat'') som kommando, och vid inläsning ''$READNULLCMD'' (standard ''more'').

== KOMMANDOKÖRNING ==

Om namnet saknar ''/'' söker skalet först funktion, sedan inbyggt, därefter i ''$path''. Hittas inget: fel. Om körning misslyckas p.g.a. icke‑körbart format (och inte en katalog) antas en skalscript: ''/bin/sh'' startas. ''#!'' på första raden anger tolk.

Om ''command_not_found_handler'' finns körs den vid saknat kommando; return 0 om hanterat, annars standardfelhantering. Körs i underskal.

== FUNKTIONER ==

Funktioner definieras med ''function'' eller ''namn()''. Alias löses vid inläsning. Funktioner körs i samma process som anropare och delar öppna filer och arbetskatalog. ''return'' används för att lämna. Lista med ''functions''; ta bort med ''unfunction''.

=== Autoladdning av funktioner ===

''autoload'' (eller ''functions -u''/''typeset -fu'') markerar en funktion som odefinierad tills första körning, då söks dess definition i ''$fpath''. Typiskt:
<pre class="code">fpath=(~/myfuncs $fpath)
autoload myfunc1 myfunc2</pre>
''-U'' för att undertrycka aliasexpansion vid autoload (rekommenderas för zshs standardfunktioner). För förkompilerade ''.zwc'' krävs ''-U'' vid ''zcompile''.

Sökordning per element i ''$fpath'':
# ''element.zwc'' – kompilerad katalogfil.
# ''element/function.zwc'' – kompilerad funktionsfil.
# ''element/function'' – vanlig funktionsfil.

Med ''KSH_AUTOLOAD'' körs filens innehåll direkt (ska definiera funktionen, kan göra init). Utan, tolkas filens hela innehåll som funktionskropp.

''autoload -X'' kan användas i en stub‑funktion för att ladda sig själv.

=== Anonyma funktioner ===

Utan namn körs funktionen omedelbart vid definition och sparas inte. ''$0'' sätts till ''(anon)''. Praktiskt för lokala variabler i initfiler.

== SPECIALFUNKTIONER ==

''Hook‑funktioner'': för flera av nedan kan en array ''<namn>_functions'' ange ytterligare hookar att köra i samma kontext; fel stoppar efterföljande hookar.

{| class="wikitable"
! Hook !! När körs
|-
| ''chpwd'' || Varje gång aktuell katalog ändras.
|-
| ''periodic'' || Om ''$PERIOD'' är satt: körs var ''$PERIOD'' sekund precis före prompt. Alla ''periodic_functions'' körs tillsammans.
|-
| ''precmd'' || Före varje prompt.
|-
| ''preexec'' || Efter att en rad lästs och ska köras. Arg1: rå inmatad rad (eller tom). Arg2: enkelradig, kortad representation. Arg3: full text som körs.
|-
| ''zshaddhistory'' || När en historikrad lästs interaktivt men före körning. Icke‑0 return → sparas inte i historik. Kan byta historikkontext med ''fc -p''.
|-
| ''zshexit'' || När huvudskalet ska avslutas normalt (inte i underskal, och inte via ''exec''; till skillnad från ''TRAPEXIT'' inte vid funktions‑exit).
|}

''Fällor (trap‑funktioner)'' – definiera ''TRAP<signalnamn>'' (t.ex. ''TRAPINT''). För 0‑retur anses signalen hanterad. Exempel:
<pre class="code">TRAPINT() { print "Caught SIGINT, aborting."; return $((128 + $1)) }</pre>
''TRAPDEBUG'', ''TRAPZERR'', ''TRAPEXIT'' körs aldrig inuti andra fällor. ''TRAPDEBUG'' körs före (standard) eller efter varje kommando beroende på ''DEBUG_BEFORE_CMD''. ''TRAPEXIT'': vid skalets exit eller funktions‑exit (om definierad inuti funktionen). ''TRAPZERR'': när ett kommando returnerar ≠ 0 (ej i ''&&''/''||'' sublistor för icke‑sista kommandot). Fällor kan även definieras med builtinen ''trap''.

== JOBB ==

Med optionen ''MONITOR'' associerar ett interaktivt skal ett jobb till varje pipeline. ''jobs'' visar tabellen, och jobb får små heltals‑id. Start av bakgrundsjobb ''&'' skriver t.ex. ''[1] 1234'' (jobb 1, process‑PID 1234). ''&|'' eller ''&!'' disownar direkt (ingen jobbtabelspost).

