GRUB features: Skillnad mellan sidversioner

Från Wiki.linux.se
Hoppa till navigering Hoppa till sök
(Skapade sidan med '=== 1.4 GRUB:s funktioner === Det primära kravet för GRUB är att den ska vara kompatibel med Multiboot-specifikationen, som beskrivs i Motivation i Multiboot-specifikationen. De andra målen, listade i ungefärlig ordning av betydelse, är: * Grundläggande funktioner måste vara enkla för slutanvändare. * Rik funktionalitet för att stödja kärnexperter och designers. * Bakåtkompatibilitet för att starta FreeBSD, NetBSD, OpenBSD och Linux. Proprietära kä...')
 
 
(En mellanliggande sidversion av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
=== 1.4 GRUB:s funktioner ===
=== GRUB:s funktioner ===
Det primära kravet för GRUB är att den ska vara kompatibel med Multiboot-specifikationen, som beskrivs i [[Motivation i Multiboot-specifikationen]].
Det primära kravet för GRUB är att den ska vara kompatibel med Multiboot-specifikationen, som beskrivs i [[Motivation i Multiboot-specifikationen]].


Rad 56: Rad 56:
* Stöd för fjärrterminaler
* Stöd för fjärrterminaler
** För att stödja datorer utan konsol tillhandahåller GRUB stöd för fjärrterminaler, så att du kan kontrollera GRUB från en fjärrvärd. Endast seriellt terminalstöd är implementerat för tillfället.
** För att stödja datorer utan konsol tillhandahåller GRUB stöd för fjärrterminaler, så att du kan kontrollera GRUB från en fjärrvärd. Endast seriellt terminalstöd är implementerat för tillfället.


= Sidslut =
= Sidslut =
Rad 66: Rad 65:
https://www.linux.se/kontaka-linux-se/
https://www.linux.se/kontaka-linux-se/
<BR><BR>Tack till [https://datorhjalp.se Datorhjälp.se] som har  sponsrat Linux.se med webserver.
<BR><BR>Tack till [https://datorhjalp.se Datorhjälp.se] som har  sponsrat Linux.se med webserver.
[[Kategori:GRUB]]

Nuvarande version från 23 september 2024 kl. 09.42

GRUB:s funktioner

Det primära kravet för GRUB är att den ska vara kompatibel med Multiboot-specifikationen, som beskrivs i Motivation i Multiboot-specifikationen.

De andra målen, listade i ungefärlig ordning av betydelse, är:

  • Grundläggande funktioner måste vara enkla för slutanvändare.
  • Rik funktionalitet för att stödja kärnexperter och designers.
  • Bakåtkompatibilitet för att starta FreeBSD, NetBSD, OpenBSD och Linux. Proprietära kärnor (såsom DOS, Windows NT och OS/2) stöds via en kedjeladdningsfunktion.
  • Förutom specifika kompatibilitetslägen (kedjeladdning och Linux piggyback-format) kommer alla kärnor att startas i mycket samma tillstånd som i Multiboot-specifikationen. Endast kärnor som laddas vid 1 megabyte eller högre stöds för närvarande. Alla försök att ladda under den gränsen kommer omedelbart att resultera i ett misslyckande och ett felmeddelande som rapporterar problemet.

Förutom kraven ovan har GRUB följande funktioner (observera att Multiboot-specifikationen inte kräver alla de funktioner som GRUB stöder):

