atop(1)

atop(1)

NAMN

atop – AT Computing’s system- och processövervakare

SYNOPSIS

Interaktiv användning:

atop [-g|-m|-d|-n|-u|-p|-s|-c|-v|-o] [-C|-M|-D|-N|-A]
     [-af1x] [-L linelen] [-Plabel[,label]...]
     [interval [samples]]

Skrivning och läsning av råloggfiler:

atop -w rawfile [-a] [-S] [interval [samples]]

atop -r [rawfile] [-b hh:mm] [-e hh:mm]
     [-g|-m|-d|-n|-u|-p|-s|-c|-v|-o]
     [-C|-M|-D|-N|-A] [-f1x] [-L linelen]
     [-Plabel[,label]...]

BESKRIVNING

Programmet atop är en interaktiv monitor för att se belastningen på ett Linux-system. Det visar nyttjandet av de mest kritiska hårdvaruresurserna (ur prestandasynpunkt) på systemnivå, dvs. CPU, minne, disk och nätverk.

Det visar också vilka processer som är ansvariga för den visade lasten, vad gäller CPU- och minneslast på processnivå. Disklast visas per process om ”storage accounting” är aktivt i kärnan eller om kärnpatchen cnt har installerats. Nätverkslast visas endast per process om cnt-patchen har installerats.

Varje interval (standard: 10 sekunder) visas information om resursutnyttjandet på systemnivå (CPU-, minnes-, disk- och nätverkslager), följt av en lista över processer som varit aktiva under det senaste intervallet (observera att processer som var oförändrade under intervallet inte visas, om inte tangenten a tryckts). Om listan över aktiva processer inte ryms på skärmen visas endast toppen av listan (sorterad efter aktivitet).

Intervallen upprepas tills antalet samples (angivet som argument) nås, eller tills tangenten q trycks i interaktivt läge.

När atop startas kontrollerar den om standardutmatningen är ansluten till en skärm eller till fil/rör. I det första fallet genereras skärmkontrollkoder (via ncurses) och programmet beter sig interaktivt; i det andra fallet genereras platt ASCII-utmatning.

I interaktivt läge skalar atop dynamiskt till aktuell storlek på terminal/fönster. Om fönstret ändras horisontellt läggs kolumner till eller tas bort automatiskt. Varje kolumn har en viss vikt, och de kolumner med högst vikt som får plats i aktuell bredd visas. Om fönstret ändras vertikalt läggs rader i processlistan till eller tas bort automatiskt.

I interaktivt läge kan utmatningen styras med tangenter. Det går även att ange en sådan tangent som en flagga på kommandoraden. I så fall växlar atop till det angivna läget direkt; läget kan sedan ändras interaktivt. Att ange sådana tangenter som flaggor är särskilt användbart när atop körs med utmatning till rör eller fil (icke-interaktivt). Flaggorna är desamma som tangenterna i interaktivt läge (se INTERAKTIVA KOMMANDON). Ytterligare flaggor finns för lagring av rådata (se RÅDATA).

PROCESSBOKFÖRING

När atop startas slår den på processbokföringsmekanismen i kärnan. Det tvingar kärnan att skriva en post med bokföringsinformation till bokföringsfilen när en process avslutas. Förutom kärnans administration av körande processer tolkar atop även bokföringsposterna på disk vid varje intervall; på så sätt kan atop också visa aktiviteten för en process under det intervall där den avslutas.

När den sista instansen av atop stannar (antingen genom att trycka q eller via kill -15), stänger den av processbokföringen igen. Du bör aldrig avsluta atop med kill -9, eftersom den då inte kan stänga av bokföringen; bokföringsfilen kan då efter ett tag ta mycket diskutrymme.

Med miljövariabeln ATOPACCT kan namnet på en specifik bokföringsfil anges (bokföring ska då ha aktiverats i förväg). Om variabeln finns men innehållet är tomt kommer processbokföring inte att användas alls.

Observera att root-behörighet krävs för att slå på processbokföring i kärnan. Du kan starta atop som root eller ge körfilen setuid-root. I det senare fallet slår atop på bokföringen och släpper därefter omedelbart root-privilegierna igen.

FÄRGER

För resursförbrukning på systemnivå använder atop färger för att indikera att en kritisk beläggningsprocent har (nästan) uppnåtts. En kritisk beläggningsprocent innebär att denna last sannolikt ger märkbar negativ prestandapåverkan för applikationer som använder resursen. Den kritiska procenten beror på resurstyp: t.ex. kan en disk med 80 % ”busy” ge mer märkbar påverkan än en CPU med 90 % ”busy”.

