Censur i Europa

Från Wiki.linux.se
Version från den 29 oktober 2025 kl. 05.59 av Admin (diskussion | bidrag)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Censur inom Europeiska unionen (EU)

Inledning

Censur är i grunden motsatsen till yttrandefrihet och tryckfrihet – två grundpelare i demokratiska samhällen. I kontexten för Europeiska unionen (EU) handlar detta både om direkt reglering via lagstiftning och om indirekta effekter genom nya krav på plattformar, medier och medlemsländer. Samtidigt måste censurbegreppet tillämpas med försiktighet – det finns acceptabla begränsningar för yttrandefriheten även i demokratiska rättsstater, men var gränsen går är ofta föremål för debatt.

Vad är censur?

Begreppet *censur* kan definieras som myndighetsstyrd eller statligt sanktionerad åtgärd som **hindrar** eller **begränsar** spridning av yttringar, information eller idéer innan eller efter publicering. I demokratiska rättsstater finns ofta ett grundläggande förbud mot förhandsgranskning av medier (se [[1](https://utgivarna.se/censurforbud/) Utgivarna.se]). Samtidigt finns det lagliga begränsningar för yttrandefriheten, t.ex. för att skydda nationell säkerhet, mot hets mot folkgrupp eller mot terrorism – vilket innebär att all reglering inte per automatik är censur i negativ mening.

Rättslig grund inom EU

Inom EU finns en tydlig rättslig ram för yttrandefrihet och informationsspridning:

  • **Artikel 11** i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (Charter of Fundamental Rights of the European Union) säger:
 > "Var och en har rätt till yttrandefrihet och informationsfrihet – alltså frihet att inneha åsikter och ta emot och sprida information och idéer utan ingripande från offentligt håll och oberoende av gränser."
 > (se [[2](https://en.wikipedia.org/wiki/Censorship_in_the_European_Union) Wikipedia: Censorship in the European Union])
  • Samtidigt anges att denna rättighet får begränsas ”sådana åtgärder som föreskrivs i lag och är nödvändiga i ett demokratiskt samhälle” – exempelvis för nationell säkerhet, allmän ordning, skydd av hälsa eller moral, skydd av andra personers rättigheter m.m.

Det betyder att EU-medlemsländer och EU-institutioner har både skyldigheter att skydda yttrandefriheten och möjligheter att reglera den inom de ramar som lagen tillåter.

Exempel på censurliknande åtgärder inom EU-området

Här följer några konkreta fall där censur eller censurliknande begränsningar lyfts i EU-sammanhang:

  • **2022**: Förordning (EU) 2022/350 förbjöd spridning av vissa ryska statsstödda medier i EU som ett led i att motverka desinformation och påverkan i samband med Rysslands invasion av Ukraina.
  • **2021**: Förordning (EU) 2021/784 om bekämpning av terroristinnehåll online gav medlemsstater möjlighet att begära att plattformar omedelbart tar bort innehåll som betecknats som ”terrorist”. Kritiker menar att detta öppnar för överdriven inskränkning av laglig yttrandefrihet.
  • **2022**: Digital Services Act (DSA) fastställde nya krav på stora onlinetjänster att hantera illegalt innehåll, risker för fundamentala rättigheter och spridning av skadligt innehåll. En rapport visade att upp till 99 % av innehåll som togs bort under DSA i vissa länder var juridiskt tillåtet – vilket väckt oro för överdriven radering.

Debatten: frihet kontra reglering

Reglering av yttrandefrihet är ett känsligt område. Några centrala ståndpunkter:

  • Vissa menar att EU:s agerande kan ses som censur när stater eller unionen bestämmer vad som får sägas eller spridas.
 Exempel: blockeringen av ryska medier har beskrivits som ett riskabelt prejudikat. (Se [[3](https://fof.se/artikel/risk-for-rekyl-nar-eu-anvander-censurvapnet/) Forskning & Framsteg])
  • Andra argumenterar att reglerna är nödvändiga för att skydda demokratin och motverka desinformation.
  • Privata aktörers moderering (t.ex. Meta, Google) påverkas av EU-lagar. Företagen varnar för att krav på nedtagning av innehåll kan fungera som censur. (Se [[4](https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/B0nGjl/natjattarna-tar-strid-mot-eu) Aftonbladet])
  • Kritiker lyfter att plattformar ofta tar bort lagligt innehåll för att undvika böter, vilket leder till s.k. *överblockering*.

Medlemsländernas situation

Även om EU fastställer ramarna varierar den faktiska situationen kraftigt mellan medlemsländerna:

  • Vissa länder, som Ungern och Polen, får återkommande kritik för bristande pressfrihet och politiskt inflytande över medier.
  • I Sverige råder starkt skydd mot förhandsgranskning och censur enligt tryckfrihetsförordningen (se [[5](https://utgivarna.se/censurforbud/) Utgivarna.se]).
  • Den praktiska balansen mellan nationella regler, EU-lagar och plattformarnas egna policyer är därför komplex och föränderlig.

Viktiga begrepp

Yttrandefrihet
Rätten att uttrycka åsikter och sprida information.
Tryckfrihet
Rätten att publicera skriftlig information utan förhandsgranskning.
Förhandsgranskning
Myndighetsgranskning av innehåll före publicering.
Efterhandsbegränsning
Sanktioner eller åtgärder efter publicering.
Censur
Statlig eller myndighetsstyrd inskränkning i yttrandefrihet eller tryckfrihet.
Plattformsmoderering
Innehållskontroll av privata företag (t.ex. sociala medier).
Illegalt innehåll
Innehåll som enligt lag måste tas bort, t.ex. terrorpropaganda, barnpornografi, hatbrott.

Sammanfattning

Censur inom EU är inte ett svart-vitt begrepp. Unionen grundar sin rättsordning på starkt skydd för yttrandefriheten, men samtidigt införs omfattande reglering mot olagligt eller skadligt innehåll samt mot utländsk påverkan. Debatten handlar om balansen mellan **frihet och säkerhet**, samt om hur långt staten – eller EU – bör få ingripa i informationsflödet. Medlemsländerna har olika praxis, men frågan om gränsen mellan skydd och överdriven inskränkning är ständigt aktuell.

Se även

Källor

Hämtad från "https://wiki.linux.se/index.php?title=Censur_i_Europa&oldid=8296"