''^Z'' (SIGTSTP) pausar aktuellt jobb, varpå du kan ''bg'' eller ''fg''. Bakgrundsjobb stoppar om de läser från terminal. ''stty tostop'' gör att de även stoppar vid skrivning. Vid ''fg''/''wait'' återställs tty‑lägen.

Jobbreferenser: ''%n'' (nummer), ''%str'' (börjar med), ''%?str'' (innehåller), ''%%''/''%+'' (aktuellt), ''%-'' (föregående).

Notiser om jobb skickas till terminalen. Varje avslutat bakgrundsjobb triggar eventuell ''CHLD''‑fälla.

Vid försök att lämna skalet med jobb kvar varnas ”You have suspended (running) jobs”. För att undvika SIGHUP vid exit: använd [[nohup(1)]] eller ''disown''.

== SIGNALER ==

''INT'' och ''QUIT'' ignoreras för ett kommando som följs av ''&'' om ''MONITOR'' inte är aktiv. Själva skalet ignorerar alltid ''QUIT''. I övrigt är signalhanteringvsvs; se ''TRAP*'' ovan.

== ARITMETISK UTVÄRDERING ==

Skalet kan utföra heltals- och flyttalsaritmetik via ''let'' eller ''$((...))''. Heltal använder normalt 8‑bytes precision (annars 4). Flyttal använder ''double''.

''let'' tar uttryck som separata argument. Kommandon som börjar med ''(('' … ''))'' behandlas som citerade uttryck; return 0 om uttrycket ≠ 0, 1 om 0, 2 vid fel.

Talbaser: ''0x'' för hex; ''bas#n'' (2..36) t.ex. ''16#ff''. Utdata‑bas kan anges med ''[#bas]''. Med optionen ''C_BASES'' accepteras ''0xFF'' (och med ''OCTAL_ZEROES'' även ''077''). ''[##bas]'' skriver utan basprefix.

Operatorer och prioritet (inbyggt läge):
{| class="wikitable"
! Grupp !! Operatorer !! Betydelse
|-
| Unära || ''+ - ! ~ ++ --'' || unärt plus/minus, logiskt NOT, bitkomplement, pre/post inkrement/dekrement
|-
| Skift || ''<< >>'' || bitvis skift vänster/höger
|-
| Bitvisa || ''&'', ''^'', ''|'' || AND, XOR, OR
|-
| Exponent || ''**'' || upphöjt till
|-
| Produkt || ''* / %'' || multiplikation, division, rest
|-
| Summa || ''+ -'' || addition, subtraktion
|-
| Jämförelse || ''< > <= >='' || jämförelse
|-
| Likhet || ''== !='' || (o)likhet
|-
| Logik || ''&& || ^^'' || AND, OR, XOR (kortslutning för && och ||)
|-
| Ternär || ''? :'' || villkorsoperator
|-
| Tilldelning || ''= += -= *= /= %= &= ^= |= <<= >>= &&= ||= ^^= **='' || tilldelningar
|-
| Komma || '','' || sekvenseringsoperator
|}

Med optionen ''C_PRECEDENCES'' ändras prioriteringar till C‑lika (se originaltabellen). Notera att ''-3**2'' tolkas som ''-(3**2)'' kräver parentes för ''-9''.

Matematiska funktioner finns i modulen ''zsh/mathfunc'' (ladda med ''zmodload''). Tecken‑konstanter: ''##x'' ger teckenvärdet för x. Namngivna parametrar/arrayer kan refereras direkt i aritmetik. ''integer''/''float'' deklarerar typer; heltal avrundar nedåt vid flyttalstilldelning. Implicit typning kan ge fällor (t.ex. ''f += 0.1'' om ''f'' först blev integer) – deklarera explicit.

== VILLKORLIGA UTTRYCK ==

Används med ''[[ ... ]]'' för filtest och sträng-/talsjämförelser. Normal skalexpansion gäller, men resultatet begränsas till ett ord (som vid \"...\"). Mönster följer filnamnsglobbar (se [[zshexpn(1)]]) men utan speciell ''/''‑hantering eller kvalificerare.