För närvarande använder atop följande standardvärden för att beräkna en viktad procent per resurs:

Processor

En busy-procent på 90 % eller mer anses ”kritisk”.

Disk

En busy-procent på 70 % eller mer anses ”kritisk”.

Nätverk

En busy-procent på 90 % eller mer för ett gränssnitt anses ”kritisk”.

Minne

En beläggningsprocent på 90 % anses ”kritisk”. Observera att detta är den ackumulerade minnesförbrukningen för kärnan (inklusive slab) och alla processer; minnet för sidcache (”cache” och ”buff” i MEM-raden) ingår inte i detta!

Om antalet utswapade sidor (”swout” i PAG-raden) är större än 10 per sekund anses minnesresursen ”kritisk”. Ett värde på minst 1 per sekund anses ”nästan kritiskt”.

Om committat virtuellt minne överskrider gränsen (”vmcom” och ”vmlim” i SWP-raden) färgas SWP-raden p.g.a. övercommit.

Swap

En beläggningsprocent på 80 % anses ”kritisk” eftersom swap kan ta slut i närtid; detta är inte kritiskt ur prestandasynpunkt.

Dessa standardvärden kan ändras i konfigurationsfilen (se manualen för atoprc).

När en resurs överskridit sin kritiska beläggningsprocent färgas hela skärmraden röd. När en resurs överskridit (standard) 80 % av sin kritiska procent (alltså ”nästan kritisk”) färgas hela skärmraden cyan. Denna ”nästan kritisk”-nivå (ett värde för alla resurser) kan ändras i konfigurationen.

Med tangenten x (eller flaggan -x) kan färgning undertryckas.

INTERAKTIVA KOMMANDON

När atop körs interaktivt (ingen omdirigering av utmatning) kan tangenter användas för att styra utmatningen. Generellt visar gemena tangenter annan information för aktiva processer och versala tangenter påverkar sorteringsordningen i listan.

Vyval (gemener)

g

Visa generell utmatning (standard).

Vid terminalbredd 80 tecken visas per process: process-id, CPU-förbrukning under senaste intervallet i system- och user-läge samt virtuellt och resident minnestillväxt.

Därefter beror kolumnerna på kärnan:

* Om cnt-patchen finns visas antal läs-/skrivtransfers på disk samt antal mottagna och sända nätverkspaket per process.

* Om patchen saknas men kärnan stöder ”storage accounting” (>= 2.6.20) visas datamängd för läs/skriv på disk, status och exitkod per process.

* Om varken patch eller storage accounting finns visas användarnamn, antal trådar i trådgruppen, status och exitkod.

Sista kolumnerna innehåller tillstånd, beläggningsprocent för vald resurs (standard: CPU) och processnamn.

Vid mer än 80 tecken läggs mer info till.

m

Visa minnesrelaterad utmatning.

Vid 80 tecken: process-id, minor/major page faults, storlek på delad text (virt), total virtuell storlek, total resident storlek, virt/resident tillväxt under senaste intervallet, minnesbeläggningsprocent och processnamn.

Vid mer än 80 tecken läggs mer info till.

d

Visa diskrelaterad utmatning.

Om ”storage accounting” är aktivt: process-id, läst datamängd, skriven datamängd, datamängd som skrevs men sedan drogs tillbaka (WCANCL), diskbeläggningsprocent och processnamn.

Om cnt-patchen finns: process-id, antal fysiska disk-läsningar, genomsnittlig storlek per läsning (byte), total storlek för läsningar, fysiska skrivningar, genomsnittlig storlek per skrivning (byte), total storlek för skrivningar, diskbeläggningsprocent och processnamn.

n

Visa nätverksrelaterad utmatning.

Vid 80 tecken: process-id, antal mottagna TCP-paket med genomsnittlig storlek, antal sända TCP-paket med genomsnittlig storlek, motsvarande för UDP, samt mottagna/sända råpaket (t.ex. ICMP) i en kolumn, nätverksbeläggningsprocent och processnamn.

Kräver cnt-patchen.

Vid mer än 80 tecken läggs mer info till.

s

Visa schemaläggningskarakteristik.

