intro(1)

Från Wiki.linux.se -Linux wikipedia på Svenska.
Version från den 12 april 2026 kl. 03.21 av Admin (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med '= intro(1) – introduktion till användarkommandon = == NAMN == '''intro''' – introduktion till användarkommandon == BESKRIVNING == Avsnitt 1 i manualen beskriver användarkommandon och verktyg, till exempel verktyg för filhantering, skal, kompilatorer, webbläsare, fil- och bildvisare och redigerare, och så vidare. == ANTECKNINGAR == Linux är en variant av UNIX, och användarkommandon under UNIX fungerar på liknande sätt under Linux (och även på många an...')
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till navigering Hoppa till sök

intro(1) – introduktion till användarkommandon

NAMN

intro – introduktion till användarkommandon

BESKRIVNING

Avsnitt 1 i manualen beskriver användarkommandon och verktyg, till exempel verktyg för filhantering, skal, kompilatorer, webbläsare, fil- och bildvisare och redigerare, och så vidare.

ANTECKNINGAR

Linux är en variant av UNIX, och användarkommandon under UNIX fungerar på liknande sätt under Linux (och även på många andra UNIX-liknande system, till exempel FreeBSD).

Under Linux finns det GUI:er (grafiska användargränssnitt), där du kan peka, klicka och dra, och förhoppningsvis få arbete gjort utan att först läsa mycket dokumentation. Den traditionella UNIX-miljön är ett CLI (kommandoradsgränssnitt), där du skriver kommandon för att tala om för datorn vad den ska göra. Detta är snabbare och kraftfullare, men kräver att man tar reda på vilka kommandon som finns och hur de används. Nedan följer en absolut minimal vägledning för att komma igång.

Inloggning

För att börja arbeta måste du troligen först öppna en session. Programmet login(1) väntar på att du ska skriva ditt användarnamn och lösenord, och därefter startar det ett skal (kommandotolk) åt dig. Vid grafisk inloggning får du en skärm med menyer eller ikoner, och ett musklick startar ett skal i ett fönster. Se även xterm(1).

Skalet

Man skriver kommandon i skalet, kommandotolken. Det är inte inbyggt; det är bara ännu ett program. Du kan byta skal, och alla har sin egen favorit. Standardskalet kallas sh. Se även ash(1), bash(1), chsh(1), csh(1), dash(1), ksh(1), zsh(1).

En session kan se ut så här:

knuth login: aeb
Password: ********
$ date
Tue Aug  6 23:50:44 CEST 2002
$ cal
     August 2002
Su Mo Tu We Th Fr Sa
             1  2  3
 4  5  6  7  8  9 10
11 12 13 14 15 16 17
18 19 20 21 22 23 24
25 26 27 28 29 30 31

$ ls
bin  tel
$ ls -l
total 2
drwxrwxr-x   2 aeb       1024 Aug  6 23:51 bin
-rw-rw-r--   1 aeb         37 Aug  6 23:52 tel
$ cat tel
maja    0501-1136285
peter   0136-7399214
$ cp tel tel2
$ ls -l
total 3
drwxr-xr-x   2 aeb       1024 Aug  6 23:51 bin
-rw-r--r--   1 aeb         37 Aug  6 23:52 tel
-rw-r--r--   1 aeb         37 Aug  6 23:53 tel2
$ mv tel tel1
$ ls -l
total 3
drwxr-xr-x   2 aeb       1024 Aug  6 23:51 bin
-rw-r--r--   1 aeb         37 Aug  6 23:52 tel1
-rw-r--r--   1 aeb         37 Aug  6 23:53 tel2
$ diff tel1 tel2
$ rm tel1
$ grep maja tel2
maja    0501-1136285
$

Här avslutade inmatning av Control-D sessionen.

$ här var kommandoprompten — det är skalets sätt att visa att det är redo för nästa kommando. Prompten kan anpassas på många sätt, och kan innehålla sådant som användarnamn, datornamn, aktuell katalog, tid och så vidare. En tilldelning som:

PS1="Vad härnäst, mästare? "

skulle ändra prompten enligt detta.

Vi ser att det finns kommandon som date (som visar datum och tid) och cal (som visar en kalender).

Kommandot ls listar innehållet i den aktuella katalogen — det talar om vilka filer du har. Med alternativet -l ger det en lång listning, som inkluderar filens ägare, storlek, datum och vilka rättigheter användare har för att läsa och/eller ändra filen. Till exempel är filen tel här 37 byte lång, ägs av aeb, och ägaren kan läsa och skriva i den, medan andra endast kan läsa den. Ägare och rättigheter kan ändras med kommandona chown och chmod.

