RAID: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Admin (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med '= RAID = '''RAID''' (''Redundant Array of Independent Disks'') är en teknik som kombinerar flera fysiska hårddiskar till en logisk enhet i syfte att öka prestanda, datatillgänglighet och/eller säkerhet. RAID används både i servrar, arbetsstationer och avancerade lagringslösningar. == Översikt == RAID kan implementeras på två sätt: * '''Maskinvara (hardware RAID)''' – via dedikerad RAID-kontroller eller inbyggd i moderkortet. * '''Mjukvara (software RAID...') |
Admin (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
(6 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
Rad 1: | Rad 1: | ||
= RAID = | = RAID = | ||
RAID (Redundant Array of Independent Disks) är en teknik som kombinerar flera fysiska hårddiskar till en logisk enhet i syfte att öka prestanda, datatillgänglighet eller säkerhet. RAID används i servrar, arbetsstationer och lagringslösningar. | |||
== Översikt == | == Översikt == | ||
Rad 7: | Rad 7: | ||
RAID kan implementeras på två sätt: | RAID kan implementeras på två sätt: | ||
* | * Maskinvara (hardware RAID) – via RAID-kontrollerkort eller inbyggt i moderkortet | ||
* | * Mjukvara (software RAID) – via operativsystemet, t.ex. Linux `mdadm` eller ZFS | ||
RAID-nivåer beskriver hur data fördelas | RAID-nivåer beskriver hur data speglas, fördelas (striping) eller paritetsskyddas mellan diskarna. | ||
== RAID-nivåer == | == RAID-nivåer == | ||
=== RAID 0 – Striping === | |||
* Syfte: Maximal prestanda | |||
* Skydd: Nej | |||
* Beskrivning: Data delas upp i block och skrivs över två eller fler diskar | |||
* Antal diskar: Minst 2 | |||
* Fördel: Hög läs- och skrivhastighet | |||
* Nackdel: All data går förlorad vid diskkrasch | |||
=== RAID 1 – Spegling === | === RAID 1 – Spegling === | ||
* Syfte: Dataskydd | |||
* Skydd: Ja | |||
* Beskrivning: Samma data skrivs till två diskar | |||
* Antal diskar: Minst 2 | |||
* Fördel: Överlever en diskkrasch | |||
* Nackdel: Halverad kapacitet | |||
=== RAID 5 – Paritet === | === RAID 5 – Paritet === | ||
* Syfte: Säkerhet och kapacitet | |||
* Skydd: Ja (tål 1 diskfel) | |||
* Beskrivning: Data och paritet fördelas över alla diskar | |||
* Antal diskar: Minst 3 | |||
* Fördel: Bra kompromiss mellan utrymme och skydd | |||
* Nackdel: Långsam återuppbyggnad | |||
=== RAID 6 – Dubbel paritet === | === RAID 6 – Dubbel paritet === | ||
* Syfte: Ökad tillförlitlighet | |||
* Skydd: Ja (tål 2 diskfel) | |||
* Beskrivning: Som RAID 5 men med dubbel paritet | |||
* Antal diskar: Minst 4 | |||
* Fördel: Tål fler fel | |||
* Nackdel: Långsammare skrivning | |||
=== RAID 10 (1+0) – Speglad | === RAID 10 (1+0) – Speglad striping === | ||
* Syfte: Hög prestanda och skydd | |||
* Skydd: Ja | |||
* Beskrivning: RAID 1 för spegling, sedan RAID 0 för striping | |||
* Antal diskar: Minst 4 | |||
* Fördel: Hög hastighet och hög tillförlitlighet | |||
* Nackdel: Halverad kapacitet | |||
=== RAID 50 – | === RAID 50 – Striping av RAID 5-grupper === | ||
* Syfte: Prestanda + skydd | |||
* Skydd: Ja (1 disk per grupp) | |||
* Antal diskar: Minst 6 | |||
* Fördel: Hög prestanda med redundans | |||
* Nackdel: Komplex konfiguration | |||
