Gentoo: Skillnad mellan sidversioner
Admin (diskussion | bidrag) |
Admin (diskussion | bidrag) |
||
| Rad 85: | Rad 85: | ||
= Ladd hem Gentoo = | = Ladd hem Gentoo = | ||
== Officiellt stödda plattformar == | |||
| Rad 91: | Rad 94: | ||
=== x86-baserade === | === x86-baserade === | ||
* x86 (i686) – 32-bitars Intel/AMD-processorer. | |||
* amd64 (x86_64) – 64-bitars Intel/AMD. Det mest använda målet idag. | |||
=== ARM-baserade === | === ARM-baserade === | ||
* armv7a (arm) – För 32-bitars ARM-enheter (t.ex. Raspberry Pi 2, vissa Chromebooks). | |||
* aarch64 (arm64) – För 64-bitars ARM (t.ex. Raspberry Pi 3/4, Apple M1/M2 via virtuell maskin, servrar). | |||
=== PowerPC (ppc) === | === PowerPC (ppc) === | ||
* ppc – 32-bitars PowerPC. För äldre Apple-datorer och vissa inbyggda system. | |||
* ppc64 – 64-bitars PowerPC. | |||
* ppc64le – PowerPC 64-bit Little Endian. Används i IBM POWER8/9-servrar. | |||
=== SPARC === | === SPARC === | ||
* sparc64 – Stöd för 64-bitars SPARC-processorer. Används i vissa äldre Sun/Oracle-servrar. | |||
=== MIPS === | === MIPS === | ||
* mips – Experimentellt stöd för 32- och 64-bitars MIPS-processorer. Används i vissa routrar och inbyggda enheter. | |||
=== RISC-V === | === RISC-V === | ||
* riscv64 – Experimentellt stöd för 64-bitars RISC-V. | |||
== Virtuella och specialmiljöer == | |||
Gentoo fungerar även väl i: | |||
* QEMU och andra hypervisors | |||
* Docker-containrar (via Gentoo Stage3-bas) | |||
* WSL (Windows Subsystem for Linux) – Möjligt med manuell installation | |||
* LiveCD och minimal installer | |||
== Virtuella och specialmiljöer == | == Virtuella och specialmiljöer == | ||
Versionen från 13 juli 2025 kl. 08.14
Gentoo Linux
Gentoo Linux är en flexibel och kraftfull Linuxdistribution som bygger på principen att användaren själv ska kunna anpassa och optimera sitt system från grunden. Den är särskilt populär bland avancerade användare, utvecklare och systemadministratörer som vill ha full kontroll över mjukvara, kompilering och konfiguration.
Ursprung och historia
Gentoo-projektet grundades av Daniel Robbins år 2000, som vidareutveckling av en tidigare distribution kallad Enoch Linux. Målet var att skapa ett snabbt och modulärt system där program kompileras från källkod för att passa användarens hårdvara och behov. Namnet "Gentoo" kommer från pingvinarten Gentoo-pingvin – en blinkning till Linux-maskoten Tux.
Distributionen inspirerades av BSD-systemens ports-träd och införlivade ett eget pakethanteringssystem kallat Portage.
Portage – pakethantering
Portage är Gentoo Linux huvudsystem för att installera och uppdatera mjukvara. Det fungerar likt ett källkodsbibliotek där varje ebuild beskriver hur ett paket ska kompileras och installeras.
Funktioner i Portage:
- Systemet hanteras via kommandot emerge
- Stöd för USE-flaggor: användardefinierade funktioner och beroenden
- Maskinvaruoptimering via CFLAGS
- Slotting: installation av flera versioner av samma paket
- Automatisk hantering av beroenden och byggkedjor
Bygg från källkod
I Gentoo laddas och kompileras majoriteten av paketen från källkod. Det gör att varje installation är skräddarsydd för användarens system. Detta ger fördelar i prestanda, men tar längre tid än binärinstallationer.
Binärpaket finns i viss utsträckning via binhost, men systemet är främst utformat för källkodskompilering.