Vid 80 tecken: process-id, antal trådar i R/S/D, policy (normal timesharing, realtime round-robin, realtime fifo), nice, prioritet, realtime-prioritet, aktuell CPU, status, exitkod, state, beläggningsprocent för vald resurs och processnamn.

Vid mer än 80 tecken läggs mer info till.

v

Visa olika processkarakteristika.

Vid 80 tecken: process-id, användarnamn och grupp, startdatum/tid, status (t.ex. exitkod om avslutad), state, beläggningsprocent för vald resurs och processnamn.

Vid mer än 80 tecken läggs mer info till.

c

Visa processens kommandorad.

Per process: process-id, beläggningsprocent för vald resurs och kommandorad med argument.

o

Visa användardefinierad processrad.

I konfigurationsfilen kan nyckelordet ownprocline anges med beskrivning av en användardefinierad utmatningsrad. Se manualen för atoprc.

u

Visa processaktivitet summerad per användare.

Per användare: antal processer aktiva eller avslutade under senaste intervallet (eller totalt ihop med a), summerad CPU-förbrukning (sys/user), aktuellt virtuellt och resident minne som används av aktiva processer (eller alla användarens processer med a).

Med cnt eller storage accounting visas även summerad disk-IO; med cnt visas även nätverkspaket.

Sista kolumner: summerad beläggningsprocent för vald resurs (standard: CPU) och användarnamn.

p

Visa processaktivitet summerad per program (processnamn).

Samma typ av summeringar som u, men grupperat per programnamn.

Sortering (versaler)

C

Sortera listan efter CPU-förbrukning (standard). Näst sista kolumnen blir CPU.

M

Sortera efter resident minnesförbrukning. Näst sista kolumnen blir MEM.

D

Sortera efter diskåtkomst. Näst sista kolumnen blir DSK. (Endast om cnt eller storage accounting.)

N

Sortera efter nätverkspaket mottagna/sända. Näst sista kolumnen blir NET. (Endast om cnt.)

A

Sortera automatiskt efter den mest belastade systemresursen under intervallet. Näst sista kolumnen visar ACPU, AMEM, ADSK eller ANET (A = automatisk). Resursen avgörs genom att jämföra viktade busy-procenter som beskrivits under FÄRGER.

Gäller tills annan sorteringsordning väljs.

Övriga kommandon

?

Hjälp (även h).

V

Versionsinformation (versionsnummer och datum).

x

Slå av/på färgning (toggle). Status syns i rubriken.

z

Pausa visning (”freeze”). Under paus kan vy-tangenter användas; tryck igen för att fortsätta.

i

Ändra intervalltiden (standard: 10 s). Om 0 anges stängs timer av; då kan nytt prov endast triggas med t.

t

Trigga nytt prov manuellt (även i råfil: nästa prov).

T

I råfil: föregående prov.

b

I råfil: hoppa till en tidpunkt (framåt/bakåt).

r

Nollställ räknare för att visa aktivitet ”sedan boot” igen. I råfil: spola till början.

U

Ange söksträng (regex) för användarnamn. Därefter visas endast aktiva processer som matchar. Systemstatistik är fortfarande systemomfattande. Tomt Enter återställer till alla.

P

Ange söksträng (regex) för processnamn. Tomt Enter återställer.

a

Växla mellan endast aktiva processer under senaste intervallet (standard) och alla processer.

f

Fixera antal systemrader (toggle). Standard är att bara rader för resurser som varit aktiva visas; med detta visas även inaktiva.

1

Visa relevanta räknare som genomsnitt per sekund (”…/s”) istället för total under intervallet (toggle). Status syns i rubriken.

l

Begränsa antal systemrader för per-CPU, aktiva diskar och nätverksgränssnitt. Standard är alla som varit aktiva. Flaggan -l sätter per-CPU=0, disk=5, interface=3 (kan ändras interaktivt).

k

Skicka signal till en aktiv process (”kill”).

q

Avsluta.

^F

Nästa sida i processlistan.

^B

Föregående sida i processlistan.

^L

Rita om.

RÅDATA (RAW DATA STORAGE)

För långsiktig analys kan atop lagra statistik på system- och processnivå i komprimerat binärt format i en råfil med flaggan -w följt av filnamn. Om filen redan finns och känns igen som rådatafil, läggs nya prover till (börjar med ett prov som speglar aktivitet sedan boot). Om filen inte finns skapas den.