=== RAID 60 – | === RAID 60 – Striping av RAID 6-grupper === | ||
* Syfte: Hög tillförlitlighet för stora volymer | |||
* Skydd: Ja (2 diskar per grupp) | |||
* Antal diskar: Minst 8 | |||
* Fördel: Mycket hög säkerhet | |||
* Nackdel: Hög overhead och låg skrivprestanda | |||
== Jämförelsetabell == | == Jämförelsetabell == | ||
{| class="wikitable" | {| class="wikitable" | ||
! RAID-nivå | ! RAID-nivå | ||
! Skydd | |||
! Min. diskar | |||
! Användbar kapacitet | |||
! Läs/Skriv | |||
! Anmärkning | |||
|- | |||
| RAID 0 | |||
| Nej | |||
| 2 | |||
| 100 % | |||
| Hög / Hög | |||
| Ingen redundans | |||
|- | |||
| RAID 1 | |||
| Ja | |||
| 2 | |||
| 50 % | |||
| Hög / Medel | |||
| Spegling | |||
|- | |||
| RAID 5 | |||
| Ja | |||
| 3 | |||
| (n−1)/n | |||
| Hög / Medel | |||
| Tål 1 diskfel | |||
|- | |||
| RAID 6 | |||
| Ja | |||
| 4 | |||
| (n−2)/n | |||
| Hög / Låg | |||
| Tål 2 diskfel | |||
|- | |||
| RAID 10 | |||
| Ja | |||
| 4 | |||
| 50 % | |||
| Hög / Hög | |||
| Speglad striping | |||
|- | |||
| RAID 50 | |||
| Ja | |||
| 6 | |||
| Varierar | |||
| Hög / Hög | |||
| Striping av RAID 5 | |||
|- | |- | ||
| RAID | | RAID 60 | ||
| Ja | |||
| | | 8 | ||
| | | Varierar | ||
| Hög / Medel | |||
| RAID | | Striping av RAID 6 | ||
|} | |} | ||
== Software RAID i Linux == | == Software RAID i Linux == | ||
På | På Linux används vanligtvis `mdadm` för att skapa RAID: | ||
Exempel: Skapa RAID 1 | |||
<pre> | <pre> | ||
sudo mdadm --create --verbose /dev/md0 --level=1 --raid-devices=2 /dev/sd[ab] | sudo mdadm --create --verbose /dev/md0 --level=1 --raid-devices=2 /dev/sd[ab] | ||
sudo mkfs.ext4 /dev/md0 | sudo mkfs.ext4 /dev/md0 | ||
</pre> | </pre> | ||
== RAID | == RAID är inte backup == | ||
RAID skyddar mot hårddiskfel – men inte mot: | |||
* | * Avsiktlig radering | ||
* | * Virus eller ransomware | ||
* | * Fysisk skada (brand, stöld) | ||
* Korrupta filer | |||
En separat [[backup]] behövs alltid för fullt skydd. | |||
== Se även == | == Se även == | ||
* | * LVM | ||
* | * ZFS | ||
* | * bcachefs | ||
* | * Filsystem | ||
* | * mdadm | ||
* Backup | |||
== Externa länkar == | == Externa länkar == | ||
* | * https://raid.wiki.kernel.org/index.php/Linux_RAID | ||
* | * https://man7.org/linux/man-pages/man8/mdadm.8.html | ||
* https://www.synology.com/sv-se/knowledgebase DSM RAID-översikt | |||
= Sidslut = | |||
Om du hittar faktafel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret som finns på | |||
https://www.linux.se/kontaka-linux-se/ | |||
<BR><BR>Tack till [https://datorhjalp.se/web/datorhjalp-hemma/ Datorhjälp Hemma] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell. | |||
[[Kategori:Filesystem]] | [[Kategori:Filesystem]] |
Nuvarande version från 18 maj 2025 kl. 04.28
RAID
RAID (Redundant Array of Independent Disks) är en teknik som kombinerar flera fysiska hårddiskar till en logisk enhet i syfte att öka prestanda, datatillgänglighet eller säkerhet. RAID används i servrar, arbetsstationer och lagringslösningar.
Översikt
RAID kan implementeras på två sätt:
- Maskinvara (hardware RAID) – via RAID-kontrollerkort eller inbyggt i moderkortet
- Mjukvara (software RAID) – via operativsystemet, t.ex. Linux `mdadm` eller ZFS
RAID-nivåer beskriver hur data speglas, fördelas (striping) eller paritetsskyddas mellan diskarna.
