Huvudsida: Skillnad mellan sidversioner

Från Wiki.linux.se
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Märke: Återställd
Ingen redigeringssammanfattning
Märke: Manuell återställning
 
(2 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
´== Mozilla Firefox ==
'''Välkommen till wiki.linux.se.'''


Mozilla Firefox är en fri och öppen källkods-webbläsare utvecklad av [[Mozilla Foundation]] och dess dotterbolag [[Mozilla Corporation]]. Webbläsaren använder renderingsmotorn Gecko för att återge webbsidor<ref>[[https://en.wikipedia.org/wiki/Firefox](https://en.wikipedia.org/wiki/Firefox) Firefox - Wikipedia]</ref>. Firefox betraktas ofta som efterträdaren till [[Netscape Navigator]], eftersom Netscape i slutet av 1990-talet initierade [[Mozilla-projektet]], vilket senare resulterade i Firefox.
== Linux i vardagen och återanvändning av äldre datorer ==


Den 22 januari 1998 meddelade Netscape att man skulle frisläppa källkoden till sin webbläsare Navigator under öppen licens. Detta blev starten för Mozilla-projektet, som först resulterade i den kompletta Mozilla-sviten (Mozilla 1.0, 2002), och därefter i den fristående webbläsaren Firefox. Utvecklingen av Firefox inleddes under kodnamnet Phoenix (senare Firebird) av utvecklare som ville skapa ett lättare alternativ till den omfattande Mozilla-sviten. Efter flera namnändringar blev slutnamnet Firefox, och version 1.0 släpptes den 9 november 2004.
Linux finns i många vardagsprylar och är kärnan i en rad olika enheter.
Android-telefoner och TV-boxar bygger på en Linux-baserad kärna, och trådlösa routrar använder ofta Linux för att hantera nätverksfunktioner.
Många smarta TV-apparater samt vissa bärbara datorer levereras förinstallerade med Linux-baserade operativsystem.
Även smarta högtalare som Amazon Echo och bilunderhållningssystem i moderna fordon använder Linux för navigering och underhållning.


== Utveckling och versioner ==
=== Fördelar med Linux för äldre datorer ===
En av Linux stora fördelar är dess förmåga att förlänga livslängden på äldre datorer. 
Eftersom Linux är resurssnålt jämfört med många andra operativsystem, kan det få äldre hårdvara att fungera smidigare. 


Efter lanseringen av Firefox 1.0 (2004) följde en rad större versioner:
Det finns en mängd olika Linux-distributioner, exempelvis:


* '''1.5''' - november 2005
* '''[[Alpine Linux]]'''
* '''2.0''' - oktober 2006
* '''[[Arch Linux]]'''
* '''3.0''' - juni 2008
* '''[[Debian]]'''
* '''4.0''' - mars 2011
* '''[[Fedora]]'''
* '''[[OpenSUSE]]'''
* '''[[Ubuntu]]'''
* '''[[MiNT]]'''


Från och med version 5.0 (hösten 2011) övergick Firefox till en snabbare release-cykel med ungefär månadsvisa uppdateringar. Vid slutet av 2011 fanns version 9, och vid slutet av 2012 version 17.
[[Linuxdistribution]]


I november 2017 introducerades projektet Firefox Quantum (version 57), där Mozilla helt omarbetade renderingsmotorn för att dra nytta av flertrådade processorer och parallell bearbetning. Samtidigt förnyades användargränssnittet. Under 2020-talet fortsatte Mozilla att regelbundet uppdatera Firefox med fokus på prestanda, säkerhet och integritet.
Vissa av dessa är särskilt optimerade för äldre datorer och erbjuder en snabb och effektiv upplevelse även på begränsade systemresurser.


Den senaste stabila versionen är '''Firefox 145''', släppt i november 2025.
=== Nytt liv för gamla datorer ===
Genom att installera Linux kan en gammal dator återfå sin användbarhet för grundläggande uppgifter som: 
* Webbsurfning 
* E-post 
* Dokumenthantering 


== Användare och marknadsandelar ==
Dessutom är Linux gratis och får regelbundna uppdateringar, vilket bidrar till förbättrad säkerhet och prestanda. 


Firefox hade under mitten av 2000-talet en betydande del av webbläsarmarknaden. Enligt mätningar nådde den en toppandel på omkring 32,21 % i november 2009. Därefter minskade andelen gradvis i takt med att konkurrenter som [[Google Chrome]] växte.
=== Välja rätt Linuxdistribution ===
Om du vill prova Linux finns det många distributioner att välja mellan, beroende på dina behov och datorns kapacitet.
Vissa är utformade för avancerade användare, medan andra erbjuder en enkel och lättanvänd miljö för nybörjare.