USE-flaggor
USE-flaggor är ett unikt koncept i Gentoo. De låter användaren definiera vilka funktioner som ska inkluderas eller exkluderas vid kompilering. Till exempel:
USE="X gtk"– aktiverar stöd för grafiskt gränssnitt och GTKUSE="-alsa"– kompilerar bort ALSA-ljudstöd
Detta gör att installationen inte innehåller onödiga beroenden eller funktioner.
Systemstruktur
- Init-system: OpenRC (standard), med stöd för systemd
- Full kontroll över kärnkompilering, bootloader och systemlayout
- Stöd för olika profiler beroende på användningsområde (t.ex. desktop, server, hardened)
Plattformar
Gentoo stöder många arkitekturer, inklusive:
- x86 och amd64
- ARM (t.ex. Raspberry Pi)
- PowerPC
- SPARC
- MIPS
- RISC-V (experimentellt)
Användningsområden
Gentoo används ofta inom:
- Utvecklingsmiljöer
- Test av ny programvara eller bibliotek
- Högpresterande servrar
- Inbyggda system
- Personlig desktop för avancerade användare
Fördelar
- Extremt anpassningsbart och optimerbart
- Transparent pakethantering
- Aktiv och tekniskt kunnig community
- Bra dokumentation, särskilt Gentoo Handbook
Nackdelar
- Tidskrävande installation och uppdateringar
- Inlärningskurva för nya användare
- Mindre lämpligt för dem som vill ha "färdigt direkt"
Gentoo Foundation
Projektet underhålls av Gentoo Foundation, en icke-vinstdrivande organisation. Utvecklingen sker öppet med hjälp av frivilliga och contributors världen över.
Sammanfattning
Gentoo är ett kraftfullt verktyg för användare som söker maximal kontroll, prestanda och förståelse av sitt Linuxsystem. Det är inte en distribution för nybörjare, men den ger en djupgående förståelse för hur Linux fungerar under ytan.
Ladd hem Gentoo
Officiellt stödda plattformar
Officiellt stödda plattformar
x86-baserade
- x86 (i686) – 32-bitars Intel/AMD-processorer.
- amd64 (x86_64) – 64-bitars Intel/AMD. Det mest använda målet idag.
ARM-baserade
- armv7a (arm) – För 32-bitars ARM-enheter (t.ex. Raspberry Pi 2, vissa Chromebooks).
- aarch64 (arm64) – För 64-bitars ARM (t.ex. Raspberry Pi 3/4, Apple M1/M2 via virtuell maskin, servrar).
PowerPC (ppc)
- ppc – 32-bitars PowerPC. För äldre Apple-datorer och vissa inbyggda system.
- ppc64 – 64-bitars PowerPC.
- ppc64le – PowerPC 64-bit Little Endian. Används i IBM POWER8/9-servrar.
SPARC
- sparc64 – Stöd för 64-bitars SPARC-processorer. Används i vissa äldre Sun/Oracle-servrar.
MIPS
- mips – Experimentellt stöd för 32- och 64-bitars MIPS-processorer. Används i vissa routrar och inbyggda enheter.
RISC-V
- riscv64 – Experimentellt stöd för 64-bitars RISC-V.
Virtuella och specialmiljöer
Gentoo fungerar även väl i:
- QEMU och andra hypervisors
- Docker-containrar (via Gentoo Stage3-bas)
- WSL (Windows Subsystem for Linux) – Möjligt med manuell installation
- LiveCD och minimal installer
Virtuella och specialmiljöer
Gentoo fungerar även väl i:
- **QEMU och andra hypervisors**
- **Docker-containrar** (via Gentoo Stage3-bas)
- **WSL (Windows Subsystem for Linux)** – Möjligt med manuell installation
- **LiveCD och minimal installer**
Ladda hem Gentoo
https://www.gentoo.org/downloads/
Sidslut
Om du hittar faktafel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret som finns på
https://www.linux.se/kontaka-linux-se/
Tack till Datorhjälp och Datorservice som har sponsrat Linux.se med webserver.