Som standard lagras endast processer som varit aktiva under intervallet. Med -a lagras alla processer.

interval (standard: 10 s) och samples (standard: oändligt) kan anges sist. Istället för samples kan -S användas för att säkerställa att atop avslutar före midnatt.

En råfil kan läsas och visualiseras med -r följt av filnamn. Om inget filnamn anges öppnas:

/var/log/atop/atop_YYYYMMDD

där YYYYMMDD är dagens datum. Om filnamnet anges som YYYYMMDD öppnas motsvarande dagsfil. Om symboliska namnet y anges öppnas gårdagens fil (kan upprepas: yyyy = fyra dagar bakåt).

I interaktiv visning av råfil: t nästa prov, T föregående, b hoppa till tid, r spola till början.

När utmatning omdirigeras skriver atop alla prover i ASCII. Standard radlängd då är 80 tecken; med -L linelen visas fler (eller färre) kolumner.

Med -b (begin) och/eller -e (end) följt av tid HH:MM kan en tidsperiod inom råfilen väljas.

Vid installation av atop finns skriptet atop.daily i /etc/atop. Det aktiverar atop varje dag vid midnatt för att skriva rådata till /var/log/atop/atop_YYYYMMDD med intervall 10 minuter och tar bort råfiler äldre än fyra veckor. Skriptet körs via cron med /etc/cron.d/atop:

0 0 * * * root /etc/atop/atop.daily

Om RPM-paketet psacct är installerat återstartas processbokföringen automatiskt via logrotate. Filen /etc/logrotate.d/psaccs_atop ser till att atop avslutas före rotation av bokföringsfilen och /etc/logrotate.d/psaccu_atop ser till att atop startas igen efter rotation. Om psacct inte är installerat har dessa logrotate-filer ingen effekt.

UTDATABESKRIVNING

Det första provet visar systemaktivitet sedan boot (förfluten tid i rubriken visar tid sedan boot). Vissa räknare kan ha slagit i maxvärde och börjat om från noll flera gånger; lita därför inte blint på absolutvärden.

För varje prov visar atop först rader för systemnivå. Om en resurs inte använts under intervallet undertrycks raden helt. Därför kan antalet systemrader variera per prov.

Därefter visas en lista över processer vars resursutnyttjande ändrats under intervallet. Listan sorteras som standard efter CPU, men kan ändras med tangenter enligt ovan.

Om värden inte ryms i kolumnbredd används annan notation: t.ex. 233216 ms i 4 tecken visas som 233s. För stora minnesvärden byts enhet om det behövs (MB istället för KB, GB istället för MB). För andra värden används exponentlik notation (123456789 i 5 tecken blir 123e6).

UTDATABESKRIVNING – SYSTEMNIVÅ

Systemnivåinformation består av följande rader:

PRC

Summeringar på processnivå. Innehåller total CPU-tid i systemläge (sys) och användarläge (user), antal processer nu (#proc), antal trådar nu i lägena körande (#trun), sovande avbrytbar (#tslpi) och sovande icke-avbrytbar (#tslpu), antal zombieprocesser (#zombie), antal clone-systemanrop (clones) samt antal processer som avslutats under intervallet (#exit; visar ? om processbokföring inte används). Om skärmbredd inte räcker visas en relevant delmängd.

CPU

CPU-utnyttjande. Minst en rad visas för totalen över alla CPU:er. På multiprocessorsystem visas dessutom en rad per CPU (cpu med gemener), sorterade efter aktivitet; inaktiva CPU:er visas inte som standard. Varje rad innehåller procent CPU-tid i kärnläge (sys), i användarläge (user; inkl. nice>0), i interrupt (irq; inkl. softirq), i idle när ingen väntar på disk-IO (idle), och idle när minst en process väntar på disk-IO (wait). För per-CPU visas även CPU-nummer i sista fältet och wait-procent (w) för den CPU:n. Antalet per-CPU-rader kan begränsas.

För virtuella maskiner visas steal (CPU-tid stulen av andra VM på samma hårdvara). För fysiska maskiner som hostar VM visas guest (CPU-tid som används av VM:er).

Vid frekvensskalning är procenttalen relativa till aktuell skalning under intervallet. Om modulen cpufreq_stats är aktiv (modprobe cpufreq_stats) visas genomsnittlig frekvens (avgf) och genomsnittlig skalningsprocent (avgscal); annars visas aktuell frekvens (curf) och aktuell skalningsprocent (curscal).

