OpenBSD: Skillnad mellan sidversioner

Från Wiki.linux.se
Hoppa till navigering Hoppa till sök
 
Rad 99: Rad 99:


https://ftp.lysator.liu.se/pub/OpenBSD/
https://ftp.lysator.liu.se/pub/OpenBSD/
= Linux.se Artiklar =
[https://www.linux.se/tag/openbsd/ Artiklar hos Linux.se som rör OpenBSD]


= Sidslut =
= Sidslut =

Nuvarande version från 24 oktober 2025 kl. 05.54

OpenBSD

OpenBSD är ett fritt och säkert UNIX-liknande operativsystem som utvecklas av Theo de Raadt och OpenBSD-projektet. Systemet är känt för sin kompromisslösa inställning till säkerhet, kodgranskning, portabilitet och korrekthet. OpenBSD har blivit en förebild inom säkerhetsmedveten mjukvaruutveckling och används ofta som bas för brandväggar, kryptosystem och servrar där tillförlitlighet är avgörande.

Ursprung och historia

OpenBSD startades 1995 av Theo de Raadt som en fork av NetBSD, efter interna motsättningar i NetBSD-projektet. Theo ville skapa ett öppnare och mer transparent projekt, med fokus på frihet och säker kod.

Den första versionen (OpenBSD 2.0) släpptes i oktober 1996. Sedan dess har OpenBSD haft en strikt utgivningscykel med en ny version var sjätte månad.

Filosofi och mål

OpenBSD har fyra ledord:

  • Säkerhet
  • Korrekthet
  • Standardkompatibilitet
  • Portabilitet

Systemet är särskilt känt för:

  • Regelbunden och grundlig kodgranskning (code auditing)
  • Standardaktiverad säkerhetsfunktionalitet (t.ex. W^X, ASLR)
  • Enbart fri programvara i grundsystemet
  • Dokumentation i form av välskrivna man-sidor

Tekniska egenskaper

  • Säkert som standard: Säkerhetsfunktioner är aktiverade från början.
  • Inbyggd kryptografi: Egna verktyg som bcrypt, signify, openrsync, tmux, ssh med mera.
  • LibreSSL: Fork av OpenSSL med säkerhetsfokus.
  • PF (Packet Filter): Brandväggs- och NAT-system.
  • OpenSSH: Världsledande implementation av SSH, utvecklad i OpenBSD.
  • Simpelt init-system: BSD rc istället för systemd.
  • Firmware och drivrutiner: Viss automatisk hantering av mikrokod och firmware.

Plattformar

OpenBSD stöder flera arkitekturer, inklusive:

  • amd64
  • i386
  • arm64
  • armv7
  • powerpc64
  • riscv64 (experimentellt)
  • sparc64
  • landisk, loongson, macppc (äldre plattformar)

Stöd för plattformar kan avvecklas om de inte längre är hållbara att underhålla.

Användningsområden

  • Brandväggar, routrar och VPN-gateways
  • Krypteringsverktyg och säkra nyckelhanterare
  • Mailservrar och DNS
  • Research och utveckling inom säkerhet
  • Servrar med krav på förutsägbarhet och minimalt beroende

Kända komponenter utvecklade i OpenBSD

  • OpenSSH – Krypterad fjärrinloggning via SSH.
  • LibreSSL – Säker fork av OpenSSL.
  • PF (Packet Filter) – Kraftfull brandvägg.
  • tmux – Terminalmultiplexer.
  • signify – Verktyg för digital signering.
  • doas – Enkel sudo-ersättning.

Utgåvor och pakethantering

  • Ny version släpps var 6:e månad (maj och november).
  • Uppdateringar sker via syspatch (för system) och pkg_add (för tredjepart).
  • Ports-träd finns för kompilering av extra mjukvara.
  • Ingen rullande uppdatering – stabila versioner föredras.

Säkerhetsmeriter

OpenBSD har haft mycket få fjärrutnyttjande sårbarheter i standardinstallation. Projektet är transparent med säkerhetsbulletiner och patchar.

Citat från projektet: “Only two remote holes in the default install, in a heck of a long time!”

Licens

OpenBSD använder uteslutande fria licenser, såsom ISC, BSD och Public Domain. GPL-kod undviks aktivt.

Sammanfattning

OpenBSD är ett operativsystem för användare som värderar säkerhet, enkelhet och förutsägbarhet. Det är inte det mest funktionsrika systemet för desktop eller multimedia, men det är ett av de mest genomarbetade och pålitliga systemen som finns för nätverk, servrar och säkerhetstillämpningar.


Hemsidan

http://www.openbsd.org/


Ladda hem

https://www.openbsd.org/faq/faq4.html#Download

ISO filer finner ni här :

https://ftp.lysator.liu.se/pub/OpenBSD/

Linux.se Artiklar

Artiklar hos Linux.se som rör OpenBSD

Sidslut

Om du hittar faktafel är vi tacksamma om du rapporterar dem via formuläret som finns på https://www.linux.se/kontaka-linux-se/

Tack till Datorhjälp och Datorservice som har sponsrat Linux.se med webserver.