I början av 2025 låg Firefox på cirka 6-7 % bland stationära webbläsare, och enligt StatCounter hade webbläsaren i oktober 2025 endast omkring 2,2 % global marknadsandel (alla plattformar). Den aktiva användarbasen har alltså minskat kraftigt sedan toppåren, även om Firefox fortfarande laddas ned av hundratals miljoner användare.
Under [[Linuxdistribution]] finns olika distrubtioner att tanka


== Teknisk grund ==
<BR>'''Wiki.linux.se ser ut som ett jävla härke, men jobbar på ordning på innehållet.'''


Firefox &amp;auml;r helt &amp;ouml;ppen k&amp;auml;llkod och distribueras under [[Mozilla Public License]] (MPL), ett svagt ''copyleft''-licensavtal som anv&amp;auml;nds f&amp;ouml;r Firefox och annan Mozilla-programvara. Detta inneb&amp;auml;r att vem som helst kan granska, &amp;auml;ndra och distribuera koden.
==== Ladda ner Linux ====
Gå in på länken Linux distrubtioner där , där finns länkar för att ladda ner olika linux distrubtioner.


Webbl&amp;auml;saren &amp;auml;r huvudsakligen skriven i C++ (f&amp;ouml;r motor och k&amp;auml;rnkomponenter) och anv&amp;auml;nder XUL (''XML User Interface Language'') eller moderna HTML/CSS-baserade gr&amp;auml;nssnitt f&amp;ouml;r anv&amp;auml;ndargr&amp;auml;nssnittet.
[[Linuxdistribution]]


Den centrala komponenten &amp;auml;r Gecko-renderingsmotorn, ursprungligen utvecklad av Netscape och senare vidareutvecklad av Mozilla. Gecko hanterar HTML, CSS och [[JavaScript]] i enlighet med webbstandarder fr&amp;aring;n [[W3C]]. I och med projektet Quantum inf&amp;ouml;rdes f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttringar som CSS-motorn Stylo och flerk&amp;auml;rnig JavaScript-exekvering f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka prestandan.
==== Linuxdatorer ====
[[Linuxdatorer]]


Firefox har ett omfattande till&amp;auml;ggssystem. Tidigare anv&amp;auml;ndes ett XUL-baserat API, men numera anv&amp;auml;nds ramverket WebExtensions, vilket &amp;auml;ven st&amp;ouml;ds av Chromium-baserade webbl&amp;auml;sare. Detta m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;r enklare kompatibilitet och b&amp;auml;ttre s&amp;auml;kerhet.
==== Admin ====
[[GRUB]]


== Filosofi och vision ==
[[GNU GRUB Manual]]


Firefox utvecklas enligt principerna i [[Mozilla-manifestet]], som betonar &amp;ouml;ppenhet, integritet och anv&amp;auml;ndarkontroll. Manifestet sl&amp;aring;r fast att:
===== Lägga till användare =====
[[Lägga till användare i ubuntu]]


* Internet ska vara &amp;ouml;ppet och tillg&amp;auml;ngligt f&amp;ouml;r alla.
==== Övrigt ====
* Anv&amp;auml;ndarens s&amp;auml;kerhet och integritet &amp;auml;r grundl&amp;auml;ggande r&amp;auml;ttigheter.
[[Linux kommando]]
* Anv&amp;auml;ndaren ska ha kontroll &amp;ouml;ver sin upplevelse online.


Firefox till&amp;auml;mpar detta genom funktioner som sp&amp;aring;rningsskydd, skydd mot fingeravtryck (''fingerprinting'') och m&amp;ouml;jligheter till omfattande anpassning via till&amp;auml;gg. Projektet fr&amp;auml;mjar ocks&amp;aring; interoperabilitet genom att st&amp;ouml;dja &amp;ouml;ppna webbstandarder och fri programvara.
[[Hur gör man]]


== Viktiga funktioner i senaste versionen (Firefox 145, november 2025) ==
[[Så startar Linux]]<br>[[Vad är vad i Linux.]]<br>[[Skrivbordsmiljörer]]


* '''Inbyggda PDF-kommentarer''' - PDF-l&amp;auml;saren har f&amp;aring;tt st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r att l&amp;auml;gga till, redigera och ta bort kommentarer direkt i webbl&amp;auml;saren. Anv&amp;auml;ndaren kan markera text och skriva anteckningar i en sidopanel utan att ladda ned filen&lt;ref&gt;.
[[Filesystem]]
* '''Flikgrupper (grupperade flikar)''' - M&amp;ouml;jlighet att organisera flikar i grupper med f&amp;ouml;rhandsvisning vid hovring, vilket ger b&amp;auml;ttre &amp;ouml;verblick &amp;ouml;ver m&amp;aring;nga flikar.
* '''Kopiera l&amp;auml;nk till markering''' - Skapar en URL som pekar p&amp;aring; den valda texten p&amp;aring; en webbsida, vilket underl&amp;auml;ttar delning av citat och instruktioner.
* '''Semantisk s&amp;ouml;kning i historiken''' - En experimentell funktion som l&amp;aring;ter anv&amp;auml;ndaren s&amp;ouml;ka med naturligt spr&amp;aring;k inom surfhistoriken, exempelvis den Linux-artikel om Varnish. All bearbetning sker lokalt f&amp;ouml;r att skydda integriteten.
* '''St&amp;ouml;d f&amp;ouml;r Matroska (.mkv)''' - Ut&amp;ouml;kat st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r &amp;ouml;ppna videoformat som Matroska med vanliga codecs (AVC, HEVC, VP8, VP9, AV1, AAC, Opus, Vorbis). Detta m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;r smidigare uppspelning utan externa till&amp;auml;gg.