Om skärmbredd inte räcker visas en relevant delmängd.

CPL

CPU-belastning. Innehåller load average som speglar antal trådar som kan köras (runqueue) eller väntar på disk-IO: 1 (avg1), 5 (avg5) och 15 (avg15) minuter. Visar även antal context switches (csw), antal serviced interrupts (intr) och antal tillgängliga CPU:er. Vid behov visas en delmängd.

MEM

Minnesanvändning. Total fysiskt minne (tot), fritt (free), sidcache (cache), smutsig cache som måste spolas (dirty), buffertar för filsystemmetadata (buff) och minne för kernel malloc (slab; alltid 0 på kernel 2.4). Vid behov visas en delmängd.

SWP

Swap och overcommit. Total swap (tot) och fri swap (free). Visar också committat virtuellt minne (vmcom) och gräns (vmlim; standard swap + 50 % av RAM). Committat utrymme är reserverad virtuell yta för privata minnesallokeringar. Kärnan kontrollerar endast överskridande om strikt overcommit är konfigurerat (vm.overcommit_memory = 2).

PAG

Pagingfrekvens. Visar antal skannade sidor (scan) när fritt minne sjunker under tröskel och antal gånger kärnan försöker reclaim p.g.a. akut behov (stall). Visar också swap in (swin) och swap out (swout).

LVM / MDD / DSK

Logiska volymer / multiple device / disk. En rad per aktiv enhet, sorterad efter aktivitet. Visar namn, busy-procent (busy), antal läs-/skrivförfrågningar (read/write), KiB per läsning/skrivning (KiB/r, KiB/w), MB/s läs/skriv (MBr/s, MBw/s), genomsnittligt ködjup (avq) och genomsnittlig tid per request i ms (avio) för seek/latens/överföring. Vid behov visas delmängd. Antalet rader kan begränsas per klass via l eller i atoprc. Värdet 0 för en klass innebär att inga rader visas för klassen.

NET

Nätverk (TCP/IP). En rad för transportlagret (TCP/UDP), en för IP-lagret och en per aktivt gränssnitt.

Transportlager: räknare för mottagna TCP-segment inkl. fel (tcpi), sända TCP-segment exkl. rena retransmits (tcpo), mottagna/sända UDP-datagram (udpi/udpo), aktiva/passiva TCP opens (tcpao/tcppo), TCP-retransmits (tcprs), TCP input errors (tcpie), TCP output resets (tcpie i texten), TCP output retransmissions (tcpor), UDP no ports (udpnp), UDP input errors (tcpie i texten). Vid behov visas delmängd. Räknarna gäller IPv4 och IPv6 tillsammans.

IP-lager: mottagna IP-datagram inkl. fel (ipi), IP-datagram erbjudna för sändning (ipo), vidarebefordrade (ipfrw), levererade lokalt (deliv), ICMP in (icmpi), ICMP ut (icmpo). Vid behov delmängd. Gäller IPv4+IPv6.

Gränssnitt: en rad per aktivt interface, sorterad efter aktivitet. Busy-procent bestäms mot linjehastighet; för full duplex jämförs med max(av in/ut). Om hastighet inte kan bestämmas (t.ex. loopback) visas ---. Visar paket in/ut (pcki/pcko), bits per sekund in/ut (si/so), kollisioner (coll), multicast in (mlti), fel in/ut (erri/erro), droppade paket in/ut (drpi/drpo). Vid behov delmängd. Antalet interface-rader kan begränsas.

UTDATABESKRIVNING – PROCESSNIVÅ

Efter systemnivåinformationen visas processer vars resursutnyttjande ändrats under intervallet. Processerna kan ha använt CPU eller gjort disk-/nätverksanrop. En process visas också om delar av den pagats ut p.g.a. minnesbrist (även om processen sov).

Vilka fält som visas beror på vy (INTERAKTIVA KOMMANDON) och fönsterbredd. Följande fält kan förekomma (alfabetisk ordning):

AVGRSZ

Genomsnittlig storlek för en läsaktion på disk.

AVGWSZ

Genomsnittlig storlek för en skrivaktion på disk.

CMD

Processnamn. Namnet kan omges av ”mindre/större än”-tecken (<name>) vilket betyder att processen avslutats under intervallet. Efter CMD i rubriken visas aktuell sidnummer och totalt antal sidor i processlistan.

