IPv6

IPv6-Adressering: En Teknisk Översikt

Grundläggande Principer

IPv6 (Internet Protocol version 6) är den senaste versionen av Internet Protocol (IP) och utvecklades för att ersätta IPv4 på grund av bristen på adressutrymme. IPv6-adresser är 128 bitar långa, vilket ger ett betydligt större adressutrymme än IPv4.

Adressstruktur

IPv6-adresser består av åtta grupper med fyra hexadecimala siffror, separerade av kolon, t.ex. 2001:0db8:85a3:0000:0000:8a2e:0370:7334. Varje grupp representerar 16 bitar av adressen.

Förenklad Notation

I IPv6 är det tillåtet att förenkla adresser genom att ta bort ledande nollor i varje grupp och genom att ersätta en eller flera sammanhängande grupper av nollor med två kolon (::). Detta kan endast göras en gång i en adress.

Adresstyper

• Unicast-adresser: Används för direkt kommunikation mellan en sändare och en mottagare.
• Multicast-adresser: Används för att skicka data till en grupp av enheter.
• Anycast-adresser: Representerar grupper av enheter, varav vilken som helst kan svara på en förfrågan.

Subnetting och CIDR

IPv6 använder CIDR (Classless Inter-Domain Routing) för att allokera adressutrymme och definiera nätverkets gränser. Subnetting i IPv6 är flexiblare och ger en mer effektiv användning av adressutrymmet.

Link-local och Global Unicast-adresser

IPv6 inkluderar link-local adresser som används inom ett enkelt nätverk och global unicast-adresser för internetkommunikation. Link-local adresser börjar ofta med fe80::.

Auto-konfiguration

IPv6 stöder auto-konfiguration för att automatiskt tilldela adresser och konfigurationsinställningar, antingen via stateless address autoconfiguration (SLAAC) eller via DHCPv6.

Säkerhet och IPsec

IPv6 har designats med säkerhet i åtanke och inkluderar stöd för IPsec (Internet Protocol Security) som en integrerad del av protokollet.

Framtid och övergång från IPv4

Övergången från IPv4 till IPv6 är en pågående process. IPv6 löser problemet med adressbrist och möjliggör en fortsatt tillväxt av internet.