  • Känna igen flera exekverbara format
    • Stöd för många av de a.out-varianter plus ELF. Symboltabeller laddas också.
  • Stöd för icke-Multiboot-kärnor
    • Stöd för många av de olika fria 32-bitarskärnorna som saknar Multiboot-kompatibilitet (främst FreeBSD, NetBSD2, OpenBSD och Linux). Kedjeladdning av andra startladdare stöds också.
  • Ladda flera moduler
    • Fullt stöd för Multiboot-funktionen att ladda flera moduler.
  • Ladda en konfigurationsfil
    • Stöd för en läsbar textkonfigurationsfil med förinställda startkommandon. Du kan också ladda en annan konfigurationsfil dynamiskt och bädda in en förinställd konfigurationsfil i en GRUB-bildfil. Listan över kommandon (se Kommandon) är en övermängd av de som stöds på kommandoraden. Ett exempel på en konfigurationsfil finns i Konfiguration.
  • Tillhandahålla ett menysystem
    • Ett menysystem som listar förinställda startkommandon, med en programmerbar tidsgräns, är tillgängligt. Det finns ingen fast gräns för antalet startposter, och den nuvarande implementeringen har utrymme för flera hundra.
  • Ha ett flexibelt kommandoradsgränssnitt
    • Ett ganska flexibelt kommandoradsgränssnitt, tillgängligt från menyn, finns för att redigera eventuella förinställda kommandon, eller skriva en ny uppsättning startkommandon från grunden. Om ingen konfigurationsfil finns, övergår GRUB till kommandoraden.
    • Listan över kommandon (se Kommandon) är en delmängd av de som stöds för konfigurationsfiler. Att redigera kommandon liknar mycket Bash-kommandoraden (se Kommandoradsredigering i Bash-funktioner), med TAB-komplettering av kommandon, enheter, partitioner och filer i en katalog beroende på sammanhang.
  • Stöd för flera filsystemstyper
    • Stöd för flera filsystemstyper transparent, plus en användbar uttrycklig blocklistnotation. De för närvarande stödda filsystemstyperna är Amiga Fast FileSystem (AFFS), AtheOS fs, BeFS, BtrFS (inklusive raid0, raid1, raid10, gzip och lzo), cpio (little- och big-endian bin, odc och newc-varianter), Linux ext2/ext3/ext4, DOS FAT12/FAT16/FAT32, exFAT, F2FS, HFS, HFS+, ISO9660 (inklusive Joliet, Rock-ridge och multi-chunk-filer), JFS, Minix fs (versioner 1, 2 och 3), nilfs2, NTFS (inklusive komprimering), ReiserFS, ROMFS, Amiga Smart FileSystem (SFS), Squash4, tar, UDF, BSD UFS/UFS2, XFS och ZFS (inklusive lzjb, gzip, zle, mirror, stripe, raidz1/2/3 och kryptering i AES-CCM och AES-GCM). Se Filsystem för mer information.
  • Stöd för automatisk dekomprimering
    • Kan dekomprimera filer som har komprimerats av gzip eller xz3. Denna funktion är både automatisk och transparent för användaren (dvs. alla funktioner fungerar på det okomprimerade innehållet i de angivna filerna). Detta minskar avsevärt en fils storlek och laddningstid, en särskilt stor fördel för disketter.4
    • Det är tänkbart att vissa kärnmoduler bör laddas i ett komprimerat tillstånd, så ett annat modul-laddningskommando kan specificeras för att undvika dekomprimering av modulerna.
  • Åtkomst till data på alla installerade enheter
    • Stöd för att läsa data från alla eller alla disketter eller hårddiskar som känns igen av BIOS, oberoende av inställningen av rot-enheten.
  • Vara oberoende av enhetens geometriska översättningar
    • Till skillnad från många andra startladdare gör GRUB den specifika enhetsöversättningen irrelevant. En enhet som installeras och körs med en översättning kan konverteras till en annan översättning utan några negativa effekter eller ändringar i GRUB:s konfiguration.
  • Upptäcka allt installerat RAM
    • GRUB kan generellt hitta allt installerat RAM på en PC-kompatibel maskin. Den använder en avancerad BIOS-förfrågningsteknik för att hitta alla minnesområden. Som beskrivs i Multiboot-specifikationen (se Motivation i Multiboot-specifikationen), använder inte alla kärnor denna information, men GRUB tillhandahåller den för dem som gör det.
  • Stöd för Logical Block Address-läge
    • I traditionella disk-anrop (kallat CHS-läge) finns det ett problem med geometrisk översättning, det vill säga BIOS kan inte komma åt över 1024 cylindrar, så det tillgängliga utrymmet är begränsat till minst 508 MB och högst 8 GB. GRUB kan inte universellt lösa detta problem, eftersom det inte finns något standardgränssnitt som används i alla maskiner. Men flera nyare maskiner har det nya gränssnittet, Logical Block Address (LBA) -läge. GRUB upptäcker automatiskt om LBA-läge är tillgängligt och använder det om det är tillgängligt. I LBA-läge kan GRUB komma åt hela disken.
  • Stöd för nätverksstart
    • GRUB är i grunden en disketbaserad startladdare men har också nätverksstöd. Du kan ladda OS-bilder från ett nätverk genom att använda TFTP-protokollet.
  • Stöd för fjärrterminaler
    • För att stödja datorer utan konsol tillhandahåller GRUB stöd för fjärrterminaler, så att du kan kontrollera GRUB från en fjärrvärd. Endast seriellt terminalstöd är implementerat för tillfället.

Sidslut

Orginalhemsidan på Engelska :https://www.gnu.org/software/grub/manual/grub/html_node/Features.html#Features

GNU GRUB Manual


Det här är en maskinöversättning av GNU-manualen till svenska. Om du hittar fel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret som finns på https://www.linux.se/kontaka-linux-se/

Tack till Datorhjälp.se som har sponsrat Linux.se med webserver.