GNU Project: Skillnad mellan sidversioner
Admin (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med '= Vad ingår i GNU-projektet? = '''GNU-projektet''' (GNU Project) är ett initiativ som lanserades av Richard Stallman 1983 med målet att utveckla ett komplett, fritt operativsystem som är kompatibelt med Unix. Namnet '''GNU''' är en rekursiv akronym för ''GNU's Not Unix''. Till skillnad från Unix är GNU-systemet fri programvara: användare har friheten att köra, kopiera, distribuera, studera, ändra och förbättra programmen. Sedan starten har GNU-projektet pr...') |
(Ingen skillnad)
|
Versionen från 13 juli 2025 kl. 16.13
Vad ingår i GNU-projektet?
GNU-projektet (GNU Project) är ett initiativ som lanserades av Richard Stallman 1983 med målet att utveckla ett komplett, fritt operativsystem som är kompatibelt med Unix. Namnet GNU är en rekursiv akronym för GNU's Not Unix. Till skillnad från Unix är GNU-systemet fri programvara: användare har friheten att köra, kopiera, distribuera, studera, ändra och förbättra programmen.
Sedan starten har GNU-projektet producerat hundratals program, bibliotek och verktyg. Dessa utgör grunden för många moderna operativsystem, framför allt det som ofta kallas "Linux", men som mer korrekt bör kallas GNU/Linux eftersom GNU-verktygen står för huvuddelen av användarmiljön medan Linux är kärnan.
Grundläggande komponenter i GNU-systemet
GNU C Library (glibc)
Glibc är det centrala C-standardbiblioteket för GNU-systemet. Det används av alla program skrivna i C och är nödvändigt för att köra nästan alla program i ett GNU-baserat system.
GNU Compiler Collection (GCC)
GCC är en samling kompilatorer för flera språk, inklusive C, C++, Objective-C, Fortran, Ada och mer. Det är en hörnsten i fri programvaruutveckling och används i många system världen över.
GNU Bash (Bourne Again SHell)
Bash är den vanligaste kommandotolkaren i GNU-systemet och standardskal i många Linux-distributioner. Den erbjuder skriptstöd och interaktiv användning.
GNU Core Utilities (coreutils)
Coreutils innehåller grundläggande UNIX-liknande verktyg såsom ls, cp, mv, rm, cat, touch, echo, pwd med flera.
GNU Binutils
Binutils är en samling verktyg för att skapa och hantera binärfiler. Det inkluderar as (assembler), ld (länkare), objdump, nm med flera.
GNU Make
Make används för att automatisera byggprocessen av program. Genom så kallade Makefiles styrs vilka filer som ska kompilera om när källkoden förändras.
GNU Debugger (GDB)
GDB är ett kraftfullt verktyg för felsökning av program som skrivits i bland annat C och C++. Det möjliggör inspektion av programkörning i realtid, brytpunkter, variabelvärden med mera.
GNU Emacs
Emacs är en utbyggbar, programmerbar texteditor som kan användas för allt från enkel redigering till e-post, kompilering, versionshantering och till och med webbsurfning.
GNU Autotools
Autotools är en samling verktyg (autoconf, automake, libtool) som används för att bygga portabel programvara som fungerar på många olika Unix-liknande system.
GNU GRUB (GRand Unified Bootloader)
GRUB är en bootloader som används för att ladda kärnor vid uppstart av ett system. Den är mycket konfigurerbar och stöder flera operativsystem.
Ytterligare verktyg och program
GNU-projektet innefattar också ett stort antal andra program och bibliotek:
- GnuPG (GNU Privacy Guard) – Fri implementation av OpenPGP-standarden för kryptering och signering.
- wget – Ett nedladdningsverktyg för HTTP, HTTPS och FTP.
- GNU tar, gzip, bzip2, xz – Verktyg för arkivering och komprimering.
- GNU sed, grep, awk, diffutils – Kraftfulla text- och jämförelseverktyg.
- parted – Diskpartitioneringsverktyg.
- screen / tmux – Terminalmultiplexers för att hantera flera terminalsessioner.
- PSPP – Ett alternativ till statistikprogrammet SPSS.
- Octave – En fri ersättning för MATLAB.
- GNU Radio – Ramverk för programvarudefinierad radio.
- GNU Chess – En schackmotor med flera användargränssnitt.
- GNU Health – Ett heltäckande sjukvårdsinformationssystem.
GNU/Hurd – Det fullständiga GNU-operativsystemet
Kärnan i ett operativsystem är själva kärnprogrammet som hanterar minne, processer och resurser. GNU-projektet utvecklade sin egen mikrokärna, kallad Hurd, som ett alternativ till UNIX-kärnor. Hurd bygger på mikrokärnan Mach och erbjuder ett mycket modulärt arkitekturellt tillvägagångssätt.
Även om GNU/Hurd fortfarande är under utveckling, används GNU-systemet i praktiken tillsammans med Linux-kärnan – vilket resulterar i det som brukar kallas GNU/Linux. De flesta GNU-program fungerar även på andra kärnor som BSD eller Windows (via Cygwin/MSYS2).
Licens och filosofi
Alla GNU-program licensieras under GNU General Public License (GPL) eller relaterade fria licenser. GPL garanterar att programvaran förblir fri även vid modifiering och vidaredistribution, vilket säkerställer att användarens friheter inte tas ifrån dem i senare versioner.
Sammanfattning
GNU-projektet är mer än bara en samling verktyg – det är en filosofi om frihet och kontroll över datoranvändning. Utan GNU hade dagens öppna systemlandskap, inklusive Linux-distributioner, sett mycket annorlunda ut. Trots att termen "Linux" ofta används som benämning på hela operativsystemet, är det i realiteten GNU som tillhandahåller huvuddelen av det användarna möter, från skal och kommandon till kompilatorer och utvecklingsmiljöer.