DNS

Vad är DNS?

DNS, eller Domain Name System, är en av de grundläggande byggstenarna i internet. Det är ett system som översätter lättförståeliga domännamn (som www.example.com) till IP-adresser som datorer använder för att identifiera varandra på nätet.

DNS: Historisk Bakgrund

DNS skapades i början av 1980-talet för att göra internet mer användarvänligt. Innan DNS introducerades, användes en central "hosts"-fil för att hålla reda på datorernas IP-adresser.

Teknisk Översikt

DNS fungerar som internets telefonbok. När en användare skriver in en webbadress i sin webbläsare, skickar DNS-förfrågan till en DNS-server för att få fram IP-adressen som är kopplad till domännamnet.

DNS-uppslagning

Processen börjar med en DNS-uppslagning. Användarens enhet frågar en DNS-resolver, som oftast tillhandahålls av internetleverantören (ISP), om den specifika webbadressen.

Hierarki och Zoner

DNS-systemet är hierarkiskt uppbyggt med en uppdelning i olika zoner. I toppen finns rotservrar, som leder till TLD-servrar (Top-Level Domain) och sedan till auktoritativa namnservrar för specifika domäner.

Caching

För att öka effektiviteten lagrar DNS-servrar informationen i en cache för att snabbt kunna svara på framtida förfrågningar om samma domännamn.

Vanliga DNS-posttyper

Det finns olika typer av DNS-poster, var och en med sitt specifika syfte.

A-post

A-posten (Address Record) kopplar ett domännamn till en IPv4-adress.

AAAA-post

AAAA-posten (IPv6 Address Record) kopplar ett domännamn till en IPv6-adress.

CNAME-post

CNAME-posten (Canonical Name Record) används för att alias ett domännamn till ett annat.

Säkerhetsaspekter i DNS

Säkerhetsproblem i DNS, såsom DNS-spoofing och cache poisoning, är viktiga att känna till. För att hantera dessa frågor finns DNSSEC (DNS Security Extensions), som lägger till digitala signaturer för att verifiera dataens autenticitet.