libc(7)

Från Wiki.linux.se
Hoppa till navigering Hoppa till sök

libc(7) — Linux manual page

NAMN

libc - översikt över standard C-bibliotek på Linux

BESKRIVNING

Termen "libc" används ofta som en förkortning för "standard C-biblioteket", ett bibliotek av standardfunktioner som kan användas av alla C-program (och ibland av program skrivna i andra språk). På grund av viss historik (se nedan) är användningen av termen "libc" för att referera till standard C-biblioteket något tvetydig på Linux.

glibc

Det mest använda C-biblioteket på Linux är GNU C Library, ofta kallat glibc. Detta är C-biblioteket som numera används i alla större Linux-distributioner. Det är också C-biblioteket vars detaljer dokumenteras i de relevanta sidorna av man-pages-projektet (främst i avsnitt 3 av manualen). Dokumentation av glibc finns också tillgänglig i glibc-manualen, tillgänglig via kommandot `info libc`. Version 1.0 av glibc släpptes i september 1992. (Det fanns tidigare 0.x-versioner.) Nästa stora version av glibc var 2.0, i början av 1997.

Sökvägen `/lib/libc.so.6` (eller något liknande) är normalt en symbolisk länk som pekar på platsen för glibc-biblioteket, och att köra denna sökväg kommer att få glibc att visa olika information om versionen som är installerad på ditt system.

Linux libc

I början till mitten av 1990-talet fanns det under en period Linux libc, en förgrening av glibc 1.x skapad av Linux-utvecklare som ansåg att glibc-utvecklingen vid den tiden inte uppfyllde behoven för Linux. Ofta refererades detta bibliotek (tvetydigt) bara som "libc". Linux libc släppte huvudversionerna 2, 3, 4 och 5, samt många mindre versioner av dessa utgåvor. Linux libc4 var den sista versionen som använde a.out-binärformatet och den första versionen som tillhandahöll (primitivt) stöd för delade bibliotek. Linux libc 5 var den första versionen som stödde ELF-binärformatet; denna version använde det delade bibliotekets sonamn `libc.so.5`. Under en period var Linux libc standard C-biblioteket i många Linux-distributioner.

Men, trots de ursprungliga motiven för Linux libc-insatsen, när glibc 2.0 släpptes (1997), var det tydligt överlägset Linux libc, och alla större Linux-distributioner som hade använt Linux libc bytte snart tillbaka till glibc. För att undvika förvirring med Linux libc-versioner, använde glibc 2.0 och senare det delade bibliotekets sonamn `libc.so.6`.

Eftersom övergången från Linux libc till glibc 2.0 inträffade för länge sedan, tar man-pages-projektet inte längre hänsyn till att dokumentera detaljer om Linux libc. Ändå är historiken synlig i rester av information om Linux libc som finns kvar i några manualer, särskilt referenser till libc4 och libc5.

Andra C-bibliotek

Det finns olika andra mindre använda C-bibliotek för Linux. Dessa bibliotek är generellt mindre än glibc, både vad gäller funktioner och minnesfotavtryck, och ofta avsedda för att bygga små binärer, kanske riktade mot utveckling för inbyggda Linux-system. Bland sådana bibliotek finns uClibc, dietlibc och musl libc. Detaljer om dessa bibliotek täcks av man-pages-projektet, där de är kända.

SE ÄVEN

COLOPHON

Denna sida är en del av man-pages-projektet (Linux-kärnans och C-bibliotekets användargränssnitts­dokumentation). Information om projektet finns på kernel.org. Om du har en felrapport för denna manualsida, se CONTRIBUTING. Denna sida hämtades från tarballen man-pages-6.9.1.tar.gz hämtad från mirrors.edge.kernel.org den 26 juni 2024. Om du upptäcker några renderingsproblem i denna HTML-version av sidan, eller om du anser att det finns en bättre eller mer uppdaterad källa för sidan, eller om du har korrigeringar eller förbättringar av informationen i denna COLOPHON (som inte är en del av den ursprungliga manualsidan), skicka ett mail till man-pages@man7.org.

Sidslut

Orginalhemsidan på Engelska :https://man7.org/linux/man-pages/man7/libc.7.html
PHP


Det här är en maskinöversättning av Linux man sidor till svenska. Om du hittar fel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret som finns på https://www.linux.se/kontaka-linux-se/

Tack till PC Service som har sponsrat Linux.se med webbhotell.