Consistency-modellen.: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Admin (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med '== Consistency-modeller inom Databaser == Consistency-modellen inom datavetenskap och databasadministration beskriver när och hur data blir synlig och konsekvent i ett distribuerat system. Det finns flera olika typer av konsekvensmodeller, var och en med sina egna specifika egenskaper och användningsområden. === Stark Konsekvens (Strong Consistency) === * '''Beskrivning''': Garanterar att alla efterföljande läsoperationer omedelbart reflekterar en genomförd skrivo...') |
Admin (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
(En mellanliggande sidversion av samma användare visas inte) | |||
Rad 14: | Rad 14: | ||
=== Eventual Consistency (Eventuell Konsekvens) === | === Eventual Consistency (Eventuell Konsekvens) === | ||
* '''Beskrivning''': Garanterar att alla replikor av datan blir konsekventa så småningom, om inga nya uppdateringar görs. | * '''Beskrivning''': Garanterar att alla replikor av datan blir konsekventa så småningom, om inga nya uppdateringar görs. | ||
* '''Användning''': Vanligt i NoSQL-databaser och distribuerade system. | * '''Användning''': Vanligt i [[NoSQL]]-databaser och distribuerade system. | ||
* '''Exempel''': Ändringar sprids över tid till alla noder i systemet. | * '''Exempel''': Ändringar sprids över tid till alla noder i systemet. | ||
Rad 28: | Rad 28: | ||
Dessa konsekvensmodeller spelar en viktig roll i design och val av distribuerade system, beroende på krav på prestanda, skalbarhet och tillgänglighet. | Dessa konsekvensmodeller spelar en viktig roll i design och val av distribuerade system, beroende på krav på prestanda, skalbarhet och tillgänglighet. | ||
[[Kategori:Databaser]] | |||
[[Kategori:Sql]] | |||
[[Kategori:Nosql]] |
Nuvarande version från 20 november 2023 kl. 18.00
Consistency-modeller inom Databaser
Consistency-modellen inom datavetenskap och databasadministration beskriver när och hur data blir synlig och konsekvent i ett distribuerat system. Det finns flera olika typer av konsekvensmodeller, var och en med sina egna specifika egenskaper och användningsområden.
Stark Konsekvens (Strong Consistency)
- Beskrivning: Garanterar att alla efterföljande läsoperationer omedelbart reflekterar en genomförd skrivoperation.
- Användning: Vanligt i traditionella relationsdatabaser.
- Exempel: Efter en databasuppdatering, ser alla efterföljande läsoperationer denna uppdatering omedelbart.
Svag Konsekvens (Weak Consistency)
- Beskrivning: Inga omedelbara garantier ges för att läsoperationer reflekterar en skrivoperation.
- Användning: Används i system där prestanda och tillgänglighet är prioriterade.
- Exempel: Efter en uppdatering kan det ta tid innan ändringen är synlig för alla användare.
Eventual Consistency (Eventuell Konsekvens)
- Beskrivning: Garanterar att alla replikor av datan blir konsekventa så småningom, om inga nya uppdateringar görs.
- Användning: Vanligt i NoSQL-databaser och distribuerade system.
- Exempel: Ändringar sprids över tid till alla noder i systemet.
Causal Consistency (Orsaksmässig Konsekvens)
- Beskrivning: Uppdateringar som är orsaksmässigt relaterade visas i samma ordning överallt.
- Användning: Används i avancerade distribuerade system.
- Exempel: Om en användare ser en uppdatering och gör en relaterad ändring, visas dessa i en orsaksmässig ordning.
Sequential Consistency (Sekventiell Konsekvens)
- Beskrivning: Operationer ser ut att ske i en bestämd sekventiell ordning.
- Användning: Används där operationers ordning är viktig.
- Exempel: Operationer utförda av två användare ses i samma ordning av alla.
Dessa konsekvensmodeller spelar en viktig roll i design och val av distribuerade system, beroende på krav på prestanda, skalbarhet och tillgänglighet.