Kommandot cat visar innehållet i en fil. (Namnet kommer från ”concatenate and print”: alla filer som anges som parametrar sätts ihop och skickas till ”standard output” (se stdout(3)), här terminalskärmen.)

Kommandot cp (från ”copy”) kopierar en fil.

Kommandot mv (från ”move”), däremot, byter bara namn på den.

Kommandot diff listar skillnaderna mellan två filer. Här blev det ingen utdata eftersom det inte fanns några skillnader.

Kommandot rm (från ”remove”) tar bort filen, och var försiktig! den är borta. Ingen papperskorg eller liknande. Borttagen betyder förlorad.

Kommandot grep (från ”g/re/p”) hittar förekomster av en sträng i en eller flera filer. Här hittar det Majas telefonnummer.

Sökvägar och aktuell katalog

Filer finns i ett stort träd, filhierarkin. Var och en har en sökväg som beskriver vägen från trädets rot (som kallas /) till filen. En sådan fullständig sökväg kan till exempel vara /home/aeb/tel. Att alltid använda fullständiga sökvägar vore opraktiskt, och namnet på en fil i den aktuella katalogen kan förkortas genom att bara ange den sista delen. Därför kan /home/aeb/tel förkortas till tel när den aktuella katalogen är /home/aeb.

Kommandot pwd skriver ut den aktuella katalogen.

Kommandot cd byter den aktuella katalogen.

Prova växelvis kommandona cd och pwd och utforska användningen av cd: cd, cd ., cd .., cd / och cd ~.

Kataloger

Kommandot mkdir skapar en ny katalog.

Kommandot rmdir tar bort en katalog om den är tom, och klagar annars.

Kommandot find (med en ganska barock syntax) hittar filer med ett givet namn eller andra egenskaper. Till exempel skulle ”find . -name tel” hitta filen tel med början i den aktuella katalogen (som kallas .). Och ”find / -name tel” skulle göra samma sak, men med början från trädets rot. Stora sökningar på en disk med många gigabyte tar tid, och då kan det vara bättre att använda locate(1).

Diskar och filsystem

Kommandot mount ansluter filsystemet som finns på en viss disk (eller diskett, eller CDROM eller liknande) till den stora filsystemshierarkin. Och umount kopplar loss det igen. Kommandot df talar om hur mycket av disken som fortfarande är ledigt.

Processer

På ett UNIX-system körs många användar- och systemprocesser samtidigt. Den du talar med körs i förgrunden, de andra i bakgrunden. Kommandot ps visar vilka processer som är aktiva och vilka nummer dessa processer har. Kommandot kill låter dig bli av med dem. Utan alternativ är det en vänlig begäran: var snäll och försvinn. Och ”kill -9” följt av processens nummer är en omedelbar dödssignal. Förgrundsprocesser kan ofta avbrytas genom att skriva Control-C.

Att få information

Det finns tusentals kommandon, vart och ett med många alternativ. Traditionellt dokumenteras kommandon på man-sidor (som denna), så att kommandot ”man kill” dokumenterar användningen av kommandot ”kill” (och ”man man” dokumenterar kommandot ”man”). Programmet man skickar texten genom någon form av pager, vanligen less. Tryck på mellanslag för att få nästa sida, tryck på q för att avsluta.

I dokumentation är det vanligt att hänvisa till man-sidor genom att ange namn och sektionsnummer, som i man(1). Man-sidor är kortfattade, och låter dig snabbt hitta någon detalj du glömt. För nybörjare är en introduktionstext med fler exempel och förklaringar användbar.

Mycket GNU/FSF-programvara levereras med info-filer. Skriv ”info info” för en introduktion till hur programmet info används.

Särskilda ämnen behandlas ofta i HOWTO-dokument. Titta i /usr/share/doc/howto/en och använd en webbläsare om du hittar HTML-filer där.

SE ÄVEN

ash(1), bash(1), chsh(1), csh(1), dash(1), ksh(1), locate(1), login(1), man(1), xterm(1), zsh(1), wait(2), stdout(3), man-pages(7), standards(7)

KOLOFON

Denna sida är en del av projektet man-pages (dokumentation av användarrymdsgränssnitt för Linuxkärnan och C-biblioteket). Information om projektet finns på:

Om du har en felrapport för denna manualsida, se:

Denna sida hämtades från tar-arkivet man-pages-6.16.tar.gz, hämtat från:

den 2026-01-16.

Om du upptäcker återgivningsproblem i denna HTML-version av sidan, eller om du anser att det finns en bättre eller mer uppdaterad källa för sidan, eller om du har rättelser eller förbättringar till informationen i detta KOLOFON (som inte är en del av den ursprungliga manualsidan), skicka e-post till:

  • man-pages@man7.org