Huvudsida: Skillnad mellan sidversioner
Admin (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning Märke: Manuell återställning |
Admin (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning Märke: Återställd |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
´== Mozilla Firefox == | |||
Mozilla Firefox &auml;r en fri och &ouml;ppen k&auml;llkods-webbl&auml;sare utvecklad av [[Mozilla Foundation]] och dess dotterbolag [[Mozilla Corporation]]. Webbl&auml;saren anv&auml;nder renderingsmotorn Gecko f&ouml;r att &aring;terge webbsidor<ref>[[https://en.wikipedia.org/wiki/Firefox](https://en.wikipedia.org/wiki/Firefox) Firefox - Wikipedia]</ref>. Firefox betraktas ofta som eftertr&auml;daren till [[Netscape Navigator]], eftersom Netscape i slutet av 1990-talet initierade [[Mozilla-projektet]], vilket senare resulterade i Firefox. | |||
Den 22 januari 1998 meddelade Netscape att man skulle frisl&auml;ppa k&auml;llkoden till sin webbl&auml;sare Navigator under &ouml;ppen licens. Detta blev starten f&ouml;r Mozilla-projektet, som f&ouml;rst resulterade i den kompletta Mozilla-sviten (Mozilla 1.0, 2002), och d&auml;refter i den frist&aring;ende webbl&auml;saren Firefox. Utvecklingen av Firefox inleddes under kodnamnet Phoenix (senare Firebird) av utvecklare som ville skapa ett l&auml;ttare alternativ till den omfattande Mozilla-sviten. Efter flera namn&auml;ndringar blev slutnamnet Firefox, och version 1.0 sl&auml;pptes den 9 november 2004. | |||
=== | == Utveckling och versioner == | ||
Efter lanseringen av Firefox 1.0 (2004) f&ouml;ljde en rad st&ouml;rre versioner: | |||
* ''' | * '''1.5''' - november 2005 | ||
* ''' | * '''2.0''' - oktober 2006 | ||
* ''' | * '''3.0''' - juni 2008 | ||
* ''' | * '''4.0''' - mars 2011 | ||
Fr&aring;n och med version 5.0 (h&ouml;sten 2011) &ouml;vergick Firefox till en snabbare release-cykel med ungef&auml;r m&aring;nadsvisa uppdateringar. Vid slutet av 2011 fanns version 9, och vid slutet av 2012 version 17. | |||
I november 2017 introducerades projektet Firefox Quantum (version 57), d&auml;r Mozilla helt omarbetade renderingsmotorn f&ouml;r att dra nytta av flertr&aring;dade processorer och parallell bearbetning. Samtidigt f&ouml;rnyades anv&auml;ndargr&auml;nssnittet. Under 2020-talet fortsatte Mozilla att regelbundet uppdatera Firefox med fokus p&aring; prestanda, s&auml;kerhet och integritet. | |||
Den senaste stabila versionen &auml;r '''Firefox 145''', sl&auml;ppt i november 2025. | |||
== Anv&auml;ndare och marknadsandelar == | |||
Firefox hade under mitten av 2000-talet en betydande del av webbl&auml;sarmarknaden. Enligt m&auml;tningar n&aring;dde den en toppandel p&aring; omkring 32,21 % i november 2009. D&auml;refter minskade andelen gradvis i takt med att konkurrenter som [[Google Chrome]] v&auml;xte. | |||
I b&ouml;rjan av 2025 l&aring;g Firefox p&aring; cirka 6-7 % bland station&auml;ra webbl&auml;sare, och enligt StatCounter hade webbl&auml;saren i oktober 2025 endast omkring 2,2 % global marknadsandel (alla plattformar). Den aktiva anv&auml;ndarbasen har allts&aring; minskat kraftigt sedan topp&aring;ren, &auml;ven om Firefox fortfarande laddas ned av hundratals miljoner anv&auml;ndare. | |||
== Teknisk grund == | |||