{| class="wikitable"
! Form || Betydelse
|-
| ''-a'' ''fil'' || sant om fil finns.
|-
| ''-b'' ''fil'' || sant om blockenhet.
|-
| ''-c'' ''fil'' || sant om teckenenhet.
|-
| ''-d'' ''fil'' || sant om katalog.
|-
| ''-e'' ''fil'' || sant om fil finns.
|-
| ''-f'' ''fil'' || sant om vanlig fil.
|-
| ''-g'' ''fil'' || sant om setgid satt.
|-
| ''-h'' ''fil'' || sant om symbolisk länk.
|-
| ''-k'' ''fil'' || sant om sticky‑bit satt.
|-
| ''-n'' ''str'' || sant om längden ≠ 0.
|-
| ''-o'' ''option'' || sant om angiven skaloption är på.
|-
| ''-p'' ''fil'' || sant om FIFO (named pipe).
|-
| ''-r'' ''fil'' || sant om läsbar.
|-
| ''-s'' ''fil'' || sant om storlek > 0.
|-
| ''-t'' ''fd'' || sant om fd är öppen och kopplad till terminal.
|-
| ''-u'' ''fil'' || sant om setuid satt.
|-
| ''-w'' ''fil'' || sant om skrivbar.
|-
| ''-x'' ''fil'' || sant om körbar/sökbar (katalog).
|-
| ''-z'' ''str'' || sant om längden = 0.
|-
| ''-L'' ''fil'' || sant om symbolisk länk.
|-
| ''-O'' ''fil'' || sant om ägd av effektiv uid.
|-
| ''-G'' ''fil'' || sant om grupp = effektiv gid.
|-
| ''-S'' ''fil'' || sant om socket.
|-
| ''-N'' ''fil'' || sant om åtkomsttid inte nyare än mod‑tid.
|-
| ''fil1 -nt fil2'' || sant om fil1 nyare än fil2.
|-
| ''fil1 -ot fil2'' || sant om fil1 äldre än fil2.
|-
| ''fil1 -ef fil2'' || sant om samma fil.
|-
| ''str = mönster'' / ''=='' || sant om str matchar mönster (''=='' föredras).
|-
| ''str != mönster'' || sant om str inte matchar.
|-
| ''str =~ regexp'' || sant om str matchar regexp (PCRE med ''RE_MATCH_PCRE'' annars POSIX ERE). Sätter ''MATCH''/''match'' eller ''BASH_REMATCH'' vid träff.
|-
| ''str1 < str2'' || sant om str1 före str2 (ASCII).
|-
| ''str1 > str2'' || sant om str1 efter str2 (ASCII).
|-
| ''exp1 -eq exp2'' || numeriskt lika.
|-
| ''-ne, -lt, -gt, -le, -ge'' || numeriska (o)likhet/ordning.
|-
| ''( exp )'' || sant om exp sant.
|-
| ''! exp'' || sant om exp falskt.
|-
| ''exp1 && exp2'' || sant om båda sanna.
|-
| ''exp1 || exp2'' || sant om någon sann.
|}

Särskilt: ''/dev/fd/n'' testar öppen fd n. Numeriska expanderas som ''$((...))''.

Exempel:
<pre class="code">[[ ( -f foo || -f bar ) && $report = y* ]] && print File exists.</pre>

== UTVIDGNING AV PROMPTSEKVENSER ==

Promptsträngar kan expanderas. Med ''PROMPT_SUBST'' sker parameter‑, kommando‑ och aritmetisk expansion. ''PROMPT_BANG'': ''!'' → historiknummer (''!!'' för literal). ''PROMPT_PERCENT'': ''%''‑sekvenser aktiva (vissa med heltalsargument). Även villkorliga sekvenser finns.

=== Enkla prompt‑sekvenser (urval) ===

* ''%%'' → ''%''
* ''%)'' → '')''

''Inloggningsinfo'': ''%l'' (tty utan ''/dev/''; ''/dev/tty*'' kortas), ''%M'' (fullvärdnamn), ''%m'' (värd fram till första ''.''; heltal kan ange antal komponenter, negativt från höger), ''%n'' (''$USERNAME''), ''%y'' (tty utan ''/dev/'' utan specialfall).

''Skalstatus'': ''%#'' (''#'' om med privilegier, annars ''%''), ''%?'' (senaste returstatus), ''%_'' (parserstatus/öppna block; användbar i ''PS2''/''PS4''), ''%d''/''%/'' (''$PWD''; heltal anger antal komponenter; negativt = ledande), ''%~'' (som ''%d'' men med ''~'' för namngivna kataloger/''$HOME''), ''%h''/''%!'' (historiknummer), ''%i''/''%I'' (radräknare i skript/funktion resp. fil), ''%j'' (antal jobb), ''%L'' (''$SHLVL''), ''%N''/''%x'' (skript/funktionsnamn resp. filnamn; heltal för komponenter), ''%c''/''%.''/''%C'' (sista ''$PWD''‑komponent(er); föråldrade varianter).

''Datum/tid'': ''%D'' (yy-mm-dd), ''%T'' (24‑tim), ''%t''/''%@'' (12‑tim), ''%*'' (24‑tim med sek), ''%w'' (dag-dd), ''%W'' (mm/dd/yy), ''%D{str}'' via ''strftime(3)''; vissa zsh‑utökningar (t.ex. ''%f'', ''%K'', ''%L''); GNU ''-''‑modifiering stöds för d,f,H,k,l,m,M,S,y.