COMMAND-LINE

Full kommandorad (inkl. argument), begränsad till skärmraden. Kan omges av <line> om processen avslutats under intervallet. Efter COMMAND-LINE i rubriken visas sidnummerinformation.

CPU

Processens beläggningsprocent relativt tillgänglig kapacitet för resursen på systemnivå.

CPUNR

ID för CPU där processens huvudtråd kör eller nyligen kört.

DSK

Processens diskbeläggningsprocent relativt total diskbelastning av alla processer under intervallet. Visas med ”storage accounting” eller cnt.

EGID

Effektivt grupp-id.

ENDATE

Datum då processen avslutades, eller active om den kör.

ENTIME

Tid då processen avslutades, eller active.

EUID

Effektivt user-id.

EXC

Exitkod för avslutad process (andra positionen i ST är E) eller fatalt signalnummer (andra positionen i ST är S eller C).

FSGID

Filsystem-grupp-id.

FSUID

Filsystem-user-id.

MAJFLT

Antal page faults som lösts genom att skapa/ladda in efterfrågad sida.

MEM

Processens minnesbeläggningsprocent relativt systemets tillgängliga kapacitet.

MINFLT

Antal page faults lösta genom att återta sida från fri-listan.

NET

Processens nätverksbeläggningsprocent relativt total nätverkslast under intervallet. Kräver cnt.

NICE

(Relativt) statisk prioritet från -20 (hög) till +19 (låg).

NPROCS

Antal aktiva och avslutade processer ackumulerat för användare eller program.

PID

Process-id. Om processen startat och slutat under intervallet visas ? eftersom PID inte finns i standardbokföringsposten. Med kärnpatchen acct visas korrekt PID.

POLI

Schemaläggningspolicy: norm (SCHED_OTHER), btch (batch), idle (idle) för timesharing; fifo (SCHED_FIFO) och rr (SCHED_RR) för realtid.

PPID

Parent PID. Om processen startat och slutat under intervallet visas 0 (PPID saknas i standardpost). Med acct-patch visas korrekt.

PRI

Prioritet 0 (högst) till 139 (lägst). 0–99 för realtid (fast), 100–139 för timesharing (variabel, påverkas av CPU-förbrukning och nice).

RAWRCV

Antal rådatagram mottagna (kräver cnt). För avslutad process visas normalt inget; med acct-patch visas även för avslutade.

RAWSND

Antal rådatagram sända (kräver cnt). Samma not om avslutade och acct.

RDDSK

Med standard IO-statistik (>=2.6.20): läst datamängd fysiskt från disk (cache-läsning räknas inte).

Med cnt: antal fysiska disk-läsningar.

RGID

Verkligt grupp-id.

RGROW

Resident minnestillväxt under intervallet. Kan vara negativ vid paging eller när minne frigörs. För process som startat under intervallet motsvarar detta total resident storlek då. För avslutad process saknas normalt värde; med acct visas värde.

RNET

Antal TCP- och UDP-paket mottagna (kräver cnt). Avslutade saknar normalt värde; med acct visas.

RSIZE

Total resident minnesanvändning (process eller användare). Avslutade saknar normalt värde; med acct visas.

RTPR

Realtime-prioritet enligt POSIX. 0 för timesharing (norm/btch/idle), 1–99 för realtid (rr/fifo).

RUID

Verkligt user-id.

S

Huvudtrådens tillstånd: R running, S sleeping interruptible, D sleeping non-interruptible, Z zombie, T stopped/traced, W swapping, E exit (avslutad under intervallet).

SGID

Sparat grupp-id.

SNET

Antal TCP- och UDP-paket sända (kräver cnt). Avslutade saknar normalt värde; med acct visas.

ST

Processstatus.

Första positionen visar om processen startat under intervallet (N = ”new”).

Andra positionen visar om processen avslutats:

E = avslut på eget initiativ (exitkod i EXC).

S = terminerad av signal (signalnummer i EXC).

C = terminerad av signal och core dump skapades (signalnummer i EXC).

STDATE

Startdatum.

STTIME

Starttid.

SUID

Sparat user-id.

SYSCPU

CPU-tid i systemläge (kärnläge), ofta p.g.a. systemanrop.

TCPRASZ

Genomsnittlig storlek på mottagen TCP-buffer (byte). Kräver cnt. Med acct visas även för avslutade.

TCPRCV

Antal receive-requests för TCP-sockets. Kräver cnt. Med acct även för avslutade.