Firefox &auml;r helt &ouml;ppen k&auml;llkod och distribueras under [[Mozilla Public License]] (MPL), ett svagt ''copyleft''-licensavtal som anv&auml;nds f&ouml;r Firefox och annan Mozilla-programvara. Detta inneb&auml;r att vem som helst kan granska, &auml;ndra och distribuera koden. | |||
Webbl&auml;saren &auml;r huvudsakligen skriven i C++ (f&ouml;r motor och k&auml;rnkomponenter) och anv&auml;nder XUL (''XML User Interface Language'') eller moderna HTML/CSS-baserade gr&auml;nssnitt f&ouml;r anv&auml;ndargr&auml;nssnittet. | |||
Den centrala komponenten &auml;r Gecko-renderingsmotorn, ursprungligen utvecklad av Netscape och senare vidareutvecklad av Mozilla. Gecko hanterar HTML, CSS och [[JavaScript]] i enlighet med webbstandarder fr&aring;n [[W3C]]. I och med projektet Quantum inf&ouml;rdes f&ouml;rb&auml;ttringar som CSS-motorn Stylo och flerk&auml;rnig JavaScript-exekvering f&ouml;r att &ouml;ka prestandan. | |||
[[ | |||
Firefox har ett omfattande till&auml;ggssystem. Tidigare anv&auml;ndes ett XUL-baserat API, men numera anv&auml;nds ramverket WebExtensions, vilket &auml;ven st&ouml;ds av Chromium-baserade webbl&auml;sare. Detta m&ouml;jligg&ouml;r enklare kompatibilitet och b&auml;ttre s&auml;kerhet. | |||
== Filosofi och vision == | |||
Firefox utvecklas enligt principerna i [[Mozilla-manifestet]], som betonar &ouml;ppenhet, integritet och anv&auml;ndarkontroll. Manifestet sl&aring;r fast att: | |||
[[ | |||
* Internet ska vara &ouml;ppet och tillg&auml;ngligt f&ouml;r alla. | |||
* Anv&auml;ndarens s&auml;kerhet och integritet &auml;r grundl&auml;ggande r&auml;ttigheter. | |||
* Anv&auml;ndaren ska ha kontroll &ouml;ver sin upplevelse online. | |||
Firefox till&auml;mpar detta genom funktioner som sp&aring;rningsskydd, skydd mot fingeravtryck (''fingerprinting'') och m&ouml;jligheter till omfattande anpassning via till&auml;gg. Projektet fr&auml;mjar ocks&aring; interoperabilitet genom att st&ouml;dja &ouml;ppna webbstandarder och fri programvara. | |||
== Viktiga funktioner i senaste versionen (Firefox 145, november 2025) == | |||
* '''Inbyggda PDF-kommentarer''' - PDF-l&auml;saren har f&aring;tt st&ouml;d f&ouml;r att l&auml;gga till, redigera och ta bort kommentarer direkt i webbl&auml;saren. Anv&auml;ndaren kan markera text och skriva anteckningar i en sidopanel utan att ladda ned filen<ref>. | |||
* '''Flikgrupper (grupperade flikar)''' - M&ouml;jlighet att organisera flikar i grupper med f&ouml;rhandsvisning vid hovring, vilket ger b&auml;ttre &ouml;verblick &ouml;ver m&aring;nga flikar. | |||
* '''Kopiera l&auml;nk till markering''' - Skapar en URL som pekar p&aring; den valda texten p&aring; en webbsida, vilket underl&auml;ttar delning av citat och instruktioner. | |||
* '''Semantisk s&ouml;kning i historiken''' - En experimentell funktion som l&aring;ter anv&auml;ndaren s&ouml;ka med naturligt spr&aring;k inom surfhistoriken, exempelvis den Linux-artikel om Varnish. All bearbetning sker lokalt f&ouml;r att skydda integriteten. | |||
* '''St&ouml;d f&ouml;r Matroska (.mkv)''' - Ut&ouml;kat st&ouml;d f&ouml;r &ouml;ppna videoformat som Matroska med vanliga codecs (AVC, HEVC, VP8, VP9, AV1, AAC, Opus, Vorbis). Detta m&ouml;jligg&ouml;r smidigare uppspelning utan externa till&auml;gg. | |||