''Visuella effekter'': ''%B''/''%b'' (bold på/av), ''%U''/''%u'' (underline), ''%S''/''%s'' (standout), ''%E'' (rensa till radslut), ''%F{färg}''/''%f'' (förgrund), ''%K{färg}''/''%k'' (bakgrund), ''%{ ... %}'' (literal escape som inte flyttar markören), ''%G'' (”glitch”: räkna bredd manuellt, t.ex. i alternativa teckenuppsättningar; ''%2G'' = bredd 2). Vid trunkering dela upp i enstaka tecken inom ''%{...%}''.

=== Villkorliga substrängar i prompt ===

''%v'' → första elementet i arrayen ''psvar'' (''%<n>v'' för index; negativa från slutet).

Ternär: ''%(x.true-text.false-text)'' där ''x'' anger testet; samma avskiljare används mellan ''true''/''false''. ''%)'' kan användas som '')'' i false‑text. Heltal före/efter ''('' anger parameter till testet. Testtyper (urval): ''!'' (privilegier), ''#'' (effektiv uid == n), ''?'' (senaste status == n), ''_'' (antal öppnade block ≥ n), ''C''/''/''/''c''/''.''/''~'' (komponenter i ''$PWD''), ''D'' (månad == n; jan=0), ''d'' (dag i månaden == n), ''g'' (effektiv gid == n), ''j'' (jobb ≥ n), ''L'' (''$SHLVL'' ≥ n), ''l'' (skrivna tecken ≥ n), ''S'' (''$SECONDS'' ≥ n), ''T'' (timme == n), ''t'' (minut == n), ''v'' (''psvar'' har ≥ n element), ''V'' (''psvar[n]'' satt/icke‑tom), ''w'' (veckodag == n; sön=0).

Trunkering: ''%<string<'' (vänster), ''%>string>'' (höger) eller ''%[xstring]'' (föråldrat). Numeriskt argument anger maxlängd för delen som följer; ''string'' visas istället för trunkerad del (expanderas inte). Trunkeringsområdet löper till slutet, slutet av närmaste ''%(... )''‑grupp, eller nästa trunkering på samma nivå. ''%<<'' (n=0) markerar slutet av trunkeringsområdet och stänger av trunkering efteråt.

== REFERERAS AV ==
[[zsh(1)]], [[zshcalsys(1)]], [[zshcompsys(1)]], [[zshcontrib(1)]], [[zshoptions(1)]], [[zshparam(1)]], [[zshroadmap(1)]]

← Äldre version		Versionen från 7 september 2025 kl. 05.12
Rad 433:		Rad 433:
	== REFERERAS AV ==		== REFERERAS AV ==
	[[zsh(1)]], [[zshcalsys(1)]], [[zshcompsys(1)]], [[zshcontrib(1)]], [[zshoptions(1)]], [[zshparam(1)]], [[zshroadmap(1)]]		[[zsh(1)]], [[zshcalsys(1)]], [[zshcompsys(1)]], [[zshcontrib(1)]], [[zshoptions(1)]], [[zshparam(1)]], [[zshroadmap(1)]]

			= Sidslut =

			Orginalhemsidan på Engelska :https://linux.die.net/man/1/zshmisc
			Det här är en maskinöversättning av Linux man sidor till svenska. Om du hittar fel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret som finns på
			https://www.linux.se/kontaka-linux-se/
			<BR><BR>Tack till [https://datorhjalp.se Datorhjälp] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell.

			[[Kategori:Linuxmanual grupp 1]]
			[[Kategori:Linuxmanual]]

← Äldre version		Versionen från 7 september 2025 kl. 05.09
Rad 451:		Rad 451:
	== FÖRKOMMANDO-MODIFIERARE ==		== FÖRKOMMANDO-MODIFIERARE ==

	Se även \[\[zshbuiltins(1)]].		Se även [[zshbuiltins(1)]].

	{\| class="wikitable"		{\| class="wikitable"
Rad 513:		Rad 513:
	Sparar både stdout och stderr i ''filer.txt''.		Sparar både stdout och stderr i ''filer.txt''.

	\== JOBB ==		== JOBB ==

	Exempel:		Exempel:

zshmisc(1) - Versionshistorik

Admin: /* REFERERAS AV */

Admin den 7 september 2025 kl. 05.10

Admin: /* FÖRKOMMANDO-MODIFIERARE */

Admin: /* Villkorliga substrängar i prompt */