TCPSASZ

Genomsnittlig storlek på sänd TCP-buffer (byte). Kräver cnt. Med acct även för avslutade.

TCPSND

Antal send-requests för TCP-sockets samt genomsnittlig storlek per transfer (byte). Kräver cnt. Med acct även för avslutade.

THR

Totalt antal trådar i processen (trådgrupp visas som en rad). På Linux 2.4 är det svårt att gruppera trådar; varje tråd kan visas separat.

TOTRSZ

Total datamängd fysiskt läst från disk (kräver cnt).

TOTWSZ

Total datamängd fysiskt skriven till disk (kräver cnt).

TRUN

Antal trådar i tillstånd running (R).

TSLPI

Antal trådar i interruptible sleep (S).

TSLPU

Antal trådar i uninterruptible sleep (D).

UDPRASZ

Genomsnittlig storlek på mottaget UDP-paket (byte). Kräver cnt. Med acct även för avslutade.

UDPRCV

Antal receive-requests för UDP-sockets. Kräver cnt. Med acct även för avslutade.

UDPSASZ

Genomsnittlig storlek på sänd UDP-buffer/paket (byte). Kräver cnt. Med acct även för avslutade.

UDPSND

Antal send-requests (texten säger TCP men avser här UDP-sammanhang) och genomsnittlig storlek per transfer (byte). Kräver cnt. Med acct även för avslutade.

USRCPU

CPU-tid i användarläge (körning av programkoden).

VGROW

Virtuell minnestillväxt under intervallet (t.ex. malloc() eller shared memory attach). Kan vara negativ (free()/detach). För process som startat under intervallet motsvarar detta total virtuell storlek då. Avslutade saknar normalt värde; med acct visas.

VSIZE

Total virtuell minnesanvändning (process eller användare). Avslutade saknar normalt värde; med acct visas.

VSTEXT

Virtuell minnesstorlek för delad text.

WRDSK

Med standard IO-statistik (>=2.6.20): fysisk skrivdatamängd (cache-skrivning räknas för den process som skriver till cache, även om flush sker senare). Swap-IO räknas inte.

Med cnt: antal fysiska disk-skrivningar. Observera att standardbokföring inte separerar read/write för avslutade processer (endast ett värde för båda); med acct visas separat.

WCANCL

Om cnt saknas men standard IO-statistik finns: tidigare bokförd skrivdatamängd som senare avbrutits. Exempel: en process skriver data som sedan tas bort innan cache flush; skrivande process visar WRDSK medan borttagande/trunkerande process visar WCANCL.

PARSNINGSBAR UTGÅNG (PARSEABLE OUTPUT)

Med flaggan -P följt av en lista av en eller fler etiketter (kommaseparerade) genereras parsbar utmatning för varje prov.

Etiketter för systemnivå motsvarar de som visas i interaktiv utmatning (första ordet på varje rad): CPU, cpu, CPL, MEM, SWP, PAG, LVM, MDD, DSK, NET.

För processnivå finns specialetiketter: PRG (generell), PRC (CPU), PRM (minne), PRD (disk – endast om kärnpatch är installerad), PRN (nätverk – endast om kärnpatch är installerad).

Etiketten ALL visar all system- och processstatistik.

För varje intervall visas alla begärda rader och därefter en rad med endast SEP som avskiljare innan nästa prov. När ett prov innehåller värden sedan boot visas en rad med endast RESET före raderna för provet.

Första delen av varje rad består av sex fält: label (etikett), host (maskinnamn), epoch (sekunder sedan 1970-01-01), date (YYYY/MM/DD), time (HH:MM:SS), interval (sekunder för intervallet).

Efterföljande fält beror på etiketten:

CPU

total clock-ticks per sekund, antal processorer, förbrukning sys (ticks), user (ticks), user för niced (ticks), idle (ticks), wait (ticks), irq (ticks), softirq (ticks), steal (ticks), guest (ticks).

cpu

total clock-ticks per sekund, processor-nummer, förbrukning sys, user, user-nice, idle, wait, irq, softirq, steal, guest (alla i ticks).

CPL

antal processorer, loadavg 1 min, 5 min, 15 min, context-switches, device interrupts.

MEM

sidstorlek (byte), fysiskt minne (sidor), fritt (sidor), sidcache (sidor), buffertcache (sidor), slab (sidor), smutsiga sidor i cache.

SWP

sidstorlek (byte), swapstorlek (sidor), fri swap (sidor), 0 (framtida), committed space (sidor), committed limit (sidor).