Andra f&ouml;rb&auml;ttringar i version 145 inkluderar gr&auml;nssnittsjusteringar med rundade flikar och b&auml;ttre integration mot till&auml;ggsbutiken. | |||
= Ladda hem akutell version = | |||
Vi har valt att l&auml;nka till Linux och x86-64 versionen, vill du ha en annan version &auml;r det bara att bl&auml;ddra runt p&aring; firefox server. | |||
https://ftp.mozilla.org/pub/firefox/releases/145.0/linux-x86_64/sv-SE/ | |||
[[ | = Artiklar om Firefox p&aring; Linux.se = | ||
Linux.se &auml;r uppdelad i tv&aring; sektioner: wiki.linux.se och [https://linux.se www.linux.se]. P&aring; [https://linux.se linux.se] skriver vi artiklar om &ouml;ppen k&auml;llkod och Linux. Genom att klicka p&aring; l&auml;nken f&aring;r du fram alla artiklar om Firefox som &auml;r taggade med Firefox. | |||
https://www.linux.se/tag/firefox/ | |||
[[ | = Sidslut = | ||
https://www.linux.se/kontaka-linux-se/ | |||
<BR><BR>Tack till [https://datorhjalp.se/web/ Datorhj&auml;lp] som har sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell. | |||
[[ | [[Kategori:Webl&auml;sare]] | ||
[[Kategori:Programvara]] | |||
[[ | [[Kategori:Linux]] | ||
[[ | |||
Versionen från 11 november 2025 kl. 09.00
´== Mozilla Firefox ==
Mozilla Firefox är en fri och öppen källkods-webbläsare utvecklad av Mozilla Foundation och dess dotterbolag Mozilla Corporation. Webbläsaren använder renderingsmotorn Gecko för att återge webbsidor<ref>[[1](https://en.wikipedia.org/wiki/Firefox) Firefox - Wikipedia]</ref>. Firefox betraktas ofta som efterträdaren till Netscape Navigator, eftersom Netscape i slutet av 1990-talet initierade Mozilla-projektet, vilket senare resulterade i Firefox.
Den 22 januari 1998 meddelade Netscape att man skulle frisläppa källkoden till sin webbläsare Navigator under öppen licens. Detta blev starten för Mozilla-projektet, som först resulterade i den kompletta Mozilla-sviten (Mozilla 1.0, 2002), och därefter i den fristående webbläsaren Firefox. Utvecklingen av Firefox inleddes under kodnamnet Phoenix (senare Firebird) av utvecklare som ville skapa ett lättare alternativ till den omfattande Mozilla-sviten. Efter flera namnändringar blev slutnamnet Firefox, och version 1.0 släpptes den 9 november 2004.
Utveckling och versioner
Efter lanseringen av Firefox 1.0 (2004) följde en rad större versioner:
- 1.5 - november 2005
- 2.0 - oktober 2006
- 3.0 - juni 2008
- 4.0 - mars 2011
Från och med version 5.0 (hösten 2011) övergick Firefox till en snabbare release-cykel med ungefär månadsvisa uppdateringar. Vid slutet av 2011 fanns version 9, och vid slutet av 2012 version 17.
I november 2017 introducerades projektet Firefox Quantum (version 57), där Mozilla helt omarbetade renderingsmotorn för att dra nytta av flertrådade processorer och parallell bearbetning. Samtidigt förnyades användargränssnittet. Under 2020-talet fortsatte Mozilla att regelbundet uppdatera Firefox med fokus på prestanda, säkerhet och integritet.
Den senaste stabila versionen är Firefox 145, släppt i november 2025.
Användare och marknadsandelar
Firefox hade under mitten av 2000-talet en betydande del av webbläsarmarknaden. Enligt mätningar nådde den en toppandel på omkring 32,21 % i november 2009. Därefter minskade andelen gradvis i takt med att konkurrenter som Google Chrome växte.