RAID-nivåer
RAID 0 – Striping
- Syfte: Maximal prestanda
- Skydd: Nej
- Beskrivning: Data delas upp i block och skrivs över två eller fler diskar
- Antal diskar: Minst 2
- Fördel: Hög läs- och skrivhastighet
- Nackdel: All data går förlorad vid diskkrasch
RAID 1 – Spegling
- Syfte: Dataskydd
- Skydd: Ja
- Beskrivning: Samma data skrivs till två diskar
- Antal diskar: Minst 2
- Fördel: Överlever en diskkrasch
- Nackdel: Halverad kapacitet
RAID 5 – Paritet
- Syfte: Säkerhet och kapacitet
- Skydd: Ja (tål 1 diskfel)
- Beskrivning: Data och paritet fördelas över alla diskar
- Antal diskar: Minst 3
- Fördel: Bra kompromiss mellan utrymme och skydd
- Nackdel: Långsam återuppbyggnad
RAID 6 – Dubbel paritet
- Syfte: Ökad tillförlitlighet
- Skydd: Ja (tål 2 diskfel)
- Beskrivning: Som RAID 5 men med dubbel paritet
- Antal diskar: Minst 4
- Fördel: Tål fler fel
- Nackdel: Långsammare skrivning
RAID 10 (1+0) – Speglad striping
- Syfte: Hög prestanda och skydd
- Skydd: Ja
- Beskrivning: RAID 1 för spegling, sedan RAID 0 för striping
- Antal diskar: Minst 4
- Fördel: Hög hastighet och hög tillförlitlighet
- Nackdel: Halverad kapacitet
RAID 50 – Striping av RAID 5-grupper
- Syfte: Prestanda + skydd
- Skydd: Ja (1 disk per grupp)
- Antal diskar: Minst 6
- Fördel: Hög prestanda med redundans
- Nackdel: Komplex konfiguration
RAID 60 – Striping av RAID 6-grupper
- Syfte: Hög tillförlitlighet för stora volymer
- Skydd: Ja (2 diskar per grupp)
- Antal diskar: Minst 8
- Fördel: Mycket hög säkerhet
- Nackdel: Hög overhead och låg skrivprestanda
Jämförelsetabell
RAID-nivå | Skydd | Min. diskar | Användbar kapacitet | Läs/Skriv | Anmärkning |
---|---|---|---|---|---|
RAID 0 | Nej | 2 | 100 % | Hög / Hög | Ingen redundans |
RAID 1 | Ja | 2 | 50 % | Hög / Medel | Spegling |
RAID 5 | Ja | 3 | (n−1)/n | Hög / Medel | Tål 1 diskfel |
RAID 6 | Ja | 4 | (n−2)/n | Hög / Låg | Tål 2 diskfel |
RAID 10 | Ja | 4 | 50 % | Hög / Hög | Speglad striping |
RAID 50 | Ja | 6 | Varierar | Hög / Hög | Striping av RAID 5 |
RAID 60 | Ja | 8 | Varierar | Hög / Medel | Striping av RAID 6 |
Software RAID i Linux
På Linux används vanligtvis `mdadm` för att skapa RAID:
Exempel: Skapa RAID 1
sudo mdadm --create --verbose /dev/md0 --level=1 --raid-devices=2 /dev/sd[ab] sudo mkfs.ext4 /dev/md0
RAID är inte backup
RAID skyddar mot hårddiskfel – men inte mot:
- Avsiktlig radering
- Virus eller ransomware
- Fysisk skada (brand, stöld)
- Korrupta filer
En separat backup behövs alltid för fullt skydd.
Se även
- LVM
- ZFS
- bcachefs
- Filsystem
- mdadm
- Backup
Externa länkar
- https://raid.wiki.kernel.org/index.php/Linux_RAID
- https://man7.org/linux/man-pages/man8/mdadm.8.html
- https://www.synology.com/sv-se/knowledgebase DSM RAID-översikt
Sidslut
Om du hittar faktafel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret som finns på
https://www.linux.se/kontaka-linux-se/
Tack till Datorhjälp Hemma som har sponsrat Linux.se med webbhotell.