Andra f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttringar i version 145 inkluderar gr&amp;auml;nssnittsjusteringar med rundade flikar och b&amp;auml;ttre integration mot till&amp;auml;ggsbutiken.
[[Linux Artiklar]]


= Ladda hem akutell version =
[[Linux Appar]]<BR>[[Olika begrepp]]


Vi har valt att l&amp;auml;nka till Linux och x86-64 versionen, vill du ha en annan version &amp;auml;r det bara att bl&amp;auml;ddra runt p&amp;aring; firefox server.
[[Nätverk]]


https://ftp.mozilla.org/pub/firefox/releases/145.0/linux-x86_64/sv-SE/
[[Konfiguration av Apache]]


= Artiklar om Firefox p&amp;aring; Linux.se =
[[Webappar]]
Linux.se &amp;auml;r uppdelad i tv&amp;aring; sektioner: wiki.linux.se och [https://linux.se www.linux.se]. P&amp;aring; [https://linux.se linux.se] skriver vi artiklar om &amp;ouml;ppen k&amp;auml;llkod och Linux. Genom att klicka p&amp;aring; l&amp;auml;nken f&amp;aring;r du fram alla artiklar om Firefox som &amp;auml;r taggade med Firefox.


https://www.linux.se/tag/firefox/
[[CPU]]


= Sidslut =
[[Hårdvara]]
https://www.linux.se/kontaka-linux-se/
&lt;BR&gt;&lt;BR&gt;Tack till [https://datorhjalp.se/web/ Datorhj&amp;auml;lp] som har  sponsrat [https://www.linux.se Linux.se] med webbhotell.


[[Kategori:Webl&amp;auml;sare]]
[[Så använder man rsync]]
[[Kategori:Programvara]]
 
[[Kategori:Linux]]
[[Mysql / MariaDB]]
 
[[Programmering]]

Nuvarande version från 15 november 2025 kl. 08.33

Välkommen till wiki.linux.se.

Linux i vardagen och återanvändning av äldre datorer

Linux finns i många vardagsprylar och är kärnan i en rad olika enheter. Android-telefoner och TV-boxar bygger på en Linux-baserad kärna, och trådlösa routrar använder ofta Linux för att hantera nätverksfunktioner. Många smarta TV-apparater samt vissa bärbara datorer levereras förinstallerade med Linux-baserade operativsystem. Även smarta högtalare som Amazon Echo och bilunderhållningssystem i moderna fordon använder Linux för navigering och underhållning.

Fördelar med Linux för äldre datorer

En av Linux stora fördelar är dess förmåga att förlänga livslängden på äldre datorer. Eftersom Linux är resurssnålt jämfört med många andra operativsystem, kan det få äldre hårdvara att fungera smidigare.

Det finns en mängd olika Linux-distributioner, exempelvis:

Linuxdistribution

Vissa av dessa är särskilt optimerade för äldre datorer och erbjuder en snabb och effektiv upplevelse även på begränsade systemresurser.

Nytt liv för gamla datorer

Genom att installera Linux kan en gammal dator återfå sin användbarhet för grundläggande uppgifter som:

  • Webbsurfning
  • E-post
  • Dokumenthantering

Dessutom är Linux gratis och får regelbundna uppdateringar, vilket bidrar till förbättrad säkerhet och prestanda.

Välja rätt Linuxdistribution

Om du vill prova Linux finns det många distributioner att välja mellan, beroende på dina behov och datorns kapacitet. Vissa är utformade för avancerade användare, medan andra erbjuder en enkel och lättanvänd miljö för nybörjare.

Under Linuxdistribution finns olika distrubtioner att tanka


Wiki.linux.se ser ut som ett jävla härke, men jobbar på ordning på innehållet.

Ladda ner Linux

Gå in på länken Linux distrubtioner där , där finns länkar för att ladda ner olika linux distrubtioner.

Linuxdistribution

Linuxdatorer

Linuxdatorer

Admin

GRUB

GNU GRUB Manual

Lägga till användare

Lägga till användare i ubuntu

Övrigt

Linux kommando

Hur gör man

Så startar Linux
Vad är vad i Linux.
Skrivbordsmiljörer

Filesystem

Linux Artiklar

Linux Appar
Olika begrepp

Nätverk

Konfiguration av Apache

Webappar

CPU

Hårdvara

Så använder man rsync

Mysql / MariaDB

Programmering

Hämtad från "https://wiki.linux.se/index.php?title=Huvudsida&oldid=8356"