I början av 2025 låg Firefox på cirka 6-7 % bland stationära webbläsare, och enligt StatCounter hade webbläsaren i oktober 2025 endast omkring 2,2 % global marknadsandel (alla plattformar). Den aktiva användarbasen har alltså minskat kraftigt sedan toppåren, även om Firefox fortfarande laddas ned av hundratals miljoner användare.
Teknisk grund
Firefox är helt öppen källkod och distribueras under Mozilla Public License (MPL), ett svagt copyleft-licensavtal som används för Firefox och annan Mozilla-programvara. Detta innebär att vem som helst kan granska, ändra och distribuera koden.
Webbläsaren är huvudsakligen skriven i C++ (för motor och kärnkomponenter) och använder XUL (XML User Interface Language) eller moderna HTML/CSS-baserade gränssnitt för användargränssnittet.
Den centrala komponenten är Gecko-renderingsmotorn, ursprungligen utvecklad av Netscape och senare vidareutvecklad av Mozilla. Gecko hanterar HTML, CSS och JavaScript i enlighet med webbstandarder från W3C. I och med projektet Quantum infördes förbättringar som CSS-motorn Stylo och flerkärnig JavaScript-exekvering för att öka prestandan.
Firefox har ett omfattande tilläggssystem. Tidigare användes ett XUL-baserat API, men numera används ramverket WebExtensions, vilket även stöds av Chromium-baserade webbläsare. Detta möjliggör enklare kompatibilitet och bättre säkerhet.
Filosofi och vision
Firefox utvecklas enligt principerna i Mozilla-manifestet, som betonar öppenhet, integritet och användarkontroll. Manifestet slår fast att:
- Internet ska vara öppet och tillgängligt för alla.
- Användarens säkerhet och integritet är grundläggande rättigheter.
- Användaren ska ha kontroll över sin upplevelse online.
Firefox tillämpar detta genom funktioner som spårningsskydd, skydd mot fingeravtryck (fingerprinting) och möjligheter till omfattande anpassning via tillägg. Projektet främjar också interoperabilitet genom att stödja öppna webbstandarder och fri programvara.
Viktiga funktioner i senaste versionen (Firefox 145, november 2025)
- Inbyggda PDF-kommentarer - PDF-läsaren har fått stöd för att lägga till, redigera och ta bort kommentarer direkt i webbläsaren. Användaren kan markera text och skriva anteckningar i en sidopanel utan att ladda ned filen<ref>.
- Flikgrupper (grupperade flikar) - Möjlighet att organisera flikar i grupper med förhandsvisning vid hovring, vilket ger bättre överblick över många flikar.
- Kopiera länk till markering - Skapar en URL som pekar på den valda texten på en webbsida, vilket underlättar delning av citat och instruktioner.
- Semantisk sökning i historiken - En experimentell funktion som låter användaren söka med naturligt språk inom surfhistoriken, exempelvis den Linux-artikel om Varnish. All bearbetning sker lokalt för att skydda integriteten.
- Stöd för Matroska (.mkv) - Utökat stöd för öppna videoformat som Matroska med vanliga codecs (AVC, HEVC, VP8, VP9, AV1, AAC, Opus, Vorbis). Detta möjliggör smidigare uppspelning utan externa tillägg.
Andra förbättringar i version 145 inkluderar gränssnittsjusteringar med rundade flikar och bättre integration mot tilläggsbutiken.
Ladda hem akutell version
Vi har valt att länka till Linux och x86-64 versionen, vill du ha en annan version är det bara att bläddra runt på firefox server.
https://ftp.mozilla.org/pub/firefox/releases/145.0/linux-x86_64/sv-SE/
Artiklar om Firefox på Linux.se
Linux.se är uppdelad i två sektioner: wiki.linux.se och www.linux.se. På linux.se skriver vi artiklar om öppen källkod och Linux. Genom att klicka på länken får du fram alla artiklar om Firefox som är taggade med Firefox.
https://www.linux.se/tag/firefox/
Sidslut
https://www.linux.se/kontaka-linux-se/ <BR><BR>Tack till Datorhjälp som har sponsrat Linux.se med webbhotell.
[[Kategori:Webläsare]]