PAG

sidstorlek (byte), antal page scans, antal allocstalls, 0 (framtida), antal swapins, antal swapouts.

LVM/MDD/DSK

en rad per volym/enhet/disk: namn, ms spenderade på IO, antal reads, antal sektorer lästa, antal writes, antal sektorer skrivna.

NET

först en rad för övre lager, med verbet upper: TCP in, TCP ut, UDP in, UDP ut, IP in, IP ut, IP delivered, IP forwarded.

därefter en rad per interface: namn, paket in, byte in, paket ut, byte ut, hastighet, duplex (0=half, 1=full).

PRG

en rad per process: PID, namn (inom hakparentes), state, real uid, real gid, TGID, totalt trådar, exitkod, starttid (epoch), full kommandorad (inom hakparentes), PPID, trådar i R, trådar i S, trådar i D, effective uid/gid, saved uid/gid, filesystem uid/gid, elapsed time (hertz).

PRC

en rad per process: PID, namn, state, clock-ticks/sek, CPU user (ticks), CPU sys (ticks), nice, prioritet, realtime-prio, policy, aktuell CPU, sleep average.

PRM

en rad per process: PID, namn, state, sidstorlek (byte), virtuell storlek (KB), resident (KB), shared text (KB), virt growth (KB), resident growth (KB), minor faults, major faults.

PRD

en rad per process: PID, namn, state, kärnpatch installerad (y/n), standard IO-stat används (y/n), reads, sektorer lästa, writes, sektorer skrivna, cancelled sektorer. (Om varken patch eller standard IO används är disk-IO per process inte relevant; om patch används är ”cancelled” inte relevant; om endast standard IO används är reads/writes-räknarna inte relevanta.)

PRN

en rad per process: PID, namn, state, patch installerad (y/n), TCP sända (antal), TCP sända (kumulativ storlek), TCP mottagna (antal), TCP mottagna (kumulativ storlek), UDP sända (antal), UDP sända (kumulativ storlek), UDP mottagna (antal), UDP mottagna (kumulativ storlek – texten innehåller en upprepning), RAW sända, RAW mottagna. (Utan patch är nätverks-IO per process inte relevant.)

EXEMPEL

Övervaka aktuell systemlast interaktivt med intervall 5 sekunder:

atop 5

Övervaka systemlast och skriv till fil (ASCII) med intervall 1 minut i 30 minuter, sorterat på minne:

atop -M 60 30 > /log/atop.mem

Spara binär komprimerad aktivitet till fil med intervall 10 minuter i en timme:

atop -w /tmp/atop.raw 600 6

Visa filens innehåll interaktivt:

atop -r /tmp/atop.raw

Visa processor- och diskanvändning i parsbar form:

atop -PCPU,DSK -r /tmp/atop.raw

Visa dagens standardlogg interaktivt:

atop -r

Visa loggen från förrgår:

atop -r yy

Visa logg från 2010-01-07 från 14:00 och framåt:

atop -r 20100107 -b 14:00

FILER

/tmp/atop.d/atop.acct

Fil där kärnan skriver bokföringsposter om standardbokföring till /var/log/pacct eller /var/account/pacct inte används.

/etc/atoprc

Konfigurationsfil med systemomfattande standardvärden. Se relaterad manual.

/home/USER/.atoprc

Konfigurationsfil med personliga standardvärden. Se relaterad manual.

/var/log/atop/atop_YYYYMMDD

Råfil, där YYYYMMDD är datum. Namnet används av atop.daily som standardutdata och av atop som standardindata vid -r. All binär system- och processdata lagras komprimerat.

SE ÄVEN

atopsar(1), atoprc(5), logrotate(8)

[1](http://www.atoptool.nl/)

FÖRFATTARE

Gerlof Langeveld ([gerlof.langeveld@atoptool.nl](mailto:gerlof.langeveld@atoptool.nl)) JC van Winkel ([jc@ATComputing.nl](mailto:jc@ATComputing.nl))

REFERERAD AV

top(1)

Sidslut

Orginalhemsidan på Engelska :https://linux.die.net/man/1/atop

---

Det här är en maskinöversättning av Linux man sidor till svenska. Om du hittar fel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret som finns på https://www.linux.se/kontaka-linux-se/

Tack till Datorhjälp Stockholm som har sponsrat Linux.se med webbhotell.